Fråga om målsäganderätt vid brott enligt 10 kap. 16 § strafflagen.
Utslagsdag 6 juli 1916
Så kom uppgifterna hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Uppgifterna är avskrivna ur sidbilden av språkmodeller och avgjorda mot bilden; ingen människa har läst korrektur på dem.
- Källa: Svensk Juristtidning 1917, rättsfallsavdelningen, s. 43 — årgångens löpande paginering, under rubriken «FRÅN HOVRÄTTERNA». Ratio Lex egen skanning av det tryckta häftet, 2026-09.
- Avskriften: Claude Sonnet läste referathuvudena ur sidbilden och tesseract samma sidor som andra läsare; där de skilde sig avgjorde Claude Opus mot bilden. Rubrikmeningen återges ordagrant; misstryck är behållna som de står.
- I skanningen: uppslagets sida p07R. Sidbilderna publiceras inte.
- Citeringen: «SvJT 1917 rf s. 43» — så citeras avdelningen i litteraturen, hela serien igenom. Årgångens rättsfall står i årsbokens löpande paginering, så «SvJT 1917 s. 43» är samma sida och slår upp hit.
- Domstolen: häftet skriver «Göta HovR.». Formerna växlar från post till post och är här samlade under ett namn — Göta hovrätt — och under samma domstolskod som Domstolsverket använder i RH, så att 1916 års hovrätt räknas som samma domstol som 1993 års.
- Läsanteckning: Hovrättsrådet Kellgren förklarade sig beredd att upptaga besvären till prövning.
- Referattexten: skannad men inte publicerad. Den bär parternas, målsägandenas och de tilltalades fullständiga namn — ingenting är avidentifierat i det här trycket — och den väntar på transkribering. Sidan visar de uppgifter häftet självt trycker om avgörandet.
- Hos utgivaren: svjt.se, SvJT 1917 s. 43 — årgångens huvudpaginering ligger i tidskriftens nätarkiv.
- Upphovsrätt: Årgångarna 1916–1922 är fria från upphovsrätt. Ratio Lex digitalisering — skanningen och de avskrivna uppgifterna — får återanvändas under CC BY-NC 4.0. Källa: Svensk Juristtidning, rättsfallsavdelningen. Ratio Lex ger inte ut Svensk Juristtidning och företräder inte tidskriften.
Ur häftet
Sammanfattning
Frågan gällde vem som hade målsäganderätt vid ett påstått brott mot valfriheten, sedan en kyrkovaktmästare anklagats för att ha försökt påverka utgången av ett komministerval. Hovrätten fann att de klagande inte var att anse som målsägande och avvisade deras besvär.
Sammanfattningen är Ratio Lex egen, skriven ur den avskrivna referattexten av en språkmodell. Den är inte tidskriftens, och den är inte kontrolläst av någon människa.
- Domstol i häftet
- Göta HovR.
- Avgörandet
- utslag d. 6 juli 1916
- Tryckt sida
- s. 43 i årgången 1917
- Referatnummer
- 1917:7 — avdelningens löpnummer, inte en citering
Hänvisningsraden i trycket
Jfr N. J. A. 1899: 369 och 1904: 255.
Fulltext: skannad 2026-09, inte publicerad — referattexten bär parternas namn i klartext och väntar på transkribering.