Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt m. m

1932-02-26 · 114 sidor, varav 109 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 109 av 114 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:174, Med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

1

Nr 174.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922 (nr 260)

om automobilskatt m. m.; given Stockholms slott den 26 februari

1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922

(nr 260) örn automobilskatt,

2) förordning örn ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1929

(nr 62) örn särskild skatt å bensin och motorsprit,

3) förordning örn tillfällig skatt å bensin, som finnes i riket den

1932, och

4) förordning örn ändrad lydelse av 1 § förordningen den 2 juni 1922

(nr 261) örn särskild skatt å automobilgummiringar.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. H2 haft. (Nr 17b.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922

(nr 260) örn automobilskatt1.

Härigenom förordnas, dels att 1, 2, 5 och 18 §§ förordningen den 2 juni

1922 om automobilskatt skola, 1 och 2 §§ i nedan angivna delar, erhålla

följande ändrade lydelse, dels ock att i förordningen skall införas en ny

paragraf, betecknad såsom 14 a § och av nedan angivet innehåll:

1 §.

För automobil eller släpvagn, som, efter vad särskilt är stadgat, blivit

här i riket registrerad, skall årligen erläggas skatt enligt nedan meddelade

bestämmelser.

Angående beskattning av automobil eller släpvagn, vilken, ehuru den

hort här i riket registreras, icke blivit i automobilregister införd, gäller

vad i 14 § här nedan stadgas.

Med automobil---på skenor.

Vad i denna förordning stadgas örn släpvagn skall gälla allenast beträffande

sådan för stadigvarande bruk avsedd släpvagn, som kopplas

till automobil. i

2 *.

Från skatteplikt---svensk undersåte.

Från skatteplikt undantages jämväl automobil eller släpvagn, som är

inrättad uteslutande för brandväsen eller för transport av sårade eller

sjuka.

5 §.

Skatt utgår för helt kalenderår räknat med följande belopp:

a) för motorcykel utan bivagn med femton kronor, då motorcykelns

tjänstevikt icke överstiger sjuttiofem kilogram, men eljest med tjugo

kronor; '' s

b) för motorcykel med bi vagn med trettio kronor;

c) för annan automobil, med ringar av mjuk kautschuk, med fjorton

kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens

tjänstevikt minskad med sexhundra kilogram, dock minst med sextio

kronor;

d) för annan automobil, med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk,

med femtio kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens

tjänstevikt;

1 Senaste lydelse: Se beträffande 5 § 1927:188 och beträffande 18 § 1930:286.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

e) för släpvagn, beträffande vilken den beräknade vikten av den största

last och det största antal passagerare, varför släpvagnen är inrättad

(maximilast), uppgår till ettusen kilogram eller däröver, med etthundra

kronor; samt

f) för annan släpvagn med femtio kronor.

14 a §.

Vad i 3, 4, 6, 7, 9—11, 13 och 14 §§ stadgas örn automobil skall äga motsvarande

tillämpning beträffande släpvagn.

18 §.

Efter vilka grunder samt på vad sätt den, som tillverkar eller bedriver

handel med automobiler eller släpvagnar, skall erlägga skatt för användande

i trafik av automobil eller släpvagn, som av honom hålles till

salu, så ock örn och i vad mån skatt skall utgå för automobil, som för tillfälligt

brukande i riket från utlandet införts, bestämmes av Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1933.

F örslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1929 (nr

62) örn särskild skatt å bensin och motorsprit1.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 3 maj 1929 örn särskild

skatt å bensin och motorsprit skall i nedan angiven del erhålla följande

ändrade lydelse:

1 §.

För bensin, som till riket införes eller här tillverkas, skall i den ordning

nedan stadgas erläggas särskild skatt av åtta öre för liter. För motorsprit

skall erläggas särskild skatt av sex öre för liter.

I denna---såsom motorsprit.

Denna förordning träder i kraft den dag Kungl. Maj:t förordnar.

Senaste lydelse: se 1931 : 245.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

F örslag

till

förordning örn tillfällig'' skatt å bensin, som finnes i riket den 1932.

Härigenom förordnas som följer:

1 §.

För bensin, som den 1932 klockan 6 f. m. finnes i riket, skall

i den ordning nedan sägs till staten erläggas skatt av två öre för liter.

Med bensin förstås i denna förordning mineraloljor och skifferoljor, vilka

enligt 1 § förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt å bensin

och motorsprit hänföras till bensin. Är bensin blandad med annan vara,

skall vid skattskyldighetens bestämmande hänsyn tagas till den myckenhet,

varmed bensin ingår i blandningen.

2 $.

Skyldighet att erlägga skatt enligt denna förordning åligger, där ej

annat föranledes av vad nedan i 9 § stadgas, den, som vid den i 1 § angivna

tid innehade bensin till myckenhet överstigande 1,000 kilogram.

3 §.

Envar enligt denna förordning skattskyldig skall senast inom en månad

från dagen för denna förordnings ikraftträdande på heder och samvete

avgiva deklaration rörande den myckenhet bensin, han vid den i

1 § angivna tid innehade, varvid tillika skall angivas den plats, där bensinen

då förvarades.

Skyldighet att avgiva deklaration för annan än enskild person åligger

vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman, ombud och, för oskiftat

stärbhus, den som sitter i boet.

Deklaration skall avgivas till länsstyrelser i det län, där den uppgiftspliktige

författningsenligt är eller bör vara mantalsskriven, eller, örn han

är avliden, senast varit eller bort vara mantalsskriven,

eller där vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte eller

syssloman eller ombud är bosatt,

eller i fall, då nämnda regler ej äga tillämpning, i det län, där den med

deklarationen avsedda bensinen huvudsakligen finnes vid den i 1 § angivna

tid.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

4 %.

1 mom. Det åligger länsstyrelse att övervaka, att deklarationer inkomma

från alla uppgiftsskyldiga och att avgivna deklarationer äro fullständiga

och riktiga, därvid särskilt bör tillses, att envar, som idkar handel

med eldfarliga oljor av första klassen, fullgjort honom åliggande deklarationsskyldighet.

Den, som icke avgivit deklaration men kan antagas

vara deklarationspliktig eller som avgivit ofullständig deklaration, må

föreläggas att inom viss tid inkomma med deklaration eller med erforderliga

uppgifter.

2 mom. Finner länsstyrelse för behörig påföring av skatt nödigt, att

granskning av den skattskyldiges bokföring eller undersökning av dennes

inneliggande lager av bensin verkställes, hör länsstyrelsen föranstalta

örn sådan granskning eller undersökning; och äger länsstyrelsen därvid,

i mån av behov, anlita biträde av sakkunnig.

Det åligger skattskyldig att för sådan undersökning bereda länsstyrelse

eller av länsstyrelse förordnad person tillträde till handels-, fabriks- eller

annan upplagslokal samt att för granskning tillhandahålla sin bokföring

och därtill hörande handlingar.

Arvode till sakkunnig bestämmes av länsstyrelse och skall jämte annan

kostnad för undersökning eller granskning, som i detta mom. sägs, bestridas

av medel, som enligt denna förordning inflyta till statsverket.

3 mom. Kungl. Majit må ock förordna örn granskning av deklarationer

och eljest inhämtade uppgifter. Av Kungl. Majit förordnad granskningsman

äger jämväl taga del av skattskyldigs bokföring och verkställa undersökning

av dennes inneliggande lager av bensin på sätt i 2 mom. stadgas.

Kostnad för granskning, varom Kungl. Majit förordnat, hestrides av

medel, som i 2 mom. sägs.

5 §.

Länsstyrelse åligger att på grund av inkomna deklarationer och eljest

inhämtade uppgifter i särskild längd förteckna dem, som avgivit deklaration,

samt fastställa den myckenhet bensin, för vilken skatt skall erläggas

enligt denna förordning, ävensom därå belöpande skatt.

6 §.

Så snart ske kan skall till envar skattskyldig i rekommenderat brev

med allmänna posten översändas utdrag av längden, såvitt honom angår,

tillika med underrättelse örn tid och sätt för skattens erläggande samt

vad den skattskyldige har att iakttaga, om han vill överklaga länsstyrelsens

beslut eller eljest söka befrielse från påförd skatt.

7 §.

Har någon i deklaration eller annan uppgift, som enligt denna förordning

avgivits, lämnat oriktigt meddelande, eller har uppgiftspliktig un
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

derlåtit avlämna deklaration eller infordrad upplysning, och har därav

föranletts, att skatt icke blivit honom påförd eller blivit påförd till för

lågt belopp, skall skatt påföras den skattskyldige till belopp, som genom

berörda förfarande eller underlåtenhet undandragits.

Efterbeskattning må ej ske senare än år 1937.

8 $.

1 mom. Förmenas länsstyrelse hava vid påförande av skatt oriktigt

förfarit, må besvär anföras bos kammarrätten.

Den, som vill anföra besvär över honom enligt denna förordning påförd

skatt, åligger att inom natt och år efter det skatten blivit honom avfordrad,

ingiva eller på eget äventyr, i betalt brev med allmänna posten insända

besvären till länsstyrelsen i det län, där skatten påförts, vid påföljd,

örn den tid försittes, att besvären icke varda till prövning upptagna;

dock må icke den omständigheten, att besvären i stället för till länsstyrelsen

ingivits eller avsänts till kammarrätten, utgöra binder för deras

upptagande till prövning, därest besvären dit inkommit före utgången

av den stadgade besvärstiden. I sådant fall skola besvären av kammarrätten

omedelbart överlämnas till länsstyrelsen för vidare behandling

på sätt i 2 mom. sägs.

2 mom. Sedan vid besvären fogats de handlingar, på vilka överklagade

beslutet grundats, ävensom utdrag av längden, i vad den klagande angår,

översänder länsstyrelsen skyndsamt till kammarrätten samtliga

handlingar med de upplysningar och erinringar besvären anses påkalla.

9 *.

Visar skattskyldig, att bensin, som ban vid den i 1 § angivna tid innehaft,

till annan levererats, och grundar sig leveransen på försäljningsavtal,

som slutits före denna förordnings ikraftträdande, äger Kungl. Majit,

där den skattskyldige icke på grund av förbehåll i försäljningsavtalet eller

eljest är berättigad att hos köparen uttaga skatten, bestämma, att skattskyldigheten

skall åligga köpare, eller, då skäl därtill äro, medgiva befrielse

från eller återbäring av skatten.

Ansökan örn sådan befrielse eller återbäring skall ingivas inom natt

och år, efter det skatt vederbörande avfordrats.

10 $.

Angående restitution av skatt, som i denna förordning avses, skola bestämmelserna

i förenämnda förordning örn särskild skatt å bensin och

motorsprit äga motsvarande tillämpning.

11 $.

Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits, må

ej verkställas av annan än länsstyrelse eller jämlikt 4 § 3 mom. förordnad

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

person. Deklarationerna skola tillhandahållas dem, som i och för sin

befattning böra därav erhålla del. I övrigt må deklaration icke vara för

någon tillgänglig, utan att den, som avgivit deklarationen, medgivit dess

offentliggörande; dock må deklarationer, på sätt Kungl. Majit förordnar,

för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet eller tjänsteman,

åt vilken Kungl. Majit uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

Deklarationerna skola med de undantag, vartill stadgandena i nästföregående

stycke föranleda, hos länsstyrelsen behörigen förvaras intill

utgången av år 1937, varefter deklarationerna skola förstöras.

12 §.

Den, som underlåter att inom föreskriven tid avlämna deklaration,

bote från och med tjugufem till och med trehundra kronor; och må länsstyrelsen

förelägga den uppgiftspiiktige lämpligt vite.

13 $.

Har någon i deklaration mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift, så

att han därigenom undgått att betala skatt eller fått erlägga för låg skatt,

bote högst fem gånger det belopp, som genom det oriktiga förfarandet

undandragits.

Har den oriktiga uppgiften icke lämnats mot bättre vetande, men har

den, som lämnat uppgiften, vid dess avgivande gjort sig skyldig till grov

vårdslöshet, vare straffet böter, högst två gånger det belopp, som genom

den oriktiga uppgiften undandragits.

Den, som dömes till straff enligt denna paragraf, skall jämväl förpliktas

utgiva den skatt, som genom det oriktiga förfarandet undandragits.

14 §.

1 mom. Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende,

som i denna förordning avses, erhållit del av deklaration eller skattskyldigs

bokföring, må ej i vidare mån, än bans tjänsteutövning fordrar, yppa

vare sig innehållet i sådan deklaration eller skattskyldigs affärsförhållande,

varom han därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare

underkastad ansvar såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig

skyldig till förseelse som nu sagts, straffes med böter, ej under fem dagsböter.

2 mom. Den, som på grund av sådant förordnande örn statistisk bearbetning

av deklarationer, som i 11 § sägs, erhållit del av deklaration, må

ej utom tjänsten yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse

härav vare den skyldige förfallen till ansvar, som i 1 mom. stadgas.

15 §.

Länsstyrelse äger ådöma böter eller fälla till utgivande av vite enligt

12 $.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Åtal för förseelse, som i 13 eller 14 § oxnförmäles, skall anhängiggöras

vid allmän domstol.

Förseelse, som omförmäles i 13 i, är föremål för allmänt åtal. Förseelse,

varom i 14 § sägs, må ej åtalas av allmän åklagare, där den ej av målsägande

till sådant åtal angives.

16 §.

Böter ocl; vitén, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till deras gäldande, skola de förvandlas efter allmän

strafflag.

17 §.

Bestämmelser rörande uppbörd av skatt, som i denna förordning avses,

så ock de närmare föreskrifter, som eljest för tillämpning av denna förordning

erfordras, meddelas av Kungl. Maj:t.

18 §.

Angående fördelning av influten skatt gäller vad som är stadgat angående

fördelning av de jämlikt förordningen örn särskild skatt å bensin

och motorsprit influtna skattemedel.

Denna förordning träder i kraft den dag Kungl. Maj:t förordnar.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 2 juni 1922 (nr

261) om särskild skatt å automobilgummiringar b

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 2 juni 1922 örn särskild

skatt å automobilgummiringar skall i nedan angivna delar erhålla följande

ändrade lydelse:

1 §•

För följande arbeten av mjuk kautschuk, som införas till eller tillverkas

inom riket, nämligen massiva hjulringar (även i längder) samt yttergummi

eller delar därtill för ringar till automobiler eller motorcyklar,

skall i den ordning nedan stadgas erläggas skatt av tre kronor femtio öre

för kilogram.

1 Senaste lydelse: se 1929:63.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Vad sålunda stadgas om ringar till automobiler och motorcyklar skall

jämväl äga tillämpning i avseende å ringar till släpvagnar och traktorer

ävensom å ringar till bärgnings- och andra transportabla maskiner,

Kungl. Majit dock obetaget att i särskilda fall, där omständigheterna därtill

föranleda, medgiva befrielse från skattskyldighet.

I första och andra styckena omförmälda varuslag benämnas i denna förordning

automobilgummiringar.

För automobilgummiringar ---denna förordning.

På Kungl. Majits prövning---skall erläggas.

Denna förordning träder i kraft den dag Kungl. Majit förordnar; och

skall härvid iakttagas följande:

1) För automobilgummiringar, som inom riket finnas den

1932, och för vilka icke skatt erlägges uti den i 2 och 5 §§ stadgade ordning,

skall, i den mån ej nedan i punkten 2 annorlunda sägs, erläggas, utöver

den skatt av 2 kronor för kilogram, som utgår enligt 1 § förordningen

örn särskild skatt å automobilgummiringar i dess äldre lydelse, ytterligare

skatt med 1 krona 50 öre för kilogram.

2) En var ägare av automobil åtnjuter befrielse från skyldighet att er
lägga

genom denna förordning beslutad höjning av den särskilda skatten

å automobilgummiringar för den uppsättning ringar, som finnes anbragt

å automobilens hjul den 1932 med tillägg av ytterligare

hälften av nämnda antal.

3) Annan än tillverkare av automobilgummiringar, vilken den

1932 innehar sådana ringar, för vilka skatt enligt denna förordning

skall erläggas, är pliktig att före utgången av månad

1932 till länsstyrelsen i det län, där han har sitt hemvist, eller örn han

yrkesmässigt driver handel med automobilgummiringar, i det län, där rörelsen

drives, avgiva deklaration rörande de av honom den

1932 innehavda automobilgummiringar, med angivande av antal, varuslag

och vikt.

Skatt för ringarna skall erläggas vid avgivandet av deklarationen; dock

att, örn skattens belopp överstiger ettusen kronor, den skattskyldige må

åtnjuta anstånd med betalningen av vad som överstiger nämnda belopp

intill utgången av juni månad 1933. Kungl. Majit äger att, örn så finnes

skäligt, medgiva ytterligare anstånd.

4) Vad i 12 och 13 §§ stadgas för det fall, att deklarationsskyldighet enligt

4 § ej behörigen fullgöres, skall jämväl äga tillämpning i avseende å

deklaration, varom under 3) sägs.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 26 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet

anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin:

Vid anmälan den 4 januari 1932 av finansplanen och av beräkningen av

statsverkets inkomster för budgetåret 1932/1933 angav jag en höjning av

automobilskattemedlen såsom en av de möjligheter, som kunde komma i

fråga för att ernå balans i budgeten. Då det i och för sig syntes rimligt,

att motortrafiken finge bära en större del av utgifterna för vägväsendet

än vad för närvarande vore fallet, förordade jag i anslutning härtill, att

från och med nästa budgetår samtliga kostnader för statens bidrag till

allmänna vägunderhållet på landet och för den lokala vägorganisationen

täcktes av automobilskattemedel, liksom ock statens bidrag till byggande

av landsvägar och vanliga bygdevägar. I enlighet härmed skulle anslagen

för utgifter från automobilskattemedlen ökas med sammanlagt 13.38 miljoner

kronor. För bestridande härav samt för att dessutom möjliggöra någon

ökning av det belopp, som med gällande grunder skulle stå till förfogande

för att fördelas mellan städer och landsbygd, föreslog jag en

skärpning av automobilbeskattningen därhän, att ifrågavarande inkomsttitel

höjdes utöver det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet, 65 miljoner

kronor, med 15 miljoner kronor. I samband därmed uttalade jag, att

en omläggning av motorfordonsskatten borde företagas; och tillkännagav

jag tillika min avsikt att framdeles anmäla förslag i ämnet.

I riksstatsförslaget upptogs, i överensstämmelse med vad jag sålunda

anfört, inkomsttiteln automobilskattemedel till 80 miljoner kronor.

Sedan numera slutförts inom finansdepartementet verkställd utredning i

detta ärende, får jag härmed framlägga resultaten av denna utredning

samt de förslag, vartill utredningen givit anledning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

11

Fördelningen av kostnaderna tor vägväsendet.

Det bidrag till vägväsendet å landsbygden, som för närvarande utgår av

automobilskattemedel, kan icke anses motsvara den andel i kostnaderna

för vägväsendet, som förorsakas av motorfordonstrafiken. Att så

icke anses vara fallet, har kommit till uttryck såväl i officiella uttalanden

i ämnet som ock i framställningar från i frågan intresserade näringsorganisationer.

Sålunda hava de s. k. järnvägsekonomisakkunniga i sitt den

19 december 1928 avgivna betänkande till stöd för sin uppfattning, att järnvägarna

och automobiltrafiken icke vore jämställda i konkurrensavseende,

åberopat, att automobiltrafiken betalade endast en mindre del av de väghållningskostnader

den förorsakade och sålunda åtnjöte faktisk subvention

av det allmänna med årligen flera tiotal miljoner kronor. Dessa synpunkter,

som naturligen anknöto till förhållandena år 1928, hava ytterligare

understrukits av järnvägsstyrelsen i dess skrivelse till

Kungl. Maj:t den 9 februari 1931, däri styrelsen särskilt påkallat strängare

tillämpning av sådana bestämmelser i 1930 års motorfordonsförordning,

som hade betydelse ur konkurrenssynpunkt. Järnvägsstyrelsen

har sålunda i detta yttrande beträffande förhållandet mellan järnvägarna

och automobiltrafiken framhållit bland annat, att dessa transportgrenar

icke arbetade under lika förhållanden, att automobiltrafiken vore

i viktiga avseenden gynnad och understödd, att rättigheter och skyldigheter

för järnvägar och automobilföretag å avstånd, där konkurrens bedreves,

borde bliva så lika som möjligt samt att särskilt den yrkesmässiga

landsvägstrafiken borde få bära alla med densamma förenade kostnader.

Stockholms Rederiförening och Skärgårds- och Mälarflottornas rederiförening

samt Svenska järnvägsföreningen hava i framställningar till

Kungl. Majit givit uttryck åt enahanda synpunkter.

Vidare har statens organisationsnämnd i ett yttrande, som nämnden den

5 december 1931 avgivit över järnvägsstyrelsens sistnämnda skrivelse, över

övriga nyss nämnda ävensom över vissa andra till Kungl. Majit ingivna

framställningar rörande den av motorfordonen med andra transportmedel

bedrivna konkurrensen, framhållit bland annat, att vid ett bedömande av

det problem, som innefattades i frågan örn det ena trafikmedlets företräde

framför det andra, borde i första hand tillses, att automobiltrafiken, såväl

den yrkesmässiga som den icke yrkesmässiga, finge bära alla de kostnader,

som rätteligen borde åvila densamma. Med fog, fortsätter nämnden vidare,

syntes kunna sättas ifråga, huruvida automobiltrafiken till fullo fått sig

ålagda av densamma åsamkade kostnader i två hänseenden, nämligen dels i

fråga örn vägars byggande och underhåll dels ock i fråga om registrering

och tillsyn över nämnda trafik. I det förra hänseendet borde, enligt nämn

dens mening, undersökas, huruvida den å motortrafiken lagda skatten kun

de anses ungefärligen motsvara — varken mer eller mindre — av densamma

orsakade kostnader för anläggning av nya vägar och uträtning och

annan förbättring av redan förefintliga vägar samt för vägunderhåll.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Till uppfattningen att motortrafiken icke för närvarande deltager i kostnaderna

för vägväsendet i den omfattning, som får anses motsvara de av

densamma orsakade kostnaderna, har jämväl riksdagen uttalat sin anslutning.

I skrivelse av den 28 maj 1931, nr 292, har riksdagen hemställt, att

Kungl. Majit ville låta verkställa utredning rörande automobilbeskattning

ens anordnande samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kunde föranleda, och har riksdagen därvid åberopat bevillningsutskottets

betänkande, nr 40, däri utskottet anfört bland annat:

Det vore uppenbart, att med den snabba utveckling, som ägt och alltjämt

ägde rum på automobiltraiikens område, beskattningen visade tendens

att hastigt föråldras och att förty inom en näraliggande framtid beskattningen

vore i behov av omläggning. Så hade otvivelaktigt lagen örn

trafikförsäkring å motorfordon skärpt de olägenheter, som fordonsskatten

i många fall medfört. Vidare torde under senare år gjorda förbättringar

i fråga örn ringarnas konstruktion ökat dessas livslängd, vilket i sin ordning

medfört en sänkning av den anpart av skatten ringarna hade att bära.

Det syntes sannolikt, att framdeles även andra ämnen än bensin med

fördel kunde komma att utnyttjas såsom motorbränsle. Utskottet ville

endast erinra örn den ökade betydelse, råoljan syntes komma att erhålla,

särskilt lör framdrivande av automobiler i yrkesmässig trafik samt lastautomobiler.

Då bensinskatten utgjorde den ojämförligt största delen av

automobilskatten, måste det anses angeläget, att statsmakterna i så god

tid som möjligt inrättade sig efter de ändrade förhållanden i fråga örn beskattningen,

vilka kunde bliva en följd av en dylik övergång från bensin

till andra slag av motorbränslen. Slutligen torde den ökade användningen

av automobilomnibussar och lastautomobiler påkalla en utredning beträffande

beskattningen av dylika automobiler.

På grund härav hade utskottet ansett frågan rörande beskattning av

automobiltrafiken böra göras till föremål för utredning. Redan av det

anförda vore likväl uppenbart, att utskottet saknat möjlighet att närmare

angiva riktlinjerna för den blivande utredningen i ämnet. Utskottet ville

emellertid framhålla önskvärdheten av att densamma gjordes allsidig.

Då det måste anses såsom en riktig utgångspunkt för beskattningen, att

automobiltrafiken linge så vitt möjligt bära de merkostnader denna förorsakade

vägväsendet och denna trafik för närvarande knappast syntes bestrida

erforderlig del av dessa kostnader, torde utredningen även böra omfatta

frågan om storleken av det bidrag automobiltrafiken borde lämna.

Frågan örn fördelningen av skatten å de olika beskattningsföremålen

borde givetvis ägnas särskild uppmärksamhet. Därvid syntes man böra bibehålla

de grundläggande principerna för gällande beskattning, nämligen

att denea skullo drabba såväl innehavet av automobil som även och

främst utgå i förhållande till den omfattning, i vilken automobilerna

brukades.

Någon sådan mera fullständig undersökning rörande frågan, i vilken

omfattning automobiltrafiken bör deltaga i bestridandet av kostnaderna

för vägväsendet, har icke företagits. Emellertid hava vissa beräkningar

verkställts för att söka utröna, huru kostnaderna för vägväsendet för

närvarande fördela sig.

Kostnaderna för vägväsendet bestridas för närvarande i städerna dels

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

med städernas egna skattemedel dels ock med automobilskattemedel, vilka

tor detta ändamål uppdelas i ordinarie medel och utjämningsmedel, samt

å landsbygden dels med vägskattemedel dels med vanliga statsmedel dels

ock med automobilskattemedel.

Städerna tillkommande automobilskattemedel skola enligt gällande författningar

användas till förbättring och underhåll av städernas för automobiltraliken

viktiga vägar och gator, i första rummet städernas infartsvägar.

Bidragskvoten för företag utförda med bidrag från den städerna

tillkommande utjämningsandelen av automobilskattemedlen har av Kungl.

Majit i regel fastställts till 50 procent för gator och 66.66 procent för infartsvägar.

Med utgångspunkt från att städernas andel av automobilékattemedlen

i medeltal täcker 60 procent av kostnaderna för städernas

för automobiltrafiken viktiga vägar och gator, har för åren 1930—1933

verkställts följande beräkning rörande städernas totala kostnader för denna

kategori av städernas gator och vägar samt dessa kostnaders fördelning

på automobilskattemedel och städernas egna skattemedel. — Kostnaderna

för åren 1931—1933 äro allenast uppskattade kostnader; kostnaderna för

år 1931 hava sålunda beräknats med ledning av storleken av de bilskattemedel,

som influtit under budgetåret 1930/1931, och kostnaderna för åren

1932 och 1933 hava uppskattats med ledning av heloppen av de bilskattemedel,

som beräknas inflyta budgetåren 1931/1932 och 1932/1933:

År 1930

År 1931

År 1932

År 1933

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

Bilskattemedel (ordinarie och utjämnings-

andel)...................................................

8.3

8.9

10.6

11.7

Städernas egna skattemedel ........................

5.5

5.9

7.1

7.8

Summa kronor

13.s

14.8

17.7

19.5

Den å landsbygden utgående vägskatten användes till täckande av vägdistriktens

egna kostnader — alltså vägdistriktens totala kostnader minskade

med bidragen av vanliga statsmedel och automobilskattemedel — dels

för anläggning och ombyggnad av allmänna vägar, ödebygdsvägar, tillfartsvägar

till inlandsbanan, enkla bygdevägar, landsvägar och vanliga bygdevägar

dels ock för vägunderhåll och vinterväghållning; under sistnämnda

post inbegripas därvid jämväl förvaltningskostnader för vägdistrikten

samt annuiteter, som vägdistrikten hava att erlägga å distrikten beviljade

amorteringslån för utförande av varaktig beläggning å vissa vägsträckor.

Med vägskattemedel bestridas vidare vissa kostnader, vartill statsbidrag

ej utgå, såsom räntor och amorteringar å lån, uppbördsprovisioner m. m.

En beräkning av den totala vägbörda, som åvilar vägdistrikten, förutsätter,

att det taxerade vägskattebeloppet, å ena sidan, minskas med vad

som från det taxerade beloppet avgår i form av avkortningar och avskrivningar,

samt, å andra sidan, ökas med det belopp, vartill kvarstående

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

naturaunderhåll skäligen kan uppskattas. En dylik beräkning har för

kalenderåren 1927—1931 givit följande resultat:

Uttaxerad

vägskatt

milj. kr.

Kostnad för

naturaunder- håll

milj. kr.

Avkortningar

m. m.

milj. kr.

Vägbörda

milj. kr

År 1927 ..........................................

29.2

6.1

0.7

34.6

> 1928 .........................................

32.2

4.1

i.i

35.2

» 1929 ........................................

33.9

1.3

1.2

34.0

» 1930 .........................................

32.5

0.3 1

1.1 1

31.7

» 1931 ..........................................

31.9

__

1.0 1

30.9

Den vägskatt efter avdrag av avkortningar m. m., som uttaxeras år 1932

och som sålunda skall täcka 1933 års utgifter, torde kunna uppskattas till

31 miljoner kronor.

Sammanställningen utvisar, att från och med år 1929 den vägdistrikten

åvilande vägbördan varit stadd i minskning. Anledningen härtill är huvudsakligen

den successiva höjningen av de utav automobilskattemedel

till vägdistrikten utgående bidragen.

Vägdistrikten tillkommande bidrag av statsmedel utgöras dels av vanliga

statsmedel dels ock av automobilskattemedel. Huru dessa bidrag

fördelats på nämnda två slag av skattemedel under budgetåren 1929/

1930, 1930/1931 och 1931/1932, sistnämnda budgetår enligt riksstaten, samt i

innevarande års statsverksproposition föreslås fördelade under budgetåret

1932/1933, framgår av följande sammanställning:

Ändamål

Budgetår

1929/1930

Budgetår

1930/1931

Budgetår

1931/1932

Budgetår

1932/1933

Vanliga

stats-

medel

milj.

kr.

Bil-

skatte-

medel

milj.

kr.

Vanliga

stats-

medel

milj.

kr.

Bil-

skatte-

medel

milj.

kr.

Vanliga

stats-

medel

milj.

kr.

Bo- sk < tte- medel

milj.

kr.

Vanliga

stats-

medel

milj.

kr.

Bil-

skatte-

medel

milj.

kr.

Vägorganisationen ....................

_

_

0.5

0.3

0.4

0.8

0.7

Landsvägar m. m. .....................

4.5

—

5.0

—

5.26

—

—

5.25

Enkla bygdevägar .....................

0.85

—

1.2

—

1.35

—

1.35

—

Ödebygdsvägar...........................

0.55

—

0.8

—

0.9

—

0.9

—

Tillf, vägar till inlandsbanan ......

0.3

—

0.5

—

0.5

—

Q.6

—

Förbättringar och underhåll.........

—

30.8

—

35.4

—

42.5

—

46.8

Vägunderhållet...........................

5.8

5.8

6.7

6.7

6.6

6.6

—

15.6

Betungade vägdistrikt ...............

0.2

—

0.2

—

0.2

-■

—

—

12.2

36.6

14.9

42.4

15.2

49.4

2.7 5

68.35

48.8

57.3

64.6

71.1

1 Uppskattade belopp.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

I denna tabell hava ej medräknats de bidrag av statsmedel, som till vägdistrikten

beviljats eller beräknats att utgå av anslaget för arbetslöshetens

bekämpande.

En med ledning av sålunda erhållna siffror verkställd sammanställning

av kostnaderna för vägväsendet, därvid beträffande städerna allenast

medtagas kostnaderna för städernas för automobiltrafiken viktiga vägar

och gator och därvid tillika förutsatts, att av de i riksstaten upptagna medlen

anslag till vägunderhåll utfalla under budgetårets förra hälft men

övriga anslag komma vägväsendet tillgodo först under budgetårets senare

hälft, utvisar för åren 1930—1933 följande:

År 1930

År 1931

År 1932

År 1933

Kom- munal- o väg- skatte- medel

Vank

stats-

medel

Bil-

skatte-

medel

Kom- mu ual- o. väg- skatte- medel

Vank

stats-

medel

Bil-

skatte-

medel

Kom- munal

o. väg- skäl''e- medel

Vank

stats-

medel

Bil-

skatte-

medel

Kom- munal- o. väg- skatte- medel

Valli.

stats-

medel

Bil-

skatte-

medel

Milj

o n e

r k r

o n o

r

Städerna......

5.5

8.3

5.9

8.9

7.1

10.6

7.8

11.7

Landsbygden

34.0

13.1

37.s

31.7

14.8

49.3

30.9

8.6

58.4

31.0

2.76

68.95

39.6

13.1

45.8

37.6

14.8

51.2

38.0

8.6

69.o

38.8

2.7 5

80.6 5

Summa

98.4

103.6

115.6

122.2

Medlens an- delsprocent

40

13

47

36

«

50

33

7.5

59.5 |

32

2.5

65.5

Därest i kalkylen endast medtagas kostnaderna för vägväsendet å landsbygden,

fördela sig kostnaderna å vägskattemedel, vanliga statsmedel

och automobilskattemedel i procent räknat på sätt framgår av följande

tabell:

Andelskvot.

År

Vägskatte-

medel

%

Vanliga

statsmedel

o/

/o

Bilskatte-

medel

%

1930 ..............................

40

15.5

44.5

1931 ..............................

35.5

16.5

48

1932 .............................

31.5

9.0

59.5

1933 ..............................

30.5

2.5

67

Här återgivna beräkningar utvisa, att därest i den omfattning, i det

föregående angivits, hänsyn tages till kostnaderna för vägväsendet både

i städerna och på landsbygden, med automobilskattemedel av dessa kostnader

gäldats 47 procent år 3930 och 50 procent år 1931. Av kostnaderna

s. 16 Kontrollera mot PDF

Historik.

1922 års

riksdag.

16 Kungl. Martts proposition Nr 174.

för vägväsendet å landsbygden utgöra nämnda procentsatser 44.5 för år

1930 och 48 för år 1931.

En överflyttning, på sätt i statsverkspropositionen föreslagits, av dels

det anslag till bidrag till vägunderhållet på landet, som hittills gäldats

med vanliga statsmedel, dels anslaget till byggande av landsvägar och

vanliga bygdevägar, dels ock de två anslag till vägorganisationen i länen,

vilka hittills gäldats med vanliga statsmedel, att utgå av automobilskattemedel,

skulle medföra, att med dylika medel kunna beräknas komma att

gäldas år 1932 59.5 procent av sammanlagda kostnaderna för städernas

för automobiltrafiken viktiga vägar och gator samt för vägväsendet å

landsbygden och likaledes 59.5 procent av enbart sistnämnda kostnader

samt år 1933 65.5 procent respektive 67 procent av samma kostnader.

En överflyttning redan nu i sådan omfattning av statens utgifter för vägväsendet

från den egentliga skattebudgeten till att täckas med automobilskattemedel

kan antagas hålla sig inom ramen för vad en utredning

kommer att utvisa i fråga örn den procentuella storleken av det bidrag,

som automobiltrafiken bör lämna till bestridande av kostnaderna för

vägväsendet. Ur det material, som hopbragts vid de sistlidet år företagna

trafikräkningarna, hava stickprov tagits för att vinna upplysning örn

motorfordonstrafikens omfattning i förhållande till hästfordonstrafiken.

Samtliga dessa prov häntyda på, att icke ens med det förslag till ytterligare

beskattning av motorfordonen, som här framlägges, dessa fordon

komma att deltaga i kostnaderna för vägväsendet i den omfattning, som

motsvarar deras andel i den vägslitande trafiken.

Automobilbeskattningen i Sverige.

Under den relativt korta tid, som förflutit, sedan beskattning av motorfordon

infördes i vårt land, har denna beskattning varit föremål för åtskilliga

ändringar, huvudsakligen betingade av de ökade kostnader för

vägväsendet, som motorfordonstrafiken förorsakat.

Beskattning av motorfordon kom till stånd i vårt land första gången

efter beslut vid 1922 års riksdag. I den proposition, nr 199, som på

grundval av ett av den s. k. vägkommissionen avgivet förslag nämnda

år förelädes riksdagen, föreslog Kungl. Majit dels en å själva fordonet

lagd skatt, för automobil med ringar av mjuk kautschuk utgående med

8 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av automobilens egen

vikt, dels skatt å automobilgummiringar utgörande 1 krona 50 öre för

kilogram. Sedan propositionen i huvudsak vunnit riksdagens bifall, utfärdades

den 2 juni 1922 förordningar örn automobilskatt och örn särskild

skatt å automobilgummiringar (S. F. S. nr 260 och 261).

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Emellertid ansågs snart nog det bidrag'' till vägväsendet, som sålunda

uttogs av automobiltrafiken, icke svara mot de kostnader denna trafik

pålade vägväsendet. Redan vid 1924 års riksdag framlade Kungl.

