Fråga om forum för klander av skiljedom.

Utslagsdag 7 februari 1919


Så kom uppgifterna hit

  • Ej mänskligt kontrollerad. Uppgifterna är avskrivna ur sidbilden av språkmodeller och avgjorda mot bilden; ingen människa har läst korrektur på dem.
  • Källa: Svensk Juristtidning 1919, rättsfallsavdelningen, s. 46 — rättsfallsbilagan, som har egen sidnumrering skild från årsbokens. Ratio Lex egen skanning av det tryckta häftet, 2026-09.
  • Avskriften: Claude Sonnet läste referathuvudena ur sidbilden och tesseract samma sidor som andra läsare; där de skilde sig avgjorde Claude Opus mot bilden. Rubrikmeningen återges ordagrant; misstryck är behållna som de står.
  • I skanningen: uppslagets sida p22L. Sidbilderna publiceras inte.
  • Citeringen: «SvJT 1919 rf s. 46» — så citeras avdelningen i litteraturen, hela serien igenom. Bilagan har egen sidnumrering: «SvJT 1919 s. 46» är en annan sida, i årsbokens huvudpaginering, och leder inte hit.
  • Domstolen: häftet skriver «Göta Hov.R.». Formerna växlar från post till post och är här samlade under ett namn — Göta hovrätt — och under samma domstolskod som Domstolsverket använder i RH, så att 1916 års hovrätt räknas som samma domstol som 1993 års.
  • Avgörandeformen: avskriftens datumfält bär bara dagen. Att det är en dom eller ett utslag står i utslagsmeningen — «yttrade i dom d. …» — och är läst där. Meningen själv publiceras inte.
  • Läsanteckning: Hovrättsrådet Hjertén, med vilken hovrättsrådet Romberg instämde, var skiljaktig och yttrade: »Enär den mellan parterna uppkomna tvist om skyldighet för firman att utgiva skadestånd på grund av brist i fullgörandet av ifrågavarande leverans skolat, därest tvisten icke fallit under skiljenämnds bedömande, instämmas till H.R:n, samt vid sådant förhållande H.R:n jämväl måste anses behörig att upptaga nu förevarande mål, prövar jag lagligt att, med upphävande av överklagade utslaget, visa målet åter till H.R:n, som har att på anmälan av part detsamma företaga och därmed vidare lagligen förfara.»
  • Referattexten: skannad men inte publicerad. Den bär parternas, målsägandenas och de tilltalades fullständiga namn — ingenting är avidentifierat i det här trycket — och den väntar på transkribering. Sidan visar de uppgifter häftet självt trycker om avgörandet.
  • Hos utgivaren: rättsfallsbilagan 1918–1980 finns inte i Svensk Juristtidnings nätarkiv — bara huvudpagineringen ligger där. Ingen utlänk går därför att sätta för den här posten.
  • Upphovsrätt: Årgångarna 1916–1922 är fria från upphovsrätt. Ratio Lex digitalisering — skanningen och de avskrivna uppgifterna — får återanvändas under CC BY-NC 4.0. Källa: Svensk Juristtidning, rättsfallsavdelningen. Ratio Lex ger inte ut Svensk Juristtidning och företräder inte tidskriften.

Litteratur

  • TRYGGER: Skiljeavtal och skiljemannaförfarande i T. f. R. 1895 s. 280 och samma förf.: Kommentar till utsökningslagen 2 uppl. s. 99—100
  • HERSLOW: Utsökningslagen 2 uppl. s. 25

Ur häftet

Sammanfattning

Frågan gällde vilken domstol som var rätt forum för klander av en skiljedom, sedan den tappande parten yrkat att skiljedomen skulle förklaras ogiltig och motparterna invänt att deras vanliga forum låg på annan ort. Hovrätten fastställde underrättens utslag; två ledamöter var skiljaktiga.

Sammanfattningen är Ratio Lex egen, skriven ur den avskrivna referattexten av en språkmodell. Den är inte tidskriftens, och den är inte kontrolläst av någon människa.

Domstol i häftet
Göta Hov.R.
Avgörandet
7 febr. 1919
Tryckt sida
s. 46 i rättsfallsbilagan 1919
Referatnummer
1919:22 — avdelningens löpnummer, inte en citering

Hänvisningsraden i trycket

Jfr TRYGGER: Skiljeavtal och skiljemannaförfarande i T. f. R. 1895 s. 280 och samma förf.: Kommentar till utsökningslagen 2 uppl. s. 99—100 samt HERSLOW: Utsökningslagen 2 uppl. s. 25.

Fulltext: skannad 2026-09, inte publicerad — referattexten bär parternas namn i klartext och väntar på transkribering.