Lagrum · SFS 1991:1128

29 §

Tvångsvårdens upphörande

Har beträffande någon som vårdas enligt denna lag beslut meddelats om

  • 1. avvisning eller utvisning enligt utlänningslagen (2005:716),
  • 2. utvisning enligt lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar,
  • 3. utlämning enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott,
  • 4. överlämnande enligt lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder,
  • 5. utlämning enligt lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling,
  • 6. utlämning enligt lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt,
  • 7. överlämnande enligt lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen,
  • 8. överlämnande enligt lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder,
  • 9. utlämning enligt lagen (2006:615) om samarbete med Special- domstolen för Sierra Leone, eller
  • 10. återvändande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1348 av den 14 maj 2024 om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU, får trots tvångsvården verkställighet av beslutet ske, om det begärs av den myndighet som ska verkställa beslutet och chefsöverläkaren finner att patientens tillstånd tillåter att beslutet verkställs. Tvångsvården upphör i sådant fall när beslutet har verkställts.

I fråga om en patient som är utlänning upphör tvångsvården vid verkställighet av ett beslut om hemsändande som har meddelats med stöd av 23 kap. 2 § utlänningslagen.

Lydelse enligt SFS 2026:1147 (svenskforfattningssamling.se)

Paragrafen i sitt sammanhang

← 28 §Hela författningen30 § →