Majit i proposition, nr 206, förslag örn viss böjning av den för fordonen

utgående skatten samt örn upptagande av, förutom en mindre tullavgift,

en särskild skatt å bensin. Riksdagen ansåg, att någon böjning av

skatten å själva fordonen icke borde vidtagas, men godkände förslaget

örn särskild bensinskatt, därvid, i syfte att sålunda erhålla vederlag för

det skattebelopp, som beräknats skola inflyta genom den föreslagna böjningen

av fordonsskatten, det av Kungl. Majit föreslagna skattebeloppet,

4 öre för liter, höjdes till 5 öre. Tillika beslöt riksdagen, att den särskilda

skatten skulle omfatta jämväl motorsprit; bestämmelserna i denna

del skulle, emellertid träda i tillämpning först den 1 juli 1929.

Emellertid visade sig, att ej heller med den sålunda genomförda skärpningen

av beskattningen av automobiltrafiken denna trafik i skälig omfattning

deltog i kostnaderna för vägväsendet. I syfte att i än större

utsträckning än vad dittills varit fallet bereda ersättning för de ökade

utgifter för väghållningen, som sagda trafik förorsakade, föreslog Kungl.

Majit ånyo vid 1927 års riksdag i proposition, nr 173, ökad beskattning

av automobiltrafiken, såväl vad fordon som förbrukningsartiklar anginge.

Vidkommande fordonsskatten innebar det förslag, som i denna proposition

framlades, sådan omläggning av beskattningen, att till grundval

för skattens beräknande föreslogs fordonets tjänstevikt, d. v. s. vikten

av fordonet i fullt driftfärdigt skick, i stället för såsom förut fordonets

egen vikt (skattevikt). Det framhölls att, då det vore den rullande

vikten, som borde beskattas, det uppenbarligen vore mera följdriktigt

att till grund för skatten lägga automobilens vikt i driftfärdigt skick,

ökad med vikten av det antal personer eller den last, som automobilen

kunde beräknas i medeltal föra. Då emellertid fastställandet av denna

vikt vore förenat med stora vanskligheter, syntes det dock vara ett steg

i rätt riktning att låta tjänstevikten utgöra grund för skattens beräknande.

I förslaget berördes även andra beskattningssystem —• skattens

beräknande efter hästkraftantal och efter cylindervolym —■ men ansågs

intet av dessa system vara att förorda vid uttagandet av en efter fordonens

vägslitning på rättvist sätt avpassad skatt. Såsom skäl härför

anfördes bland annat, att i vissa länder, där ettdera av sistberörda

system tidigaro tillämpats, övergång helt eller delvis till viktbeskattning

ägt rum. Förslaget innebar i övrigt i fråga örn fordonsskatten dels

införandet av ett skattefritt viktsavdrag av 300 kilogram, varigenom en

efter vagnarnas vägförstörande verkningar i viss mån avpassad progressivitet

i skatteskalan skulle vinnas, dels en höjning av skattesatsen

från förutvarande 8 kronor till 10 kronor för varje påbörjat tal av 100

kilogram av fordonets på förenämnt sätt bestämda vikt, dels ock inföBihang

lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 1 h 2 hafi. (Nr 17It.) 2

1924 arti

riksdag.

1927 ära

riksdag.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

1929 års

riksdag.

1931 års

riksdag.

Gällande bestämmelser.

Fordonsskatt.

rande av en minimiskatt av 75 kronor. Beträffande gummiringskatten föreslogs

höjning från 1 krona 50 öre till 1 krona 75 öre för kilogram och i

fråga om bensinskatten en ökning från 5 till 6 öre för liter.

Riksdagen biföll förslaget i vad det avsåg bensinskatten samt i huvudsak

beträffande fordonsskatten, varvid dock det skattefria viktsavdraget

för åstadkommande av en mera lämpligt avvägd skatteskala bestämdes

till 400 kilogram. I fråga örn gummiringskatten beslöts — i syfte

att utjämna den minskning av den föreslagna fordonsskatten, som ökningen

av det skattefria viktsavdraget innebar — en böjning med 50 öre

till 2 kronor för kilogram. Förordningar örn ändrad lydelse i enlighet med

riksdagens beslut av förut gällande författningar i ämnet utfärdades

den 3 juni 1927 (S. F. S. nr 188—190).

Genom beslut vid 1929 års riksdag förlängdes skattefriheten-för motorsprit

intill den 1 juli 1933, varjämte bestämdes, att skatten därå skulle

under tiden från och med den 1 juli 1933 till den 1 juli 1934 utgå med

halvt belopp eller med 3 öre för liter. Vidare beslöts vid nämnda riksdag

sådan ändring av bestämmelserna örn skatt å bensin, att dessa, som förut

omfattat endast importerad bensin, även kommo att omfatta inom landet

framställd bensin. I överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdades

den 3 maj 1929 ny förordning (S. F. S. nr 62) örn särskild skatt å

bensin och motorsprit.

Vid 1931 års riksdag beslöts i anledning av väckta motioner, att, utöver

den i förenämnda förordning den 3 maj 1929 örn särskild skatt å

bensin och motorsprit stadgade skatten å bensin, å denna vara skulle

under tiden från och med den 4 juni 1931 till och med den 30 juni 1933

erläggas en provisorisk tilläggsskatt av 2 öre för liter. Förordning härom

utfärdades den 2 juni 1931 (S. F. S. nr 137).

Den egentliga automobilskatten, fordonsskatten, utgår för närvarande

med följande belopp för helt kalenderår räknat:

a) för motorcykel utan bivagn med 10 kronor, då motorcykelns tjänstevikt

icke överstiger 75 kilogram, men eljest med 15 kronor;

b) för motorcykel med bivagn med 25 kronor;

c) för annan automobil, med ringar av mjuk kautschuk, med 10 kronor

för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens tjänstevikt

minskad med 400 kilogram, dock minst med 75 kronor; samt

d) för annan automobil, med ringar av annat ämne an mjuk kautschuk,

med 50 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens

tjänstevikt.

Fri från fordonsskatt är automobil, som äges av medlem av konungahuset

samt, under villkor av ömsesidighet, automobil tillhörig främmande

makts härvarande beskickning eller konsulat tillhörande personal,

som icke är svensk undersåte.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Fordonsskatt utgår ej keller för automobil, som är inrättad uteslutande

för brandväsen eller för transport av sårade och sjuka.

Med automobils tjänstevikt, vilken beräknas efter direkt vägning av

automobilen, avses enligt motorfordonsförordningen den 20 juni 1930

(S. F. S. nr 284) vikten av automobilen i normalt, fullt driftfärdigt skick

vid användning av tyngsta till automobilen börande karosseri, däri inbegripen

vikten av dels till automobilen börande verktyg, reservdelar och

reservgummi ävensom bränsle, smörjolja och vatten (tillbehör), dels ock

den för automobilen nödvändiga bemanningen.

Skatt utgår endast å motorfordon, vilka enligt motorfordonsförordningen

äro registreringspliktiga. På grund härav äro bland annat släpvagnar

samt traktorer och andra motorredskap skattefria.

Skatteplikt inträder med den kalendermånad, under vilken motorfordonet

första gången införes i automobilregistret, samt upphör med utgången

av den kalendermånad, under vilken fordonet avförts ur registret

utan att hava blivit i annat sådant register infört. Varder fordonet,

innan det registrerats, i avbidan därå använt i trafik lika med registrerat

fordon, skall dock skatten utgå från och med den kalendermånad,

varunder det tagits i bruk.

Debitering av automobilskatt verkställes av registreringsmyndigheten,

d. v. s. i Stockholm Överståthållarämbetet och i länen länsstyrelserna.

Skatten skall vara inbetald senast den 15 februari varje år. I Stockholms

stad inbetalas skatten, efter erhållet meddelande örn dess storlek,

kontant å uppbördsstämma. I länen betalas skatten genom postförskott,

dock må, i den mån så av tillkomna omständigheter påkallas, riksräkenskapsverket

i samråd med generalpoststyrelsen föreskriva, att inbetalning

må ske medelst postgiroinbetalningskort i stället för postförskottsanvisning.

Särskilt kvitto, automobilskattekvitto, meddelas å erlagd skatt, vilket

kvitto skall under färd medföras å fordonet.

Såsom behörigt automobilskattekvitto må för vissa motorfordon i avbidan

å registrering under högst tre veckor gälla av postverket eller annan

myndighet i behörig ordning utfärdat interimskvitto, vilket vid

fordonets registrering makuleras och utbytes mot i vanlig ordning utfärdat

automobilskattekvitto.

Skatt å automobilringar utgår för följande arbeten av mjuk kautschuk, Skatt a autovilka

införas eller tillverkas inom riket, nämligen massiva hjulringar mobi!?unimi''

* o ringar.

(även i längder) samt yttergummi eller delar därtill för ringar till automobiler

eller motorcyklar. Skatt för inom riket tillverkade ringar av nyss

nämnt slag erlägges av tillverkaren i enlighet med av honom till vederbörande

länsstyrelse avgiven deklaration, i den mån ringarna av tillverkaren

levereras till annan eller tagas i bruk förtegen räkning. För importerade

ringar erlägges skatten till tullverket i samband med betalning av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

tullen. Restitution av skatt må under vissa villkor åtnjutas beträffande

icke begagnade ringar, vilka utföras ur riket.

Skatt å bensin Såväl den särskilda skatten som tilläggsskatten å bensin erlägges för

ocha“i“tor'' till riket införd bensin till tullverket samtidigt som å varan belöpande

tull gäldas. Inbetalning av skatt för här i riket tillverkad bensin samt

för motorsprit verkställes genom insättning å statsverkets giroräkning i

riksbanken. Skatten erlägges, vad bensin av omkandlade slag beträffar,

av tillverkaren samt för motorsprit av den, för vilkens räkning denaturering

sker.

Restitution av skatt åtnjutes under vissa villkor för bensin och motorsprit,

som i oförändrat skick utföres ur riket eller som med eller utan

tillsats av annat ämne användes för framdrivande av tåg eller fordon å

för allmän trafik upplåten järnväg eller av luftfartyg eller av motorbåt

vid yrkesmässigt utövande av fiske, samt för bensin, som med eller

utan tillsats av annat ämne användes för annat tekniskt ändamål än

motordrift.

Skatt för bensin, som med eller utan tillsats av annat ämne användes

för framdrivande av motorbåt vid yrkesmässigt utövande av fiske,

återbäres på det sätt att årligen ett belopp, motsvarande en tredjedels

procent av de under nästförutgångna budgetår influtna bensinskattemedlen,

dock högst 50,000 kronor, samt av tilläggsskatt högst 20,000 kronor

ställes till lantbruksstyrelsens förfogande att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

användas för fiskerinäringens främjande.

Trafik- I detta sammanhang torde även böra omnämnas den ägare av motorforsakrmg.

for(iorL erLligt lagen den 10 maj 1929 örn trafikförsäkring å motorfordon

åvilande skyldigheten att hava fordonet försäkrat för skada i följd av

trafik med fordonet här i riket. Trafikförsäkring meddelas av dels 19

försäkringsföretag, anslutna till svenska automobiltarifforeningen, dels

10 utanför sagda förening stående försäkringsföretag. Enligt vad som

inhämtats, tillämpa till tarifföreningen anslutna företag för närvarande

vid lagstadgade försäkringssummor i allmänhet följande premier för

den obligatoriska trafikförsäkringen:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

21

Automobil med

ordinarie garage

i Stockholm eller

Göteborg med

omnejd

Kronor

Automobil med

registrerings- bokstav M1

Kronor

Automobil i

övriga delar av

landet

Kronor

Personautomobil för privat bruk.........

105

95

82

Personautomobiler för affärsbruk an- vända av handelsresande, resehand-

lande eller reseinspektör ...............

105

105

105

Tunga lastautomobiler med en last-

ningsförmåga av minst 2,000 kg.......

00

80

70

Lätta lastautomobiler med lastnings-

förmåga under 2,000 kg................

105

95

82

Motorcyklar utan sidvagn..................

80

70

60

Motorcyklar med sidvagn..................

70

63

55

Droskautomobiler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping samt

hyrverksautomobiler i Stockholm och hyrverks- och

droskautomobiler

165

Hyrverksautomobiler och droskautomobiler i andra städer än Stockholm,

Göteborg, Malmö och Norrköping...................................................

120

Omnibussar med linje berörande Stockholm med viss omnejd ...............

Omnibussar i övriga delar av landet ................................................

280

240

Samtliga premier äro beräknade för 5-åriga försäkringar med. årlig

premiebetalning. Vid försäkring på kortare tid än 5 år höjes premien med

5 procent. De till tarifföreningen icke anslutna försäkringsföretagen lära

tillämpa 5 procent lägre premier än medlemmarna i tarifföreningen.

Motorfordon äro, såsom av förestående premietabell framgår, för trafikförsäkring

indelade i grupper med hänsyn till det med användningen av

olika slag av fordon förenade större eller mindre riskmomentet. Inom de

särskilda grupperna förekommer däremot icke någon gradering av premierna

i förhållande till fordonens vikt eller värde eller med hänsyn till

deras större eller mindre användning. För skadefritt år lämnas viss nedsättning

i premien, s. k. bonus.

Motorfordonsbeståndet under åren 1923—1931.

Automobilbeståndets utveckling under de år, varunder automobilskatt

utgått, framgår av följande tabell:

Malmöhus län.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 174.

A u

t 0

m o

b i 1

e r

Personvagnar

Personomni-

bussar

Lastvagnar

Special vagnar

S

u m m

a

antal

ökning

antal

ökning

antal

ökning

antal

ökning

antal

vid

ökning under

årets

slut

under

årets

slut

under

årets

slut

under

årets

slut

under

året

året

året

året

di ets

slut

antal

%

1923......

37,823

731

_

11,906

_

50,460

10,547

26.4

1924......

46,557

8,734

1,017

286

15,246

3,340

—

—

62,820

12,360

24.5

1925......

59,122

12,565

1,283

266

19,203

3,957

—

—

79,608

16,788

26.7

1926......

70,454

11,332

1,608

325

22,863

3,660

—

—

94,925

15,317

19.2

1927......

81,465

11,011

1,827

219

26,230

3,367

376

—

109,898

14,973

15.8

1928......

94,301

12,836

2,192

365

30,677

4,447

490

114

127,660

17,762

16.2

1929......

99,144

4,843

2,511

319

34,591

3,914

581

91

136,827

9,167

7.2

1930......

103,664

4,520

2,837

326

38,071

3,480

686

105

145,258

8,431

6.2

s> 1931

110,343

6,679

3,265

428

41,880

3,809

1,002

316

156,490

11,232

7.?|

Denna tabell utvisar, att beståndet av motorfordon undergått en stadig

ökning. Dock förete siffrorna för senare år en viss retardation i beståndets

tillväxt. Anmärkningsvärt är emellertid, att ökningen år 1931, såväl

absolut som relativt, överstiger ökningen de närmast föregående två åren.

Vad motorcykelbeståndet beträffar, äro siffrorna för samma tidsperiod:

Å r

M o t o

r c y

k 1 a

r

utan bivagn

med b i vagn

s

u m m

a

antal

vid årets

slut

ökning

under

året

antal

vid årets

slut

ökning

resp.

minskning

under året

antal

vid årets

slut

ökning resp. minsk- ning under året

antal %

1923 ..................

14,749

_

5,729

20,478

— 1,028

— 4.8

1 1924 ..................

14,892

143

7,056

+ 1,327

21,948

+ 1,470

+ 7.2

1925 .................

16,074

1,182

7,575

+ 519

23,649

+ 1,701

+ 7.S

1926 ..................

16,748

674

9,130

4-1,555

25,878

+ 2,229

+ 9.4

1927 ..................

26,969

10,221

8,371

— 759

35,340

+ 9,462

+ 36.6

1928 ..................

41,052

14,083

8,551

+ 180

49,603

+ 14,263

+ 40.4

1929 ..................

46,818

5,766

8,028

— 523

54,846

+ 5,243

+ 10.c

1930 ..................

48,693

1,875

7,985

— 43

56,678

+ 1,832

+ 3.3

"/» 1931...............

49,499

806

9,002

+ 1,017

58,501

+ 1,823

+ 3.2

Den starka ökningen av antalet motorcyklar åren 1927 och 1928 sammanhänger

därmed, att lättviktsmotorcyklar i samband med de år 1927 vidtagna

ändringarna i automobilskatteförordningen inordnades under registrerings-

och skattepliktiga fordon.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Totala motorf or donsbeståndets växlingar under ifrågavarande tidsperiod

framgå av nedanstående tabell:

Å r

Antal rid

årets slut

Ökning under året

antal

%

1923..............................

70,938

9,519

15.5

1924..............................

84,768

13,830

19.5

1925..............................

103,257

18,489

21.8

1926..............................

120,803

17,546

17.0

1927..............................

145,238

24,435

20.2

1928..............................

177,263

32,025

22.1

1929..............................

191,673

14,410

8.1

1930..............................

201,936

10,263

5.4

30/9 1 931 ........................

214,991

13,055

6.5

Siffrorna giva vid handen, att motorfordonsbeståndet för närvarande är

ungefär tre gånger så stort som år 1923 samt sedan år 1927 ökats med

nära 50 procent.

Inhemsk produktion och utrikeshandel beträffande motorfordon under

åren 1925—1930.

Ett återgivande av industri- och handelsstatistikens siffror rörande

den inhemska motorfordonstillverkningen samt in- och utförseln av motorfordon

torde i detta sammanhang vara av intresse. Enär industristatistiken

först från och med år 1925 redovisar antalet tillverkade fordon,

har här endast medtagits förefintliga siffror för åren 1925—1930.

Omfattningen av den inhemska produktionen av automobiler under åren

1925—1930 framgår av följande sammanställning:

Å r

A u

tom

o b i 1

e r

färdigfabricerade

hopsätta av färdiga

delar

summa

antal

tillverk- 1 ningsvärde

| i 1,000 kr.

antal

tillverk- ningsvärde

i 1,000 kr.

antal

tillverk- ningsvärde

i 1,000 kr.

i 1925 .................................

292

3,219

292

3,219

1926 .................................

290

3,413

4

26

294

3,439

1927 .................................

345

4.560

451

2.042

796

6,602

1928 ................................

364

5,420

13,413

39,7231

13,777

45,143

1929 .................................

343

5,579

11,586

40,553

11,929

46,132

1930=...............................

360

5,920

9,458

34,662

9,818

40,582

1 Värdet Ilar i industristatistiken på grund av felaktig uppgift från visst industriföretag

upptagits till 33,372,560 kronor.

2 Preliminär uppgift från kommerskollegium.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Siffrorna för automobiler »hopsatta av färdiga delar» representera den

av aktiebolaget Volvo och General Motors Nordiska aktiebolag härstädes,

utövade tillverkningen. Den av det senare företaget bedrivna sammansättningen

av motorfordon tog sin början år 1928.

Införseln av automobiler och automobilunderreden under åren 1925—1930

redovisas här nedan:

A

utom

otile

r

Automobilunder-

Sur

Å r

person-

last-

reden

antal

värde i

1,000 kr.

antal

värde i

1,000 kr.

antal

värde i

1,000 kr.

antal

värde i

1,000 kr.

1925 ...............

14,311

34,984

2,950

4,575

1,260

2,775

18,521

42,334

1926 ...............

15,256

41,006

2,084

3,725

1,657

3,722

18,997

48,453

1927 ...............

13,567

42,514

1,983

4,217

2,155

5,160

17,705

51,890

1928 ...............

12,846

41,489

1,248

3,769

1,158

3,830

15,252

49,088

1929 ..............

11,085

35,437

1,854

4,407

2,035

5,692

14,974

45,536

1930 ...............

8,548

26,740

19

lil

3,815

8,977

12,382

35,828

Automobilunderreden hava medtagits, enär beträffande lastautomobiler,

vilka i regel hit inkomma som underreden och här förses med förarehytt,

lastflak o. dyl., i vissa fall tveksamhet gjort sig gällande rörande desammas

statistiska klassificering, vilket medfört, att de hänförts än till rubriken

lastautomobiler än till rubriken underreden.

Utförseln av automobiler under samma år utgjorde:

Å r

Automobiler

Automobilunder-

reden

Summa

person-

last-

antal

värde i

1,000 kr.

antal

värde i

1,000 kr.

antal

värde i

1,000 kr.

antal

värde i ;

1,000 kr. :

1925 ..................

60

180

6

45

5

54

71

279

1926 ..................

16

207

8

80

o

34

29

321

1927 ..................

18

35

2

4

2

25

22

64

1928 .................

1,659

5,994

2,089

5,206

14

65

3,762

11,265 1

1929 ..................

1,140

3,975

1,099

2,771

5

19

2,244

6,765

1930 ..................

506

1,885

3

19

914

2,418

1,423

4,322

Sammanställas industri- och handelsstatistikens sålunda återgivna siffror,

erhålles följande bild av omfattningen av den inhemska konsumtionen

(tillverkning + importöverskott) av automobiler under åren 1925—1930:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.

Maj:ts proposition Nr 1 74.

25

Konsumtion

Konsumtion

Å r

antal

värde i 1,000

kr.1

A r

antal

värde i 1,000

kr.1

1925 ..................

18,742

45,274

1928 ..................

25,267

82,966

1926 ................

19,262

18,479

51,571

58,428

1929 ..............

24,659

20,777

84,903

72,088

1927 ................

1930 ..................1

Jämföras dessa siffror, avseende antalet automobiler, med förut anförda

siffror rörande ökningen av automobilbeståndet finner man, att under

åren 1925—1930 utrangerats följande antal automobiler:

A r

Utrangerade vagnar

Utrangerade vagnar

antal

i % av auto- mobilbestån- det vid årets

slut

Å r

antal

i % av auto- mobilbestån- det vid årets

slut

1925 ..................

1,954

2 5

1928 ................

7,505

1926 ..................

3,945

4.2

1929 ..........

15,492

11.8

1927 ..................

3,506

3.2

1930 .................

12,346

8.5

Nedanstående tabell angiver beträffande motorcyklar omfattningen av

tillverkning, in- ock utförsel samt inhemsk konsumtion under åren 1925—

1930:

Å r

Tillverkning

Införsel

Utförsel

Konsumtion

antal

värde i

1,000 kr.

antal

värde i

1,000 kr.

antal

värde i

1,000 kr.

antal

värde i

1,000 kr.

1925 ..................

1,966

1,395

2,230

1,703

102

lis

4,094

2,983 ''

1926..................

4,089

2,941

3,852

2,775

69

86

7,872

5,630

1927 ..................

4,858,

3,413

6,231

4,381

47

60

11,042

7,734

1928..................

4,738!

3,705

7,844

6,125

58

45

12,524

9,785

1929 ................

4,130

3,869

7,020

5,582

79

66

11,071

9,385

1930..................

2,558

2,660

4,043

3,254

162

lis

6,439

5,796

Utrangeringen av motorcyklar utgjorde år 1929 5,828 st. och år 1930

4,607 st., motsvarande 10.6 respektive 8.1 procent av beståndet vid årets slut.

För övriga här medtagna år kan utrangeringen ej bedömas, enär siffrorna

avseende motorcykelbeståndets förändringar ej äro jämförbara med angivna

siffror för konsumtionen, beroende på den registreringsplikt, som år

1927 tillkom beträffande lättviktsmotorcyklar.

1 Vid bedömandet av värdesiffrorna ina beaktas, atl tillverkningsvärdet avser nettoförsäljningsvärdet

vid fabriken, under det att införselvärdet utgör värdet eif svensk hamn (således

exklusive tull etc.) och utförselvärdet värdet i utförselhamnen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Motorfordonsbeståndet den 30 september 1931.

Enligt från Överståthållarämbetet samt länsstyrelserna inhämtade uppgifter

fördelade sig beståndet av automohiler och motorcyklar den 30 september

1931 på följande sätt:

Län

A u t o

S

O

CT-

i 1 e i

Motorcyklar

person-

vagnar

per-

son-

omni-

bus-

sar

last

vagnar

Specialvagnar

skatte- . ,

... ''skatte-

1 fria2

tiga1 i

summa

°/

/O

utan bivagn

med en

tjänstevikt av

med

bi-

summa

%

högst

75 kg.

mer än

75 kg.

vagn

i Stockholms stad

12,283

268

6,888

31

46

19,516

12.5

225

3,760

2,155

6,140

10.5

Stockholms

län...

4,819

229

2,489

2

30

7,569

4.9

188

2,089

687

2,964

5.1

Uppsala

» . . .

2,608

81

1,154

9

12

3,864

2.5

113

1,017

415

1,545

2.6

Södermanlands

» ...

4,159

147

1,124

18

22

5,470

3.5

164

1,593

410

2,167

3.7

. Östergötlands

» ...

5,940

152

2,010

11

47

8,160

5.2

273

2,535

630

3,438

5.9

.Jönköpings

» ...

3,920

146

1,241

7

30

5,344

3.4

265

1,532

232

2,029

3.5

! Kronobergs

» ...

2,167

33

710

1

8

2,919

1.9

282

743

47

1,072

1.8

Kalmar

» ...

4,002

83

1,123

7

18

5,233

3.3

327

1,109

133

1,569

2.7

Gotlands

» ...

1,118

38

423

i

4

1,584

1.0

163

340

59

562

1.0

Blekinge

» ...

1,587

40

702

30

16

2,375

1.5

102

420

63

585

1.0

Kristianstads

» ...

4,563

78

1,918

25

44

6,628

4.2

436

1,649

116

2,201

3.8

Malmöhus

» ...

11,553

196

4,874

49

113

16,785

10.7

658

4,408

455

5,521

9.4

Hallands

> ...

2,286

91

1,047

3

15

3,442

2.2

535

1,122

75

1,732

3.0

Göteborgs o. Bohus län

6,477

166

3,677

24

37

10,381

6.6

242

2,163

644

3,049

5.2

Älvsborgs

län...

5,439

251

1,692

29

26

7,437

4.8

488

1,992

276

2,756

4 fl

Skaraborgs

t ...

4,405

108

1,211

-

26

5,750

3.7

270

1,433

264

1,967

3.8

Värmlands

» ...

5,015

185

1,262

53

1

6,516

4.2

396

1,962

240

2,598

4.4

Örebro

» ...

4,622

136

1,383

9

18

6,168

3.9

167

2,154

419

2,740

4.7

Västmanlands

» ...

3,079

79

1,084

10

23

4,275

2.7

172

1,601

384

2,157

3.7

Kopparbergs

» ...

5,409

131

1,161

22

30

6,753

4.3

362

2,647

329

3,338

5.7

Gävleborgs

» ...

4,898

146

1,433

5

28

6,510

4.2

331

2,347

247

2,925

5.0

Västernorrlands

» ...

3,638

167

1,225

5

27

5,062

3.2

336

1,294

225

1,855

3.2

Jämtlands

> ...

2,169

75

527

—

10

2,781

1.8

120

580

122

822

1.4

Västerbottens

» ...

2,012

94

698

—

5

2,809

1.8

335

802

150

1,287

2.2

Norrbottens

2,175

145

824

3

12

3,159

2.0

150

1,107

225

1,482

2.5

Summa

110,343

3,265

41,880

354

648

156,49o| 100. o

7,100

42,399

9,002)58,501

lOO.o

Förestående tabell utvisar, att Stockholms stad bar högsta antalet såväl

automobiler som motorcyklar. I andra rummet kommer beträffande båda

fordonsslagen Malmöhus län och i tredje, i fråga örn automobiler, Göteborgs 1 2

1 Hit höra likvagnar, bärgningsautomobiler och cisternvagnar m. fl.

2 Brand- och ambulansautomobiler.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

och Bohus län samt, beträffande motorcyklar, Östergötlands län. Lägsta

antalet motorfordon förekommer inom Gotlands län.

Verkställda undersökningar utvisa, att cirka 20 procent av hela antalet

automobiler användas i yrkesmässig trafik. I yrkesmässig lastautomobiltrafik

användes den 30 september 1931 sammanlagt 14,566 vagnar, därav

314 i linjetrafik, 11,040 i länstrafik och 3,212 i stadstrafik, motsvarande

35 procent av lastautomobilbeståndet.

Vad automobilbeståndets lastkapacitet beträffar, föreligga ej uppgifter

hänförande sig till automobilbeståndet den 30 september 1931, men följande

uppgifter, avseende den 1 januari samma år, torde dock i viss mån vara

belysande:

Av personvagnarna var vid sistnämnda tidpunkt övervägande delen, eller

92 procent, avsedd för högst 5 personer. Av omnibussarna rymde 84

procent mer än 15 personer och återstoden, 16 procent, högst detta antal.

Belysande för utvecklingen i fråga örn detta transportmedel är, att den 1

januari år 1927 ungefär hälften av antalet personomnibussar rymde högst

15 personer. Man har sålunda övergått till användande av allt större omnibussar.

Lastvagnarna fördelade sig med hänsyn till lastkapaciteten sålunda:

Lastkapacitet

kilogram

1 procent av beståndet

1 januari

1927

1 januari

1931

högst 1,000 .....................................

74

39

1,001 2,000.......................................

18

54

2,001—3,000.......................................

6

6

över 3,000 .......................................

o

1

Summa

100

100

En avsevärd ökning av antalet vagnar med 1—2 tons lastförmåga har

sålunda ägt rum på bekostnad av de under 1 ton lastande vagnarna.

Motorfordonsbeståndets tjänsteviktsgruppering'' den 30 september 1931.

I tab. 1 redovisas automobilbeståndets gruppering i tjänsteviktsklasser

den 30 september 1931. Skattepliktiga specialvagnar, vilka uppgå till relativt

obetydligt antal (354 st.), hava därvid lämnats utom räkningen.

I syfte att i stora drag giva en bild av den förändring med avseende å

automobilbeståndets tjänsteviktsgruppering, som ägt rum sedan år 1927,

hava ur nämnda tabell hämtade siffror sammanställts med motsvarande

uppgifter avseende automobilbeståndet den 1 januari 1927:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Majlis proposition Nr 174.

januari 1927

30 september 1931

Tjänstevikt

kilogram

Personauto-

mobiler

Omnibussar

Lastauto-

mobiler

Personauto-

mobiler

Omnibussar

Lastauto-

mobiler

antal

%

antal

°/

/O

antal

%

antal

0/

/o

antal

°/

/o

antal

%

högst 1,000......

36,619

52.0

ii1

0.7

2,453

10.7

23,041

20.9

3,218

7.7 i

1,001-1,500 ...

24,407

34.0

229

14.2

14,743

64.6

66,343

6O.1

71

2.2

14,504

34.6

1,501—2,000 ...

8,191

11.6

507

31.6

2,371

10.4

17,651

I6.0

430

13.2

16,773

40. 0:

2,001—2,500 ...

1,186

1.7

297

18.5

1,181

5.2

3,116

2.8

562

17.2

4,489

10.7

2,501—3,000 ..

50

0.1

269

16.7

758

3.8

188

0.2

608

18.6

1,747

4.2

3,001—3,500 ...

i

—

178

11.1

567

2.5

4

—

534

16.4

650

1.6

3,501—4,000 ...

—

—

89

5.5

331

1.4

—

—

389

11.9

286

0.7

4,001—5,000 ...

—

—

28

1.8

459!

2.0

—

—

376

11.5

189

0.5

5,001—6,000 ...

—

-

—

—

—

—

—

—

238

7.3

24

_i

över 6,000 ......

—

—

—

—

—

—

—

-

57

1.7

—

—i

Summa

70,454

lOO.o

1,608

lOO.o

22,863

100.0

110,343

lOO.o

3,265

lOO.o

41,880

lOO.o;

Av denna sammanställning framgår, att en anmärkningsvärd förskjutning

mot högre tjänstevikter ägt rum beträffande samtliga fordonskategorier.

Under det att genomsnittliga tjänstevikten den 1 januari 1927 i

runda tal utgjorde för personautomobiler 1,200 kilogram, för personomnibussar

2,200—2,300 kilogram och för lastautomobiler 1,500 kilogram, voro

motsvarande tal den 30 september 1931 för personautomobiler 1,400 kilogram,

för personomnibussar 3,200 kilogram och för lastautomobiler 1,700 kilogram.

Vad personautomobilerna beträffar, är förklaringen till de förändrade

förhållandena att finna huvudsakligen däri, att man mera allmänt

övergått till användande av täckta vagnar. Bidragande orsaker äro jämväl

att finna däri, att de under senare år i marknaden förekommande automobiltyperna

försetts med större motorer, fyrhjulsbromsar m. m. Sistnämnda

förändringar liava även inverkat ifråga örn lastautomobilerna,

varjämte dessa vagnar numera i allmänhet utföras i kraftigare konstruktioner,

än tidigare varit fallet. Lastautomobilerna av exempelvis Fordeller

Chevrolettyp hade sålunda år 1927 en tjänstevikt av 1,200—1,500 kilogram,

under det att dessa vagntyper för närvarande hava en tjänstevikt

av 1,800—1,900 kilogram. Med stegringen av tjänstevikten har jämväl

lastförmågan ökats. Vad omnibussarna beträffar, har den ökade trafiken

medfört krav på rymligare och följaktligen även tyngre fordon.

Av motorcyklar förefunnos i landet den 30 september 1931 7,100 st. med

en tjänstevikt av högst 75 kilogram (lättviktsmotorcyklar) samt 51,401 st.

av högre tjänstevikt, därav 42,399 st. utan bivagn samt 9,002 st. med bivagn. 1

1 Tjänstevikt 801 —1,100 kilogram.

1 Tjänstevikt 4,001—7,600 kilogram.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition Nr 174. 29

Den sammanlagda motorfordonsbeskattningen under åren 1923—1931.

Intäkterna av motorfordonsbeskattningen från och med år 1923 till och

med budgetåret 1930/1931, fördelade på de olika skatteobjekten, redovisas i

efterföljande, på uppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, grundade

tabell:

Å r

Antalet

motor- fordon

vid ka- lender- årets

slut

Ökn.

under

året i

%

i

Fordons-

skatt

kronor

Ökn.

under

året i

%

Gummi-

ring-

skatt

kronor

Ökn.

resp.

minsk- ning

under

året i

o/

7o

Bensin-

skatt

kronor

Ökn.

under

året i

%

Summa

skatt

kronor

Ökn.

under

året i

V

/o

1923 .........

70,938

4,140,992

2,565,513

6,706,505

1924 .........

84,768

19.5

5,310,873

28.3

2,868,220

5,026,291

13,205,384

1925 .........

103,257

21.8

7,006,140

31.9

3,509,036

22.3

9,160,725

19,675,901

1926 .........

120,803

17.0

8,382,838

19.6

3,342,178

— 4.8

9,868,719

7.7

21,593,735

9.7

1927 1/i-,0/s

9,276,896

2,110,959

4,690,031

16,077,886

1927

145,238

20.2

1927/1928 ...

12,454,087

5,761,340

14,805,391

33,020,818

1928

177,263

22.1

1928/1929 ...

14,716,572

18.2

6,670,977

15.6

18,447,989

24.6

39,835,538

20.6

1929

191,673

8.1

1929/1930 ...

16,239,790

10.4

7,098,760

6.4

20,934,067

13.5

44,272,617

ll.l

1930

201,936

5.4

1930/1931 ...

17,556,575

8.1

7,377,036

3.9

26,505,394

26.g

51,439,005

16.2

Skatteökningen har under de tre senast förflutna budgetåren utgjort:

Ökning i förhållande till föregående budgetår

Budgetår

fordonsskatt

kronor

gummiringskatt

kronor

bensinskatt

kronor

summa skatt

kronor

1928/1929............................

2,262,485

1,523,218

1,316,785

909,637

427,783

278,276

3,642,598

2,486,078

5,571,327

6,814,720

4,437,079

7,166,388

1929/1930............................

1930/1931 ............................

Den sammanlagda skatt, som motorfordonstrafiken från och med år 1923

till och med den 30 juni 1931 lämnat, utgör i runt tal 246 miljoner kronor.

Enligt vad nu återgivna tabeller utvisa, har beträffande fordonsskatten

ökningen av uppbörden nedgått allt efter som fordonsbeståndets tillväxt

avtagit. Den avtagande tendensen i fråga örn ökningen av fordonsbeståndet

har dock något motverkats av den förskjutning uppåt, som ägt rum

ifråga om vagnarnas tjänstevikt. Med avseende å gummiringskatten bör

bemärkas, att dennas ökning under de tre sistförflutna kalenderåren procentuellt

sett ej oväsentligt understiger ökningen av motorfordonsbeständet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. May.ts proposition Nr 174.

