Ds 2001:15

Södermanlands län

Introduktion

Tillväxtavtalet för Södermanland består av tre insatsområden. Parallellt med avtalsarbetet pågår en process som är mer inriktad på livskvalitet och boendemiljö i länet.

8 Näringslivsutveckling

8 Kompetensutveckling och högre utbildning

8 Kommunikationer

Beslutade medel 2000-09-15
ca 36 mkr

Planerad budget för år 2000
ca 217 mkr

Antal beslutade projekt 2000-09-15
29

Fördelning av beslutade medel per insatsområde

Näringsliv, 47%

Kompetensutveckling, 45%

Kommunikationer, 8%

Finansiärer
tkr

Länsarbetsnämnden
12 236

Kommuner
7 350

Staten nationellt
5 300

Stiftelser
3 290

Länsstyrelsen
3 227

Privata
2 607

Landstinget
1 175

ALMI
350

Universitet/ högskola
350

LÄGESRAPPORT

Partnerskapet, ÓSamling SšrmlandÓ, bestŒr av ett 30-tal organisationer. En ÓberedningsgruppÓ dŠr samtliga kommunalrŒd samt representanter fšr partier utan ordfšrandeposter ingŒr, Šr ocksŒ knuten till arbetet. Det var svŒrt att engagera nŠringslivet i det inledande analysarbetet, enligt lŠnsstyrelsen. Den bilden bekrŠftas ocksŒ av enkŠtundersškningen. Merparten av de som svarande anser inte att nŠringslivets engagemang i frŒgor om regional utveckling har škat. LŠnsstyrelsen anser dock att bŒde nŠringslivet och dess organisationer har blivit mer aktiva under genomfšrandet. Detta tar sig bland annat i uttryck genom att SAF och Fšretagarnas Riksorganisation genomfšr seminarier fšr fšretagare och kommunala fšretrŠdare om lokalt fšretagsklimat.

Partnerskapet bedšmer att engagemanget totalt sett har škat i samband med genomfšrandefasen och enkŠt- studien visar ocksŒ att intensiteten i kontakterna mellan de olika parterna škar. En bidragande orsak till det stigande engagemanget Šr att lŠnsstyrelsen lŠgger ner mer tid pŒ arbetet Šn vad myndigheten gjorde under planeringsfasen. LŠnsarbetsnŠmnden Šr ett exempel pŒ en part som har tagit pŒ sig en av de ledande rollerna i arbetet. LŠnsarbetsnŠmnden anser att man genom tillvŠxtavtalet

har fŒtt ett stšrre helhetsgrepp om utbildningsbehovet i lŠnet och man har under processens gŒng utnyttjat KompetensrŒdet som ett viktigt forum fšr att samordna olika typer av utbildningsfrŒgor. Hšgskolan har medverkat i arbetet men tycker sig inte se nŒgra tydliga effekter Šnnu och man anser inte heller att det har lett till nŒgra fšr- Šndringar i arbetssŠtt.

Partnerskapet Šr generellt sett positivt till arbetet med tillvŠxtavtalet. Merparten av de svarande anser att avtalet omfattar de mest betydelsefulla omrŒdena fšr tillvŠxt och bedšmer att resultaten kommer att fšrbŠttra fšrutsŠttningarna fšr nŠringslivet. Undersškningen visar ocksŒ att samarbetet kring regionala utvecklingsfrŒgor har škat som en fšljd av avtalsprocessen. En majoritet anser ocksŒ att samordningen av resurser har fšrbŠttrats. ÿven om arbetssŠttet Šr mer krŠvande Šn tidigare sŠtt att arbeta sŒ tycker merparten att det Šr mšdan vŠrt och att arbetsformen har tillfšrt ett mervŠrde.

Sšdermanland framhŒller arbetet med en klusteranalys av tung fordonsindustri som ett intressant exempel pŒ hur man arbetar i lŠnet. FšretrŠdare fšr industrin har utfšrt analysen tillsammans med olika offentliga sektorsorgan.

Partnerskapet anser inte att frŒgor om jŠmstŠlldhet

6 0
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Diagram 29. Resultat av enkätundersökningen i Södermanlands län

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Anm. I lŠnet har ett fŒtal individer deltagit i undersškningen. Resultaten skall ej betraktas som representativt fšr partnerskapets uppfattning. Fšr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.

och miljš har beaktats i tillrŠcklig utstrŠckning i arbetet. LŠnsstyrelsen genomfšr olika utbildningar i den s.k. tre R-metoden (representation, resurser och realia) fšr att ška kunskapen inom jŠmstŠlldhetsomrŒdet. Utbildningsinsatser om ekologisk hŒllbar utveckling planeras ocksŒ och ett samarbete kring detta inleds mellan bl.a. lŠnsstyrelsen och MŠlardalens hšgskola.