Förklaringen härtill torde vara att finna dels däri, att ringarnas slitstyrka

avsevärt ökats dels ock i den förbättrade väghållningen. Vad bensinskatten

beträffar, utvisa tabellerna en avsevärt minskad ökning budgetåret 1929/

1930 jämfört med föregående år, medan under budgetåret 1930/1931 en anmärkningsvärd

ökning åter inträtt. Förhållandet torde i viss mån bero på

den ökning av fordonsbeståndet, som ägt rum under år 1931. Bidragande orsaker

torde jämväl vara dels förbättrad väghållning, varigenom särskilt

vinterkörningen kunnat upprätthållas i större utsträckning än tillförene,

dels ökad intensitet i omnibuss- och lastvagnstrafiken, dels ock att automobiler

av senare årsmodeller äro tyngre och utrustade med starkare motorer,

vilka förbruka mera bränsle än motorer av äldre typ.

Det torde böra anmärkas, att i den förut angivna, under budgetåret 1930/

1931 influtna bensinskatten tilläggsskatt enligt förordningen den 2 juni

1931 ingår med allenast 138,584 kronor, vadan denna tilläggsskatt icke nämnvärt

medverkat till den under budgetåret 1930/1931 inträdda ökningen av

bensinskatten.

De genomsnittliga skattebeloppen per fordon och år framgå av nedanstående

tabell:

Å r

Fordonsskatten

i medeltal per

fordon

Kr.

Gummiring- skatten i medel- tal per fordon

Kr.

Bensinskatten

i medeltal per

fordon

Kr.

Summa skatt

i medeltal per

fordon

Kr.

1923 ....................................

62.6

1924 ..............................

68.2

36.8

—

1925 ....................................

74.5

37.3

97.4

_

1926 ....................................

74.s

30.2

89.3

194.3

Budgetåret1:

1927/1928..............................

85.7

39.7

97.0

222.4

1928/1929..............................

83.o

37.6

104.1

224.7

1929/1930..............................

84.7

37.0

109.2

230.9

1930/1931.............................

86.9

36.5

131.3

254.7

Motorfordonstrafikens nuvarande belastning av skatter och trafik
f

ö rsäkringspremier.

För erhållande av upplysning örn det skattetryck, som under vissa förutsatta

omständigheter åvilar olika slag av motorfordonstrafik vid gällande

skattesatser och under i övrigt för närvarande rådande förhållanden,

1 SilJrorna för budgetåren 1927/1928—1930/1931 hava beräknats på grundval av motorfordonsbestånden

vid slutet av kalenderåren 1927—1930, vilka torde kunna anses något så

när representera medelbestånden under respektive räkenskapsår.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

hav a i tab. 2—4 och tab. 7 sammanställts vissa, på grundval av uppgifter,

som lämnats av tillverkare och försäljare av automobiler, utförda beräkningar

av skattebelastningen, avseende såväl automobiler som motorcyklar.

Tabellerna utvisa förutom de skattebelopp, som per år åvila trafik av

ifrågakomna slag, jämväl skattebelastningen per mil samt i fråga örn

automobiler även per tonmil vid förutsatt halvt utnyttjande av fordonens

lastförmåga. I tabellerna bar även angivits, huru premierna för den obligatoriska

trafikförsäkringen drabba de ifrågakomna fordonen. De för

Stockholm och Göteborg med omnejd gällande premiesatserna hava därvid

tillämpats, såvida icke annorlunda angivits. Enär vissa av uppgiftslämnarna

hemställt, att vid uppgifternas offentliggörande fabrikaten icke

måtte utsättas, hava i tabellerna använts bokstavs- och sifferbeteckningar

för angivande av skilda automobiltyper.

Automobilgummiringarnas slitstyrka beräknades vid 1927 års utredning

angående automobilbeskattningen för personautomobiler till 4,000 mils

körning, vilken siffra dock angavs såsom väl hög, samt för lastvagnar och

personomnibussar till 2,000 mils körning. På grundval av upplysningar,

som inhämtats såväl från försäljare av automobilgummiringar som från

förbrukare av sådana, har ringarnas slitstyrka nu ansetts kunna uppskattas,

för person- och lastautomobiler till 3,000 mils körning, för personomnibussar

till 6,000 och för motorcyklar till 1,500 mils körning. Dessa siffror äro

emellertid grundade på gynnsamma trafikförhållanden, gott material och

lämplig skötsel av fordonen.

Tab. 7 avser täckta personautomobiler av ett antal vanliga märken i

prislägen mellan 2,650 och 26,000 kronor. Priserna hänföra sig till början av

år 1931. Tjänstevikterna för dessa personvagnar växla mellan 870 och 2,610

kilogram. Bensinförbrukningen växlar mellan 0.8 och 2.3 liter per mil

och ringutrustningens skattevikt, däri vikten av förekommande reservringsutrustning

ej medtagits, mellan 20 och 61.2 kilogram per vagn.1

Den del av tab. 7, i vilken förutsättes en årlig körning av 1,000, respektive

1,200 mil, avser att giva en bild av skattebelastningen å vagnar i privat

bruk. Genomsnittliga årskörningen för personautomobiler i privat

bruk lärer kunna beräknas utgöra omkring 1,200 mil.

I denna tabell återgivas vidare beräkningar rörande skattebelastningen

vid antagen årskörning av 3,000 respektive 6,000 mil. Siffrorna vid 3,000

mils årlig körning avse att giva en bild av skattebelastningen å drosktrafiken

i en medelstor stad samt å den yrkesmässiga trafiken i mera tätbefolkade

trakter av landsbygden. Den beräknade skattebelastningen vid

6,000 mils årskörning har närmast avseende å drosktrafiken i våra större

städer. I sistnämnda avdelning av tabellen hava endast medtagits sådana

vagnstyper, som kunna förutsättas i allmänhet komma till användning i

1 Uppgifterna angående bensinförbrukningen äro lämnade under förutsättning av gynnsamma

trafikförhållanden och lämplig skötsel av fordonen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 174.

yrkesmässig trafik. Vagnarna hava ansetts inrättade för 6 passagerare

exklusive föraren, vilket antagits medföra en ökning av tjänstevikten med

50—75 kilogram jämfört med vad i den del av tabellen, som avser i privat

bruk använda vagnar, angivits.

Personautomobiltrafikens belastning av skatter och trafikförsäkringspremier

enligt förenämnda tabell ter sig i sammandrag, på sätt efterföljande

sammanställning utvisar:

Antagen årlig

körning

Årlig

skaf

t

Sammanlagd skatt

Skatt -f-

fordons-

skatt

kr.

bensin-

skatt

kr.

gummi-

ringskatt

kr.

samman- lagd skatt

kr.

per

mil

Öre

per ton- mil 1

öre

trafikförsäk- ringspremie

per tonmil1

öre

i,000 mil: lägst...........

75: —

64: —

13: 88

152: 38

15.2

14.5

18.8

högst .........

230: —

184: —

40: 80

454: so

45.5

16.7

26.0

i medeltal

15.8

21.7

1,200 mil: lägst............

75: —

76: 80

16: —

167:8 0

14.0

13.4

16.8 !

högst .........

230: —

220: SO

48: 96

499: 76

41.6

15.5

23.0

i medeltal

14.6

19.5

3,000 mil: lägst............

130: —

360: —

72: 80

584: 80

19.5

9.6

11.8

högst .........

190: —

480: —

107: 20

743:20

24.8

11.3

13.9

i medeltal

10.4

13.1

6,000 mil: lägst............

130: —

720: —

145: 6 0

1,029: 60

17.2

8.4

9.4

högst .........

190: —

960: —

214: 40

1,806: 4 0

21.8

10.1

11.4

i medeltal

9.3

10.6

I tab. 7 hava vidare intagits uppgifter avseende telegrafverkets personautomobiltrafik

under år 1930 samt densammas belastning av skatter

och försäkringspremier. Telegrafverket använde nämnda år i sin verksamhet

46 personautomobiler av i genomsnitt 1,300 kilograms tjänstevikt.

Under året kördes vagnarna i medeltal 1,650 mil per vagn. Bensinförbrukningen

utgjorde i genomsnitt 1.52 liter per mil, vilken siffra ställer sig något

högre, än som av automobilfirmorna uppgivits beträffande vagnar av

motsvarande tjänstevikt. — Flertalet av de i det följande anförda uppgifterna

angående bränsleförbrukningen, vilka uppgifter hänföra sig till faktiska

förhållanden, utvisa att denna i praktiken i allmänhet är högre,

än automobilfirmorna uppgivit. — Ringförbrukningen under året uppgick

för ifrågavarande vagnar till i medeltal 16 kilogram per fordon.

Den sammanlagda skattebelastningen skulle vid nu gällande skattesatser

hava uppgått till i genomsnitt 322 kronor 64 öre per vagn, motsvarande

19.fi

miebelastningen utgjorde 15.3 öre per tonmil. Totala driftkostnaderna per

1 Vid beräkning här och i det följande av automobils skattebelastning per tonmil förutsattes,

att automobilens lastförmåga utnyttjats till hälften och avses sålunda med tonmil

produkten av tillryggalagd våglängd och fordonets tjänstevikt med tillägg av halv last.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

33

naii vid telegrafverkets personautomobiltrafik kava uppgått till 1 krona

41 öre per mil. Den totala skattebelastningen motsvarar 13.9 procent avdriftkostnaderna.

I tab. 7 återfinnas slutligen uppgifter rörande drosktrafiken i Stockholm,

vilka uppgifter lämnats av Stockholms droskägareförening. Genomsnittliga

inköpspriset för de i denna trafik använda automobilerna utgör

ungefär 9,000 kronor per vagn och tjänstevikten omkring 1,900 kilogram.

Den årligen tillryggalagda våglängden uppgår till cirka 7,000 mil per vagn

och bensinförbrukningen till 2 liter per mil. Ringarnas skattevikt är omkring

12 kilogram per ring och slitstyrkan har uppgivits motsvara 3,500

mils körning. Fordonsskatten utgör vid angivna genomsnittstjänstevikt

150 kronor, gummiringskatten 192 kronor och bensinskatten 1,120 kronor

per år. Den totala skattebelastningen utgör följaktligen 1,462 kronor per

år, vilket motsvarar 20.9 öre per mil och 9.8 öre per tonmil vid halv last.

Inklusive försäkringspremien utgör belastningen 10.9 öre per tonmil.

Tab. 2 avser att giva en bild av omnibusstrafikens belastning av skatter

och trafikförsäkringspremier. Tre alternativ hava därvid upptagits,

nämligen årlig körning av 3,000 mil, av 5,000 mil och av 6,000 mil. Medelårskörningen

i omnibusstrafiken har uppskattats till 5,000 mil. De i tabellen

under dessa tre alternativ angivna omnibussarna äro i prislägen

16,000—30,000 kronor och hava en tjänstevikt av 4,205—5,650 kilogram.

Bensinförbrukningen per mil varierar mellan 2.5 och 3.4 liter.

Tabellen utvisar i sammandrag följande belastning av omnibusstrafiken:
-

Antagen årlig

körning

Årlig

skaf

t

Sammanlagd skatt

Skatt -f

fordons-

skatt

kr.

bensin-

skatt

kr.

gummi-

ringskatt

kr.

samman- lagd skatt

kr.

per

mil

öre

per ton- mil

öre

ringspremie

per tonmil

öre

3,000 mil: lägst...........

390: —

600: —

186: —

1,272: —

42.4

6.s

8.0

högst .........

530: —

816: -

233: —

1,579: —

52.6

8.1

9.9

i medeltal

7.8

8.7

5,000 mil: lägst............

390: —

1,000: —

310: —

1,806: 6 7

36.1

5.9

6.t»

högst .........

530: —

1,360: —

388: 83

2,278: 88

45.6

7.1

8.2

i medeltal

6.3

7.2 i

6,000 mil: lägst............

390: —

1,200: —

372: —

2,074: —

34.6

5.7

6.5 ;

högst .........

530:-

1,632: -

466: —

2,628: —

43.s

6.9

7.8

i medeltal

6.1

7.o

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. H2 hält. (Nr 174-.J

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 174.

I tab. 2 hava för jämförelse jämväl intagits uppgifter rörande postverkets

diligenstrafik, statens järnvägars omnibusstrafik i Bohuslän samt

viss del av Stockholms spårvägars omnibusstrafik.

Postverket använde för diligenstrafiken vid årsskiftet 1930—1931 72 diligenser

av olika typer, rymmande 12—22 personer, samtliga vagnar av inhemsk

tillverkning. Anskaffningskostnaderna för dessa diligenser hava

i medeltal utgjort 19,186 kronor. Tjänstevikten för dessa vagnar växlar

mellan 2,400 och 3,650 kilogram. Fordonsskatten har under år 1930 i medeltal

per diligens utgjort 294 kronor. Såsom motorbränsle användes bentyl,

bestående av 75 procent bensin och 25 procent motorsprit. Bränsleförbrukningen

under föregående år uppgick i genomsnitt till 3.i liter per mil.

Antalet tillryggalagda kilometer utgjorde i medeltal per diligens 36,136.

Antages, för åstadkommande av jämförbarhet med övriga i tabellen gjorda

beräkningar, att enbart bensin kommit till användning såsom motorbränsle

i nämnda trafik, skulle bensinskatten vid nuvarande skatt av 8 öre för liter

hava utgjort i genomsnitt 897 kronor. Gummiringskatten beräknades under

år 1930 till cirka 311 kronor per diligens, däri dock inbegripits jämväl

gummiringskatt belöpande å till diligenserna hörande släpvagnar. Sammanlagda

skattekostnaderna per diligens skulle under nu angivna förutsättningar

hava uppgått till ungefär 1,502 kronor, motsvarande 41.6 öre per

mil och 10.6 öre per tonmil vid i medeltal halvt utnyttjande av lastförmågan.

Vad trafikförsäkringen beträffar, har postverket kontrakt med försäkringsgivaren

och kan räkna med något lägre premie än de i allmänhet

gällande. Årspremien per diligens beräknas utgöra omkring 200 kronor,

vilket belopp ökar belastningen till 12 öre per tonmil. I förhållande till

driftkostnaderna under år 1930 utgör ovan beräknade totala skattebelopp

9.i procent.

I statens järnvägars omnibusstrafik i Bohuslän användas 9 personvagnar,

2 lastvagnar och 1 kombinerad person- och lastvagn. Personvagnarna

rymma 19—31 passagerare och den kombinerade vagnen 11 passagerare.

Anskaffningskostnaderna hava utgjort i medeltal 29,844 kronor per vagn.

Tjänstevikten varierar mellan 3,120 och 4,820 kilogram och utgör i genomsnitt

3,765 kilogram. Den efter sistnämnda vikt beräknade fordonsskatten

utgör 340 kronor. Bensinförbrukningen har i medeltal uppgått till 3.7 liter

per mil. Den tillryggalagda vägsträckan per vagn under driftsåret 1930

utgjorde i medeltal 2,097.7 mil. Skatten å den under året förbrukade bensinkvantiteten

skulle efter nuvarande skattesats hava uppgått till 621 kronor

per vagn. Gummiringskatten har angivits utgöra lil kronor i medeltal

för vagn. Den totala skattebelastningen skulle i enlighet härmed utgöra i

genomsnitt 1,072 kronor, motsvarande 51.i öre per mil och 10.8 öre per tonmil.

Räknar man med den för landsortstrafik gällande trafikförsäkringspremien,

240 kronor, utgör den totala skatte- och premiebelastningen 13.2

öre per tonmil, vilket motsvarar 9.3 procent av driftkostnaderna.

Stockholms spårvägar använde i sin omnibusstrafik vid årsskiftet 1930—

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Majda proposition Nr 174.

1931 148 vagnar i tjänstevikt växlande mellan 2,700 och 6,000 kilogram. De

omnibussar, lör vilka uppgifter lämnats, utgöras av de nya större typerna

med en tjänstevikt av omkring 6,000 kilogram och en anskaifningskostnad

av 30,000—32,000 kronor. De rymma omkring 50 passagerare. Årskörningen

för en sådan vagn utgör i runt tal 6,000 mil; en uppsättning gummiringar

förbrukas under denna körning. Såsom motorbränsle har använts

en blandning av 50 procent bensin och 50 procent motorsprit. Den sammanlagda

årliga skattebelastningen tor en sådan vagn, under förutsättning att

enbart bensin kommit till användning som bränsle, skulle hava utgjort

3,360 kronor per år eller 56 öre per mil och 7.i öre per tonmil vid halv last.

Trafikförsäkringspremien ökar belastningen till 7.7 öre per tonmil.

Siffrorna för skattebelastningen vid bär angivna slag av trafik ligga,

såsom av det anförda framgår, högre än vad de beräkningar givit vid banden,

som utförts med ledning av uppgifter från automobiltirmorna. Att så

är fallet beror främst därpå, att, såsom redan förut nämnts, bensinförbrukningen

är större, än vad i sistnämnda uppgifter angivits.

Tab. 3 åskådliggör, huru skattebelastningen drabbar lastvagmtrafiken

under antagen årlig körning av 1,000 och 1,800 mil. Sistnämnda siffra

anses utgöra ungefärliga genomsnittskörningen per år i lastautomobiltrafik.

Såsom undersökningsobjekt hava valts några av de vanligare lastvagnstyperna

i prislägen mellan 4,035 och 15,500 kronor. Vagnarnas tjänstevikt

växlar mellan 1,850 och 3,100 kilogram och deras uppgivna lastförmåga

mellan 1,250 och 4,500 kilogram. Bensinförbrukningen växlar från

1.7 till 2.8 liter per mil.

I sammandrag utvisar tabellen följande skatte- och premiebelastning:

Antagen årlig

körning

L r 1 i g

skaf

t

Sammanlagd skatt

Skatt -f

trafikförsäk

ringspremie

per tonmil

öre

fordons-

skatt

kr.

bensin-

skatt

kr.

gummi-

ringskatt

kr.

samman- lagd skatt

kr.

per

mil

Öre

per ton- mil

öre

1,000 mil: lägst...........

150: —

136: —

46:13

336: 1R

33.0

11.9

13.6

högst .........

270: —

221: —

146: —

640: —

64.0

ln.9

19.7

i medeltal

13.1

15.9

1,800 mil: lägst............

150: —

241: so

83: 04

485: 0 4

26.9

9.5

10.7

högst .........

270: —

403: 2 0

262: SO

936: —

52.0

13.1

15.2

i medeltal

10.6

12.2

Till ytterligare belysande av lastvagnstrafikens skattebelastning hava

uppgifter införskaffats dels från postverket rörande dess lokala posttransporter,

dels från telegrafverket rörande dess trafik med paket- och lastvagnar,

dels ock från tre privata företag, nämligen ett bryggeri-, ett kvarnoch

ett handelsföretag, och hava dessa uppgifter jämväl sammanställts i

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

tab. 3. Vad tidigare anförts därom att bränsleförbrukningen i praktiken

i allmänhet är större än vad av automobilfirmorna lämnade uppgifter

giva vid handen, bekräftas även av dessa exempel. I ett par fall har ringarnas

slitstyrka varit mindre än i det föregående beräknats. Dessa omständigheter,

föranleda att skattebelastningen — för mil och tonmil räknat

— på det hela taget ställer sig högre, än vad. de på uppgifter från vederbörande

firmor grundade tabellerna utvisa. Den sammanlagda årliga skattebelastningen

växlar i de fall, som undersökts, mellan 17.8 öre och 90 öre per

mil samt mellan 11.6 och 19.3 öre per tonmil. Med försäkringspremier upp

går belastningen till 12.5—22.2 öre per tonmil. Vad telegrafverkets paket

och lastvagnstrafik beträffar, har meddelats, att driftkostnaderna utgjort

för paketvagnarna 1 krona 18 öre och för lastvagnarna 2 kronor 19 öre

per mil. Den sammanlagda skatten motsvarar 15.i respektive 16.7 procent

av driftkostnaderna.

Tab. 4 utvisar motorcykeltrafikens belastning av skatter och försäkringspremier.

Undersökningen omfattar såväl lättviktsmotorcyklar som

större solomaskiner och motorcyklar med sidvagn av en del i marknaden

vanligen förekommande märken i prislägen från 620 till 2,175 kronor. Bensinförbrukningen

per mil har uppgivits för lättviktsmotorcyklarna till omkring

0.25 liter''per mil, för de större solomaskinerna till 0.45—0.7 liter och

för motorcyklar med sidvagn till 0.75 Uter per mil. Gummiringarnas

skattevikt utgör för den förstnämnda kategorien 3.4 kilogram, för den andra

8.8—11.4 kilogram och för den tredje kategorien 13.2—15.9 kilogram. Fordonsskatten

utgör respektive 10, 15 och 25 kronor per år.

Förutsättes en årlig körning av 1,000 mil, ter sig skattebelastningen sålunda:
-

Fordons-

skatt

kr.

Bensin- ;

skatt

kr.

Gummi-

ringskatt

kr.

Summa

skatt

kr.

Samman- lagd skatt

per mil

öre

10: —

20: —

4: 63

34: 63

3.5

Större motorcyklar utan sidvagn

/ -

/ 11: 73 —

/ 65: 18 —

Motorcyklar med sidvagn............

25: —

\—56: —

60: -

\—15: 2 0

( 17: eo—

21: 20

86: 20

/102: so—

\—106: 20

10.8—*10.6

Försäkringspremien utgör per år 80 kronor för motorcykel utan sidvagn

och 70 kronor för motorcykel med sidvagn, vilket under här antagen

årskörning representerar en utgiftsökning av 8 respektive 7 öre per mil.

Alternativt har antagits en årskörning av 2,000 mil. Den totala skattebelastningen

uppgår därvid för lättviktsmotorcyklar- till 59 kronor 6 öre

per år eller till 3 öre per mil, samt växlar för större motorcyklar utan sidvagn

mellan 115 kronor 26 öre och 157 kronor 40 öre per år eller mellan

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungli May.ts proposition Nr 174.

37

5.8 och 7.9 öre per mil samt för motorcyklar med sidvagn mellan 180 kronor

20 öre och 187 kronor 40 öre per år eller mellan 9 och 9.4 öre per mil. Trafikförsäkringspremien

ökar i detta fall belastningen med 4 respektive 3.5

öre per mil. -

I denna tabell återfinnas tillika uppgifter dels beträffande postverkets

trafik med motorcyklar, dels ock rörande motorcykeltrafiken hos ett handelsföretag.

I båda fallen är fråga örn motorcyklar med sidvagn. Genomsnittlig

körning per ekipage var under fjolåret för postverkets vidkommande

1,161 mil och för handelsföretaget 1,390 mil. Bränsleförbrukningen

utgjorde respektive 1.07 och l.os liter per mil. Postverket använder här,

liksom för sina övriga vagnar, bentyl som motorbränsle. Skattebelastningen

för postverkets motorcykeltrafik, under antagande att bensin använts

såsom motorbränsle i stället för bentyl, skulle hava utgjort 135 kronor 70

öre per år eller 11.7 öre per mil. Vad försäkringspremierna beträffar, har

postverket lägre premie,''än man i allmänhet har att räkna med. Totala

skatte- och försäkringspremiebelastningen motsvarar 16.5 öre per mil.

I fråga örn handelsföretagets motorcykeltrafik utvisar tabellen en sammanlagd

skatt av 174 kronor 76 öre per år eller 12.6 öre per mil. Inkluderas

trafikförsäkringspremie utgör den totala belastningen 17.6 öre per mil.

Automobilbeskattningen i vissa främmande länder.

Jag anhåller nu att något få beröra huru automobilbeskattningen är

anordnad i vissa andra länder.

En kortfattad redogörelse för automobilbeskattningen i Norge, Danmark,

Finland, Nederländerna, Belgien, Tyskland, England, Frankrike

och Amerikas förenta stater finnes såsom bilaga A fogad vid detta

protokoll. Uppgifterna avse, där ej annorlunda angives, förhållandena

vid mitten av år 1931. Av denna redogörelse synes kunna dragas den

slutsatsen, att fordonsskatten i allmänhet i starkt motoriserade länder betraktas

som den givna och oumbärliga formen för beskattning av motorfordonstrafiken.

De grunder, efter vilka fordonsskatt uttages, äro däremot

olika i skilda länder. Än bär motorns efter vissa formler beräknade

hästkraftantal, än motorns cylindervolym, än åter fordonets vikt eller

lastförmåga lagts till grund för beräkningen av skatten. I vissa fall tilllämpas

kombinationer av nu nämnda faktorer.

I en del länder förekommer vid sidan av fordonsskatten beskattningav

fordonets förbrukningsartiklar, bränsle och gummiringar, medan i

andra länder dessa artiklar väl äro skattefria, men i stället drabbas av

tull. •

Då en närmare jämförelse mellan de offentliga avgifter, som åvila

motorfordonstrafiken i andra länder och i vårt land, synes vara av in
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 17i.

treese, har i bob. 5 och 6, sammanställts uppgifter härom, avseende dels

den årliga skatt, som ålagts fordonen, dels ock motorfordonstrafikens totala

belastning av skatter och tullar. Vid beräkningarna hava under normala

förhållanden gällande, avrundade genomsnittskurser tillämpats.

Med hänsyn till de vitt skilda normer, som, på sätt omlormälts, i olika

länder tillämpas för beskattningen av motorfordonstrafiken, och de svårigheter,

som på grund härav föreligga att erhålla fullt jämförbara siffror

de olika länderna emellan, måste emellertid betonas, att de här återgivna

siffrorna icke få betraktas såsom absolut exakta. De torde dock

vara väl ägnade att giva en ungefärlig bild av det skattetryck, som i

olika länder åvilar motorfordonstrafiken. I de fall, då skattehöjningar

företagits, avsedda att gälla först under år 1932, hava de höjda skattesatserna

lagts till grund för beräkningarna.

I tab. 5 har uträknats den fordonsskatt, som i nyss angivna europeiska

länder drabbar ett antal i marknaden vanliga fordonstyper. I

sammandrag framgå av denna tabell följande maximi* och minimibelopp

för fordonsskatten i olika länder:

1

1

Å vissa motorfordon vilande Ärlig skatt

Land

personautomobiler

personomni bussar

lastaufomobiler

lägst

kr.

högst

kr.

lägst

kr.

högst

kr.

lägst

kr.

högst

kr.

Sverige .......................................

90

210

390

530

140

270

Norge.........................................

113

2,072

126

168

51

93

Danmark ....................................

110

480

1,025

1,375

272

750

Finland.......................................

73

255

570

1,140

76

323

Nederländerna..............................

187

784

898

1,486

233

658

Belgien.......................................

192

672

642

692

192

492

Tyska riket .................................

368

687

624

832

267

475

England ....................................

396

666

1,037

1,728

450

576

Frankrike....................................

107

277

182

230

107

182

Denna sammanställning utvisar, att i fråga örn personautomobiler fordonsskatten

i Sverige för närvarande är lindrigare än i något annat

av de i jämförelsen medtagna länderna med undantag av Finland samt

att i fråga örn personomnibussarna och lastautomobilerna endast i Norge,

Frankrike och i vissa fall i Finland fordonsskatten för närvarande

drabbar mindre tungt.

Beskattning av motorbränslet förekommer endast i vissa av de länder,

vilkas beskattningsförhållanden gjorts till föremål för undersökning. I

andra länder har denna förbrukningsartikel åsätta införseltull. Efterföljande

tablå giver en bild av de sammanlagda offentliga avgifter, som

drabba motorbränslet i de angivna länderna:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 174.

39

T

Land

-

Beskattning

tull

öre per liter

av motorbrän

länder

skatt

öre per liter

alet i olika

Summa tull

och skatt

öre per liter

Sverige ............................................................

0.1

8.0

8.1

Norge..............................................................

—

3.0

3.0

Danmark ........................................................

—

9.0

9.0

Finland...........................................................

10.7

5.8

16.o

Nederländerna...................................................

8.2

—

8.2

Belgien ...........................................................

lO.o

—

10. o

Tyska riket ......................................................

—

—

16.2 *

England...........................................................

13.2

_

13.2

Frankrike.........................................................

6.6

7.0

13.6

Enligt denna sammanställning är i Sverige motorbränslet för närvarande

lindrigare beskattat än i övriga i jämförelsen medtagna länder

med undantag av Norge.

Motor fordonstrafikens totala belastning av skatter och tullar i de

förenämnda länderna framgår av tab. 6. Vid beräkningarna har fordonens

livslängd antagits utgöra 5 år och har följaktligen fordonens

belastning under ett år av tull och engångsskatter (omsättningsskatter,

lyxskatter o. dyl.) antagits utgöra en femtedel av ifrågavarande belopp.

Vid beräkning av tullen å fordonen hava i de fall, då värdefull tillämpats,

tullvärdena ansetts motsvara för person- och lastautomobiler 60 procent

och beträffande personomnibussar 75 procent av försäljningspriserna.

Där tull för gummiringar utgått efter värdet, har till grund för värdeberäkningen

lagts handelsstatistikens medelvärde för införseln av automobilgummiringar

år 1930. Tabellen utvisar följande totala skatteoch

tullbelastning per år i olika länder under förutsättning av viss årskörning

(för personautomobiler 1,200 mil, för personomnibussar 5,000

mil och för lastautomobiler 1,800 mil): 1

1 Beloppet utgör den sammanlagda belastning, som uppgivits åvila motorbränslet på

grund av tull, skatt å inländsk mineralolja samt skyldighet att uttaga viss procent sprit

Irån tyska spritmonopolet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majlis proposition Nr 174.

Sammanlagd årlig skatte- och tullbelastning ar motorfordonstrafiken

personautomobiler1

(årskörning 1,200 mil)

personomnibussar

(årskörning 5,000 mil)

lastautomobiler

(årskörning 1,800 mil)

4—5 pers.

tjv.

1,250 kg.

kr.

4—5 pers.

tjv.

1,630 kg

kr.

7 pers.

tjv.

2,460 kg.

kr.

30 pers.

tjv.

4,205 kg.

kr.

50—60

pers. tjv.

5,650 kg.

kr.

2 tons

tjv.

1,910 kg

kr.

2''/j lons

tjv.

2,475 kg.

kr.

41/s tons

tjv.

3,100 kg.

kr.

Sverige ............

318

477

888

2,461

3,203

613

1,005

1,378

Norge* ............

35B

657

3,170

1,311

1,866

316

566

835

Danmark .........

461

944

2,728

3,421

4,715

739

1,112

1,533

Finland ...........

406

584

1,255

3,802

5.500

834

1,235

1,676

Nederländerna...

380

602

1,405

2,561

3,646

596

994

1,412

Belgien ............

373

649

1,019

2,248

2,484

570

830

1,085

Tyska riket......

789

1,021

1,453

3,640

4,295

1,078

1,484

1,790

England............

814

1,104

1,922

4,059

5,775

1,079

1,594

2,066 !

Frankrike.........

652

969

2,027

4,411

5,497

954

1,355

1,928 !

Tabellen giver vid handen, att utav de

stater, t

nikas beskattningsför-

hållanden Ilar gjorts till föremål för undersökning, vårt land beträffande

personautomobiler har den lägsta sammanlagda skatte- och tullbelastningen

samt att i fråga örn personomnibussar och lastautomobiler

endast siffrorna för Norge, Belgien och i vissa fall Nederländerna utvisa

lägre belopp.

Vad motorcyklarna beträffar, utvisar följande tabell den årliga skatt,,

som åvilar dessa fordon i nedan angivna länder:

|

Land

|

! ■

Å motorcyklar vilande årlig fordonsskatt

lättvikts- (tjänste- vikt 60 kg., försälj- ningspris 600 kr.)

Kr.

större, utan sidvagn

(tjänstevikt 160 kg.,

försäljningspris

1,400 kr.)

Kr.

större, med sidvagn

(tjänstevikt 255 kg.,

försäljningspris

2,175 kr.)

Kr.

--

| Sverige .......................................

10: —

15: —

25: —

| Norge: vägavgift...........................

10: —

10: —

10: —

lyxskatt ..........................

12: — 22: _

28:~ 38: —

44:- 54:-

Danmark ....................................

12: —

24: —

36: —

Finland.......................................

19: —

19: —

29: —

Nederländerna: vägskatt ...............

15: —

45: —

45: —

s. k. pers. skatt ■

9: — 24:_

12:- 57:-

12:- 57:-

Belgien.......................................

20: —

48: —

64: —

Tyska riket.................................

14: —

36: —

43: —

England ....................................

27: —

54: —

72: —

Frankrike8 .................................

23:-

45: —

56: —

1 I tullbelastningen för personautomobiler har ej inräknats den vid innevarande riksdag

beslutade höjningen av tullen å detta fordonsslag.

Förslag till omläggning av automobilbeskattningen innefattande tillika skärpning av

densamma har förelagts årets storting.

“ Beloppen avse den sammanlagda belastningen av statlig, kommunal och departemental

fordonsskatt.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Av denna sammanställning framgår, att beskattningen av motorcyklarna

i vårt land understiger den i övriga i sammanställningen inbegripna

stater gällande.

Fördelningen av automobilbeskattningen på olika fordonskategorier.

Den grundläggande principen för automobilbeskattningens anordnande

har i vårt land liksom i flertalet andra länder varit, att motortrafiken

skall genom särskild beskattning gälda den merkostnad, som

denna trafik orsakar väg väsendet; skatten har med hänsyn härtill ansetts

böra anpassas, bland annat, efter den vägslitning varje fordon utövar.

Emellertid har gjorts gällande, att vår automobilbeskattning, sådan

den för närvarande är anordnad, icke uppfyller nu angivna fordran..

Särskilt har framhållits, att den tunga automobiltrafiken, omnibus- och

lastautomobiltrafiken, vore, i förhållande till den vägslitning denna trafik

förorsakar, lindrigare beskattad än personautomobiltrafiken. Då

det synts angeläget, att denna fråga i möjligaste mån klarlägges, har

jag låtit verkställa undersökning, huruvida gällande beskattning av

motorfordonstrafiken kan anses träffa de olika beskattade fordonskategorierna

på ett rättvist sätt. Undersökningen har utförts av sekreteraren

i svenska väginstitutet, civilingenjören Nils von Matern, vilken i en

promemoria sammanfattat de resultat, som framgått av undersökningen..

I promemorian framhålles till en början, att vid avvägande av en

rättvis fordonsbeskattning följande allmänna synpunkter böra anläggas

nämligen:

1) den nytta, som fordonen hava av ett allmänt vägnät;

2) den skada, d. v. s. det vägslitage, som fordonen utöva på vägnätet;

samt

3) det olika byggnadssätt hos vägbana och vägkropp, som olika fordon

kräva.

I anslutning härtill anföres i promemorian:

Det vore klart, att varje fordon hade en viss nytta av, att det överhuvud

funnes ett allmänt vägnät och att möjlighet stöde öppen att trafikera detta

vägnät, även örn ett visst fordon i verkligheten blott använde en ringa del

därav. Vägväsendets utgifter för breddning av vägar, för omläggning av

olämpliga sträckningar, för skenfria järnvägskorsningar m. m. vore utgifter,

vilkas nytta vore lika för varje fordon, som trafikerade vägarna i fråga,

väsentligen oberoende av deras hastighet och vikt. Det vore sålunda berättigat

att påföra varje fordon en viss enhetsskatt, oberoende av fordonets

vikt, dess hastighet och ur flera av nämnda synpunkter även

oberoende av fordonets totala årskörning.

Det vore vidare uppenbart, att bilbeskattningen borde stå i viss proportion

till det vägslitage, som fordonet åstadkomme. Detta vägslitage vore

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

beroende av fordonets konstruktion och vikt, på dess hastighet samt årskörning,

vidare av vägbanans konstruktion m. m.

Beträffande inverkan på byggandet av vägbana och vägkropp vore det

tydligt, att större kostnader måste nedläggas för tyngre än för lättare

fordon. De tyngre fordonen åstadkomme större skada än de lätta, när

vägbanan eller vägkroppen vore uppmjukad av regn eller tjällossning,

varför större byggnadskostnad^'' för vägens grundförstärkning erfordrades

vid trafik av tunga fordon.

Av det sagda franninge, att en rättvis avvägning av bilbeskattningen

vore beroende av ett flertal faktorer. Någon enhetlig formel för en rättvis

beskattning vore icke möjlig att uppställa. Man måste taga sin tillflykt

till viss uppskattning av de olika faktorernas betydelse.

Promemorian innehåller vidare en kortfattad kritik av de olika former

för beskattning av motorfordonstrafiken, som för närvarande tilllämpas.

Det anföres härom i huvudsak följande:

Fordonsskatten hade den fördelen, att den möjliggjorde ett avvägande

av skatten efter fordonets vikt samt ett rrttagande av den enhetsskatt,

som måste anses vara berättigad. Fordonsskatten medförde dock för fordonsägaren

den olägenheten, att skatten uttoges på en gång, vilket för

mången voro betungande, varjämte den vållade myndigheterna ett avsevärt

arbete med uppbörden av skatten.

Bensinskatten vore så till vida till fördel för fordonsägaren, att skattebetalningen

skedde i små portioner. Mot denna skatt kunde dock invändas,

att bensinförbrukningen icke vore ett fullt rättvist uttryck för

vare sig användningen av vägnätet eller vägslitaget. Sålunda förorsakade

dåliga vägar, ogynnsamma väderleksförhållanden samt kuperade

terrängförhållanden ökad bensinförbrukning. Fordon, som användes

för kommersiellt bruk eller i stadstrafik, däri ofta upprepad bromsning,

avstannande och igångsättning förekomme, förbrukade jämväl

bensin i förhållandevis större omfattning. Likaså spelade vid

något så när stora hastigheter luftmotståndet en viss roll i avseende å

bensinförbrukningen. Förutom dessa olägenheter kunde beträffande

bensinskatten ur skatteteknisk synpunkt anföras den betänkligheten, att

bensin användes jämväl för andra ändamål än för drift av motorfordon.

Gummiring skatten medförde liksom fordonsskatten för fordonsägaren

olägenheten av större utlägg på en gång. Mot denna skatteform talade jämväl,

att gummislitaget lika litet som bensinförbrukningen vore ett fullt rättvist

uttryck för vare sig användningen av vägnätet eller vägslitaget.

Dåliga vägar, inbromsning och acceleration av fordonet m. m. medförde

ökat slitage av ringarna, dock samtidigt även av vägen. På gummislitningen

inverkade ytterligare ringarnas konstruktion, deras pumpningsgrad,

temperaturförhållanden m. m.

Såsom sammanfattning av kritiken av de olika formerna för beskattning

av motorfordonstrafiken uttalas i promemorian, att ingen av de

nämnda beskattningsformerna vore idealisk; principiella invändningar

kunde göras mot samtliga. Genom en kombination av dessa skatteforiner,

såsom i svensk lagstiftning skett, syntes den ur olika synpunkter

mest rättvisa beskattningen kunna bäst erhållas; man hade därigenom

möjlighet att balansera de olika skatteformernas verkningar.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

I promemorian redogöros därefter för vissa teoretiska och praktiska

rön, som gjorts i fråga örn det vägslitage fordonen ntöva på vägbanan.

Dessa lön finner von Matern leda till följande slutsatser:

Under förutsättning av samma hastighet hos alla motorfordon bleve

angreppet mot vägbanan i det närmaste proportionellt mot fordonsvikten;

då i praktiken större skillnad i hastighet mellan lätta och tunga fordon

icke förefunnes, vore man frestad att säga, att angreppet mot vägbanan

voro proportionellt mot bilens totala vikt och befarna våglängd,

alltså mot antalet tonmil.

ökning av hastigheten medförde ökad dragkraft hos fordonet och därmed

jämväl en ökning av den i vägbanan angripande kraften; dragkraften

hos lätta automobiler vore avsevärt större än hos tyngre fordon per

ton räknat.

De stötkrafter, varmed olika fordon åverkade vägen, vore i avsevärd

grad beroende på ringutrustningen; högtrycksringar hade starkare stöt-,

krafter än luftringar av lågtryckstyp; enär tyngre fordon hade större

lufttryck i ringarna, följde därav, att tyngre fordon absolut taget åverkade

vägen med större stötkrafter än lättare fordon vid samma hastighet;

massivringar ökade stötkrafterna ytterligare i avsevärd grad.

Med utgångspunkt från vad sålunda framkommit rörande det av olika

fordonslag orsakade vägslitaget har von Matern verkställt vissa beräkningar,

huru skattebelastningen för närvarande ställer sig per tonmil

vid olika årskörning för ett antal skilda fordonstyper. Han framhåller

därvid, att det emellertid icke vore å priori sagt, att en rättvis beskattning

borde vara den, som gåve lika skatt per tonmil för olika fordon.

Vid do beräkningar, som sålunda företagits, har fordonens lastkapacitet

i medeltal ansetts utnyttjad till hälften och såsom fordons vikt tillämpats

tjänstevikt med tillägg av halv lastförmåga; och har därvid vikten

av varje passagerare antagits utgöra för personautomobil 80 kilogram

och för omnibuss 75 kilogram. Undersökningen har i korthet givit följande

resultat:

Fordonsskatten drabbade omnibussar och personautomobiler kraftigast.

Förhållandet förklarades därav, att fordonsskatten utginge efter tjänstevikt,

under det att till grund för den i promemorian verkställda beräkningen

av skattebelastningen lagts tjänstevikten med tillägg av vikten

av halv last. Sistnämnda vikt varierade avsevärt för olika fordonstyper.

Under det att vikten av en personal!tomobils halva last utgjorde

ungefär 10 procent av tjänstevikten, vore motsvarande siffra för personomnibussar

ungefär 25 procent och för lastautomobiler omkring 50 procent

(något mindre för lätta och något mera för tyngre lastvagnar). Fordonsskattens

tyngd vore även i hög grad beroende på fordonets utnyttjande.

Under det att personautomobiler för privat bruk i regel icke kördes

mer än 000—1,500 mil eller i medeltal omkring 1,200 mil per år samt

lastautomobiler ungefär 1,000—2,000 mil oell i medeltal cirka 1,800 mil per

år, komme omnibussar och droskautomobiler upp till en årskörning av

över 3,000 mil. Droskautomobilerna i Stockholm torde sålunda hava en

genomsnittlig årlig körlängd av 7,000 mil och å vissa omnibusslinjer lipp

ginge den av fordonen årligen tillryggalagda vägsträckan till 10,000

mil per år. Fordonsskatten utgjorde i medeltal för en personautomobil

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

i privat bruk med 1,200 mils årlig körning cirka 5.g öre per tonmil, för

en lastautomobil vid 1,800 mils årskörning omkring 3 öre per tonmil

och för en omnibuss eller droskautomobil vid 5,000 mils årskörning omkring

1.4 öre per tonmil. Under dessa som normala antagna förutsättningar

drabbades en personautomobil i privat bruk av ungelär 4 gånger

högre fordonsskatt än en omnibuss eller droskautomobil per tonmil räknat.

Vad bensinskatten vidkomme, vore dess belastning av olika trafik beroende

av en mångfald faktorer. Förutom fordonens växlande art och

hastighet inverkade på bensinförbrukningen i avsevärd grad även vägarnas

beskaffenhet, vägbeläggningen, lutningsförhållanden, tratikintensitet

m. m. Av särskilt intresse vore bensinförbrukningen för olika fordonstyper.

Verkställda undersökningar utvisade, att bensinförbrukningen i

liter per tonmil avtoge med ökad fordonsvikt. Detta hade sin förklaring

dels däri att en större motor hade högre verkningsgrad, dels ock däri att

vid tyngre fordon motorns styrka i förhållande till vagnsvikten vore

lägre. Motorn finge sålunda arbeta högre belastad, alltså med högre

verkningsgrad, oell därmed följde lägre bränsleförbrukning. Hastigheten

inverkade på det sätt å bensinförbrukningen, att luftmotståndet och

därmed även dragkraften ökades med kvadraten på hastigheten, ökningen

i bränsleförbrukningen bleve dock ej proportionell mot dragkraftens

ökning, enär motorn vid ökad belastning arbetade med bättre verkningsgrad.

När hastigheten ökade över cirka 50 kilometer i timmen,

uppstode dock en påtaglig ökning av bensinförbrukningen. Undersökningen

syntes utvisa, att de lätta och snabbgående automobilernas bränsleförbrukning

per tonmil vore större än de tyngre och mera långsamt gående

vagnarnas. Medelvärdena för bensinskatten för de vagnar undersökningen

omfattade vöre för personautomobiler 7.i öre, för lastautomobiler

5.4 öre och för omnibussar 5.3 öre per tonmil.

Gummiringskatten drabbade, efter vad av undersökningen framginge,

personautomobiler och omnibussar ungefär lika, under det att lastvagnarna

vore något högre beskattade. Medelvärdena för de undersökta fallen

vore för personautomobiler 1.4 öre, för lastautomobiler 2.4 öre och för

omnibussar 1.2 öre per tonmil.

Beträffande den totala skattebelastningen utvisade undersökningen, att

personautomobilcrna vid förutsatt årlig körning av 1,200 mil erlade en

total skatt av i genomsnitt 14.2 öre per tonmil, att lastautomobilerna vid en

årlig körning av 1.800 mil erlade i genomsnitt lO.s öre per tonmil; samt

att omibussarna vid en årlig körning av 5,000 mil erlade i genomsnitt

8.o öre per tonmil,1

1 Det kan vara av intresse att jämföra dessa siffror med de i det föregående anförda

genomsnittstal, sorn framkommit vid beräkningar företagna inom finansdepartementet (se

sid. 32,33 och 35). Vid nyss angivna årskörning för olika slag av fordon utgör enligt dessa

senare beräkningar skattebelastningen i medeltal för personvagnar 14.6 öre per tonmil, för

lastvagnar 10.6 öre per tonmil och för omnibussar 6.3 öre per tonmil. Vad person- och lastvagnarna

beträffar, stämma siffrorna, såsom synes, väl överens med de av von Matern

anförda. I fråga om omnibussarna däremot har vid de inom departementet företagna

beräkningarna erhållits ett lägre skattebelastningstal än vid von Materns undersökning framkommit.

Orsaken härtill är, att uppgifterna till sistnämnda undersökning, avseende omnibussarna,

lämnats av tre trafikföretag, under det att de inom departementet företagna

beräkningarna grundats på uppgifter från automobilfirmor, i vilka uppgifter mera teoretiska

siffror rörande bränsleförbrukningen angivits.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Såsom slutsats av sin undersökning anför von Matern:

»Bilbeskattningen bör till viss del utgå lika för alla fordon med hänsyn

till, att ett. visst allmänt vägnät star till buds och att arbeten på

detta vägnät till stor del äro till nytta för varje fordon, oberoende av dess

hastighet oell vikt.

Bilbeskattningen bör till viss'' del avpassas efter fordonens vägslitage.

Därvid bör hänsyn tagas till dels vikten, tjänstevikt + last, dels

hastigheten. Vid lika hastighet blir för luftringade fordon de angripande

krafterna i det närmaste lika per ton av fordonets vikt och sålunda

proportionella mot antalet tonmil. Större hastighet medför en ökning

av de tangentiella krafterna med 30—50 procent per ton av fordonets

vikt. De lättare fordonen böra sålunda med hänsyn till den större hastigheten

erhålla viss större beskattning.

Bilbeskattningen bör taga hänsyn till, att de tyngre fordonen fordra

en mer bärkraftig vägbana och därmed dyrare anläggningskostnad för

vägarna. Denna omständighet motväger i viss mån de lättare fordonens

ökade slitage.

Tages hänsyn till samtliga de ovan uppräknade synpunkterna, synes

det, som örn en viss förskjutning av totala bilbeskattningen borde företagas

till förmån för de lättare bilarna.

Massivringar av gummi böra erhålla större beskattning än luftringar

med hänsyn till deras avsevärt större vägslitage.»

Yttranden av länsstyrelserna rörande automobilbeskattningen. I

I skrivelse till länsstyrelserna har begärts upplysning huruvida och i

förekommande fall i vad avseende erfarenheten ådagalagt behov av ändringar

eller jämkningar i gällande bestämmelser örn automobilbeskattningen.

I de yttranden, som med anledning härav till Kungl. Majit inkommit,

hava flera länsstyrelser framhållit önskvärdheten av en skärpning

av beskattningen av den tyngre trafiken. Av de inkomna yttrandena

må här återgivas följande.

Länsstyrelsen i Uppsala län anför:

Erfarenheten i fråga örn vägunderhållet på länets landsbygd, där för

närvarande icke någon permanent beläggning ännu kommit till utförande,

gåve vid handen, att den största slitningen av vägarna uppstode genom

trafiken med lastautomobiler och omnibussar. Särskilt de förra med de

alltför tunga laster och alltför höga hastigheter, med vilka lastautomobilerna

trafikerade vägarna, oaktat försök till övervakning, utövade en

betydande slitningsverkan. Den skatt, som drabbade dessa vagnar, stöde

icke i förhållande till slitningen, om man jämförde densamma med skatten

för vanliga personautomobiler.

Ett stort antal av personautomobilerna kördes säkerligen icke mer än

omkring 1,000—1,500 mil örn året, under det att man för en lastautomo

bil sannolikt finge räkna med en våglängd av åtminstone 3,000 å 4,000

mil. Det torde vara uppenbart, att fordonsskatten för personautomobiler

under dessa förutsättningar vore avsevärt högre än fordonsskatten för lastautomobiler,

och det borde i detta sammanhang bemärkas, att personautomobilerna

numera icke vore lyxartiklar utan blivit nödvändiga för

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

många personers vanliga arbete. Enligt länsstyrelsens uppfattning krävde

därför rättvisan, att beskattningen i högre grad överflyttades på den

del av skatteobjektet, som stöde i direkt förhållande till användningen,

eller på bränslet och gummiringarna. Därjämte borde framhållas, att

nuvarande automobilskattemedel icke för detta län i någon mån vore

tillräckliga för att tillgodose de trängande behoven av omläggning och

förbättring av vägarna, för att dessa skulle motsvara ens nuvarande trafik.

Än mindre räckte automobilskattemedlen till för den ökade inotortrafik,

som kunde förväntas. Även ur denna synpunkt vore det således

i hög grad önskvärt, att automobilskatten ökades, och denna ökning

borde uppenbarligen läggas på det underlag, som representerade största

delen av vägslitningen. På ett naturligt sätt skulle en sådan åtgärd också

i någon män kunna motverka särskilt den lastautomobiltrafik, som bedreves

i osunda former.

Länsstyrelsen i Kronobergs län yttrar:

Då fordonsskatten torde böra beräknas i förhållande till den vägförstöring

varje fordon kunde antagas utöva, ville länsstyrelsen ifrågasätta,

att olika grunder bestämdes vid beräkning av skatt för personautomobiler

och för lastautomobiler. Då i synnerhet de tunga lastautomobilerna torde

få anses hava särskilt vägförstörande verkan, skulle en förhållandevis

högre skatt å denna än å de lättare lastan tomohilerna vara försvarad.

Skatten å personautomobilerna syntes länsstyrelsen kunna bibehållas enligt

nuvarande bestämmelser. Beträffande lastautomobilerna torde en

höjning av beskattningen vinnas därigenom att den nu beskattningsfria

vikten (400 kilogram) minskades lör alla lastautomobiler och helt borttoges

för de tunga lastautomobilerna.

Länsstyrelsen i Gotlands län framhåller såsom allmänt önskemål, att

tyngdpunkten av beskattningen mera än enligt nu gällande föreskrifter

måtte förläggas till konsumtionen av oljor och gummiringar.

Länsstyrelsen i Kristianstads län uttalar, att skäl funnes till en höjning

av skatten på de tyngre fordonen i förhållande till de lättare. Den

skadegörelse på vägarna, som utfördes genom de tyngre fordonen i förhållande

till de lättare, torde nämligen vara oerhört mycket större än

vad som framginge av förhållandet mellan skatten å de olika fordonen.

Länsstyrelsen hänvisar därjämte till ett utlåtande av vägingenjören A.

Lenander och besiktningsmannen K. Almgren, däri dessa förorda, att till

grund för beskattningen lägges automobilens största lijultryck samt till

stöd härför anföra bland annat, att tjänstevikten tenderade att sjunka

och maximilasten att stiga, och att tjänstevikten därför numera icke vore

något lämpligt underlag för beskattningen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:

Med den utveckling, som lastautomobilrörelsen numera ernått, tord©

det vara lämpligt att taga under omprövning, huruvida icke beträffande

lastautomobiler och sådana skattepliktiga specialvagnar, som vore

avsedda för lasttrafik, tiden vore inne att taga steget fullt ut och låta beskattningen

för dessa beräknas å automobilernas maximilast. Det kunde

väl vara ställt utom tvivel, att lastautomobilerna i högre grad än personautomobilerna

slete vägbanorna. Det torde därför ej vara obilligt, att en

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

annan och högre skatt lades på dem än på personautomobilerna. — Visserligen

kunde den invändningen göras, att det vore svårt att beräkna det

rättvisa belastningstal, elter vilket skatten skulle höjas, då bilen mången

gång vöre utan full last eller utan någon last alls. Länsstyrelsen vore av

den meningen, att det icke skulle innebära en orättvisa att därvid begagna

sig av den vid registreringen uppgivna maximilasten. Den tomkörning,

som understundom förekomme, uppvägdes säkerligen mer än väl av den

överbelastning, som otvivelaktigt i stor utsträckning ägde runi, ävensom

av det överskridande av tillåten hastighet, som tämligen allmänt skedde.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län hänvisar till följande uttalande av vägingenjören

i länet, R. von Segebaden:

Lastautomobiler och omnibussar tenderade att bliva allt tyngre och bredare

till men för vägarna och den övriga trafiken. På senare tid hade dessutom

tillkommit, att lastvagnarnas nominella lastförmåga börjat höjas.

En lastautomobil, som tidigare avsetts för en maximilast av 2.5 ton, angåves

numera kunna lasta 3.0 ton o. s. v. Såsom grund för beskattningen

syntes böra läggas icke tjänstevikten utan tjänstevikten -j- halva maximilasten.

Skattetalet finge därefter på lämpligt sätt sänkas. Genom bestämmelsen

örn skattefrihet för 400 kilogram av automobilens tjänstevikt

bleve de lättare lastvagnarna något gynnade framför de tyngre, men

merbeskattningen av de tyngre vagnarna syntes dock icke tillräckligt

stor för att uppväga olägenheterna av desamma. Det borde övervägas,

huruvida icke ett högre skattetal borde införas för de fordon, som hade

större hjultryck än i motorfordonsförordningen angivna 2,000 kilogram..

Förändrade grunder för automobilbeskattningen.

Fördelningen av skatteökningen å fordon, gummiringar och bensin.

Jag övergår nu till frågan vilka ändringar, som böra vidtagas i nu

gällande bestämmelser rörande beskattningen av motorfordonstrafiken.

Såsom jag inledningsvis anfört, har jag vid finansplanens framläggande

förutsatt uttagandet av ökad skatt av denna trafik med i runt tal 15 miljoner

kronor per år. Det synes mig icke möjligt att, under hänsynstagande

till samtliga de intressen, som böra vägas mot varandra vid fastställandet

av grunderna för automobilbeskattningen, lägga hela denna skatteökning

enhart på ett av beskattningsföremålen — fordonen, bensinen eller gummiringarna.

Samtliga nämnda tro skatteobjekt torde böra tagas i anspråk.

Vid övervägande av frågan huru automobilskattebördan bör fördelas mellan

de tre nämnda beskattningsloremålen har jag, på sätt i det följande

skall närmare utvecklas, kommit till det resultat, att av den nu ifrågakommande

skatteökningen böra uttagas omkring 8 miljoner kronor genom höjning

av bensinskatten, omkring 5 miljoner kronor genom höjning av gummiringskatten

samt omkring 2 miljoner kronor genom ökad fordonsskatt.

Vid fastställandet av de skattesatser, som torde vara erforderliga för utfåendo

av sagda belopp, har jag med hänsyn till det ovissa ekonomiska

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

läget ansett mig böra räkna med något bredare marginal, än som under

normala förhållanden skulle ansetts erforderligt.

Jag kommer i det följande jämväl att föreslå beskattning av släpvagnar.

Denna åtgärd beräknas medföra en ökning av skatteintäkterna med

i runt tal 200,000 kronor.

Fördelningen av den nu ifrågasatta skatteökningen på de olika beskattningsobjekten,

på sätt jag nyss nämnt, skulle innefatta en höjning av

nuvarande fordonsskatt med i genomsnitt omkring 11 procent, en höjning

av bensinskatten med 25 procent och en höjning av gummiringskatten med

75 procent.

Höjning av bensinskatten.

En ökning av bensinskatten synes ofrånkomlig, därest den erforderliga

skatteintäkten skall kunna ernås. Jag har härvid icke ansett möjligt att

stanna vid en höjning av bensinskatten med allenast ett öre för liter. För

vinnande av den erforderliga ökningen av automobilskattemedlen torde en

höjning av bensinskatten med 2 öre för liter nu böra företagas.

I detta sammanhang må erinras örn att, när skatten år 1927 fastställdes

till 6 öre för liter, detaljhandelspriset å bensin i Stockholm utgjorde 31 öre

för liter, medan samma pris f. n. utgör allenast 22 öre för liter. Huru i övrigt

priserna å bensin fluktuerat under tiden fr. o. m. 1924, framgår av

nedanstående genom socialstyrelsen införskaffade uppgifter rörande detaljpriserna

å bensin i Malmö, Stockholm, Östersund och Luleå.1

Detaljpris tor bensin i

Detaljpris för bensin i

i

öre per liter

öre per liter

''

Malmö

Stock-

holm

Öster-

sund

Luleå

Malmö

Stock-

holm

Öster-

sund

Luleå

i 1924 jan.—mars

29

31

38

38

1927

juni—sept.

32

32

37

36

april —maj..

31

36

42

43

okt.—dec...

30

30

35

34

juni—okt...

36

41

46

45

1928

jan.—lebr...

30

30

35

34

nov.—dec...

31

34

40

38

mars—juni

24

24

32

31

j 1925 jan.—mars

33

36

41

42

juli—aug....

28

26

34

33

april—maj

35

38

43

43

sept.—dec.

30

30

36

35

juni—sept-

38

40

46

45

1929

jan.—dec....

30

30

32

33

okt.—dec...

36

36

44

43

1930

jan.—sept.

27

27

32

30

1926 jan.—mars

36

36

44

43

okt.—dec-..

22

22

26

25

april—maj..

36

34

41

41

1931

januari—15

. .

36

36

43

43

februari •..

22

22

26

25

juli—okt....

38

38

45

44

16 februari

—13 april

21

22

25

24

nov.—dec...

36

35

42

41

14 april—3

1927 jan.—mars

36

35

42

41

juni ......

19

20

23

22

april —maj..

31

31

36

36

4 juni ......

21

22

25

24

1 Dessa priser hava tillämpats av en av de större bensinfirmorna i riket.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Den inhemska bensinförbrukningen under budgetåret 1930/1931 motsvarade

omkring 439 miljoner liter. Därest bensinförbrukningen under

budgetåret 1932/1933 ej kommer att understiga denna kvantitet, skulle en

höjning av skatten å bensin med 2 öre för liter för nästinstundande budgetår

medföra en inkomstökning av i runt tal 8,800,000 kronor. Försiktigheten

bjuder dock att icke beräkna merinkomsten av denna skatteökning

till högre belopp än 8,000,000 kronor.

Jag kommer alltså att föreslå, att den enligt förordningen örn särskild

skatt å bensin och motorsprit utgående skatten å bensin höjes med 2 öre

för liter eller från 6 till 8 öre för liter. Enär tillika enligt förordningen

örn tilläggsskatt å bensin den 2 juni 1931 skatt utgår med 2 öre för liter,

kommer sålunda bensinskatten enligt förevarande förslag att utgöra sammanlagt

10 öre för liter.

Ifrågasatt beskattning av annat motorbränsle än bensin.

När särskild skatt å bensin år 1924 infördes, intog riksdagen den ståndpunkten,

att den särskilda skatten borde omfatta jämväl motorsprit. För

att stödja framställningen av ett inhemskt motorbränsle under den tid,

som ansågs erforderlig för inarbetande i marknaden av ett dylikt bränsle,

medgav riksdagen emellertid, att motorspriten under en tid av fem år

skulle åtnjuta befrielse från den särskilda skatten. Den sålunda medgivna

skattefriheten utsträcktes genom beslut vid 1929 års riksdag att gälla

ytterligare fyra år eller till den 1 juli 1933 och beslöts därvid tillika, att

skatten å motorsprit under tiden från och med den 1 juli 1933 till den 1

juli 1934 skall utgå med allenast 3 öre för liter. När riksdagen därefter

sistlidet år beslöt, att å bensin skulle under tiden till och med den 30 juni

1933 erläggas en tilläggsskatt av 2 öre för liter, inbegreps emellertid icke

motorspriten i den sålunda beslutade skatten. Till stöd härför anfördes i

bevillningsutskottets av riksdagen godkända betänkande i ämnet, att då

skatteplikt för motorsprit inträdde först efter den 30 juni 1933, bleve det

icke erforderligt att för det dåvarande fatta ståndpunkt till frågan örn höjning

av skatten å motorsprit.

Den uti innevarande års statsverksproposition föreslagna förändringen

i fråga örn sättet för gäldandet av kostnaderna för vägväsendet, vilket

förslag föranlett nu förevarande proposition örn höjning av den automobiltrafiken

åvilande beskattningen, förutsätter emellertid, att skatt å bensin

kommer att jämväl efter den 1 juli 1933 utgå med belopp motsvarande,

förutom den till 8 öre för liter föreslagna särskilda skatten å bensin, jämväl

den för närvarande med 2 öre för liter utgående tilläggsskatten. Frågan

om bensinbeskattningen lärer sålunda böra bliva föremål för prövning

jämväl vid 1933 års riksdag. Det synes mig vid sådant förhållande

mest lämpligt, att frågan örn beskattningen av motorspriten i sist angivet

sammanhang upptages till behandling.

I det betänkande av bevillningsutskottet, som av riksdagen åberopats

i dess förberörda skrivelse av den 28 maj 1931, däri riksdagen hemställt

om utredning rörande automobilbeskattningens anordnande, anförde ut
-

Departementschefens

förslag.

Motorsprit.

Annat icke

skattepliktigt

motorbränsle

än motorsprit,

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 142 höft. (Nr 17h.)

1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr lii.

Ökningen av

slitstyrkan hos

gnmmiringar.

skottet bland annat, att det måste anses angeläget, att statsmakterna i

så god tid som möjligt inrättade sig efter de ändrade förhållanden i fråga

örn beskattningen, vilka kunde bliva en följd av en övergång från nyttjande

av bensin till användande av andra slag av motorbränslen.

Användandet i den egentliga motorfordonstrafiken av annat bränsle

än bensin och motorsprit torde hittills här i landet ej i större omfattning

och väsentligen endast försöksvis förekommit. De försök, som sålunda

ägt rum, hava huvudsakligen varit inriktade på användandet av råolja

och träkolsgas såsom drivmedel för automobilmotorer. I viss utsträckning

har ock bensol, vilken för närvarande i likhet med motorsprit är skattefri,

i blandning med bensin och motorsprit kommit till användning för automobildrift.

Såvitt av verkställd undersökning kunnat utrönas, har dock användandet

av andra motorbränslen än bensin och motorsprit hittills icke nått

sådan omfattning, att vidtagandet av åtgärder i beskattningshänseende

kan anses för närvarande oundgängligen påkallat. Jag har i det föregående

förordat, att frågan örn beskattningen av motorspriten upptages till behandling

vid nästkommande års riksdag. Det synes mig mest följdriktigt,

att i sistnämnda sammanhang jämväl nu förevarande spörsmål upptages

till omprövning.

Höjning av g limm trin g skot ten.

Vad gummiringskatten beträffar torde omständigheterna så till vida få

anses gynnsamma för en höjning av denna skatt som, på grund av under senare

år ernådda tekniska förbättringar ifråga örn tillverkningen av autombilgummiringar,

ringarnas slitstyrka avsevärt ökats. Belysande för utvecklingen

i detta hänseende äro följande, på uppgifter från The Rubber

Division of the United States Department of Commerce grundade siffror,

angivande den minskning i konsumtionen av automobilgummiringar,

som inträtt i Amerikas förenta stater. Antalet per motorfordon förbru
-

kade ersättningsringar utgjorde därstädes

år 1999

.......... 3.36

år 1927 ....................

» 1923 ....................

................... 2.93

» 1928 ....................

.................. 2-50

» 1924

............ 2.99

» 1929 ....................

................. 2.11

» 1925 ....................

................... 2.80

» 1930 ....................

................. 1.65*

> 1926 ...................

Dessa siffror utvisa, att i Amerikas förenta stater ringförbrukningen

från år 1927 till år 1930 minskats med omkring en tredjedel. Med

hänsyn till den nedgång i konjunkturerna, som under år 1930 inträdde i

Förenta staterna, skulle visserligen kunnat förmodas, att den starka nedgången

i ringförbrukningen sagda år förorsakats av minskad trafik. Då

emellertid bensinförbrukningen därstädes samtidigt ökats, synes automobiltrafiken

snarare hava tilltagit. 1

1 Siffran för år 1930 är endast uppskattad. Enligt från annat håll inhämtade uppgifter

skall antalet ersättningsringar per fordon, när den slutliga statistiken förelegat, hava utgjort 1.58.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

De sålunda återgivna siffrorna, avseende nedgången av förbrukningen

av gummiringar i Amerikas förenta stater, lära ock få anses återspegla

utvecklingen i vårt land. De i det föregående anförda siffrorna

rörande motorfordonsbeskattningen i Sverige åren 1923—1931 (se tabellen

sid. 29) bekräfta jämväl, att ringarnas slitstyrka ökats. Under det att

fordonsbeståndet åren 1928, 1929 och 1930 i förhållande till närmast föregående

år ökats med respektive 22.i, 8.i och 5.4 procent och bensinskatteuppbörden

under budgetåren 1928/1929, 1929/1930 och 1930/1931 ökats med

respektive 24.g, 13.5 och 26.g procent, har uppbörden av gummiringskatten

samma budgetår ökats med allenast respektive 15.6, 6.4 och 3.9 procent.

Följande ur postverkets driftstatistik hämtade uppgifter rörande antalet

körda kilometer i medeltal för de i postdiligenstrafiken använda och

under vart och ett av nedan angivna redovisningsår kasserade automobilytterdäck

utvisa ock, att gummiringarnas slitstyrka avsevärt ökats:

Räkenskapsår

Dimension

Antal

Sammanlagda

antalet till- ryggalagda

km.

Medeltal för

varje däck

km.

1927/1928 .............................................

35 x 5

18

427,412

23,745

3H x 6

28

951,135

33,969

38 x 7

35

778,230

22,235

40 x 8

30

611,768

20,392

Medeltal

25,085

1928/1929 ............................................

35 x 5

25

1,012,345

40,494

36 x 6

49

2,117,345

43,211

38 x 7

17

550,650

32,391

40 x 8

46

1,365,214

29,678

Medeltal

36,444

1 1929/1930.............................................

35 x 5

12

504,934

42,077

36 x 6

97

4,397,648

45,336

38 x 7

35

1,196,564

34,187

40 x 8

138

4,049,440

29,344

Medeltal

37,736

1930/1931 ...........................................

35 x 5

34

1,742,502

51,250

36 x 6

82

3,346,486

40,811

38 x 7

31

920,199

29,684

40 x 8

ilo

2,958,891

26,899

Medeltal

37,1611

1 Såsom förklaring till siffrorna för räkenskapsåret 1930/1931 har generalpoststyrelsen

meddelat, att våren 1931 vägförhållandena i Norrland, där postverkets samtliga diligenslinjer

utom en vore förlagda, varit mycket svåra. Tjällossningen hade detta år försiggått i flera

omgångar; vidare hade under den stränga vintern 1930/1931 snökedjor måst i stor utsträckning

användas, till följd varav slitaget å däcken ökats.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Nedgången i

pris å gummiringar.

52 Kungl. May.ts proposition Nr 174.

En på grundval av nyss anförda, statistiska uppgifter, avseende nedgången

i ringkonsumtionen i Amerikas förenta stater, företagen beräkning

av den skattesats, som år 1930 skulle kunnat anses motsvara den år 1927

till 2 kronor per kilogram fastställda automobilgummiringskatten, giver

till resultat, att för automobilgummiringar borde år 1930, för att å desamma

skulle hava vilat samma skattebörda som år 1927, hava utgått en

skatt av 3 kronor 14 öre för kilogram. De av generalpoststyrelsen lämnade

uppgifterna angående ringkonsumtionen i postverkets diligenstrafik

utvisa en stegring av slitstyrkan hos gummiringarna från räkenskapsåret

1927/1928 till räkenskapsåret 1930/1931 med 50 procent. Sistnämnda siffra

giver vid handen, att en höjning av gummiringskatten från 2 till 3 kronor

för kilogram icke innebär någon ökad belastning av motorfordonstrafiken

i förhållande till vad som avsetts vid den år 1927 beslutade skärpningen av

skatten å gummiringar, utan endast innefattar en utjämning av den minskning

i det relativa skattetrycket, som därefter ägt rum på grund av ökningen

av slitstyrkan hos gummiringarna. Från tillverkarhåll har meddelats,

att ytterligare förbättringar av gummiringarnas kvalitet pågå, vilka förbättringar

kunna väntas medföra ytterligare minskad ringförbrukning. Sålunda

har i anslutning till de i det föregående återgivna statistiska uppgifterna

rörande ringförbrukningen i Förenta staterna framhållits, att tillgängligt

material visserligen icke tilläte en säker uppskattning av antalet

ersättningsringar per fordon år 1931, men att siffran härför troligen komme

att hålla sig omkring 1.45. Hedan denna omständighet synes mig väl

motivera en ökning av gummiringskatten med högre belopp än 1 krona

per kilogram. Härtill kommer att, därest en utjämning av skattebelastningen

för olika fordonskategorier skall ernås — jag skall i det följande

i samband med frågan örn höjning av fordonsskatten närmare beröra

detta spörsmål — ökningen av gummiringskatten ej lärer kunna bestämmas

till lägre belopp än 1 krona 50 öre för kilogram.

En ytterligare omständighet, som föranleder, att en ökning av gummiringskatten

med sist angivna belopp icke synes bliva alltför betungande

för ringkonsumenterna, är den nedgång i priserna å gummiringar, som

på senare år, trots inträdda kvalitetsförbättringar, ägt rum. Följande

prisuppgifter rörande telegrafstyrelsens och general poststyrelsens inköp

av gummiringar för de respektive verkens automobilbestånd under de

fyra sistförflutna räkenskapsåren äro ägnade att belysa detta förhållande:

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

53

Ringtyp

Genomsnittspris per ring under

räkenskapsåret

1927/28

kr.

1928/29

kr.

1929/30

kr.

1930/31

kr.

Skillnad mellan

priserna 1927/28

oell 1930/31

kr.

%

1

2

3

4

5

6

7

8

69

78

127

160

237

269

370

517

69

75

122

140

235

245

352

462

59

112

138

203

221

304

421

44

47

110

123

184

216

291

417

25

31

17

37

53

53

79

100

36.2

39.7

13.4

23.1

22.4

19.7

21.4

19.3

Tabellen utvisar, att från räkenskapsåret 1927/1928 till räkenskapsåret

1930/1931 prissänkningar ägt rum varierande mellan 13.4 och 39.7 procent.

Av nedanstående tabell framgår, huru en ökning av gummiringskatten

från 2 kronor till 3 kronor, respektive 3 kronor 50 öre för kilogram ställer

sig i förhållande till skillnaden mellan de priser, som gällt förenämnda två

räkenskapsår:

Ringtyp

Skattevikt

per ring

kg-

Nuv. skatt

per ring

kr.

Skatieökning per ring

vid en skattesats av

kr 3: 50 1 kr 3: —

pr kg. pr kg.

kr. 1 kr.

Skillnad mellan

1927/28 och

1930/31 års

priser

kr.

1 .................................

7.75

15: 50

11: 63

7: 76

25

_

2 .................................

lO.oo

20: —

15: —

10: —

31

—

3 ................................

17.45

34: 90

26: 18

17: 45

17

—

4 .................................

17.70

35: 4 0

26: 5 5

17: 70

37

—

5 .................................

26.oo

52: —

39: —

26: —

53

—

6 .................................

25.50

51: —

38: 25

25: 50

53

—

7 ................................

34.50

69: —

51: 75

34: 50

79

—

8 .................................

50.2 0

100: 40

75: 30

50: 20

100

—

Av denna sammanställning framgår, att den ökning av skatten, som

fastställandet av en skattesats av 3 kronor 50 öre för kilogram innebär,

i samtliga fall utom ett understiger den prissänkning, som ägt rum.

Konsumtionen av automobilgummiringar utgjorde under budgetåret

1930/1931 omkring 3.g miljoner kilogram. Under förutsättning att den totala

ringförbrukningen för nästkommande budgetår icke kommer att understiga

sistnämnda kvantitet, skulle en skattehöjning med 1 krona 50 öre för

kilogram för budgetåret 1932/1933 medföra en inkomstökning av omkring

5,400,000 kronor. Försiktigheten synes dock bjuda, att denna merinkomst

icke beräknas till högre belopp än 5,000,000 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Departement*

chefens

förslag.

Allmänna

synpunkter.

Skattebelastningen

för närvarande

i förhållande

till

vägslitningen.

54 Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

I anslutning till vad jag nu anfört, kommer jag att föreslå, att skatten å

automobilgummiringar höjes från 2 kronor till 3 kronor 50 öre för kilogram.