LŠgesrapporten Šr baserad pŒ redovisningar frŒn: LŠnsstyrelsen, LŠnsarbetsnŠmnden, ALMI Fšretagspartner AB, MŠlardalens hšgskola.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
6 1

Uppsala län

Introduktion

Uppsala läns tillväxtavtal är väl fokuserat kring ett fåtal områden. Avtalet har en huvudinriktning på Uppsala och de kunskapsintensiva verksamheter som är lokaliserade dit. Avtalet består av tre insatsområden.

8 Infrastruktur som stöd för företagsutveckling

8 Entreprenörskap och företagsutveckling

8 Integration

Beslutade medel 2000-09-15
ca 80 mkr

Planerad budget för år 2000
ca 23 mkr

Antal beslutade projekt 2000-09-15
21

Fördelning av beslutade medel per insatsområde

Infrastruktur som stöd för

företagsutveckling, 84%

Entreprenörskap, företags-

utv., 10%

Integration, 6%

Finansiärer
tkr

Stiftelser
42 330

Privata
16 456

Kommuner
4 660

Universitet/ högskola
4 380

Länsstyrelsen
4 100

Övriga
2 675

Landstinget
2 000

EU
1 782

Länsarbetsnämnden
1 750

Staten nationellt
300

ALMI
45

LÄGESRAPPORT

UtvecklingsrŒdet i Uppsala lŠn, bildat Œr 1995, utgšr kŠr- nan i partnerskapet fšr tillvŠxtavtalet. LŠnet har kommit vŠl igŒng med genomfšrandet av avtalet. Uppsala Šr ett av de lŠn som har stšrst sammansŠttning av olika ÞnansiŠrer. VŠrt att notera Šr den stora gruppen stiftelser samt den stora andelen privat Þnansiering. Samarbete har ocksŒ inletts med ßera nationella organ, exempelvis Turistdelegationen, TuristrŒdet och Integrationsverket. LŠnsstyrelsen har reducerat sin tidsmŠssiga insats i arbetet under genomfšrandefasen och man uppger ocksŒ att engagemanget har avtagit i de s.k. temagrupper som var med och arbetade fram avtalet. Dessa grupper anser sig ha fullfšljt sin del av uppdraget och i stŠllet har olika projektŠgare tagit šver processen och ser till att avtalets planer nu genomfšrs. En rad intressanta projekt har startat. ÓCampus UppsalaÓ Šr den frŠmsta satsningen. Projektgruppen anser sig redan nu kunna se resultat i form av škade investeringar inom vissa omrŒden, bl.a. ÓLife ScienceÓ . •tta projekt har pŒbšrjats inom ramen fšr Óinfrastruktur som stšd fšr fšretagsutvecklingÓ.

Ett annat omrŒde som Šr vŠrt att nŠmna Šr samarbetet

kring effektivare integration. Uppsala kommun, lŠnsarbetsnŠmnden, landstinget och lŠnsstyrelsen, Integrationsverket samt Migrationsverket arbetar tillsammans fšr att šverbrygga gapet mellan de olika myndigheternas insatser fšr ßyktingar och invandrare. Syftet Šr att ška mŒngfalden i arbetslivet samt att underlŠtta introduktionen av personer med utlŠndsk bakgrund pŒ arbetsmarknaden. Ytterligare exempel pŒ pŒbšrjade ŒtgŠrder Šr Exportskolan och etableringen av Energicentrum i ÿlvkarleby. Ett samarbete Þnns ocksŒ med Stockholms lŠns tillvŠxtavtal inom IT, Health Care och miljšdriven export. Vidare kan noteras att ett ßertal regionala och lokala myndigheter har inlett ett samarbete kring statistik och analyser fšr att fŒ fram billigare och bŠttre planeringsunderlag.

Arbete har pŒbšrjats med att bl.a. utveckla indikatorer inom miljš- och jŠmstŠlldhetsomrŒdet. Informationen betrŠffande avtalets samlade uppfšljning och utvŠrdering Šr i švrigt mycket knapphŠndiga. Det Šr oklart hur man har valt att hantera detta.

6 2
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Diagram 30. Resultat av enkätundersökningen i Uppsala län

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Anm. I lŠnet har ett fŒtal individer deltagit i undersškningen. Resultaten skall ej betraktas som representativt fšr partnerskapets uppfattning. Fšr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.