Höjning av fordonsskatten för automobiler.

De allmänna synpunkter i fråga örn automobilbeskattningens anordnande

som, enligt vad i det föregående återgivits, civilingenjören von

Matern anlagt i den av honom verkställda utredningen, hava i stort

sett varit normgivande såväl vid införandet i vårt land av denna beskattning,

som ock vid sedermera vidtagna ändringar i de för denna beskattning

gällande grunderna. Det oaktat har emellertid resultatet bli-,

vit, att denna beskattning för närvarande, såsom av den verkställda utredningen

lärer framgå, drabbar ojämnt i sådan omfattning, att en mera rättvis

avvägning av beskattningen måste anses påkallad. Att åstadkomma

ett skattesystem, vilket med hänsyn tagen till samtliga de skilda

intressen, som härvid höra vinna beaktande, kommer att under alla

förhållanden på ett fullt rättvist sätt åvila motorfordonstrafiken, är

för visso en olöslig uppgift. Redan den mångfald variationer skatteohjektet

företer i fråga örn i trafiken använda fordonstyper och

dessas växlande utnyttjning, fordonens olika vikt, motorstyrka, bränsleförbrukning,

ringutrustning m. m. föranleder, att vad som å förevarande

område i lyckligaste fall kan uppnås, är allenast en relativt rättvis avvägning

av skattebördan. Enär dessutom fordonen ovidkommande omständigheter,

såsom vägförhållanden, klimatiska förhållanden och dylikt,

öva inflytande på beskattningens tyngd, torde härav framgå, att möjligheterna

att ernå en rättvist avvägd automobilbeskattning äro begränsade.

Den undersökning, som von Matern företagit rörande den nuvarande

automobilbeskattningens verkningar i förhållande till vägslitningen vid

trafik med olika fordon, utvisar, att skattebelastningen per tonmil ställer

sig ej obetydligt högre för personautomobiler i privat bruk än för lastautomobiler

och omnibussar. En bearbetning av det material, som legat

till grund för denna undersökning, utvisar följande genomsnittssiffror för

den nuvarande skattebelastningen å de tre fordonskategorierna vid angiven

årskörning:

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 174. 55

Årskörning

Skattebeastning i

öre per tommi

.

personvagnar

omnibussar

lastvagnar

fordons-

skatt

total

skatt

fordons-

skatt

total

skatt

fordons-

skatt

total

skatt

Bensinskatt..................

7.1

5.8

5.4

Gummiringskatt............

1.4

1.2

2.4

500 mils årskörning • •

13.8

22.8

14.6

21.1

10.4

18.2

1,000

X- »

6.9

15.4

7.8

13.8

5.2

13.0

1,200

» »

5.7

14.2

6.1

12.6

4.8

12.1

1,800

» »

3.8

12.8

4.1

10.6

2.9

10.7

2,000

» >

3.6

12.0

3.7

10.2

2.6

10.4

3,000

» »

2.8

10.8

2.4

8.9

1.7

9.5

4,000

» »

1.7

10.2

1.8

8.3

1.3

9.1

5,000

1.4

9.9

1.6

8.0

1.0

8.8

6,000

» »

1.2

9.7

1.2

7.7

0.9

8.7

7,000

» »

1.0

9.6

1.0

7.5

0.7

8.6

Såsom av denna sammanställning framgår, föreligger redan ifråga örn

de per tonmil räknat konstanta skatterna, bensin- och gummiringskatterna,

vilka vid förenämnda undersökning visat sig för närvarande tillhopa

utgöra för personvagnarna 8.5 öre, för omnibussarna 6.5 öre och för lastvagnarna

7.8 öre per tonmil, en betydande skillnad i skattebelastning. Sålunda

är belastningen per tonmil av dessa två skatter störst för personvagnar

och utgör för omnibussarna 76 procent och för lastvagnarna 92

procent av den personvagnarna åvilande belastningen.

Vid samma årskörning drabbar fordonsskatten per tonmil räknat omnibussarna

något hårdare än personvagnarna, under det att denna skatt

träffar lastvagnarna lindrigast.

Den sammanlagda skattebelastningen per tonmil vid den årskörning,

som ansetts utgöra genomsnittskörning för de olika fordonsslagen — för

personvagnar i privat bruk 1,200 mil, för omnibussar 5,000 mil och för lastvagnar

1,800 mil — utgörande respektive 14.2 öre, 8.o öre och 10.71 öre, motsvarar

för omnibussar 56 procent och för lastvagnar 75procent2 av personvagnarnas

skattebörda.

Under förutsättning att den av automobiltrafiken orsakade vägslitningen

kan anses proportionell mot produkten av den rullande

vikten och den tillryggalagda vägsträckan, giva dessa siffror oförtydbart

vid handen, att den lättare automobiltrafiken för närvarande

i skattehänseende drabbas hårdare än den tyngre trafiken. Man lärer

emellertid icke kunna bortse från hastigheten som en faktor av betydelse

'' I von Materns promemoria 10.8 öre, beroende på olika beräkningssätt.

’ 76 procent vid en skattebelastning av 10.8 öre pr tonmil.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Verkningarna i

avseende å

skattebelastningen

av höjningen

av

bensin- och

gummiringskatterna.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

vid vägslitningen. I varje fall torde så ej kunna ske i fråga om landsvägstrafiken,

beträffande vilken körhastigheten för personvagnarna är

fri, under det att densamma för omnibussar och lastvagnar är underkastad

vissa restriktioner. Visserligen är det ett känt förhållande, att motorfordonsförordningens

hastigbetsbestämmelser beträffande lastvagnstrafiken

i ej ringa omfattning överträdas. Att så sker torde dock ej böra betraktas

som regel. Då lastvagnar och omnibussar vanligen äro försedda med i förhållande

till totalvikten svagare motorer än personvagnarna, lärer redan

denna omständighet utesluta möjligheten av att dessa fordon i allmänhet

uppnå de höga hastigheter, varmed personautomobilerna numera i stor

omfattning framföras å vägarna. På grund av nu nämnda omständighet

synes det befogat, att vid en beräkning av den vägslitning de olika fordonskategorierna

utöva och vid en avvägning av automobilbeskattningen

mellan dessa olika kategorier personautomobilerna anses vålla förhållandevis

större vägslitning och i beskattningshänseende träffas något hårdare

än som föranledes av allenast en jämförelse beträffande de olika fordonsslagen

av produkten av den rullande vikten och fordonens årskörning.

Dessutom må framhållas, att samtliga motorfordon, oavsett deras vikt,

hastighet och årskörning, böra erlägga viss minimiskatt. Detta inverkar

på skattebelastningen på sådant sätt, att denna, per tonmil räknat, bör

förhållandevis något hårdare träffa de lättare än de tyngre fordonen.

Den föreslagna höjningen av bensinskatten kommer att hårdast drabba

personautomobilerna, medan gummiringskattens höjning tyngst träffar

lastautomobilerna. De olika fordonskategoriernas belastning per tonmil

av nämnda två skatter efter den ifrågasatta höjningen av skattesatserna

å bensin och gummiringar ter sig på följande sätt1:

Skattebelastning i öre per tonmil

person- automobi er

omnibussar

last-

automobiler

Bensinskatt

i

..............| 8.9

<3.6

6.8

Ringskatt.......

.............1 2.4

2.1

4.2

1

Summa; 11.3

8.7

11.0

De sammanlagda bensin- och gummiringskatterna utgöra per tonmil för

omnibussarna 77 procent och för lastvagnarna 97 procent av det motsvarande

skattebelopp, som åvilar personvagnarna. Den skillnad i belastning

av nämnda två skatter, som vid nu gällande skattesatser föreligger

mellan person- och lastvagnarna, kommer sålunda genom de före
1

Beräkningen är verkställd på grundval av det material, som använts vid den av von

Matern företagna undersökningen.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

slagna skattehöjningarna att i ej obetydlig grad utjämnas. Omnibussarna

komma däremot även efter en dylik skattehöjning att av berörda två

skatter fortfarande träffas avsevärt lindrigare än de två andra fordonsslagen.

Av vad i det föregående anförts såväl angående det skattetryck, som för

närvarande träffar de olika fordonskategorierna som ock rörande den belastning

av bensin- och gummiringskatterna, som vid tillämpning av de av

mig föreslagna skärpningarna av dessa skatter kommer att drabba samma

fordonskategorier, lärer framgå, att fordonsskatten bör så avvägas, att

densamma dels vid jämförelse mellan de olika fordonsslagen i genomsnitt

per tonmil räknat träffar omnibussarna förhållandevis hårdare

än person- och lastautomobilerna, dels ock över huvud åstadkommer

en förskjutning av skattebelastningen från de lättare till de

tyngre fordonen. För ernående av dessa syften hava olika metoder

för fordonsskattens anordnande varit föremål för undersökning. Sålunda

har prövats möjligheten att vid fordonsskattens beräknande taga hänsyn

jämväl till fordonens lastningsförmåga. Härom må till en början anmärkas,

att medan fordons tjänstevikt vid besiktning av fordonet fastställes

efter direkt vägning av fordonet, ett fordons lastningsförmåga icke

kan, i allt fall icke så vitt angår lastautomobiler, på dylikt sätt av offentlig

myndighet efter kontroll av de faktiska förhållandena fastställas. De

i besiktningsinstrumenten förefintliga uppgifterna örn fordons lastningsförmåga

grunda sig i allmänhet på vederbörande fabrikanters egna uppgifter

härom. Den olikheten föreligger alltså mellan fordons tjänstevikt

och fordons lastningsförmåga, att den förra men icke den senare utgör en

av offentlig myndighet efter för alla fordonstyper enhetliga grunder

fastställd storhet. Vid de undersökningar, som företagits för att utröna

möjligheten av att vid fordonsskattens beräknande beakta jämväl fordons

lastningsförmåga, har till grund för skattens beräknande lagts fordonens

tjänstevikt med tillägg av hälften av den för varje fordon efter vissa erfarenhetsmässiga

grunder uppskattade lastningsförmågan.

De skatteskalor, som med tillämpning av nu angivna regler framkommit,

hava emellertid visat sig mindre tillfredsställande. För att kunna

beräkna den skattesats, som vid tillilmpning av ett beskattningssystem

enligt nu berörda grunder lämpligen bör utgå för vinnande av den skatteintäkt,

som i det föregående förutsatts, erfordras från automobilregistret

hämtade, specifika uppgifter rörande de i vårt nuvarande fordonsbestånd

ingående automobilernas lastkapacitet. Dylika uppgifter föreligga emellertid

icke. En kalkyl utförd med ledning av de i det föregående anförda,

på erfarenheten grundade uppgifterna rörande förhållandet mellan tjänstevikten

och lastningsförmågan hos olika fordonskategorier (se sid. 43),

synes dock utvisa, att vid en enhetlig skattesats av 7 kronor för 100 kilo
-

llurn bör fordonsskatten

avvägas?

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

gram av fordons tjänstevikt med tillägg av hälften av dess på angivet sätt

uppskattade lastningsförmåga en ökning av fordonsskatten med omkring

2 miljoner kronor skulle ernås. En dylik skattesats skulle, i förhållande

till den enligt för närvarande gällande grunder utgående fordonsskatten,

medföra för personvagn sbeståndet en obetydlig ökning och för omnibussbeståndet

en obetydlig minskning av den för dessa fordonsslag nu inflytande

fordonsskatten, medan denna skatt för lastvagnsbeståndet skulle ökas med

omkring 30 procent. Skatteökningen för personvagnarna skulle träffa

tjänsteviktgrupperna från och med 801 kilogram till 1,800 kilogram. För

tjänsteviktgrupper upp till 800 kilogram och överstigande 1,800 kilogram

skulle däremot minskning i fordonsskatten inträda. Beträffande lastvagnarna

är frågan huru en dylik skatteskala verkar i förhållande till nu utgående

fordonsskatt i eminent grad beroende av förhållandet mellan tjänstevikt

och lastningsförmåga hos samma fordon. Undersökningen har utvisat,

att detta förhållande växlar avsevärt för olika fordonstyper. Vid

jämförelse med nuvarande fordonsskatt fluktuerar sålunda skatteökningen

i de undersökta fallen från omkring 30 procent för vissa lastvagnar med

tjänstevikt mellan 2.100 och 2,200 kilogram till omkring 60 procent för vissa

lastvagnar med tjänstevikt av omkring 1,800 kilogram respektive 3,100

kilogram.

De oregelbundenheter i skattetrycket en efter nu antydda grunder anordnad

fordonsbeskattning skulle medföra äro uppenbarligen att hänföra i

första hand till den omständigheten, att fordonens lastningsförmåga icke

kan fastställas efter enhetliga grunder såsom fallet är med fordonens tjänstevikt.

Redan av denna anledning synes ett rättvist verkande skattesystem

icke för närvarande kunna uppbyggas med fordonens lastningsförmåga

som grundval. Härtill kommer emellertid, att en enhetlig skattesats

icke åstadkommer den utjämning av skattebelastningen å olika fordon,

som ansetts påkallad. Skall med detta system ernås en utjämning

av skattetrycket, måste för de skilda fordonskategorierna tillämpas olika

skattesatser. Skattesatsen borde sålunda sättas för omnibussar avsevärt

högre och för lastvagnar något högre än för personvagnar. Då emellertid

enskilda fordon inom de olika fordonsklasserna utnyttjas i vissa fall

mindre, i andra fall mera, än de tal angiva, som ansetts motsvara den

genomsnittliga årskörningen för respektive fordonskategorier, torde ej

heller genom en dylik anordning mera rättvisa beskattningsgrunder kunna

åvägabringas än de, som stå till buds med anlitande av fordonens tjänstevikt

såsom grundval för skattens beräknande.

Det har ock ifrågasatts, att till grund för fordonsskattens beräknande

lägga automobilernas hjultryck. En dylik konstruktion av fordonsskatten

torde emellertid kräva en vida mera omfattande utredning rörande de

grunder, efter vilka skatten skulle utgå, än den nu föreliggande. Erforderligt

material för bedömande av huru en på hjultrycket baserad

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition Nr lii.

fordonsskatt skulle verka, såväl med avseende å den totala intäkten av

fordonsskatten som i fråga örn avvägningen av skatten mellan de olika

fordonskategorierna, föreligger för närvarande icke. Då en sådan undersökning

skulle kräva sammanställandet av uppgifter ur automobilregistret

beträffande varje i registret infört fordon och följaktligen måste bliva av

tidsödande beskaffenhet och jämväl draga ej ringa kostnader, har densamma

ansetts icke för närvarande böra företagas.

En undersökning angående möjligheten att till grund för fordonsskattens

beräknande lägga automobilernas hjultryck har funnits desto mindre påkallad

som en avvägning av fordonsskatten så att den fyller de uppgifter,

jag i det föregående tillagt densamma, torde kunna åvägabringas vid bibehållande

av tjänstevikten såsom grund för fordonsskattens beräknande.

En förskjutning av skattetrycket till förmån för de lättare fordonen torde

enklast vinnas på det sätt, att, samtidigt som skattesatsen för utfående av

erforderlig merinkomst ökas, det skattefria avdraget å tjänstevikten höjes.

Härigenom åvägabringas ökad progressivitet i skatteskalan, vilket i sin

tur medför, att de tyngre fordonen d. v. s. i första hand omnibussarna, vilka

per tonmil räknat drabbas förhållandevis lindrigast av bensin- och gummiringskatterna,

men jämväl de större lastvagnarna få en relativt tyngre

fordonsskatt. En särskild lättnad för de minsta vagnstyperna synes därjämte

böra åstadkommas genom sänkning av fordonsskattens minimibelopp.

Efter ingående prövning av olika alternativ för fordonsskattens beräknande

med bibehållande av tjänstevikten såsom grundval, kommer

jag i anslutning till vad nu anförts att föreslå, att fordonsskatten för

automobiler med ringar av mjuk kautschuk bestämmes att utgå för helt

kalenderår räknat med 14 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram

av automobilens tjänstevikt minskad med 600 kilogram, dock minst med

60 kronor.

En dylik omläggning av fordonsskatten skulle, därest till grund för

beräkningarna lägges fordonsbeståndet den 30 september 1931, medföra

en ökning av fordonsskattens totalbelopp med nära 2,000,000 kronor.

Efterföljande sammanställning utvisar, huru en omläggning av fordonsskatten

i överensstämmelse med detta förslag kommer att verka i förhållande

till nu utgående fordonsskatt beträffande ett antal kända automobiltyper:
-

Departementschefens

förslag.

Fordonsskattens

belopp

per år

för olika

fordon.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Fordonsskatt

Fordonsskatt

Tjän-

efter föreslagen

Tjän-

efter föreslagen

Fabr

kat

ate-

ändring

Fabrikat

ste-

ändring

vikt

nu

vikt

nu

ökning resp.

minskning

ökning

kg-

kr.

kr.

kr.

o/

/o

kg-

kr.

kr.

kr.

%

Personautomobiler:

Dodge, 15 pass.

2,450

210

266

56

26.7

Opel Sedan, 4 cyl.

870

75

60

—15

— 20. o

International, 16»

3,055

270

350

80

29.6

Ford Roadster......

LIST

80

84

4

5.o

» 23»

3,375

300

392

92

30.7

» Std.

Sedan. •.

1,250

90

98

8

8.9

Dodge, 30»

4,205

390

518

128

32.»

Chevrolet

»

1,375

100

112

12

12.0

Scania-Vabis, 35—

4,800

5,060

440

588

148

33.6

Nash

» •••

1,425

ilo

126

16

14.6

470

630

160

34.0

Dodge

» •••

1,450

110

126

16

14.6

Scania-Vabis, 50—

| Chrysler

Dodge

»

1,450

1,630

110

126

16

14.6

5,650

530

714

184

34.7

» ...

130

154

24

18.6

Volvo

» ...

1,675

130

154

24

18.5

Lastautomobiler:

Nash

1,690

130

154

24

18.6

Ford 131»............

1,770

140

168

28

20. o

»

» 157»............

Reo

1,790

140

168

28

20. o

1,850

150

182

32

21.3

»

Chrysler

»

1,800

140

168

28

20. c

Chevrolet 157»......

1,910

160

196

36

22.5

Nash

2,150

180

224

44

24.4

Volvo I.V fiO.........

2,000

160

196

36

22.6

» ...

La Salle

2,310

200

252

52

26.0

2,100

170

210

40

23.6

» ...

Volvo I.V 64.........

Cadillac

2,460

210

266

56

26.7

2,130

180

224

44

24.4

»

Dodge MRF .........

2,475

2,750

2,820

210

266

308

26.7

Omnibussar:

240

68

28.3

Chevrolet,

15 pass.

1,920

160

196

36

22.6

GMC T-30-C ........

250

322

72

28.8

>

17 »

2,170

180

224

44

24.4

Scania-Vabis.........

3,100

270

350

80

29.6

Av tabellen framgår, att en omläggning av fordonsskatten i nu föreslagen

omfattning beträffande den minsta av de i tabellen medtagna personautomobiltyperna

på grund av att minimibeloppet för skatten sänkes

från 75 kronor till 60 kronor kommer att för denna vagnstyp medföra en

nedsättning av skatten i förhållande till nuvarande skattesats med 20

procent. Beträffande övriga personautomobiler visar tabellen en fortgående

stegring av skattebeloppet med 5—26.7 procent av nu utgående skattebelopp.

Vad omnibussarna vidkommer, utvisar tabellen en böjning av

skatten med 22.5—34.7 procent samt ifråga örn lastautomobilerna en skattehöjning

av 20—29.6 procent av nu utgående skattebelopp.

Huru den sålunda föreslagna skärpningen och omläggningen av fordonsskatten

kommer att verka på fordon av olika tjänsteviktsklasser samt vilken

ökning av skatten, som på grundval av fordonsbeståndet den 30 september

1931 kan beräknas inträda ifråga om personautomobiler, omnibus
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 174.

61

sar och lastautomobiler, framgår av tab. 1. Följande sammanställning

belyser i korthet innebörden av en dylik omläggning av fordonsskatten:

Automobil beståndet den 30

september 1931

Nu utgående fordons- skatt

Föreslagen fordons- skatt

Ökning i

skatten

Fordonsslag

Antal

vagner

Summa

kronor

Medeltal

per vagn

kronor

Summa

kronor

Medeltal

per vagn

kronor

Kronor

X

Personautomobiler

110,343

10,682,905

96: 81

11,390,766

103: 28

707,861

6.6

Omnibussar.........

3,265

919,220

281: 54

1,195,474

366: 15

276,254

30.1

Lastautomobiler...

41,880

5,525,600

131: 94

6,498,120

155:16

972,520

17.6

Specialvagnar......

354

62,180

175: 65

76,580

216: 88

14,400

23.2

Summa

155,842

17,189,905

110: 80

19,160,940

122: 95

1,971,035

11.6

Under antagande av oförändrat fordonsbestånd skulle sålunda ökningen

i fordonsskatten uppgå till nära 2 000,000 kronor. På grund av den starkare

skatteprogressionen kommer skatteökningen att hårdast drabba de tyngre

fordonen, särskilt omnibussarna. De högsta skattebeloppen per fordon,

som nu utgöra för personautomobiler 300 kronor, för personomnibussar

720 kronor och för lastautomobiler 560 kronor, komma att höjas för personautomobiler

till 392 kronor, för personomnibussar till 980 kronor och

för lastautomobiler till 756 kronor.

Verkningarna av den föreslagna omläggningen av beskattningen

av automobiler.

Av tab. 8—11 framgår den ökning av skattebelastningen å olika slag av

automobiltrafik, som de föreslagna skattehöjningarna komma att medföra.

De automobiltyper, som i tabellerna avses, utgöras av samma fordon, för

vilka uppgifter rörande det för närvarande rådande skattetrycket meddelats

i tab. 2—3 och tab. 7.

Tab. 8 och 9 utvisa skatte- och försäkringspremiebelastningen för personautomobiler

under antagen årlig körning av 1,000 och 1,200 mil (tab. 8)

samt 3,000 och 6,000 mil (tab. 9). Den ökade beskattningen ter sig enligt

ifrågavarande tabeller såsom följer:

Skatte- och

trafikförsäkringspremiebelastningen

å olika slag

av trafik vid

den föreslagna

ökningen av

beskattningen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Antagen årlig

körning

i

r 1 i g

s k a t i

Sammanlagd skatt

Skatt -f

fordons-

skatt

kr.

bensin-

skatt

kr.

ring-

skatt

kr.

samman- lagd skatt

kr.

per

mil

öre

per

tonmil

kr.

ringspremie

per tonmil

öre

t,000 mil: lägst ........

60: —

80: —

23: 88

163: 8 8

16.3

16.5

23.1

högst.........

294: —

230: —

71: 40

595: 40

59.5

21.2

27.1

i medeltal

19.9

25.8

1,200 mil: lägst .........

60: —

96: —

28: —

184: —

15.8

15.5

20.9

högst........

294: —

276: —

85: 68

655: 6 8

54.0

19.8

24.4

i medeltal

18.5

23.4

3,000 mil: lägst .........

154: —

450: —

127: 4 0

761: 40

25.4

12.7

14.9

högst ........

238: —

600: —

187: 60

981: 60

32.7

14.7

17.3

i medeltal

13.7

16.3

6,000 mil: lägst .........

154: —

900:-

254: 80

1,364: 80

22.7

11.2

12.2

högst.........

238: —

1,200: —

375: 20

1,739: 20

29.o

13.2

14.5

i medeltal

12.2

13.4

Jämföras ovanstående siffror med dem, som enligt tab. 7 gälla nuvarande

förhållanden, framgår, att de föreslagna skattehöjningarna innebära

en ökning av den sammanlagda skattebelastningen vid 1,000 mils årskörning

med lägst 11 kronor och högst 140 kronor 60 öre, vid 1,200 mils årskörning

med lägst 16 kronor 20 öre och högst 155 kronor 92 öre, vid 3,000 mils

årskörning med lägst 174 kronor 60 öre och högst 238 kronor 40 öre samt

vid 6,000 mils årskörning med lägst 325 kronor 20 öre och högst 432 kronor

80 öre. Det må i förbigående anmärkas, att skattebelastningssiffrorna vid

3,000 och 6,000 mils årskörning, vilka närmast äro ägnade att belysa, huru

den yrkesmässiga personautomobiltrafiken träffas av skatteökningen, omfatta

endast ett urval av de personvagnar, vilka varit föremål för beräkningarna

avseende 1,000 och 1,200 mils årskörning. Den genomsnittliga

skatteökning, dessa beräkningar utvisa, utgör vid 1,000 mils årskörning

26 procent, vid 1,200 mils årskörning 26.7 procent, vid 3,000 mils årskörning

30.8 procent och vid 6,000 mils årskörning 32.i procent av nuvarande skattebelastning.

Vad personomnibusstrafiken beträffar, framgår av tab. 10, huru en höjning

av beskattningen i föreslagen omfattning kommer att verka. Tabellen

utvisar i sammandrag följande skattebelopp vid antagen årskörning

av 3,000, 5,000 och 6,000 mil:

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174. 63

Antagen årlig

körning

Årlig

skaf

t

Sammanlagd skatt

Skatt -f

trafikförsäk- ringspremie

per tonmil

öre

fordons-

skatt

kr.

bensin-

skatt

kr.

ring-

skatt

kr.

samman- lagd skatt

kr.

per mil

öre

per

tonmil

öre

3,000 mil: lägst............

518: —

750: —

325: 60

1,733: 50

57.8

9.8

10.6

högst .........

714: —

1,020: —

407: 7 5

2,141: 75

71.4

10.9

12.7

i medeltal

9.8

11.8

5,000 mil: lägst............

518: —

1,250: —

542: 50

2,469: 17

49.4

8.0

8.8

högst .........

714:

1,700: —

679: 58

3,093: 68

61.9

9.6

10.7

i medeltal

8.5

9.5

6,000 mil: lägst............

518: —

1,500:—

651: —

2,837: —

47.3

7.7

8.3

högst .........

714: —

2,040: —

815: 60

3,569: 50

59.5

9.8

10.2

i medeltal

8.2

9.o

I förevarande fall skulle den totala skatteökningen komma att utgöra

vid 3,000 mils årskörning lägst 447 kronor 50 öre och högst 562 kronor 75

öre, motsvarande i genomsnitt en ökning av 35.5 procent, vid 5,000 mils

årskörning lägst 660 kronor 50 öre och högst 815 kronor 25 öre, motsvarande

i genomsnitt en ökning av 35.8 procent samt vid 6,000 mils årskörning

lägst 763 kronor och högst 941 kronor 50 öre motsvarande i genomsnitt en

ökning av 35.9 procent av nuvarande totala skattebelastning.

Tab. 11 utvisar skatte- och försäkringspremiebelastningen å lastautomobiler

vid den höjning av beskattningen, som föreslagits. Därav framgå i

sammandrag följande siffror:

Antagen årlig

körning

Ärlig

skaf

t

Sammanlagd skatt

Skatt -f

trafikförsäk- ringspremie

per tonmil

öre

fordons-

skatt

kr.

bensin-

skatt

kr.

ring-

skatt

kr.

samman- lagd skatt

kr.

per mil

öre

per

tonmil

öre

1,000 mil: lägst............

182: —

170: —

80: 73

437: 78

43.8

15.6

18.2

högst .........

350: —

280: —

255: 50

885: 5 0

88.6

21.B

25.1

i medeltal

17.7

20.5

1,800 mil: lägst............

OO

to

T

306: —

145: 82

642: 3 2

35.7

12.6

14.6

högst .........

350: —

504: —

459: 9 0

1,313: 90

73.0

17.8

20. o

i medeltal

14.5

16.1 1

En jämförelse med de i tab. 3 meddelade siffrorna rörande nuvarande

skattetryck utvisar, att den sammanlagda skattebelastningen kommer att

ökas vid en antagen årlig körning av 1,000 mil med lägst 101 kronor 60

öre och högst 245 kronor 50 öre, motsvarande i genomsnitt en ökning av

34.5 procent samt vid 1,800 mils årskörning med lägst 157 kronor 28 öre

och högst 377 kronor 90 öre, motsvarande i genomsnitt en ökning av 36.o

procent av den nuvarande totala skattebelastningen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

De nu anförda siffrorna, vilka innefatta bland annat ett skattetryck, per

tonmil räknat, för personautomobiler, vid 1,200 mils årskörning, av 18.5

öre, för omnibussar, vid 5,000 mils årskörning, av 8.5 öre och för lastautomobiler,

vid 1,800 mils årskörning, av 14.5 öre, giva vid handen, att de

föreslagna skattehöjningarna komma att hårdast träffa omnibuss- och

lastautomobiltraliken. Dessa siffror innebära i förhållande till den nuvarande

skattebelastningen per tonmil en ökning av den totala skattebelastningen

för personautomobilerna med 27 procent, för omnibussarna med

35 procent och för lastautomobilerna med 37 procent. Skattebelastningen

per tonmil motsvarar för omnibussarna 46 och för lastautomobilerna 78

procent av skattebelastningen för personautomobilerna. Motsvarande siffror

i fråga örn skattebelastningen för närvarande utgöra 43 respektive 73 procent.

En på grundval av det material, som använts i den av von Matern verkställda

undersökningen, företagen beräkning av skattebelastningen efter

de föreslagna skattehöjningarna giver i stort sett samma resultat. Genomsnittssiffrorna

för den totala skattebelastningen komma enligt en dylik

beräkning att utgöra:

för personautomobilerna vid 1,200 mils årskörning 18. i öre per tonmil

» omnibussarna » 5,000 » » 10.6 » » »

samt » lastautomobilerna » 1,800 » » 14.7 » » »

Jämföras dessa siffror med de å sid. 44 återgivna, som von Matern erhållit

såsom uttryck för de olika fordonsslagens skattebelastning per tonmil

för närvarande, eller för personautomobilerna, vid 1,200 mils årskörning,

14.2 öre, för omnibussarna, vid 5,000 mils årskörning, 8 öre och för

lastautomobilerna, vid 1,800 mils årskörning, 10.8 öre, erhålles en höjning av

den totala skattebelastningen per tonmil för personautomobilerna med 27

procent, för omnibussarna med 33 procent och för lastautomobilerna med

36 procent. Enligt dessa siffror för skattetrycket kommer skattebelastningen

per tonmil att utgöra för omnibussarna 59 och för lastautomobilerna

81 procent av skattebelastningen för personautomobilerna. Motsvarande

siffror i fråga örn skattebelastningen för närvarande utgöra enligt de av

von Matern erhållna talen för skattetrycket per tonmil 56 respektive 76

procent.

En icke obetydlig förskjutning av skattebelastningen i den riktning, som

åsyftats, kommer sålunda att äga rum. Det oaktat kommer fortfarande

en viss skillnad att föreligga i skattebelastningen för de olika fordonskategorierna,

allt under nyss angivna förutsättning i fråga örn den årliga genomsnittskörningen

för respektive fordonsslag. Det bör emellertid beaktas,

att vid dessa jämförelser av skattebelastningen hänsyn icke är tagen

till den inverkan å vägslitningen, som, på sätt i det föregående framhållits,

vad personautomobiler angår måste anses förorsakas därav att

dessa i allmänhet torde framföras med större hastighet än andra fordon.

Med hänsyn härtill och i avvaktan å resultatet av en mera vittgående utredning

angående automobiltrafikens andel i kostnaderna för vägväsendet,

anser jag det icke önskvärt att genom ytterligare skärpning av beskattningen

för de tyngre fordonen för närvarande överflytta större andel av

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174. 65

fordonsskatten från den lättare till den tyngre trafiken än jag i det föregående

föreslagit.

För jämförelse, kuru beskattningen av automobiltrafiken i vårt land

jkommer att efter föreslagna skattehöjningar ställa sig i förhållande till

beskattningen av sagda trafik i andra länder, hava i tab. 5 och 6 intagits

uppgifter rörande de höjda skattebelopp, som enligt förevarande förslag

komma att utgå för de fordonstyper, som i dessa tabeller gjorts till föremål

för undersökning.

Enligt tab. 5, som avser den fordonen åvilande årliga skatten, skulle

fordonsskatten i vårt land för de undersökta vagnstyperna komma att utgöra

för personautomobilerna lägst 98 och högst 266 kronor, för personomnibussarna

lägst 518 och högst 714 kronor samt för lastautomobilerna

lägst 168 och högst 850 kronor. Högre fordonsskatt än i Sverige skulle

sålunda förekomma för personautomobiler i samtliga i tabellen medtagna

länder utom i Finland, för omnibussar i samtliga nämnda länder utom i

Norge och Frankrike samt för lastautomobiler i samtliga berörda länder

utom i Norge, Finland och Frankrike.

Huru den totala skatte- och tullbelastningen efter de föreslagna skattehöjningarna,

därvid även den innevarande år beslutade höjningen av tullen

å personautomobiler medtagits, kommer att te sig i förhållande till den

skattebelastning, som för närvarande åvilar motorfordonstrafiken i övriga

skandinaviska länder, i Nederländerna, Belgien, Tyska riket, England oell

Frankrike, framgår av tab. 6. Denna sammanställning utvisar, att sammanlagda

skatte- och tullbelastningen i vårt land skulle komma att per år

utgöra för personautomobil av 1,250 kilograms tjänstevikt 397 kronor, för

personautomobil av 1,630 kilograms tjänstevikt 608 kronor samt för personautomobil

av 2,460 kilograms tjänstevikt 1,160 kronor. Beträffande personomnibuss

av 4,205 kilograms tjänstevikt är motsvarande belopp 3,121

kronor och för personomnibuss av 5,650 kilograms tjänstevikt 4,019 kronor.

Vad lastautomobilerna beträffar uppgår den totala skatte- oell

tullbelastningen för en vagn av 1,910 kilograms tjänstevikt till 772 kronor,

för en vagn av 2,475 kilograms tjänstevikt till 1,275 kronor samt

för en vagn av 3,100 kilograms tjänstevikt till 1,756 kronor. Jämföras

dessa belopp med motsvarande siffror för de i tabellen ifrågakommande

utländska staterna, finner man, att högre total belastning av skatter

och tullar förekommer beträffande den minsta personautomobiltypen

i samtliga i jämförelsen inbegripna länder utom i Norge, Belgien och

Nederländerna, beträffande den medelstora typen av samma fordonskategori

i samtliga berörda länder utom i Finland och Nederländerna samt

beträffande den största typen i samtliga berörda länder utom i Belgien.

Beträffande omnibussarna kommer vårt land i fjärde rummet. Lägre

skatte- och tullbelastning utvisa Norge, Belgien och Nederländerna. Vad

lastvagnarna vidkommer, medföra skattehöjningarna den största förskjutningen,

i det att denna fordonskategori endast i Frankrike, Tyska

riket och England samt i fråga örn den minsta vagnstypon även i Finland

drabbas av högre sammanlagd skatt och tull.

Skattebelastningen

enligt

förslaget

jämförd nied

skattebelastningen

i Tisan

andra länder.

Bihang lill riksdagens protokoll 10.12. 1 sami. f//2 hafi. fSr 175 /

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Höjning av fordonsskatten för motorcyklar.

I anslutning till den föreslagna höjningen av fordonsskatten för autornobiler

torde en ökning av fordonsskatten för motorcyklar jämväl höra företagas.

Någon utredning rörande den av motorcykeltrafiken förorsakadevägslitningen

föreligger icke och torde ej heller vara erforderlig, då den

måttligt tilltagna fordonsskatt, som utgår för ifrågavarande fordon, knappast

torde kunna anses motsvara mera än det intresse motorcykeltrafikantema

likaväl som automobiltrafikanterna hava av ett gott vägnät.

Motorcyklarnas vägslitage torde kunna förutsättas tillgodosett genom skatterna

å förbrukningsartiklarna. En höjning av fordonsskatten med 5 kronor

per fordon torde icke kunna anses vara orimlig, särskilt örn man jämför

skattesatserna å motorcyklar med de i utlandet för dessa fordon gällande.

Departements- Jag kommer sålunda att föreslå, att fordonsskatten för motorcyklar bestämmes

att utgå för kalenderår räknat:

för motorcykel utan bivagn med 15 kronor, då motorcykelns tjänstevikt

icke överstiger 75 kilogram, men eljest med 20 kronor; samt

för motorcykel med hivagn med 30 kronor.

En skattehöjning av denna storlek kan antagas medföra en ökning av

skatteintäkterna, beräknad å motorcykelbeståndet den 30 september 1931,.

med i runt tal 290,000 kronor.

Verkningarna I tab. i, däld redogöres för skatte- och försäkringspremiebelastningen

skärpningen Vld Dåvarande förhållanden, hava jämväl intagits uppgifter rörande delar

motor- Ökade skattebelopp, som vid de föreslagna skattehöjningarna komma att

cyklar. 1Ttgj\ av motorcyklarna. I sammandrag utvisar tabellen följande skatteoch

försäkringspremiebelastning efter den föreslagna ökningen av beskattningen:
-

1 ®

Årlig

skal

t

[

Skatt -f- trafikför- säkrings- premie

per mil

öre

o

Antagen årlig körning

1 fordons- j skatt

j kr.

bensin-

skatt

kr.

j gummi- ringskatt

j kr.

sam man- ilagd skatt

kr.

Samman- lagd skatt

per mil

öre

I 1,000 mil:

15:

25: —

7: 93

47: 93

4.8

12.8

större motorcyklar utan sidvagn

20: —

/45:--

\”0: —

20: 53—

26: 60

89: Ta- lle: 60

9.0—

11.7

17.0—

19.7

30: —

75: —

(30: so—

135:8 0—

13.6—

20.6 —

(37: 10

142: 10

14.2

21.2

2,000 mil:

15: —

50: —

15: 86

80: 86

4.0

8.0

större motorcyklar utan sidvagn

20: -

/90:--

\140: —

41: 06—

53: 2 0

159: 46—

213: 20

8.0—

10.7

12.0—

14.7

30: -

150: -

(61: 60—

941: 60 —

12.1 —

15.6—

\74: 20

254: 20

12.7

16.2

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Den totala skatteökningen utgör i förhållande till nuvarande skatt vid

1,000 mils årskörning för lättviktsmotorcyklar 13 kronor 40 öre, motsvarande

38.8 procents ökning, för större motorcyklar utan sidvagn lägst 23

kronor 80 öre och högst 30 kronor 40 öre, motsvarande 35.3—37.8 procents

ökning, samt beträffande motorcyklar med sidvagn 33 kronor 20 öre—35

kronor 90 öre, motsvarande 32.4—33.8 procents skatteökning. Vid antagen

årlig körning av 2,000 mil utgör ökningen av skattebelastningen för lättviktsmotorcyklarna

21 kronor 80 öre eller 36.9 procent, för de större motorcyklarna

utan sidvagn lägst 42 kronor 60 öre och högst 55 kronor 80 öre,

vilket motsvarar en ökning av 35.5—38.3 procent samt i fråga örn motorcyklarna

med sidvagn lägst 61 kronor 40 öre och högst 66 kronor 80 öre,

vilket innefattar en ökning av 34.i—35.6 procent av nuvarande skattebelastning.

Beskattning av släpvagnar.

Motorfordonsförordningen skiljer mellan släpvagnar för stadigvarande

bruk och släpvagnar för tillfälligt bruk. De förra utgöras av sådana

släpvagnar, vilka äro avsedda att öka ett motorfordons lastförmåga,

släpvagnar i egentlig mening, under det att den senare kategorien av

släpvagnar, enligt vad av 1927 års motorfordonssakkunnigas betänkande

framgår, ansetts omfatta transportabla maskiner och redskap — såsom

tröskverk, slåttermaskiner och asfaltkokare — vilka tillfälligt framforslas

medelst motorfordon. En släpvagn för stadigvarande bruk lärer följaktligen

vara ett sådant fordon, som konstruerats med uteslutande syfte

att kopplas till ett annat fordon, under det att en släpvagn för tillfälligt

bruk, såsom av 1927 års motorfordonssakkunnigas nyss återgivna exempel

torde framgå, redan utan koppling till annat fordon uppfyller ett självständigt

syfte. Huruvida en viss släpvagn mera regelbundet eller allenast

tillfälligt kopplas till en automobil, saknar därför betydelse för avgörandet,

till vilken kategori den är att hänföra. För släpvagnar avsedda

för stadigvarande bruk gälla enligt motorf ordonsf örordningen

samma bestämmelser i fråga örn ringutrustning som för automobiler äro

stadgade, nämligen att de skola vara försedda med luftringar eller halvmassiva

gummiringar av godkänd typ. Däremot äro för släpvagnar avsedda

för tillfälligt bruk jämväl ringar av annan beskaffenhet tillåtna,

men hava i stället, till förhindrande av åverkan å vägarna, restriktiva

hastighetsbestämmelser vid användandet av sådana hjulringar föreskrivits.

Släpvagnar äro, vare sig vagnarna äro avsedda för stadigvarande eller

allenast tillfälligt bruk, enligt gällande bestämmelser icke underkastade

registreringsplikt och äro följaktligen, då fordonsskatt endast utgår för

registreringspliktiga fordon, fria från erläggande av fordonsskatt.

Gällande

bestämmelser.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Tidigare uttalanden

rörande

beskattning

ar slä j> - ragnar.

Det Itai- ansetts tveksamt huruvida, xued tillämpning av gällande författning

angående automobilgummiringskatt, skyldighet förelåge att erlägga

skatt för gummiringar anbragta å släpvagn. Emellertid användas

å dessa fordon oftast gummiringar av de å automobiler vanligen förekommande

slag. I praktiken har ock ringskatt utgått jämväl för släpvagnsringar.

Denna praxis har ock, då spörsmålet dragits under Kungl.

Maj:ts prövning, av Kungl. Majit godkänts.

Bensinskatt kan sägas i viss mån indirekt utgå av släpvagnstrafiken.

Genom tillkoppling av släpvagn tvingas nämligen det dragande fordonets

motor till större kraftutveckling, varmed följer ökad bensinförbrukning.

Då emellertid ökningen av en motors bensinförbrukning icke är

proportionell mot ökningen av motorns kraftutveckling, lärer ökningen

av bensinförbrukningen icke motsvara den ökning av lastförmågan, som

inträder med användningen av släpvagn.

Frågan örn beskattning av släpvagnar var under övervägande redan

vid införandet av motorfordonsbeskattningen år 1922. I propositionen

(nr 199) till sagda års riksdag framhölls emellertid, att med beskattandet

av släpvagnar borde anstå, till dess användandet av dylika fordon vunnit

ökad spridning.

Vid den utredning, som föregick propositionen (nr 173) till 1927 års

riksdag rörande ändring av automobilbeskattningen, behandlades ävenledes

frågan örn beskattningen av släpvagnar.

Arbetsutskottet inom Svenska väginstitutets direktion uttalade därvid

i avgivet yttrande, att, därest släpvagnar till automobiler skulle beskattas,

syntes skatten böra utgå efter släpvagnens vikt (skatte- eller tjänstevikt)

och beräknas efter samma skattesats som för automobiler. Emellertid

ansåg utskottet, att vid dåvarande tillfälle skatt icke borde bestämmas

att utgå för släpvagnar, men att frågan i framtiden eventuellt borde

upptagas till ny prövning. Såsom skäl för denna ståndpunkt anförde utskottet,

bland annat:

Antalet släpvagnar vore för det dåvarande mycket litet, endast cirka

300 stycken. Beskattningen av desamma kunde följaktligen inbringa

allenast relativt obetydligt belopp. Släpvagnarnas registrering skulle

medföra stort besvär och stor kostnad. Viss skatt utginge redan från

släpvagnar, nämligen vid beskattning av bilgummi hos släpvagnar med

gummiringar, samt av den extra bensinen för den dragande automobilen.

Det vöre nationalekonomiskt önskvärt, att släpvagnar komme till stor

användning, varigenom landets bilpark kunde bättre utnyttjas och behovet

av automobiler nedbringas.

Jämväl 1927 års motorfordonssakkunniga upptogo frågan örn beskattning

av släpvagnar till behandling, oaktat detta spörsmål ansågs ligga

utanför deras uppdrag. I nämnda betänkande anföres bland annat följande:
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Ett spörsmål, som vid en större utbredning av släpvagnar torde komma

att tränga sig fram, vore frågan örn släpvagnarnas beskattning. Enligt

gällande lagstiftning erlades ingen särskild skatt för släpvagnar

vare sig i form av vagnsskak eller gummiringskatt. Indirekt utginge

däremot bensinskatt. Genom tillkoppling av släpvagn tvingades nämligen

det dragande fordonets motor till betydligt större kraftutveckling

med ty åtföljande ökad bensinförbrukning.

Inom de sakkunniga hade även denna fråga varit föremål för övervägande.

Därvid hade en av de sakkunniga påyrkat dels att i de sakkunnigas

betänkande måtte göras ett uttalande angående nödvändigheten av

beskattning av släpvagnar och dels att i den blivande motorfordonsförordningen

måtte intagas bestämmelser, gående ut på besiktning, registrering

och numrering av släpvagnar och avsedda att utgöra grundval för

en blivande beskattning av släpvagnar. Nämnde sakkunnige hade framhållit,

att örn man utginge från att det vore fordonets åverkan å vägen,

som motiverade automobilskatten, förefölle det fullkomligt oförnuftigt,

att örn viss del av lasten och måhända även en del av vagnsvikten såsom

vid landsvägstraktorer överflyttades från det dragande fordonet till en

släpvagn, som ginge med samma hastighet och i samma spår som detta,

skattefrihet erhölles för den överflyttade vikten.

De övriga sakkunniga hade i denna fråga ansett sig böra göra följande

uttalande. Genom införande av beskattning av släpvagnar redan

för det dåvarande skulle törhända användningen av sådana vagnar komma

att hindras. I den mån släpvagnar i större omfattning komrne i bruk

i vårt land, torde det emellertid ur vägslitningssynpunkt bliva nödvändigt

att införa en särskild beskattning av dylika vagnar, i synnerhet

som utvecklingen syntes komma att gå i den riktning att det dragande

fordonets egen vikt allt mer »överflyttades» å den tillkopplado vagnen.

Någon skatt för släpvagn motsvarande den egentliga automobilskatten

syntes dock ej böra komma i fråga. En dylik beskattning förutsatte

besiktning och registrering av släpvagn och skulle alltså medföra

besvär och utgifter för den trafikerande allmänheten och även öka

länsstyrelsernas redan stora arbetsbörda. En blivande släpvagnsskatt

syntes böra utgå i form av gummiringskatt. Härmed oell då släpvagnarna

i verkligheten redan betalade bensinskatt, vilken skatt för övrigt

tillförde statskassan större belopp än en var av de båda övriga bilskatteformerna,

torde släpvagnstrafiken komma att fa erlägga skäligt bidrag

till vägunderhållet.

Vid företagen undersökning har det visat sig, att släpvagnar numera

komma till användning i avsevärt större utsträckning, än vad tidigare

varit förhållandet.

Exakta uppgifter rörande släpvagnsbeståndets storlek och beskaffenhet

stå icke till buds, enär dessa fordon, såsom redan nämnts, icke äro registreringspliktiga.

Länsstyrelserna hava emellertid lämnat följande upplysningar

ifråga örn antalet nu förefintliga släpvagnar:

Släpvagns
beständet.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Antal

släpvagnar

L ii

n

Antal

släpvagnar

38

Göteborgs och Bohus län ......

79

47

Älvsborgs

län...............

83

179

Skaraborgs

» ...............

79

143

Värmlands

» ...............

419

124

Örebro

» ...............

135

115

Västmanlands

» ...............

59

34

Kopparbergs

» ...............

137

92

Gävleborgs

» ..............

473

12

Västernorrlands

» ...............

215

15

Jämtlands

» ...............

97

35

Västerbottens

» ...............

511

107

Norrbottens

» ...............

250

21

Summa

3,499

Län

Stockholms stad

Stockholms län ■

Uppsala » .

Södermanlands » •

Östergötlands » .

Jönköpings » .

Kronobergs » •

Kalmar >: .

Gotlands » .

Blekinge » .

Kristianstads »

Malmöhus » .

Hallands » .

Vissa länsstyrelser hava endast angivit antalet besiktigade släpvagnar,

d. v. s. sådana som användas för stadigvarande bruk eller för yrkesmässig

trafik, under det att andra länsstyrelser uppskattningsvis beräknat

bela antalet inom länet förekommande släpvagnar. Det i verkligheten

förefintliga släpvagnsbeståndet torde sålunda överstiga den siffra,

som förestående tablå utvisar.

Av förekommande släpvagnstyper Uro flertalet tvål]joliga, men ett

avsevärt antal fyrbjuliga släpvagnar äro jämväl i bruk. Vagnarna torde

i övervägande antalet fall vara försedda med luftgummiringar, dock användas

i vissa fall även bel- eller balvmassiva ringar eller järnringar.

Släpvagnar användas kopplade såväl till lastautomobiler som till personautomobiler

och personomnibussar. Vagnarna kunna vara avsedda för

gemensam last å drag- oell släpvagn eller för last enbart å släpvagn. I

vissa fall hava uppgifter rörande de besiktigade släpvagnarnas närmare

beskaffenhet lämnats. Dessa uppgifter utvisa, att vagnar förekomma i

tjänstevikt från 90 upp till 2,780 kilogram, avsedda för maximilaster från

300 till 6,000 kilogram. Förhållandet mellan släpvagnarnas tjänstevikt

och lastkapacitet växlar avsevärt. Att så är fallet bestyrkes av nedanstående

uppgifter, avseende de vanligast förekommande tjänsteviktgrup
-

perna:

Tjänstevikt

Lastkapacitet

Tjänstevikt

Lastkapacitet

kg-

k£-

kg-

kg-

90—100.................

............ 100— 800

501— 600 ............

............ 500 3,000

101-200.................

............. 200-1,000

601— 700 ............

............ 1,000 3,000

201—300.................

............. 200—1,500

701— 800 ............

............ 1,500 2,500

301—400...............

............. 400—2,500

801- 900 ............

............ 1,500 3,000

401-500.................

............. 300—3,000

1,001—1,100 ............

............ 2,000 2,500

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Såsom framgår av härvid fogade bilaga A, avseende automobilbeskatt- Beskattning

. SlY släpvagnar

ningen i vissa främmande länder, förekommer flerstädes i utlandet sär- ; vi8sa (rim_

skild skatt å släpvagnar. Olika normer för skatteberäkningen kava där- mande Under

vid kommit i tillämpning.

I Norge utgår sålunda fordonsskatt för släpvagnar efter samma grunder

som gälla beträffande bensindrivna motorfordon, d. v. s. med visst

belopp för varje påbörjat tal av 100 kilogram av fordonets egen vikt i

driftfärdigt skick. Jämväl i Danmark utgår fordonsskatt för släpvagnar

■efter fordonsvikten, varvid de för lastautomobiler gällande skattesatserna

tillämpas. I Finland lägges till grund för skatteberäkningen, därest i

samband med automobil användes släpvagn, automobilens oell släpvagnens

sammanlagda lastningsförmåga — fordonsskatten för lastautomobiler

beräknas i Finland efter lastningsförmågan. Användes släpvagn i samband

med flera automobiler, skall beskattning av släpvagnen ske i samband

med den automobil, vars lastningsförmåga är störst. I Nederländerna

böjes den eljest utgående fordonsskatten för motorfordon mod två hjul,

försett med släpvagn, med 10 Hollner samt för motorfordon med mer än

två hjul: försett med släpvagn av högst 1,200 kilograms egen vikt, med

18 floriner, försett med släpvagn av 1,201—4,000 kilograms egen vikt, med

€0 floriner, samt försett med släpvagn av mer än 4,000 kilograms egen vikt,

med 90 floriner. I Tyskland utgår fordonsskatt med 100 Eiksmark för

värjo släpvagn, för släpvagn med endast ett hjulpar med hälften av

nämnda belopp, vartill kommer den för motorfordon i allmänhet gällande

tilläggsskatten, för år 1931 bestämd till 10 procent av den ordinarie skatten.

I England utgår vid användning av släpvagn till motorfordon en

tilläggsskatt med 6 pund sterling. I

I de svar, som inkommit å den i det föregående omförmälda skrivelsen Yttranden

från finansdepartementet, däri begärts yttranden av länsstyrelserna, huru- baning m

vida och i förekommande fall i vad avseende erfgrenketen ådagalagt behov släpvagnar,

av ändringar i gällande bestämmelser örn automobilbeskattningen, uttalas

i allmänhet önskemålet, att särskild beskattning av släpvagnstrafiken måtte

införas. I sådan riktning hava sålunda yttranden avgivits av Överståthållarämbetet

samt av länsstyrelserna i Södermanlands, Östergötlands,

Kalmar, Gotlands, Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands,

Västmanlands, Gävleborgs och Jämtlands län.

Länsstyrelsen i Södermanlands län hänvisar till följande yttranden:

Besikt ning smetmnen i Katrineholm, som anför bland annat: För en beskattning

av släpvagnar talade följande skäl. 1) Örn för framforslandet

av en viss last användes en lättare automobil jämte släpvagn i stället för

■en större, tyngre automobil utan släpvagn, vore den automobilskatt, som

utginge och vilken bomme vägväsendet tillgodo, i förra fallet lägre än i

det senare. Detta kunde anses innebära en viss orättvisa. 2) En släpvagn,

som framfördes tom, utövade, enligt uttalande från vägexperter, en synnerligen

kraftig åverkan å vägbanan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Mot en beskattning av dylika fordon skulle däremot tala, att fördelnmgen

av en vass last pa två hjulaxlar, genom användande av släpvagn»

medtörde den ur vägsynpunkt stora fördelen av minskat hjultryck och

darmed följande minskning av risken för skadlig åverkan å vägen. En

lätt automobil med släpvagn gjorde således mindre skada å vägen än en

större automobil, som utan släpvagn toge samma last. Ur denna synpunkt

borde således användandet av släpvagn icke försvåras genom någon

skatteåtgärd. Då emellertid utvecklingen tycktes visa hän på användningen

av lastantomobiler med det största hjultryck, som lagen tillläte,

och även dessa stora vagnar försåges med släpvagnar, miste nämnda

skäl mot en beskattning sin betydelse.

Vagde man skälen för och emot en skatt, måste man kanske finna skillén

tor en skatt vara starkast. Från beskattning borde dock i alla händelsei

fi itagas de små släpvagnar, som kopplades till personautomobiler

och vilka ur vägslitningssynpunkt vore utan betydelse. Skatteplikten

borde således inträda först då släpvagnens totalvikt överstege exempelvis

1,000 kilogram.

Besiktningsmannen i Eskilstuna, sorn anser, att alla släpvagnar, kopp

lade till lastautom obiler, och sådana, kopplade till personautomobiler och

med ett största hjultryck över viss storlek, borde skattebeläggas.

Besiktningsmannen■ i Nyköping, som anför: Då anordning med släpvagn

medgåve en avsevärd ökning av lastförmågan för en lastautomobil,

i mångå fall upp till 100 procent, utan att skatt, registrerings- eller

besiktningsavgifter erfordrades, torde en avsevärd ökning av antalet släpvagnar

vara att förvänta, då kontrollen av lastautomobilernas maximilaster

bleve allmän och effektiv. För fordon, som stadigvarande användes

med tillkopplad släpvagn, borde skatt lämpligen utgå ävenledes för släpvagnen

med kopplingsanordningarna, då i sådana fall kombinationen utgjorde

en enhet, som närmast kunde jämställas med ett treaxiat fordon

For samtliga släpvagnar torde, för underlättande av kontroll och eventuell

skatteplikt, undersökning av besiktningsman och registrering vara

önskvärd.

Länsstyrelsen i Kristianstads län yttrar:

Till en "viss grad kunde sägas, att släpvagnarna redan vore underkastade

beskattning, i det» släpvagns gummiringar och den genom släpvagns

tillkopplande ökade bensinåtgången vore föremål för beskattning.

Detta torde dock icke vara tillräckligt. Släpvagnarna, vilka toge laster

understundom uppgående till bortåt samma vikt som det dragande fordonet,

kunde verka mycket förstörande och slitande på vägarna. Å andra

sidan gåve släpvagnarna möjlighet till en betydlig ökning av motorfordonens

ekonomiska utnyttjande. En beskattning av själva fordonet syntes

fördenskull pakallad.

Länsstyrelsen i Alvsborgs län anför:

Då släpvagn icke vore ett fordon, som för framdrivande vore försett

med kraftmaskin, och följaktligen — i brist på direkt stadgande därom —

icke skulle särskilt för sig som automobil registreras och beskattas, återstöde

ej annan utväg — därest man i likhet med länsstyrelsen ansåge att

ett ohejdat ökande av släpvagnarnas användande vore allt annat än önskvärt

och att även släpvagnarnas skadegörelse å vägarna borde motsvarasav

beskattning — än att betrakta släpvagnens vikt såsom ingående i vikten,

med tyngsta tillhörande karosseri, av den automobil, till vilken släp
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

73

vagnen vöre avsedd att kopplas. En sådan tolkning'' av gällande bestämmelser

bade dock icke tillämpats av denna länsstyrelse och torde ej heller

varit avsedd.

Att den ifrågasatta tolkningen dock vore tänkbar, framginge av inhämtade

upplysningar från vissa andra länsstyrelser. I flertalet svar

meddelades visserligen, att länsstyrelsen icke, då användande av släpvagn

anmäldes till registrering, i anledning därav debiterade höjd skatt

å den automobil, till vilken släpvagnen skulle kopplas, men i svaren från

ett par håll redogjordes rätt utförligt för fall, där tolkningssättet måst

tillgripas, nämligen då automobilen allenast i förening med släpvagnen

kunnat anses användbar för sitt uppgivna ändamål.

Redan i sitt utlåtande den 10 oktober 1920 över 1927 års motorfordonssakkunnigas

förslag tillkännagav länsstyrelsen sin anslutning till den vid

motorfordonssakkunnigas betänkande fogade reservationen till förmån

för registrerings- och skatteplikt för släpvagnarna. Länsstyrelsen vidhölle

alltjämt denna sin mening. Ett sätt för genomförande av härav

betingade ändringar i gällande bestämmelser vore uttryckligt lagfästande

av den här omförmälda tolkningsmetoden i förening med föreskrift örn

skyldighet att anmäla släpvagnar till registrering. Det i motorfordonssakkunnigas

betänkande framlagda förslaget örn särskilda nummer å.

släpvagnarna hade emellertid också goda skäl för sig.

Länsstyrelsen i Gävleborgs lein hänvisar till följande yttranden:

Vägingenjören B. von Segebaden, som uttalar: Det vore för vägarna

förmånligare med lättare lastautomobiler och släpvagnar än med tyngrelastautomobiler.

En beskattning av släpvagnarna syntes dock icke orättmätig

och skulle medföra sådant besiktningstvång av desamma att nu

vanlig överbelastning förhindrades. Axelbrott på släpvagnar på grund

av överbelastning vore en ej ovanlig företeelse.

Besiktningsmannen E. Hedlund, som anför: Direkt beskattning av

släpvagnar torde knappast böra ifrågasättas. Mindre släpvagnar,

exempelvis lill persenautomobiler, kunde sålunda knappast sägas göra

större skada å vägen än bilen, därest släpvagnslasten anbringades på

den senare. Dessutom användes släpvagnar i regel endast tillfälligt

eller under kortare perioder. Erfarenheten visade även, att gummiringarna

å släpvagnar icke på långt när sletes i samma utsträckning som

bilringar under samtidig användning, vilket i sin tur utvisade, att släpfordonets

påverkan å vägbanan vore betydligt mindre än det motordrivna

fordonets. Härtill bomme, att den tyngre släpvagnstrafiken huvudsakligast

omfattade råvarutransporter såsom timmer, trämassa, sågat

virke och andra skogsprodukter, som samtliga voro känsliga för höjda

transportkostnader. En viss beskattning å släpvagnar förefunnes dessutom

redan genom nuvarande gummiringskatt. Skatt å släpkälkar torde

icke kunna anses motiverad.

Den förebragta utredningen utvisar, att släpvagnstrafiken på senare

tid avsevärt vuxit i omfattning. Det torde därjämte kunna antagas, ali

användandet av släpvagnar kommer att ytterligare tilltaga. Höjes nämligen

fordonsskatten för automobiler, lärer detta få till följd, att tran

.sport medelst lättare motorfordon i kombination med släpvagn i flera

Fordonsdiafc*

å släp vagnare

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

fall kommer att ställa sig ekonomiskt gynnsammare än transport medelst

tyngre motorfordon, som jämförelsevis kårt drabbas av de föreslagna

skattehöjningarna. Då härtill kommer att, såsom av de i det föregående

återgivna yttrandena framgår, släpvagnarna orsaka ett ej oväsentligt

vägslitage, synes tidpunkten nu vara inne, då jämväl släpvagnarna höra

bliva föremål för särskild beskattning.

Vad angår det sätt, på vilket en särskild beskattning av släpvagnarna

lämpligast bör anordnas, må till en början framhållas, att det av 1927

års motorfordonssakkunniga ifrågasatta tillvägagångssättet att uttaga

skatt å släpvagnar enbart i form av skatt å gummiringar icke torde kunna

förordas. Gummiringskatt utgår redan för närvarande för gummiringar

å släpvagnar; och att låta skatt å gummiringar avsedda för släpvagnar

utgå med högre belopp än skatt å andra gummiringar, kan ej

lämpligen ifrågasättas. Det synes därför erforderligt, att släpvagnarna

beläggas med en särskild fordonsskatt.

I fråga örn de grunder, efter vilka en dylik fordonsskatt bör utgå, kunna

olika alternativ tänkas.

En beräkning av skatten på grundval av släpvagns tjänstevikt, vilket

system tillämpas i Norge och Danmark och i viss mån även i Nederländerna,

synes, med hänsyn till de starka växlingarna i förhållandet mellan

tjänstevikt och lastförmåga, komma att drabba ojämnt och torde därför

icke böra förordas.

Då utnyttjandet av släpvagnarna och därmed ock det av dessa fordon

åstadkomna vägslitaget är i hög grad växlande, synes ej heller lämpligt

att till grund för släpvagnsskattens beräkning lägga släpvagnens lastförmåga

(maximilastvikten) eller den beräknade sammanlagda vikten av

släpvagns tjänstevikt och maximilast eller del av denna.

På grund av de svårigheter, som äro förenade med fastställandet av

en skatt för släpvagnar, som under alla förhållanden drabbar någorlunda

rättvist, finner jag, att, åtminstone till en början, tills närmare erfarenhet

vunnits rörande släpvagnstrafikens omfattning och beskattningens

verkningar, en till visst belopp fixerad skatt för släpvagn är att föredraga.

Vid bestämmandet av fordonsskatt för släpvagnar torde till en början

böra fastställas vilka slag av släpvagnar, som böra bliva föremål för beskattning.

I sådant avseende synes böra iakttagas, att fordonsskatten bör

utgå allenast för sådan för stadigvarande bruk avsedd släpvagn, som

kopplas till automobil, under det att annan släpvagn torde böra lämnas fri

från denna skatt.

Vid fastställandet av fordonsskattens storlek synes viss hänsyn böra

tagas till släpvagnarnas användning och lastförmåga. Släpvagnar avsedda

att kopplas till personautomobiler, personomnibussar och lätta lastautomobiler

torde sålunda böra beskattas lindrigare än släpvagnar avsedda

för kombination med tyngre lastvagnar. Att så sker, synes befo
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

gat med hänsyn till den jämförelsevis mindre vägslitande inverkan förstnämnda

kategori av släpvagnar utöva. Släpvagnar avsedda att kopplas

till personautomobiler och omnibussar lära i regel vara avsedda för maximilast

understigande 1,000 kilogram och jämväl de till lättare lastautomobiler

kopplade släpvagnarnas lastkapacitet torde vanligtvis understiga

denna vikt. Det synes därför lämpligt att för släpvagnar, beträffande

vilka den beräknade maximilasten understiger 1,000 kilogram, fastställes

en lägre skatt än för släpvagnar avsedda för 1,000 kilograms inaximilast

eller däröver.

Följande beräkningar torde kunna vara till viss ledning vid bedömandet

av vilka skattesatser, som skäligen böra bestämmas för släpvagnarna:

För en lastautomobil av 1,500 kilograms tjänstevikt, avsedd för 1,000

kilograms inaximilast, utgör fordonsskatten enligt den skatteskala, jag i

det föregående föreslagit, 126 kronor. Ökas lastförmågan med 500 kilogram

genom tillkoppling av släpvagn, kommer det kombinerade fordonets

lastförmåga att motsvara lastförmågan hos en lastautomobil, vilkens

tjänstevikt kan beräknas utgöra omkring 1,800 kilogram. Fordonsskatten

för en dylik lastautomobil blir 168 kronor. Skillnaden i skatt utgör

alltså 42 kronor

För en lastautomobil av 2,200 kilograms tjänstevikt med en maximilastförmåga

av 2,000 kilogram skall fordonsskatt enligt det av mig

förordade förslaget utgå med 224 kronor. Vid användning av släpvagn,

avsedd för 1,000 kilograms maximilast, skulle lastförmågan

hos fordonskoinbinationen motsvara lastförmågan hos en lastautomobil

av 3,000 kilograms lastförmåga. Tjänstevikten för en dylik lastvagn torde

kunna beräknas utgöra omkring 3,000 kilogram och fordonsskatten härför

utgör enligt nämnda förslag 336 kronor. Skillnaden i skatt uppgår i detta

fall sålunda till 112 kronor.

För en lastautomobil av 3,500 kilograms tjänstevikt och avsedd för 3,500

kilograms maximilast utgör fordonsskatten enligt förberörda förslag 406

kronor, ökas lastförmågan genom tillkoppling av släpvagn, avsedd för

2,000 kilograms maximilast, till 5,500 kilogram, kommer lastförmågan hos

det kombinerade fordonet att motsvara lastförmågan hos en lastautomobil,

vars tjänstevikt kan beräknas motsvara 4,500 kilogram. För en dylik

lastautomobil utgör fordonsskatten enligt förenämnda förslag 546 kronor

och skillnaden i skatt uppgår följaktligen till 140 kronor.

Införandet av skattskyldighet för släpvagnar, varom i det föregående

sagts, erfordrar, för utövande av kontroll över skattens erläggande, införandet

av registreringstvång för sådana släpvagnar. På hemställan

av chefen för kommunikationsdepartementet kommer proposition att avlåtas

till riksdagen med förslag innefattande bland annat av nu berörda

omständighet påkallade ändringar i motorfordonsförordningen.

I anslutning till vad nu anförts torde fordonsskatten för släpvagnar

böra fastställas att utgå för helt kalenderår räknat med följande belopp:

Departem««t»-

chefea»

förslag.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition Nr lii.

Gummiringskattens

tilllämplighet:

K) Beträffande

egentliga

släpvagnar.

B) Beträffande

vissa andra

tunga fordon.

Gällande

bestämmelser.

för släpvagn för stadigvarande bruk, beträffande vilken den beräknade

vikten av den största last och det största antal passagerare, varför släpvagnen

är inrättad, uppgår till 1,000 kilogram eller däröver, med 100 kronor;

samt

för annan släpvagn för stadigvarande bruk nied 50 kronor.

En sålunda avvägd skatt torde inbringa eirka 200,000 kronor för år.

Gummiringskatt torde böra utgå för gummiringar, använda till släpvagnar,

oavsett örn särskild fordonsskatt skall utgå. Förordningen örn

särskild skatt å automobilgummiringar torde i anslutning härtill böra förtydligas,

så att nu angivna regel framgår av förordningens ordalydelse.

Från tillverkare av automobilgummiringar har framhållits, att viss

tvekan rätt, huruvida gummiringskatt skall utgå, förutom för gummiringar

till släpvagnar, jämväl för gummiringar till vissa slag av tunga

fordon, exempelvis traktorer, lastningsmaskiner, transportabla kranar

oell andra transportabla specialmaskiner. Kungl. Majit har i ett fall

lämnat utan avseende framställning om befrielse från gummiringskatt

beträffande en lastningsmaskin, avsedd att användas uteslutande inom

fabriksområde (se regeringsrättens årsbok 1930, not Fi. 496). I dea.

mån fordon av förenämnda slag äro avsedda att framföras å väg, gata

eller annan allmän plats, synes det befogat, att gummiringskatt uttages

efter enahanda grunder, som ovan föreslagits beträffande släpvagnar, avsedda

för stadigvarande bruk. Yad däremot angår med gummiringar

försedda fordon, avsedda att uteslutande användas inom järnvägs- eller

fabriksområde eller annat dylikt område, synes det, med hänsyn till

gummiringskattens ändamål att utgöra kompensation för vägslitaget,

icke befogat att gummiringskatt utgår. Enligt tillämpad praxis medgives

befrielse från erläggande av gummiringskatt för ringar till vägmaskiner,

därest på nöjaktigt sätt styrkes, att ringarna uteslutande kommit

till användning å dylika maskiner. Ett liknande förfaringssätt torde

lämpligen kunna komma till användning med avseende å ringar till fordon

uteslutande använda inom järnvägs- eller fabriksområde eller annat

dylikt område.

Ifrågasatt särskild beskattning av motorfordon med massiva gummiringar.

I den i det föregående omförmälda, av civilingenjören von Matern utarbetade

promemorian rörande vägslitaget vid olika slag av motorfordonstrafik

framhålles, bland annat, att massivringade motorfordon utöva avsevärt

större vägslitning än fordon utrustade med luftgummiringar och att följaktligen

en högre beskattning av massivringar vore berättigad. Det synes

dock, som örn vid detta uttalande hänsyn icke tagits till de restriktioner i

fråga örn körhastighet, som gälla massivringade fordon. I motorfordonsförordningen

har nämligen till förhindrande av att å vägarna använ
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

77

<las motorfordon, vilka utöva större vägslitning jin luftriugade fordon, föreskrivits,

att automobiler samt släpvagnar, avsedda för stadigvarande bruk,

skola vara försedda med antingen luftringar eller ock halvmassiva gummiringar

av beskaffenhet, som godkänts av Konungen eller den myndighet,

Konungen därtill förordnar. Intill den 1 januari 1934 må dock massiva

gummiringar eller hjulringar av järn eller annat hårt material användas

å. motorfordon, som vid motorfordonsförordningens ikraftträdande den 1

januari 1931 var registrerat eller som registrerats inom ett år därefter,

ävensom å släpvagnar avsedda för stadigvarande bruk. På dylikt sätt utrustade

motorfordon må dock aldrig framföras med högre hastighet jin 15

kilometer i timmen. I fråga örn motorredskap, traktortåg och släpvagnar

för tillfälligt bruk gälla ej särskilda bestämmelser med avseende å ringutrustningen.

Fordon av sistnämnda slag kunna även i fortsättningen vara

försedda med massiva gummiringar eller med ringar av järn eller annat

hårt material. Beträffande dessa fordon har dock, till förhindrande av att

de på grund av bland annat hjulens beskaffenhet skola medföra avsevärd

skada å vägbanan, stadgats inskränkningar i fråga örn rätt till trafik och

körhastighet.

Automobilskatteförordningen gör ur beskattningssynpunkt ej åtskillnad

mellan luftringade motorfordon och motorfordon, försedda med massiva

eller halvmassiva gummiringar, utan gäller samma skattesats för dessa

fordonskategorier. För automobiler med ringar av annat ämne än mjuk

kautschuk utgår däremot särskild skatt med 50 kronor för varje påbörjat

tal av etthundra kilogram av automobilens tjänstevikt. Ej heller förord^

lången rörande automobilgummiringskatt skiljer mellan luftringar och

massivringar, utan gäller samma skattesats för båda slagen av ringar.

I viss mån drabbas dock massivringar av högre skatt än luftringar av

motsvarande storlek, enär i den skattepliktiga vikten beträffande förstnämnda

slag av ringar inräknas den järnskena, därå gummiringen är fastvulkaniserad.

Kungl. Maj:t äger dock medgiva avräkning av vikten av

denna järnskena. Dylik lättnad i ringbeskattningen har ock i vissa fall

beviljats beträffande ringar av halvmassiv typ.

Enligt'' vad den vid detta protokoll såsom bilaga A fogade redogörelsen

angående automobilbeskattningen i vissa främmande länder utvisar,

har det ökade vägslitage, som förorsakas av icke luftringade motorfordon,

i utlandet merendels föranlett högre beskattning av sådana fordon. I

I vårt land funnos vid årsskiftet 1931—1932 tillhopa 365 skattepliktiga

automobiler med massiva och 105 med halvmassiva gummiringar samt en

automobil med ringar av järn.

Samtliga dessa vagnar utgjordes av lastautomobiler. Förutom nämnda

skattepliktiga vagnar finnes ett antal skattefria brand- och ambulansautomobiler,

vilka äro utrustade med massiva eller halvmassiva ringar.

Huvudparten av de massiv- eller halvmassivringade fordonen finnes i Mal
-

Beståndet ar

motorfordon

med massiva

ringar.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

möhus län (sammanlagt 174 vagnar) och i Stockholms stad (sammanlagt

159 vagnar). I sex län hade samtliga registrerade automobiler luftringar.

Endast en automobil med ringar av järn är i bruk (i Stockholms län).