LŠgesrapporten Šr baserad pŒ redovisningar frŒn: LŠnsstyrelsen, LŠnsarbetsnŠmnden, ALMI Fšretagspartner AB samt Uppsala universitet.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
6 3

Värmlands län

Introduktion

Tillväxtavtalet omfattar sex insatsområden. Dessutom finns sju profilområden som har formulerats utifrån ett länsperspektiv och som har olika tyngd i olika delar av länet. Profilområdena utgår från länets resurser och är orienterade mot olika kluster eller branscher, t.ex. skog, IT, stål och verkstad. Avtalets sex insatsområden är:

8 Konkurrenskraft

8 Företagsamhet

8 Attraktionskraft

8 Arbetsmarknad

8 Kunskapsförmedling

8 Social ekonomi

Beslutade medel 2000-09-15 1
ca 282 mkr

Planerad budget för år 2000
1400–1800 mkr

Antal beslutade projekt 2000-09-15
143

Fördelning av beslutade medel per insatsområde

Finansiärer

Privata Länsstyrelsen Övriga

Staten nationellt EU

Konkurrenskraft, 70%

Företagsamhet, 25%

Attraktionskraft, 3%

Arbetsmarknad, 2%

Kunskapsförmedling < 1%

Social ekonomi, < 1%

tkr

195 703

32 665

32 490

16 452

3 951

LÄGESRAPPORT

ÓVŠrmlandsrŒdetÓ har ett švergripande ansvar fšr arbetet. RŒdet bestŒr av ledande regionala och lokala aktšrer. Genomfšrandet sker i stor utstrŠckning i fyra kommungrupper: VŠstra VŠrmland, Hagfors/Munkfors, Karlstadregionen och …stra VŠrmland. TillvŠxtavtalet har ocksŒ legat till grund fšr framtagandet av EU:s strukturfondsprogram. LŠnsstyrelsen anser att de har utvecklat ett bra samarbete i regionen, sŠrskilt med kommunerna, landstinget och fšretag. ALMI uppger att de deltar aktivt i arbetet och ser det som en strategisk frŒga fšr att utveckla sina nŠtverk. Universitetet anser att de har haft en aktiv roll i processen och med hjŠlp av avtalsarbetet har man kunnat konkretisera universitets tredje uppgift och vidareutveckla samarbetet med fšretag i regionen. Universitet har processŠgarskapet fšr tvŒ av avtalets sju proÞlomrŒden.

Enligt parterna škar intensiteten i kontakterna i samband med genomfšrandet. LŠnsstyrelsen bedšmer att samarbetet i kommungrupperna fšrstŠrkts. Majoriteten i partnerskapet Šr šverens om att avtalet omfattar de mest

1 LŠnsstyrelsen som svarar fšr uppgifterna anger att medÞnaniseringen frŒn švriga intressenter Šr uppskattad. Dvs. utfallet handlar enbart om LŠnsstyrelsens medÞnansiering och hur den samspelar med andra. Den stora andelen privat medÞnansiering hŠnfšrs till att statliga fšretagsstšd Šr medrŠknade. Utbetalning av fšretagsstšd fšrutsŠtter en viss andel privat Þnansiering.

betydelsefulla ŒtgŠrderna fšr att skapa tillvŠxt. De Šr ocksŒ relativt eniga om att arbetssŠttet Šr mer krŠvande Šn att arbeta pŒ traditionellt vis. Mer Šn hŠlften av de som besvarade enkŠten Šr tveksamma till att avtalet leder till bŠttre samordning och samverkan. Den švervŠgande delen av partnerskapet anser inte heller att engagemanget frŒn nŠringslivet har škat. …ver hŠlften tror inte att tillvŠxtavtalet kommer att fšrbŠttra fšrutsŠttningarna fšr nŠringslivet. Meningarna Šr ocksŒ delade om huruvida arbetsformen tillfšr ett mervŠrde.

VŠrmland har lagt ner mycket arbete pŒ att integrera de tvŒ horisontella mŒlen i tillvŠxtavtalet. Inom jŠm- stŠlldhetsomrŒdet har bl.a. ett kvinnligt nŠtverk bildats fšr dialog om tillvŠxtfrŒgor. En seminarieserie fšr kvinnor angŒende tillvŠxtfrŒgor planeras. Det Þnns en škad efterfrŒgan i lŠnet pŒ kunskap om jŠmstŠlldhetsfrŒgor. LŠnsstyrelsen Šr en av parterna i lŠnets miljšarbete som bedrivs under namnet Miljšaktion VŠrmland. Myndigheten konstaterar att integrationen av miljš- och hŒllbarhetsfrŒgor i lŠnets utvecklingsarbete behšver fšrdjupas ytterligare.

Det Þnns planer pŒ att genomfšra ett Œrligt VŠrmlandsmšte dŠr hela regionen trŠffas och diskuterar hur arbetet med tillvŠxtavtalet gŒr. Vid sŒdana trŠffar bšr man bl.a. fšlja upp den indikativa Þnansieringsplanen

6 4
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Diagram 31. Resultat av enkätundersökningen i Värmlands län

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Fšr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.

och se vad som har hŠnt inom kommungrupperna och de olika proÞlomrŒdena. En annan viktig frŒga Šr att fšlja upp nŠringslivsklimatet i de vŠrmlŠndska kommunerna.

LŠgesrapporten Šr baserad pŒ redovisningar frŒn: LŠnsstyrelsen, LŠnsarbetsnŠmnden, ALMI Fšretagspartner AB, Karlstads universitet samt SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
6 5