I betraktande av dels det ringa antalet i vårt land för närvarande förefintliga

fordon, därå massiva gummiringar användas, dels de restriktioner

ifråga örn körhastighet dessa fordon äro underkastade, dels ock att från

och med den 1 januari 1934 på dylikt sätt utrustade automobiler och släpvagnar

för stadigvarande bruk icke äro vidare tillåtna för trafik, synes

det icke vara av behovet påkallat att nu införa särskild beskattning av

de massivringade fordonen.

Inkomstberäkning.

Den merinkomst, som vid nu föreslagna förändringar av motorfordonsbeskattningen

skulle inflyta, därest till grund för beräkningarna

lägges motorfordonsbeståndet den 30 september 1931 samt förbrukningen

av bensin och gummiringar under budgetåret 1930/1931, utgör i runda fair

fordonsskatt:

av automobiler ........................................kronor 1,970,000

» motorcyklar ........................................ » 290,000

» släpvagnar ........................................ » 200,000 kronor

bensinskatt ............................................................................... »

gummiringskatt ........................................................................ »

eller tillhopa kronor 16,660,000

2.460.000

8.800.000

5,400,000

Med hänsyn därtill, att för närvarande icke kan avgöras, huru förhållandena

på grund av den nu rådande ekonomiska krisen i framtiden komma

att gestalta sig, samt med beaktande av att de föreslagna skattehöjningarna

möjligen komma att medföra viss återhållsamhet i såväl nyanskaffningen

av automobiler och motorcyklar som i förbrukningen av bensin

och gummiringar, synes försiktigheten bjuda att icke uppskatta

ifrågavarande ökning av skatteintäkterna till högre belopp än tillhopa

15,000,000 kronor, fördelad på de olika beskattningsobjekten sålunda:

ökning i fordonsskatten........................ kronor 2,000,000

i> » bensinskatten ........................ » 8,000,000

» » gummiringskatten ................ » 5,000,000

eller sammanlagt kronor 15,000,000

Nedanstående tablå utvisar de sammanlagda skatteintäkter, vilka sålunda

kunna beräknas komma att inflyta av motorfordonsbeskattningen

under budgetåret 1932/1933. I tablån meddelas jämväl för jämförelse de

under budgetåret 1930/1931 influtna skattemedlen, angivna i runda tal.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr lii.

79

Influtna skatte- intäkter

budgetåret

1930/1931

kronor

Av riksräken- skapsverketbe- räknade skatte- intäkter under

budgetåret

1932/1933

kronor

Beräknad ökning

i skatteintäkter

— genom skatte- höjningarna —

under budgetåret

1932/1933

kronor

Summa skatte- intäkter under

budgetåret

1932/1933

kronor

Fordonsskatt ...............

17,500,000

18,500,000

2,000,000

20,500,000

Bensinskatt..................

26,500,000

38,800,000

8,000,000

46,800,000

Gummiringskatt............

7,400,000

7,800,000

5,000,000

12,800,000

Summa

51,400,000

65,100,000

15,000,000

80,100,000

Den sammanlagda inkomsten av automobilskattemedel torde sålunda

efter föreslagna höjningar för budgetåret 1932/1933 kunna beräknas uppgå

till i runt tal 80,000,000 kronor.

Särskilda frågor.

I förordningen örn särskild skatt å bensin och motorsprit meddelade bestämmelser

örn restitution av erlagd skatt torde böra undergå sådan ändring

att restitution kan medgivas, därest bensin eller motorsprit användes

för framdrivande av tåg eller fordon å järnväg, oavsett örn denna

upplåtits för allmän trafik. I fråga örn de närmare villkor, enligt vilka

restitution må beviljas, torde vidare böra iakttagas, att det belopp, varmed

restitution må åtnjutas för bensin eller motorsprit, som användes för

framdrivande av tåg eller fordon å järnväg eller luftfartyg eller för annat

tekniskt ändamål än motordrift, bör höjas från 5.5 till 7.5 öre för liter.

Ytterligare torde den andel, som utgår till fiskerinäringens befrämjande,

jämväl böra höjas med skäligt belopp.

De föreslagna höjningarna av skattesatserna å bensin och automobilgummiringar

torde böra träda i kraft redan under innevarande budgetår.

Det torde lämpligen böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att närmare bestämma

tidpunkten härför. Höjningen av fordonsskatten däri inbegripet skatten

å släpvagnarna torde böra träda i kraft den 1 januari 1933.

I anslutning till de föreslagna höjningarna av bensin- och gummiringskatterna

hava förslag upprättats till efterbeskattning av inneliggande

lager av bensin och automobilgummiringar. Förslaget örn efterbeskattning

av bensin avviker i vissa avseenden från den förordning i samma

ämne, som i överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdades den 4

juni 1931. Sålunda har i 2 § av förslaget skattskyldigheten föreslagits

skola omfatta partier överstigande 1,000 kilogram. Enligt 1931 års förordning

i ämnet var skattskyldigheten bunden vid att vederbörande erhållit

eller bort söka tillstånd att innehava större eller mindre upplag av eldfarliga

oljor av första klassen. Ändringen är föranledd av att denna se
-

Bestitution av

bensinskatt.

Tid för ikraftträdande

av

de föreslagna

skattehöjningarna.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Hare formulering givit upphov -1111 olika meningar örn stadgandets innebörd.

Vidare har 9 § i vissa avseenden förtydligats. Slutligen hava

straffbestämmelserna undergått de förändringar, som påkallats av lagen

om dagsböter.

Förslaget örn efterbeskattning av automobilgummiringar överensstämmer

i huvudsak med de stadganden, som meddelades i övergångsbestämmelser

till förordningen om särskild skatt å automobilgummiringar den 2

juni 1922.

Departementschefen uppläser härefter upprättade förslag till

1) förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922

(nr 260) örn automobilskatt,

2) förordning örn ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1929

{nr 62) om särskild skaf t å bensin, och motorsprit,

3) förordning örn tillfällig skatt å bensin, som finnes i riket den

3932, och

4) förordning örn ändrad lydelse av 1 § förordningen den 2 juni 1922

(nr 261) örn särskild skatt å automobilgummiringar,

samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att antaga

samma förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av

den lydelse, bilagan litt. vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik H:son Malm.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr lii.

81

Bilaga A.

Automobilbeskattningen i vissa främmande länder.

Här nedan meddelas en redogörelse för de skatter och tullar, som åvila

motorfordonstrafiken i Norge, Danmark, Finland, Nederländerna, Belgien,

Tyskland. England, Frankrike och Amerikas förenta stater. Uppgifterna

grunda sig å upplysningar, som genom utrikesdepartementets försorg införskaffats

från respektive land. Där ej annorledes angives, avse uppgifterna

förhållandena i mitten av år 1931.

Norge.

Skatter: I Norge förekommer fordonsskatt (vägavgift) samt bensin- och

gummiringskatt. Dessutom utgår för personautomobiler och motorcyklar

i privat bruk en avsevärd årlig lyxskatt.

Fordonsskatten beräknas efter fordonets vikt i driftfärdigt skick och utgör

årligen för varje påbörjat tal av 100 kilogram av sagda vikt:

för bensindrivna och elektriska motorfordon samt släpvagnar:

med luftgummiringar............................................... 3 kr.

med andra gummiringar ........................................ 4 »

för motorfordon, för vilka helt eller i huvudsak begagnas icke avgiftspliktigt

bränsle:

med luftgummiringar................................................ 6 kr.

med andra gummiringar ....................................... 8 »

Minsta avgift är 10 kronor för år utom för vanlig trampcykel med hjälpmotor,

för vilken lägsta avgiften utgör 5 kronor för år.

Bensinskatten utgår med 3 öre för liter och gummiringskatten med

1 krona 50 öre per kilogram.

Lyxskatten för personautomobiler och motorcyklar utgår årligen med vissa

procent av fordonets värde efter följande skala:

av fordonets värde intill 4,000 kr. ............................................................ 2 %

» » » över 4,000 » men ej över 7,000 kr. ................ 4 %

» » » » 7,000 » » » » 10,000 » 6 %

» » » » 10,000 » » » » 13,000 » 10 %

» » » » 13,000 » ............................................................ 15 %

Värdet nedsättes med 10 % för varje helt år, dock ej till mindre än 20 %

av det ursprungliga inköpspriset.

Enligt proposition till årets storting föreslås sådan omläggning av automobilbeskattningen

att fordonsskatten för bensindrivna fordon skall upphöra och

i stället höjning skall äga rum av bensinskatten från 3 till 6 öre för liter

och av gummiringsskatten från 1 krona och 50 öre till 2 kronor per kilogram.

Tullar: Å motorfordon och deras förbrukningsartiklar gälla följande tull
satser

vid införsel till riket:

för personautomobiler, motorcyklar

och sidvagnar till motorcyklar

» andra motorvagnar ........................

» gummiringar....................................

Bensin är i Norge tullfri.

Lagstadgad försäkringsplikt föreligger för motorfordon.

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. Vt2 hafi. (Sr tVi.) <«

25 % av värdet

12 X » »

1 kg. 30 öre.

Ä dessa tullsatser

utgår ett tillfälligt

tillägg av 50 %.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Danmark.

Skatter: I Danmark utgår dels fordonsskatt, dels bensinskatt, dels ock en

omsättningsskatt, som uttages vid första inregistreringen av motorfordon.

Fordonsskatten beräknas efter fordonens vikt i driftfärdigt skick med avdrag

för vikten av bränsle, smörjolja och kylvatten. Denna skatt utgör:

1) för motorfordon, för vilket bensin eller liknande bränsle användes,

följande belopp för nedan angivna vikt:

a) för motorcykel samt för sid- eller släpvagn till motorcykel: 6 kronor

per 50 kilogram.

b) för personautomobiler, ävensom för omnibussar, som äro försedda

med luftgummiringar, samt för släpvagnar med luftgummiringar till sådana

fordon: 1

Skatt för 100 kg.

intill 1,250 kg.

1,251—1,500 »

1,501—1,750 »

1,751—2,000 »

2,001-2,500 »

10 kr.

12 »

15 »

17 »

20 »

varefter skatten böjes med 1 krona för varje 100 kilogram, dock icke till

mer än 25 kronor per 100 kilogram;

c) för varu- och lastautomobiler med luftgummiringar, för inregistreringspliktiga

traktorer med luftgummiringar samt för släpvagnar med luftgummiringar

till sådana fordon:1

Skatt lör 100 kg.

intill 1,450 kg................... 13 kr.

1,451—1,700 » 16 »

1,701—2,000 » 18 »

2,001—2,500 » ....................................................... 20 »

varefter skatten höjes med 1 krona för varje 100 kilogram, dock icke till

mer än 30 kronor per 100 kilogram;

d) för fordon med halvmassiva ringar av godkända typer förhöjes avgiften

med 25 % samt för fordon med andra halvmassiva eller massiva

ringar med 50 %;

2) för fordon, för vilkas drift icke användes bensin eller liknande bränsle,

utgår fordonsskatten med dubbelt så högt belopp som det under 1) angivna,

dock betalas för fordon, för vilka såsom drivkraft användes trä eller träkol,

skatt enligt samma grunder, som gälla för bensindrivna motorfordon.

Där avgiften uppgår till vissa högre belopp, må densamma erläggas

halvårs- eller kvartalsvis.

Bensinskatten utgår med 7 öre för liter. Enligt i oktober 1931 tillkomna

bestämmelser skall dessutom till och med oktober 1932 utgå särskild tilläggsskatt,

utgörande 2 öre för liter.

Omsättningsskatten erlägges med vissa procent av värdet enligt nedan

angivna tariffer och uttages genom stämpelbeläggning av köpekontrakt

eller motsvarande handling:

1 Viktsatserna hava, med tillämpning Ir. o. ni. den 1 april 1932, höjts till här angivna

sillror. Därmed har åsyftats att ernå samma skattebelopp som vid lagens tillkomst år 1927

för ett antal vagntyper, vilkas vikt ökats bl. a. till följd av användningen av 4-hjulsbromsar

och 6-cylindriga motorer.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

83

Om det avgiftspliktiga värdet

icke överstiger 2,000 kr..............................

överstiger 2,000 kr. men icke 5,000 kr.

» 5,000 » » » 10,000 »

» 10,000 » » » 15,000 »

» 15,000 »

Fritagna från. omsättningsskatt äro motorfordon, som äro inrättade uteslutande

för befordran av gods. För automobiler, inrättade för befordran

av mer än 10 personer utgår avgiften med 15 % av 2,000 kronor av värdet

och med 20 % av återstoden.

Vad som inflyter i fordons-, bensin- och omsättningsskatt disponeras för

vägväsendet.

Tullarna å motorfordon och dessas förbrukningsartiklar utgöra:

för motorvagnar samt chassier och karosse
rier

till sådana ........................................

för motorcyklar

förgyllda, försilvrade och pläterade, emaljerade,

lackerade, målade, bronserade,

oxiderade eller förnicklade ....................

• andra slag.......................................................

för gummidäck och gummiringar till automobiler

och motorcyklar:

däck samt ringar med luftrum eller annan

dylik anordning och i förening med

vävnad ........................................................

andra ringar till automobiler ....................

Bensin är tullfri.

Försäkringsplikt är stadgad för motorfordon.

1 kg. 25 öre -j- 5 % av värdet.1

1 kg. 1 kr.

1 » 90 öre.

1 kg. 40 öre -j- 6 % av värdet.

1 » 12 » -j- 8 % » »

Omsättningsskatt

15 % av värdet

| 300 kr. av 2,000 kr.

j 20 % av återstoden

( 900 kr. av 5,000 kr.

( 25 % av återstoden

\ 2,150 kr. av 10,000 kr.

| 30 % av återstoden

1 3,650 kr. av 15,000 kr.

/ 40 %" av återstoden

Finland.

Skatter: I Finland finnes dels fordonsskatt dels ock från och med den

1 januari 1932 även skatt å motorbränsle att utgå under år 1932.

Fordonsskatten utgår efter skilda grunder för olika slag av motorfordon.

Den utgör från och med innevarande års början för helt kalenderår

räknat:

1) för motorcykel utan bi vagn 200 mark;

2) för motorcykel med bivagn 300 mark;

3) för linjeautomobil 200 mark för varje vid motorfordonets besiktning

godkänd sitt- eller ståplats, förarens och konduktörens platser ej medräknade;

4) för automobil, som begagnas uteslutande för godsbefordran:

a) då automobilens bärförmåga är högst 800 kilogram, 400 mark och

1 Krån och med den 28 november 1931 utgår tullen lör personautomobiler med ett axelavstånd

av mer än 285 cm. med 25 öre för kg. + 25 % av värdet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

b) då automobilens bärförmåga överstiger 800 kilogram, utöver den under

a) nämnda skatten, 200 mark för varje belopp av 250 kilogram, varmed

vikten överskjuter 800 kilogram; samt

5) för annan automobil (personautomobil) 70 mark för varje 100 kilogram

av dess egen vikt eller del därav, dock minst 700 mark. Är dylik automobil

försedd med motor, vars effekt är minst 16 och högst 20 skattehästkrafter,

beräknade efter viss formel, höjes skatten med 500 mark, och då

effekten är större än 20 skattehästkrafter, med 1,000 mark.

Användes i samband med automobil släpvagn, anses såsom automobilens

bärförmåga dess och släpvagnens sammanlagda bärförmåga. Användes

släpvagn i samband med flera automobiler, sker beskattningen av släpvagnen

i samband med den automobil, vars bärförmåga är störst.

Därest motorfordons eller i samband därmed skatt underkastad släpvagns

samtliga hjul ej äro försedda med luftringar eller med dem jämförliga

ringar av gummi, skall skatt erläggas med dubbelt belopp mot vad eljest

skolat utgå. För fordon med vissa slag av halvmassiva ringar kan medgivas,

att skatt skall utgå med endast 50 % förhöjning.

Intäkterna av motorfordonsskatten användas för täckande av statens utgifter

i allmänhet. Dessa intäkter motsvara endast omkring 13 % av statens

utgifter för byggande och underhåll av vägar.

Från och med den 1 januari 1932 utgår i Finland skatt å bensin och

bensol med 75 penni för kilogram. Denna skatt skall tillsvidare gälla

endast under år 1932.

Tullar å motorfordon och dessas förbrukningsartiklar äro i Finland:

för automobiler:

1) personautomobiler, för såvitt dessas värde utgör

högst 80,000 mark per st. samt lastautomobiler

ävensom underreden och andra delar, ej särskilt

nämnda, till alla automobiler ................................ 14 % av värdet;

tullen skall utgöra lägst per kg......................... 3.5o Fink;

2) personautomobiler av över 80,000 men ej över

160,000 marks värde per st..................................... 21 % av värdet;

tullen utgör lägst per kg. .................................... 5.2 5 Fmk;

3) personautomobiler av över 160,000 marks värde

per st........................................................................... 28 % av värdet;

tullen utgör lägst per kg..................................... 7:— Fmk.

I 8 % av värdet,

för motorvelocipeder ........................................................... dock minst

I 400 mark per st.

för automobil- och motor velocipedringar ........................ 1 kg. 24:— Fmk.

för automobilringar med järnskenor ............................... 1 » 3.60 »

för bensin ................................................................................ 1 » 1.5 o »

Lagstadgad försäkringsplikt föreligger för motorfordon.

Nederländerna.

Skatter: Innehavare av motorfordon är i Nederländerna underkastad två

slag av årliga skatter, dels vägskatt, dels s. k. personlig skatt.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

85

3 flori ner

Vägskatten utgör årligen:

för cykel, varå hjälpmotor är anbragt......................................

för motorcykel

med egen vikt icke överstigande 60 kg................................. 10 »

» » » överstigande 60 men icke 120 kg............. 20 »

> » » » 120 kg....................................... 30 »

för motorfordon med mer än två hjul, avsett för personbefordran

6 floriner

inrättat för icke mer än 7 personer ........................ för 100 kg. egen vikt,

( dock minst 48 fl.

_ 18 floriner

» mer an 7 per8oner .................................... ( för 100 kg. egen vikt

6 floriner

för annat motorfordon med mer än 2 hjul ................ för 100 kg. egen vikt,

I dock minst 48 fl.

För motorfordon med två hjul, försett med släpvagn, höjes

skatten med ..............................................................................

För motorfordon med mer än två hjul, försett med släpvagn,

höjes skatten

för släpvagn med egen vikt icke överstigande 1,200 kg. med

för släpvagn med egen vikt överstigande 1,200 men icke

4,000 kg. med ............................................................................

för släpvagn med egen vikt överstigande 4,000 kg. med

För motorfordon med andra än luftgummiringar höjes skatten

för motorfordon med halvmassiva gummiringar....................

» » » massiva » ....................

» » » ringar av metall ...................................

10 floriner.

18 »

60 »

90 »

med 30 %

» 60 %

» 100

Den personliga skatten, vilken förutom å motorfordon jämväl utgår å

husvärde, bohag, tjänstefolk, hästa]-, lustfartyg m. m. är för motorcyklar

och trehjuliga motorfordon bestämd till vissa fasta belopp samt utgår för

övriga motorfordon med stigande belopp i förhållande till fordonens värde.

Den utgör:

för motorcyklar, avsedda för en person ............

» » » » mer än en person

eller försedda med bi vagn ................................

för trehjuliga motorfordon ....................................

för övriga motorfordon:

då värdet understiger 2,000 floriner................

då värdet uppgår till 2,000 fl. men ej till |

4.000 fl....................................................... |

då värdet uppgår till 4,000 fl. men ej till |

7.000 fl...........................................................I

då värdet uppgår till 7,000 fl. men ej till |

10.000 fl............................................................. |

då värdet uppgår till 10,000 fl. eller mer .... j

6 floriner.

8 »

15 »

2 % av värdet.

40 fl. av 2,000 fl.

och 2.2 5 % av återstoden.

85 fl. av 4,000 fl.

och 2.50 % av återstoden.

160 fl. av 7,000 fl.

och 2.7 5 % av återstoden.

242.50 fl. av 10,000 fl.

och 3 % av återstoden.

Tullarna å motorfordon och dessas förbrukningsartiklar äro i Nederländerna

från och nied den 1 januari 1932:

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

för automobiler oell motorcyklar.................................. 15 % av värdet.

för automobilringar................................................................ 10 % » »

för bensin ............................................................... 100 kg. 1.2 5 fl.

Vid sidan av den i allmänna tariffen upptagna bensintullen skall under

åren 1932—1934 utgå en särskild tull å bensin utgörande 6 Sörrner för

100 kilogram, d. v. s. omkring 4 l/a cent (omkring 7 öre) för liter. Ehuru

tekniskt sett en tull, skall denna pålaga utgå för icke blott till Holland

importerad bensin utan även för därstädes av råolja tillverkad vara. Uppbärandet

av pålagan i form av tull har, med hänsyn till att för närvarande

inom landet endast en fabrik för tillverkning av bensin ur råolja förefinnes,

ansetts vara det mest praktiska tillvägagångssättet.

Bensol är i tullhänseende jämställt med bensin, under det att införseln

av råolja är helt fri från importavgift.

Obligatorisk trafikförsäkring har icke införts i Nederländerna.

Belgien.

Skatter: Belgien Ilar fordonsskatt, utgående efter motorns hästkraftantal,

beräknat enligt viss formel. Skatten utgör årligen för motorfordon av alla

slag 40 francs för var och en av de första 24 hästkrafterna och därefter

för varje hästkraft 60 francs, dock skall skatten motsvara högst 5 % av

fordonets bruttoskattevärde vid ingången av det år, för vilket skatten skall

erläggas. Som skattevärde gäller det inhemska försäljningspriset för fordonet

i nytt tillstånd med avdrag av 1/10 för varje år, vagnen varit i bruk.

Ifråga örn lastvagnar, traktorer och dylika fordon, vilkas vikt överstiger

2,000 kilogram, skall skatten utgöra minst 30 francs för varje 100 kilogram

av fordonets vikt.

För personautomobiler, vilkas skattevärde uppgår till minst 50,000 francs,

utgår visst skattetillägg med stigande belopp i förhållande till värdet enligt

följande skala:

Tilläggsskatt

50.000— 60,000 francs värde .................... 250 francs.

60.000— 80,000 » » 400 »

80.000— 100,000 » » ................... 600 »

100.000— 125,000 » » 800 »

125.000— 150,000 » » 1,000 »

150.000— 250,000 » » .................... 1,500 >

250,000 francs eller högre värde................ 2,000 » .

Fordonsskatten höjes för lastvagnar, omnibussar, traktorer och dylika

fordon, vilkas vikt överstiger 2,000 kilogram med

25 %, örn de äro försedda med halvmassiva ringar

100 %, » » » » » massiva ringar och

150 » ringarna äro av metall.

Fordonsskatten minskas:

med två femtedelar för drosk- och hyrverksautomobiler, lätta lastautomobiler

och motorcyklar med sidvagn;

med hälften beträffande fordon, vilkas motor varit i bruk mer än 10 år;

med en tredjedel för lastvagnar, traktorer och dylika fordon, vilkas vikt

överstiger 2,000 kilogram, då motorn varit använd i mer än 10 år; samt

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

87

med två tredjedelar ifråga om motorfordon, drivna med generatorgas

eller ånga.

Tullarna å motorfordon och dessas förbrukningsartiklar uppgå i Belgien

till följande belopp:

för automobiler:

chassier med eller utan motor, med eller utan karosseri,

vägande

mer än 4,000 kg.........................................................

2,000—4,000 kg.:

personautomobiler ....................................................

andra ............................................................................

mindre än 2,000 kg.:

kompletta chassier utan karosseri vägande mindre

än 1,300 kg............................................................

kompletta chassier med karosseri, vägande mindre

än 1,800 kg............................................................

andra ............................................................................

för motorcyklar med eller utan motor

för automobilgummiringar:

massiva .............................................................................

pneumatiska: däck för automobiler och motorcyklar

med slitbana av järnbelagt läder eller på annat sätt

järnskodda........................................................................

andra ej särskilt nämnda...............................................

tull för 100 kg.

mmimi-

tariff

franca

maximt-

tarift

francs

60

480

160

120

960

480

160

800

160

160

150

800

960

1,200

80

280

150

140

630

588.

Tullen för bensin och bensol, avsedd för motorbränsle har i juli 1931

höjts till 100 francs per hektoliter. Då man genom denna höjning icke avsett

att träffa för industriellt bruk avsedd vara, förtullas dylik bensin och

bensol efter lägre tullsats eller 30 francs per hektoliter.

Till komplettering av denna tull uttages av den inhemska tillverkningen

av lätt motorbränsle, vilken tillverkning dock lärer bedrivas i relativt

ringa omfattning, en tillverkningsskatt av 60 francs för vara med specifik

vikt av högst 0.7so och av 30 francs för vara med specifik vikt över 0.780,

dock högst 0.8 3 0.

Förslag har år 1931 framlagts om införande av försäkringsplikt a motorfordon;

denna fråga väntas under februari 1932 bliva upptagen till behandling

av senaten.

Tyska riket.

Skatter: I Tyska riket utgår fordonsskatt med följande belopp

1) för motorfordon med högst tre hjul och med en egen vikt i

driftfärdigt skick av högst 350 kg.: för varje 100 kbcm cylindervolym

eller del därav ............................................................................

2) för personautomobiler: för varje 100 kbcm cylindervolym eller

del därav........................................................................•;.........................

3) för motoromnibussar och lastautomobiler: för varje 200 kg. egen

vikt i driftfärdigt skick eller del därav

8

12

30

RM

RM

RM

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

4) för fordon, drivna nied elektricitet eller ånga, ävensom traktorer

utan plats för gods: för varje 200 kg. egen vikt i driftfärdigt

skick eller del därav.............................................................................. 20 RM

a) för en släpvagn - 100 RM; två släpvagnar — 200 RM; för släpvagn

med allenast ett hjulpan utgår skatten med hälften av nu angivna belopp.

Har en motoromnibuss eller lastautomobil icke samtliga hjul försedda

med luftgummiringar, höjes skatten med 2/10.

Utöver sålunda angivna skattesatser utgår en tilläggsskatt med belopp,

som bestämmes för varje år. Denna tilläggsskatt, som icke får överstiga

25 % av den ordinarie skatten, har för år 1931 bestämts till 10 %. Från

tilläggsskatt äro droskautomobiler undantagna.

Skatten uttages såsom lösen å s. k. skatteköp. Där skatten uppgår till

vissa högre belopp, får densamma erläggas halvårs- eller kvartalsvis mot

särskilt procenttillägg å skatten.

Örn personautomobil med mer än 3,500 kbcm cylindervolym före inträdandet

av giltighetstiden å begärt skatteköp redan 5 år varit trafiktillåten,

nedsättes skatten med en tredjedel, dock högst till det belopp, som uttages

för en personautomobil med 3,500 kbcm cylindervolym.

Tullarna å motorfordon och dessas förbrukningsartiklar utgöra:

tull för UlO kg.

RJ1

för automobiler: intill en vikt av 2,200 kg......................................... 75

för vikt överstigande 2,200 men ej 3,200 kg..................................... 40

» » överstigande 3,200 kg............................................................ 30

för automobi 1 gummiringar: innerringar och däck................................ 125

massiva ringar ........................................ 100.

Tull utgår för mineralolja med 17 RM för 100 kilogram. För inländsk

mineralolja uttages skatt med 3.8 0 RM för 100 kilogram. Dessutom föreskrives

användning av sprit från tyska brännvinsmonopolet på det sätt, att

sprit till en vikt av 3 ''/.2 % av importerat eller inom landet saluhållet bränsle

måste uttagas från monopolet. Spriten behöver dock icke blandas i bränslet.

Det har uppgivits, att belastningen av motorbränslet genom tull, mineraloljeskatt

och nyssnämnda skyldighet att använda sprit för närvarande kan

beräknas motsvara i genomsnitt 18 Rpf för Uter.

Trafikförsäkringsplikt för motorfordon föreligger icke.

England.

Skatter: I långland utgår fordonsskatt efter olika normer för skilda slag

av motorfordon.

Beträffande motorcyklar, vilkas vikt icke överstiger 8 cwt (c:a 400 kg.),

är skatten för år räknat:

för motorcyklar av högst 224 Ibs (c:a 100 kg.) .................... £ l_i (|__

för motorcyklar av högre vikt .................................................... » 3 ____

för sidvagn tillägg av................................................................... » ] _

för motorcyklar vilkas eylindervolym ej överstiger 150 kbcm » — 15 — .

För omnibussar och droskautomobiler växlar skatten efter det personantal,

för vilket fordonen äro inrättade, då de äro försedda med luftringar, mellan

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 17 i.

89

v 10--(för vagn avsedd för högst 4 personer), och £ 96--(för vagn

avsedd för 57—64 personer); för vagn, avsedd för större antal personer än

64, utgår ett tillägg beräknat sålunda, att för varje ytterligare person, vagnen

är avsedd för, erlägges i skatt £ 1 ■— 4 — 0.

För lastautomobiler utgår skatten efter fordonets vikt beräknad efter stigande

skala. Lägsta årsskatten är £ 10 — —; detta skattebelopp utgår för lastvagnar,

vilkas vikt icke överstiger 12 cwt (c:a 600 kg.); för en lastvagn av

1 ya—2 tons vikt är skattebeloppet £ 25 ---Högsta skattebeloppet, som

utgör £ 60, utgår för vagnar av mer än 5 tons vikt.

För lastautomobiler använda inom jordbruket utgår skatt efter en lägre

skatteskala. Lägsta skattebeloppet utgör för sådana fordon £ 10--och

högsta £ 20---.

Äro omnibussar och lastautomobiler av mer än 2 tons vikt försedda med

andra ringar än luftringar, höjes skatten med 25 %.

För andra automobiler än de ovan nämnda utgår fordonsskatten efter

motorns hästkraftantal beräknat enligt viss formel. Skatten utgör för år:

för automobiler med motorstyrka icke överstigande 6 hästkrafter £ 6--

» » av större motorstyrka, för varje hästkraft eller

del därav .............................................................................................. »1--

Användes i samband med motorfordon släpvagn, utgår för släpvagn

ett skattebelopp av .................................................................... » 6 ---

Tull utgår i England för motorfordon samt för ringar därtill med 33 1/3 %

av värdet.

Tullen för bensin och bensol utgör 8 pence för gallon (4.54 6 liter), vilket

motsvarar omkring 13.2 öre per liter.

Trafikförsäkringsskyldighet åligger innehavare av motorfordon.

Frankrike.

I Frankrike drabbas motorfordonen av såväl statliga som kommunala och

departementala skatter.

De statliga skatterna utgöras av dels årlig fordonsskatt (taxe de eirculation

sur les automobiles), dels lyxskatt, dels ock den allmänna omsättningsskatten.

Den statliga fordonsskatten utgår för samtliga slag av automobiler efter

motorns hästkraftantal, beräknat på visst sätt, och utgör

för de första 5 hästkrafterna......................................

för var och en av därpå följande 5 hästkrafter ...

» » » » » » » 10 »

» » » » » :■> » 10 »

samt för varje ytterligare överstigande hästkraft

90:— francs

22.50 »

27:— »

31.5 0 »

36:— »

För automobiler drivna med generatorgas (gazogene) eller med metylalkohol

utgår dock endast halv skatt.

Lyxskatten utgår för vagnar, vilkas försäljningspris överstiger 7,500 francs,

med 6 % av försäljningspriset.

Den allmänna omsättningsskatten utgör 2 % av försäljningspriset.

1 kommunerna upptages förutom en fordonsskatt, (taxe de eirculation),

som påföres enligt samma grunder som den statliga fordonsskatten, men får

utgöra högst 17 % av denna, ett flertal olika slag av skatter. Sålunda före
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

komma i vissa kommuner skatter, som ersätta stadstullarna, i andra uttages

särskild vägskatt ock i en del städer uttages »uppehållsavgift», vilken utgår

med 4 francs för varje automobil, som uppehåller sig inom staden i mer

än 10 minuter.

Departementen hava även rätt att ålägga fordonsskatt (taxe de circulation)

efter samma grunder som motsvarande statsskatt, dock utgående med högst

8.5 % av den sistnämnda.

Bensinen drabbas i Frankrike förutom av tull av ett flertal olika skatter

och avgifter. Den totala tull- och skattebelastning, som i allmänhet åvilar

detta motorbränsle, uppgår till 90.8 0 francs för 100 Uter.1

Samtliga avgifter å bensin utgå oavsett till vad ändamål den skall användas.

Den inhemska produktionen av motorbränsle är föremål för uppmuntran

från statsmakternas sida och har beviljats avsevärda lättnader i skattehänseende.

En stark kritik har i Frankrike riktats mot nuvarande automobilbeskattning

och särskilt mot fordonsskatten. Förslag föreligger därför om upphävande

av denna skatt och överflyttande av densamma på bensinkonsumtionen.

I motiven till förslaget framhålles, att det vore mera rationellt,

rättvist och ur fiskalisk synpunkt fördelaktigt att lägga bensinkonsumtionen

i stället för automobilens hästkraftsantal till grund för beskattningen.

Förslaget i fråga vilar för närvarande hos deputeradekammarens finansutskott.

Tilliarna för automobiler äro i Frankrike följande:

tull för 100 kg.

general -

miiiimi-

tariff

tariff

francs

francs

för personautomobil med karosseri, vägande

mindre än 1,100 kg....................................................

.......... 3,200

800

1,100—1,500 kg...........................................................

.......... 3,700

925

1,500-1,750 » ...........................................................

.......... 4,200

1,050

1,750—2,000 » ...........................................................

......... 5,100

1,275

2,000 kg. eller däröver...............................................

för lastautomobiler med karosseri, vägande

......... 6,800

1,550

mindre än 1,150 kg...................................................

......... 2,500

625

mer än 1,150 kg. ....................................................

.......... 2,800

700.

Tullen skall i varje fall motsvara enligt generaltariffen minst

70 % och

enligt minimitariffen minst 45 % av värdet.

Tullsatserna för gummiringar äro enligt generaltariffen 1,000 francs och

enligt minimitariffen 250 francs för 100 kilogram. För U. S. A. tillämpas

en mellantariff av 375 francs för 100 kilogram.

Tullen å bensin utgör enligt minimitariffen 44 francs för hektoliter. De

inhemska fabrikerna för oljeraffinering åtnjuta den förmånen att någon tull

icke erlägges för råolja, som importeras direkt till fabriken. Tullbehand
1

Härtill kommer emellertid för varor, som från utomeuropeiskt land importeras via

europeiskt land till Frankrike en »surtaxe d’entrepot et d’origine», som utgår för alla mineraloljor

och produkter därav med 5 francs per 100 kilogram. — Vidare erlägges vid import i

regel vissa här ej angivna smärre avgifter till tullmyndigheterna såsom stämpelavgifter, licensavgifter,

plomberingsavgifter etc. Dessutom tillkommer stadstullen (dron d’octroi), som

ännu finnes kvar i vissa städer. 1 Paris utgör elen för närvarande 5 francs per hektoliter.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

lingen uppskjutes tills oljan passerat fabriken, varest raffineringen försiggår

under tullmyndigheternas kontroll. Då oljan lämnar fabriken, drabbas den

av en lägre tull, 35.5 0 fränes per hektoliter.

För bensol, avsedd till motorbränsle, utgör tullen 2.5o francs för 100

kilogram enligt minimitariffen. Bensol avsedd för industriellt eller kemiskt

bruk är tullfri.

Försäkringsplikt för automobiler föreligger ej.

Amerikas förenta stater.

Automobilbeskattningen i Amerikas förenta stater omfattar väsentligen

de båda skatteformerna registreringsskatt (registration fees) och bensinskatt

(gasoline taxes). Båda dessa skatter uppbäras av de enskilda staterna, medan

förbundsregeringen, efter avskaffande år 1928 av omsättningsskatt å motorfordon,

icke har någon skatt på förevarande område till sitt förfogande.

Registreringsskatten uttages i de särskilda staterna efter olika grunder,

såsom motorstyrka, vikt, fordonets användning eller kombinationer härav.

För personautomobiler utgjorde skatten år 1928 i medeltal 13 V3 dollar mot

8 dollar år 1919. Tillgängliga uppgifter för senare år möjliggöra icke motsvarande

beräkning.

För lastautomobiler och omnibussar är skatten betydligt högre. Vid yrkesmässig

trafik med sådana fordon varierar skatten mellan 30 och 800 dollar

per fordon och kan i viss mån sägas utgöra en näringsskatt. I fråga örn

omnibussar bestämmes skatten dels efter antal sittplatser dels även efter

brutto- eller nettoförtjänst.

Bensinskatt är numera införd i samtliga stater. Tidigare utgjorde skatten

endast 1 å 2 cents per gallon (1 amerikansk gallon = 3.7854 liter) eller i

runda tal 1 å 2 öre per liter. Enligt uppgifter för den 1 januari 1931 uppburo

däremot då endast 7 stater 2 cents skatt, medan 11 uttogo 3 cents, 1

stat 3 V3 cents, 17 stater 4 cents, 10 stater 5 cents och 3 stater 6 cents för

gallon. Genomsnittliga bensinskatten utgjorde vid sistnämnda tidpunkt 3.3 5

cents per gallon.

Obligatorisk trafikförsäkring förekommer i regel ej.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Automobilbeståndets tjänsteviktgruppering den 30 september

Pers

o n a u t o m

o b i 1 e r

P

ersonomni-

Nuvarande for-

Fordonsskatt

efter före-

Antal

Nuvarande för-

1

i Tjänstevikt

vägnar

donsskatt

slagen höjning

Tjänstevikt

vägnar

donsskatt

inom vikt-

per

per

vagn

summa

inom

vikt-

gruppen

per

vagn

kg.

gruppen

vagn

kr.

kr.

ökn. resp.

summa

st.

kr.

i %

kr.

kg-

st.

kr.

kr.

301— 800

973

75

72,975

60

— 20. o

58,380

801— 9001 10,028

75

752,100

60

— 20.o

601,680

901—1,000

12,040

75

903,000

60

— 20. o

722,400

1,001—1,100

12,000

75

900,000

70

•— 6.7

840.000

1,001—1,100

1,101—1,200

2

75

150

1,101—1,200

15,699

80

1,255,920

84

5.0

1,318,716

10

80

800

; 1,201—1,300

14,720

90

1,324,800

98

8.9

1,442,560

1,201—1,300

10

90

900

1,301—1,400

14,350

100

1,435,000

112

12.0

1,607,200

1,301—1,400

18

100

1.800

1,401—1,500

9,574

110

1,053,140

126

14.5

1,206,324

1,401—1,500

31

110

3,410

1,501—1,600

5,157

120

618,840

140

16.7

721,980

1,501—1,600

45

120

5,400

1,601—1,700

5,285

130

687,050

154

18.5

813,890

1,601 — 1,700

63

130

8,190

: 1,701-1,800

3,003

140

420,420

168

20. o

504,504

1.701—1,800

85

140

11,900

1,801—1,000

2,676

150

401,400

182

21.3

487,032

1,801—1,900

130

150

19,500

1,901—2,000

1,530

160

244,800

196

22.6

299,880

1,901—2,000

107

160

17,120

2,001—2,1001 1,086

170

184,620

210

23.6

228,060

2,001—2,100

106

170

18,020

2,101—2,200j 854

180

153,720

224

24.4

191,296

2,101-2,200

lil

180

19,980

2,201—2,300

598

190

113,620

238

25.3

142,324

2,101—2,300

118

190

22,420

2,301—2,400 '' 389

200

77,800

252

26.0

98,0281

2,301—2,400

120

200

24,000

j2,401—2,500

189

210

39,690

266

26.7

50,274

2,401-2,500

107

210

22,470

!2,501—2,600

99

220

21,780

280

27.3

27,720

2,501—2,600

121

220

26,620

2,601-2,700

51

230

11,730

294

27.8

14,994

2,601—2,700

124

230

28,520

2,701—2,800

2,801—2,900

20

240

4,800

308

28.3

6,160

2,701—2,800

120

240

28,800

10

250

2,500

322

28.8

3,220

2,801—2,900

116

250

29,000

2,901—3,000

8

260

2,080

336

29.2

2,688

2,901—3,000

127

260

33,020

3,001-3,100

2

270

540

350

29.6

700

3,001—3,100

114

270

30,780

3,101—3,200

1

280

280

364

30. o

364

3,101—3,200

122

280

34,160

- -

—

—

—

—

—

3,201—3,300

87

290

25,230

3,301 -3,400

1

300

300

392

30.7

392

3.301—3,400

131

300

39,300

3,401—3,500

80

310

24,800

3,501—3,600

97

320

31,040

3.601—3.700

103

330

33,990

3,701—3.800

66

340

22,440

3,801—3,900

63

350

22,050

3,901—4,000

60

360

21,600

4,001—4,100

36

370

13,320

i|4,101— 4,200

48

380

18,240

4,201—4,300

46

390

17,940

4,301—4.400

43

400

17,200

;|4,401—4,500

37

410

15,170

k503 -4,600

51

420

21,420

4,601—4,700

18

430

7,740

4,701-4,800

30

140

13,200

■

4,801—4,900

41

450

18.450

4,901—5,000

26

460

11,960

5,001—5,100

41

470

19,270

5,101—5.200

21

480

10,080

5,201—5,300

5,301—5,400

17

490

8,330

8

500

4,000

-

115,401—5,500

9

510

4.590

|

1

15,501—5,600

22

520

11,440

:

■

I

|5,601—5,700

24

530

12,720

5,701—5,800

42

540

22,680

5,801—5,900

15

550

8.250

||5,901—6,000

39

560

21,840

i

j

j |6,001—7,600

57

570—720

33,970

Summa:

110.343''

10,682,9051

(ll,390,766-

3,265 !

919.220

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Majda proposition Nr 174.

1931 saint på grundval därav beräknad fordonsskatt. Tabell 1.

bussa

r

- _

I, a

s t a u

t 0 m 0 1

i 1 e

r

Fordonsskatt efter föreslagen

höjning

Tjänstevikt

kg.

Antal

vagnar

inom vikt- gruppen

st.

Nuvarande for- donsskatt

Fordonsskatt efter föreslagen

höjning

per

vagn

summa

kr.

per

vagn

kr.

.......

summa

kr.

per

vagn

summa

kr.

i kr''

ökning resp.

minskning

i %

kr.

ökn. resp.

minskning

i %

|

301— 800

127

75

9,525

60

— 20. c

7,620

801— 900

1,428

75

107,100

60

— 20.0

85,680

901—1,000

1,663

75

124,725

60

— 20.0

99,780

70

-6.7

140

1,001—1,100

1,482

75

111,150

70

— 6.7

103,740

84

5.0

840

1,101—1.200

2,890

80

231,200

84

5.0

242,760

98

8.9

980

1,201—1,300

2,843

90

255,870

98

8.0

278,614

112

12.0

2.016

1,3 H—1,400

3,591

100

359,100

112

12.0

402,192 i

126

14.5

3,906

1,401—1,500

3,698

ilo

406,780

126

14.5

465,948 1

140

16.7

6,300

1,501—1,600

3,970

120

476,400

140

16.7

555,800

154

18.5

9,702

1,601—1,700

4,252

130

552,760

154

18,5

654,808 |

168

20. o

14,280

1,701—1,800

3,284

140

459.760

168

20.0

551,712

182

21.»

23,660

1,801 — 1,900

2,828

150

424,200

182

21.3

514,696

196

22.5

20,972

1,901—2,000

2,439

160

390,240

196

22.5

478,044

210

23.6

22,260

2,001—2,100

1,575

170

267,750

210

23.5

330,750

224

24.4

24,864

2,101—2,200

1,025

180

184,500

224

24.4

229,600 i

238

25.3

28,084

2,201—2,300

732

190

139,080

238

25.3

174,216

252

26.0

30,240

2,301—2,400

670

200

134,000

252

26.o

168,840

266

26.7

28,462

2,401—2,500

487

210

102,270

266

26.7

129,542 !

280

27.3

33,880

2,501—2,600

387

220

85,140

280

27.8

108.360

294

27.8

36,456

2,601—2,700

345

230

79,350

294

27.8

101,430

308

28.»

36,960

2,701—2.800

326

240

78,240

308

28.»

100,408

322

28.8

37,352

2,801—2,900

330

250

82,500

322

28.»

106,260

336

29.2

42,672

2,901—3,000

359

260

93,340

336

29.2

120,624

350

29.«

39.900

3.001—3,100

179

270

48,330

350

29.6

62,650

364

30. o

44,408

3,101—3,200

147

280

41,160

364

30.0

53,508

378

30.»

32,886

3,201—3,300

124

290

35,960

378

30.3

46,872

392

30.7

51,352

3,301—3,400

ilo

300

33,000

392

30.7

43,120

406

31.0

32,480

3,401—3,500

90

310

27,900

406

31.0

36,540

420

31.8

40,740

3,501—3,600

77

320

24,640

420

31.3

32,340

434

31.5

44,702

3,601-3,700

78

330

25,740

434

31.5

33,852

448

31.8

29,568

3.701—3,800

34

340

11,560

448

31.8

15,232

462

32.o

29,106

3,801—3,900

51

350

17,850

462

32.o

23,562

476

32.2

28,560

3,901—4,000

46

360

16,560

476

32.2

21,896

490

32.4

17,640

4,001—4,100

35

370

12,950

490

32.4

17,150

504

32.6

24.192

4,101—4,200

33

380

12,540

504

32.6

16,632

518

32.8

23,828

4,201—4,300

25

390

9,750

518

32. s

12,950

532

33.0

22,876

4,301—4,400

20

400

8,000

532

33.0

10,640

546

33.2

20,202

4,401—4,500

19

410

7,790

546

33.2

10,374

560

33.8

28,560

4,501—4,600

22

420

9,240

560

33.3

12,320

574

33.5

10,332

4,601-4.700

10

430

4,300

574

33.5

5,740

588

33.6

17,640

4,701—4,800

10

440

4.400

588

33.6

5,880

602

33.8

24,682

4,801—4,900

12

450

5,400

602

33.8

7,224 !

616

33.0

16,016

4,901—5,000

3

460

1,380

616

33.0

1,848 :

630

34.0

25,830

5,001—5,100

4

470

1,880

630

34.0

2,520 1

644

34.2

13,524

5,101—5,200

3

480

1,440

644

34.2

1,932 !

658

34.»

11,186

5,201—5,300

2

490

980

658

34.3

1,316

672

34.1

5,376

5,301 —5,400

1

500

500

672

34.4

672 ;

686

34.6

6,174

5,401—5,500

4

510

2,040

686

34.5

2,744

700

34.6

15,400

5,501—6,600

5

520

2,600

700

34.0

3,500 !

714

34.7

17,136

- -

—

_

_

_

728

34.8

30,576

5,701—5,800

3

540

1,620

728

34.8

2,184

742

34.»

11,130

5,801—5,900

1

550

550

742

34.9

742

756

35.o

29,484

5,901—6,000

i

560

560

756

35.o

756

770—980

35.1—36.1

45,962

1,195,474!!

41,880

5,525,600 1

1 6,498,120 !

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Skatte- och försäkringspremiebelastningen å person
(Fordonsskatt:

10 kr. per 100 kg. tjänstevikt; skattetritt avdrag

Fabrikatbeteckning

Försäljnings-

pris

kr.

Tjänste-

vikt

kg.

Last-

förmåga

passagerare

Tjänstevikt

+ V* last1

kg-

Bränsle- förbrukn.

per mil

liter

Ring- skatte- vikt 2

kg-

.

Under antagen årlig

A..............................

16,000

4,205

30

5,330

3.0

186

Bl ...........

24,000

4,800

35—45

6 800

2 *

B 2 ...........................

30,000

5,650

50-60

7,700

3.4

233

C..............................

30,000

5,060

25

6,000

2.5

202

A...

Bl

B 2

C...

A ...

B 1

B 2

C ...

Genomsnittssiffror

Genomsnittssiffror

Genomsnittssiffror

Under antagen årlig

Under antagen ärlig

19,186

29,844

30,000—

32,000

2,400—

3,650

Postverkets diligenstrafik (3,613.6 mils

12—22 | 3,930 | 3.1 | — I

Statens järnvägars omnibusstrafik i Bohuslän

3,765 | 19—31 ! 4,740 [ 3.7 | — |

Stockholms spårvägars omnibusstrafik6 (6,000

6,000 I 50 i 7,875 ! 4.5—5 i

1 Vikten av en passagerare beräknad till 75 kg. — 2 Exklusive reservringsutrustning.

vändes. I verkligheten användes bentyl, bestående av 75 procent bensin och 25 procent sprit,

verkligheten användes en bränsleblandning, bestående av 50 procent bensin och 50 procent

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 174.

95

Tabell 2.

omnibussar vid nuvarande skatte- och premiesatser.

400 kg. Bensinskatt: 8 öre för liter. Ringskatt: 2 kr. för kg.)

Årlig

skatt

Sammanlagd skatt

Trafik- försäkr.- promie

per år

kr.

Skatt -f

försäkr.- premie per

ttonmil 4

öre

fordons-

skatt

kr.

bensin-

skatt

kr.

ringskatt 3

kr.

summa

skatt

kr.

per mil

öre

per ton- mil 4

öre

körning av

11,000 mil.

390: —

720: —

186: —

1,296: —

43.2

8.1

280: —

9.9

440: —

672: —

202: —

1,314: —

43.8

7.0

280: —

8.4

530: —

816: —

233: —

1,579: —

52.6

6.8

280: —

8.0

470: —

600: —

202: —

1,272: —

42.4

7.1

280: —

8.6

I medeltal 7.3

8.7

körning av

5,000 mil.

390: —

1,200: —

310: —

1,900: —

38.0

7.1

280: —

8.2

440: —

1,120: —

336: 67

1,896: 67

37.9

6.0

280: —

6.9

530: —

1,360: —

388: 3 8

2,278: 3 8

45.6

0.9

280: —

6.6

470: —

1,000: —

336: 67

1,806: 6 7

36.1

6.0

280: —

7.o

I medeltal 6.3

7.2

körning av

6,000 mil.

390: —

1,440: —

372: —

2,202: —

36.7

6.9

280: —

7.8

440: —

1,344: —

404: —

2,188: —

36.5

5.8

280: —

6.5

530: —

1,632: —

466: —

2,628: —

43.8

5.7

280: —

7.1

470: —

1,200: —

404: —

2,074: —

34.6

5.8

280: —

6.5

I medeltal 6.1

7.0

körning i medeltal per vagn år 1930).

i 294: —

897: —5

311: —

1,502: —

41.6

10.6

c:a 200: —

12.0

(2,097.1 mils körning i

medeltal per vagn år 1930).

| 340: —

621: —

lil: —

1,072: —

51.1

10.8

240: —

13.2

mils årskörning i medeltal per vagn).

| 560: —

2,400: —7

1 400: —

3,360: —

56.0

71

(280: —

7.7)

— 3 Rings slitstyrka: 6,000 mils körning. — 4 Vid halv last. — 6 Därest enbart bensin an
—

• Siffrorna avse de större omnibusstyperna. — 7 Vid användning av enbart bensin. I

sprit
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Majlis proposition Nr 174.

Skatte- och försäkringspremiebelastningen å

(Fordonsskatt: 10 kr. per 100 kg. tjänstevikt; Skattefritt avdrag

Fabrikat

Försäljnings-

pris

kr.

Tjäuste-

vikt

kg.

Last-

förmåga

kg.

Tjänste- vikt + l/i

last

kg.

Bränsle- förbrukn.

per mil

liter

Iting-

skatte-

vikt1

kg.

A..................

4.240

1,850

1,940

2,820

Under

T.75

anlagen årlig

69.2

B..................

4,035

1,910

1,900

2,860

1.7

69.2

Cl ...............

5,950

2,000

1.800

2,900

2.0

97.4

C 2...............

7,575

2,130

2,170

3,215

2.6

138.0

D 1...............

7,800

2,100

1,250

2,725

2.25

124.0

I) 2...............

9,100

2,475

2,500

3,725

2.5

138.0

E..................

10,000—

2,600

2,500

3,850

2.1

124.0

F..................

10,500

10,375

2,820

2,700

4,170

2.2 5

1

186.0

G 1...............

14,500

2,750

3,500

4,500

2.6

180.0

G 2...............

15,500

3,100

4,500

5,350

2.s

219.0

A..................

Under antagen årlig

B..................

—

—

—

—

—

C 1...............

—

—

—

—

—

- .

C 2..............

—

—

—

—

—

—

D 1...............

—

—

—

—

—

—

D 2...............

—

—

—

—

—

E..................

—

—

—

—

—

—

F..................

—

—

—

—

—

G 1...............

—

—

—

—

—

—

G 2...............

Skatte- och försäkringspremiebelastningen å viss lastvagns
-

Företag

Gen

o m s n i

t t 1 i g a

tjäustc-

vikten

kg.

last-

förmågan

kg-

tjänste- vikten

-f- l/s last

kg-

årskör- ningen

per vagn

mil

bränsleför- brukningen

per mil

liter

Telegrafverket: paketvagnar............

1,190

455

1,418

1,495

1.81

Bryggeriföretag ...........................

1,600

1,900

2,550

1,500

2.5

Kvarnföretag .............................

1,684

1,855

2,612

1,212

2.7

Handelsföretag ...........................

1,988

1,146

2,561

1,082

3.29

Postverket .................................

2,000

1,289

2,645

1,336

2

Telegrafverket: lastvagnar ...........

2,250

1,790

3,145

1,475

2.5

Kvarnföretag ....................''•.........

3,010

3,300

4,660

942

5.2

Bryggeriföretag ...........................

3,200

2,750

4,575

900

4.5

1 Exklusive reservringsutrustning. — 1 Rings slitstyrka: 3,000 mils körning. — J Vid halv

bensin använts. 1 verkligheten användes henty!, bestående av 75 procent bensin och 25

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 174.

97

Tabell 3.

lastautomobiler vid nuvarande skatte- och premiesatser.

400 kg. Bensinskatt: 8 öre för liter. Kingskatt: 2 kr. för kg.)

Å r

1 i g

skatt

Sammanlagd skatt

Trafik- försäkrings- premie

per år

kr.

Skatt -f

försäkrings- premie per

tonmil3

öre

fordons-

skatt

kr.

bensin-

skatt

kr.

ring-

skatt’

kr.

summa

ska tt

kr.

i

per

mil i

öre

per

tonmil8

öre

körning ao

1,000

mil.

.

150

_

140

_

46: 18

336: 13

33. c

11.9

105

—

15.6

160

_

136

—

46: 18

342: 13

34.2

12.0

105

—

15.6

160

_

160

—

64: 98

384: 98

38.6

13.8

105

—

16.9

180

—

200

—

92: —

472: —

47.2

14.7

90

—

17.6

170

_

180

—

82: 6 7

432: 6 7

43.8

15.9

105

—

19.7

210

_

200

—

92: —

502: —

50.2

13.5

90

—

15.9

220

—

168

—

82: 6 7

470: 6 7

47.1

12.2

90

14.6

250

180

_

124: —

554: —

55.4

13.8

90

15.4

240

—

200

—

120: —

560: -

56.0

12.4

90

—

14.4

270

—

224

—

146: —

640: —

64.0

12.o

90

— .

13.6

medeltal

13.1

15.9

körning au

1,800

mil.

150

—

252

—

83: 04

485: 04

26.9

9.6

105

—

11.6

160

—

244

80

83: 0 4

487: 84

27.1

9.6

105

—

11.6

160

—

288

—

116: 88

564: 88

31.2

10.8

105

12.8

180

—

360

—

165: 60

705: oo

39.2

12.2

90

—

13.7

170

—

324

—

148: 80

642: 80

35.7

13.1

105

—

15.2

210

—

360

—

165: 60

735: 60

40.9

11.0

90

—

12.8

220

—

302

40

148: 8 0

671: 20

37.8

9.7

90

—

11.0

250

—

324

—

223: 20

797: 20

44.3

10.6

90

—

11.s

240

—

360

—

216: —

816: —

45.8

10.1

90

—

11.2

270

—

403

20

262: so

936: -

52.0

9.7

90

—

10.7

1 medeltal

10.6

12.2

trafik vid nuvarande skatte- och premiesatser.

Årlig

skaf

Sammanlagd skatt

Trafik-

Skatt

försäkr.- premie

per ton- mil J

ring-

skatte-

vikten

ring-

slit-

styrkan

fordons-

skatt

bensin-

skatt

ring-

skatt

summa

skatt

per

mil

per

tonmil8

försäkr.- premie

per år

kg.

mil

kr.

kr.

kr.

kr.

öre

öre

kr.

öre

34.6

_4

80

_

156: 6*

29: os

265: 7 6

17.s

12.5

40

14.4

120.0

3,000

120

300: — •

120: —

540: —

36.0

14.1

105

—

16.9

lOO.o

2,210

130

—

261: 7 9

109: 68

501: 47

41.4

15.8

101

—

19.0

89.7

2,800

160

—

284: 7 8

69: 82

514: 10

47.5

18.6

100

—

22.2

_

163

55

314: 886

95: 93

574: 36

43.0

16.3

68

■-

18.2

88.0

_6

190

—

295:

54 6 0

539: 6 0

36.0

11.6

40

—

12.6

180.0

1,625

270

—

391- 87

185: 4 8

847: 36

90.o

19.3

94

—

21.4

160. o

3,500

280

—

324: —

82: —

686: —

76.2

16.7

90

—

18.8

last. — * Kingförbrukning under året 14.64 kilogram. — * Under förutsättning att endast

procent sprit. — “ Kingförbrukning under året 27.R kilogram.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 1i2 höft. (Nr 174.) 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174,

Skatte- och försäkringspremie
-

(Nuvarande skattesatser: fordonsskatt: 10:—, 15:— och 25:— kr. per fordon;

(Föreslagna

»

: 15:—,

20: —

* 30: —

» »

■» ;

å

r 1 i g

Försälj-

nings-

pris

Tjänste-

vikt

Bränsle-

Ring-

skatte-

vikt

fordonsskatt

bensinskatt

Fabrikatbeteckning

förbruk- ning per

mil

nu

efter

föresla- gen höj- ning

nu

efter före-)

slagen

höjning

kr.

kg.

Uter

kg.

kr.

kr.

kr.

kr.

Under antagen årlig

A lättvikts .....

B utan sidvagn

C med »

D 1 utan »

D 2 med »

E 1 utan »

620

/ 1,345—

\ 1,495

.. 1,990

.. 1,650

.. 2,175

.. 1,675

E2 » »

1,875

A lättvikts ......

B utan sidvagn

C med »

D 1 utan »

D 2 med »

E 1 utan »

E2 • »

58

150

230

178

255

182

226

0.25

3.4

10: —

15

—

20

—

25: —

0.5

8.8

15: —

20

—

40

—

50: —

0.7 5

13.2

25: —

30

—

60

—

75: —

0.5

10.6

15: —

20

—

40

—

50: —

0.76

15.9

25: —

30

—

60

—

75

0.45

10.6

15: —

20

—

36

—

45

0.7

11.4

15: —

20

—

56

—

70: —

Under antagen årlig

10: —

15

—

40

—

50

—

15: —

20

80

—

100

—

25: -

30

120

—

150

—

15: —

20

—

80

—

100

— ;

25:-

30

—

120

—

150

-

15: —

20

—

72

—

90

—

15: —

20

—

112

—

140

— 1

Motorcyklar med sidvagn:

genomsnittssiffror......

'' Motorcyklar med si dvagn:

| genomsnittssiffror ......

l.o

l

7

1.05

Postverkets motorcykeltrafik dr 1930.

I I dB I I I

— | 23: 08’] — [99: 88 3| —

Ett handelsföretags motorcykeltrafik år

17.06 I 25: — — 116: 76

1 Rings slitstyrka: 1,500 mils körning. — 2 En del av motorcyklarna hava ej varit i bruk

henty!, bestående av 75 % bensin och 25 % motorsprit. — 4 Rings slitstyrka: 1,400 mils

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

99

Tabell 4.

belastningen å motorcyklar.

bensinskatt: 8 öre för Uter; ringskatt: 2 kr. för kg.)

» 10 » » » ; » : 3 kr. 50 öre för kg.)

s k a t

Sammanlagd skatt

per mil

Sammanlagd skatt och

försäkringspremie per

ringshatt''

summa skatt

Traflkför-

mil

nu

efter före- slagen

höjning

nu

efter före- sl agen

höjning

nu

efter före- slagen

höjning

säkrings- premie

per år

nu

efter före- slagen

höjning

kr.

kr.

kr.

kr.

öre

öre

kr.

öre

öre

körning av 1,000 mil.

4: 58

7: 93

34: 68

4 . 98

3.5

4.8

80

—

11.5

12.8

11: 73

20: 68

66: 78

90: 68

6.7

9.1

80

—

14.7

17.1

17: 60

30: 8 0

102: 60

135: 80

lO.s

13.6

70

—

17.8

20.6

14: 18

24: 78

69: 13

94: 7 3

6.9

9.5

80

—

14.9

17.5

21: 20

37: 10

106: 20

142: 10

10.6

14.2

70

—

17.6

21.2

14: 13

24: 73

65: 18

89: 7 8

6.5

9.0

80

—

14.5

17.0

15: 20

26: 60

86: 2 0

116: 60

8.6

11.7

80

—

16.6

19.7

körning av 2,000 mil.

[ 9: 06

15: 86

59: 06

80: 8 6

3.0

4.0

80

—

7.0

8.0

23: 4 6

41: 06

118: 46

161: 06

5.9

8.1

80

—

9.9

12.1

35: 20

61: 60

180: 20

241: 60

9.0

12.1

70

—

12.5

15.6

28: 2 6

49: 4 6

123: 26

169: 46

6.2

8.5

80

—

10.2

12.5

42: 40

74: 20

187: 4 0

254: 20

9.4

12.7

70

—

12.9

16.2

£8: 26

49: 4 6

115: 26

159: 46

5.8

8.0

80

—

9.8

12.o

30: 4 0

53: 20

157: 40

213: 20

7.9

10.7

80

—

11.9

14.7

(Årskörnin

g i genomsnitt 1,161

mil.)

13: 24

135: 70

11.7

—

56: —

16.6

1930. (Årskörning i genomsnitt 1,390 mil.)

1 33: — 4

174: 76

—

12.6

—

70: —

17.6

_

hela året.

körning.

Under förutsättning att endast bensin användes. I verkligheten användes

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl, Maj:ts proposition Nr 174.

För vissa motorfordonstyper ut gå
-

Sverige

Norge

Danmark

Finland

För-

Tjän-

ste-

vikt

kg.

Fordonsskatt

Automobiltyp

sälj-

nings-

pris

kr.

nu

kr.

, efter före- i slagen höj- ning

kr.

Väg-

av-

gift

kr.

Lyx-

skatt

kr.

Summa

årlig

skatt

kr.

Fordons-

skatt

ar.

Fordons-

skatt

kr.

1

Personautomo-

biler.

Ford standard

Sedan ......

3,850

1,250

90

98

36

77

113

Ilo

73

2

Chevrolet Se- dan .........

3,975

1,375

100

112

39

80

119

130

86

3

Nash Sedan 660

5,400

1,425

Ilo

126

42

136

178

156

86

4

Chrysler 6 Se- dan .........

6,000

1,450

Ilo

126

42

160

202

156

86

5

Dodge 8 Sedan

7,000

1,630

130

154

48

200

248

180

100

6

Volvo Sedan ■

6,550

1,675

130

154

48

182

230

240

106

7

NashSedan 880

7,450

1,690

130

154

51

227

278

240

106

8

Reo 20, Sedan

8,100

1,790

140

168

54

266

320

255

161

9

Chrysler 8, Se- dan ......

10,500

1,800

140

168

54

430

484

255

113

10

Nash Sedan 894

RE............

10,850

2,150

180

224

63

465

528

340

181

11

La Salle Sedan

16,800

2,310

200

252

69

1,250

1,319

440

241

,12

Cadillac Sedan

V. 8 .........

21,800

2,460

210

266

72

2,000

2,072

480

■ . .

255

:

i18

Personomni-

bussar-

Dodge (30 pass.)

16,000

4,205

390

518

126

126

1,025

570

14

Scania-Vabis

(35—45 pass.)

24,000

4,800

440

588 .

144

144

1,150

''

665-855

lö

Scania-Vabis

(50—60 pass.)

30,000

5,650

530

714

168

—

168

1,375

950—1,140

16

Lastaulomo-

biler.

Ford 131“ stan- dard .........

3,900

1,770

140

168

51

51

272

133

17

Chevrolet 157“

4,035

1,910

160

196

57

—

57

324

133

18

Volvo L V 60

5,950

2,000

160

196

60

—

60

342

133

19

Dodge B E F

7,800

2,100

170

210

63

—

63

360

76

20

Volvo L V 64

7,575

2,130

180

224

63

_

63

360

152

21

Dodge M E F

9,100

2,475

210

266

72

—

72

480

171

2 2

Scania-Vabis--•

14,500

2,750

240

308

81

—

81

546

247

23

GMC T 30 C...

10,375

2,820

250

322

84

—

84

594

190

24

Scania-Vabis -

15,500

3,100

270

350

93

—

93

750

323

skullen får icke överstiga 5 % av värdet.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174,

101

Tabell 5.

ende årlig skatt i olika länder.

Nederländerna

Belgien

Tyska riket

England

Frankrike

1

S. k.

per- soni.

skatt

Fordons- skatt (inkl.

10 % till- läggsskatt)

. ... _ _______

Fordonsskatt

Väg-

skatt

Summa

årlig

skatt

For- dons- skatt 1

Tili-

läggs-

skatt

Summa

årlig

skatt

Fordons-

skatt

statlig

kommunal

och departe- mental (högst

Summa

25.5 %)

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

108

79

187

192

192

392

450

85

22

107

1

117

82

199

199

-

199

380

486

85

22

107

2

126

114

240

270

25

295

392

432

113

29

142

3

126

128

254

300

40

340

428

468

129

33

162

4

144

153

297

350

40

390

463

522

156

40

196

5

144

141

285

252

40

292

368

396

95

24

119

6 1

153

164

317

373

40

413

475

522

156

40

196

7

162

180

342

405

60

465

522

504

167

43

210

8

162

240

402

480

80

560

511

522

156

40

196

9

189

250

439

543

80

623

581

612

221

56

277

10

207

418

625

522

150

672

687

666

215

55

270

11

216

568

784

522

ISO

672

687

666

215

55

270

12

504

394

898

528

150

678

624

1,037

183

47

230

ia|

576

634

1,210

492

150

642

713

1,210—1,382

145

37

182

14

672

814

1,486

492

200

692

832

1,555—1,728

145

37

182

15

153

80

233

192

192

267

450

85

22

107

1H

171

83

254

202

—

202

297

450

85

22

107

17

180

128

308

252

—

252

297

450

95

24

119

18

189

173

362

312

—

312

327

450

90

23

113

19

189

167

356

252

—

252

327

450

95

24

119

20

216

205

421

312

—

312

356

504

90

23

113

21

243

350

593

492

—

492

416

576

145

37

182

2 2

252

237

489

408

408

416

576

113

29

142

23

279

379

658

492

492

475

576

145

37

182

24

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Tabell 6.

Motorfordonstrafikens årliga belastning av skatter och tullar i olika länder, un

antagande av viss årlig körning.

•

Personautomobiler

(antagen årlig körning: 1,200 mil)

Personomnibussar

(antagen årlig körning:

5,000 mil)

Lastautomobiler

(antagen årlig körning: 1,800

mil)

Lastförmåga.................

Försäljningspris............

Tjänstevikt ...............

Bensinförbrukn. per mil

Ringarnas skattevikt

.4—5 pass.

3,850 kr.

1,250 kg.

1.2 lit.

33.2 kg.1

4—5 pass.

7,000 kr.

1,630 kg.

1.76 lit.

39.6 kg.1

7 pass.

21,800kr.

2,460 kg.

2.25 lit.

53.6 kg.1

30 pass.

16,000 kr.

4,205 kg.

3.0 lit.

186 kg.2

50—60 pass.

30,000 kr.

5,650 kg.

3.4 lit.

233 kg.2

2 ton

4,035 kr.

1,910 kg.

1.7 lit.

69 kg.1

2l/s ton

9,100 kr.

2,475 kg.

2.5 lit.

138 kg.1

41/* ton

15,500 kr.

3,100 kg.

2.8 lit.

219 kg.1

Sverige

vid d. 7i 1932 gällande

skatte- och tullsatser:

•

Skatt: fordons- ............

90

130

210

390

530

teo

210

270

bensin- ............

115

168

216

1,200

1,360

245

360

403

ring-..................

27

32

43

310

388

83

166

263

Summa skatt

232

330

469

1.900

2,278

488

736

936

: Tull: fordons-3 .........

69

126

390

360

B75

72

279

bensin- ...........

1

2

3

15

17

3

5

5

ring-.................

16

19

26

186

233

50

99

158

Summa tull

86

147

419

561

925

125

269

442

, Summa skatt och tull

31$

477

888

2,461

3.203

613

1,005

1,378

Sverige

efter föreslagna skattehöj- ningar samt höjning av

tullen å personautomo- biler med 5 procent:

''

Skatt: fordons- ............

98

154

266

518

714

196

350

bensin-...............

144

210

270

1,500

1,700

306

450

504

ring-..................

46

55

75

542

680

145

290

460

Summa skatt

288

419

611

2,560

3,094

647

1,006

1,314

1 Tull: fordons- ............

92

168

520

360

675

72

279

bensin-...............

1

2

3

15

17

3

5

5

ring- ................

16

19

26

186

233

50

99

158

Summa tull

109

189

549

561

925

125

269

442

Summa skatt och tull

397

60$

1,160

3,121

4,019

772

1,275

1.756

Norge:

Skatt: fordons-(vägavgift)

36

48

72

126

168

57

72

93

lyx-4 ..............

77

200

2,000

_

_

bensin-..............

43

63

81

450

510

92

135

151

ring-..................

20

24

32

233

291

62

124

197

Summa skatt

176

335

2,185

809

969

211

331

441

'' Ring8,flitstyrka 3,000 mil. - 2 Rings slitstyrka 6,000 mil. - 5 Vs av hela tullen resp. skatten. V

Härnäs livslängd beräknad till 5 är. — 4 Första året.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

108

rmåga-.............. 4—5 pass.

örsäljningspris .».......... 3,850 kr.

nstevikt .................. 1,250 kg.

Bensinförbrukn. per mil 1.2 lit.

in as skattevikt...... 33.2 kg.1

ull: fordons-3............ 113

ring-.................. 5

Summa tull 179

Summa skatt och tull 355

Danmark:

Skatt: fordons- ............

omsättnings-3......

bensin-...............

Summa skatt

Tull: fordons-3............

ring--.................

Summa tull

Summa skatt oell tull

Finland:

Skatt: fordons- ............

bensin-..............

Summa skatt

Tull: fordons-3............

bensin................

ring-.................

Summa tull

Summa skatt och tull

Nederländerna:

Skatt: fordons- (vägskatt)

s.k. personlig skatt

Summa skatt

Tull: fordons-3............

bensin-...............

ring...................

Summa tull

Summa skatt och tull

110

134

130

.374

78

9

87

461

73

76

149

73

154

30

267

406

108

79

187

69

118

6

193

380

4—Spass.

7,000 kr.

1,630 kg.

1.76 lit.

39.6 kg.1

315

7

322

657

180

280

189

649

284

11

295

944

100

111

211

112

225

36

373

584

144

153

297

126

172

7

305

602

ler

1,200 mil)

Personomnibussar

(antagen årlig körning:

5,000 mil)

Lastautoinobiler

(antagen årlig körning: 1,800

mil)

7 pass.

30 pass.

50—60 pass.

2 ton

2V> ton

4V2 ton

21,800 kr.

16,000 kr.

30,000 kr.

4,035 kr. 9,100 kr.

15,500 kr.

2,460 kr.

4,205 kg.

5,650 kg.

1,910 kg.

2,475 kg.

3,100 kg.

2.25 lit.

3.0 lit.

3.4 lit.

1.7 lit.

2.5 lit.

2‘8 lit.

53.6 kg.1

186 kg.’

233 kg.2

69 kg.1

138 kg.1

219 kg.1

975

432

810

86

198

335

10

70

87

19

37

59

985

502

897

105

235

394

3,170

1,311

1,866

316

566

835

480

1,025

1,375

324

480

750

1,224

620

1,180

- .

’ -

243

1,350

1,530

275

405

454

1,947

2,995

4,085

599

885

1,204

766

320

498

112

171

240

15

106

132

28

56

89

781

426

630

140

227

329

2,728

3,421

4,715

789

1,112

1,533

255

570

1,140

183

- .•

171

323

143

795

901

162

239

267

398

1,365

2,041

295

410

590

519

479

1,197

117

155

247

289

1,605

1,819

327

482

539

49

353

443

95

188

300

857

2,437

3,459

539

825

1,086

1,255

3,802

5,500

834

1,235

1,676

216

504

672

171

216

279

568

394

814

83

205

379

784

898

1,486

254

421

658

390

360

675

72

165

279

221

1,230

1,394

251

369

413

10

TA

91

19

39

62

621

1,663

2,160

342

673

754

1,405

I 2,561

3,646

I 596

994

1,412

1 Rings slitstyrka 3,000 mil. — 2 Rings slitstyrka 6,000 mil.

arnäs livslängd beräknad till 5 år.

*/6 av hela tullen resp. skatten. Vag
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

!

Personantomobiler

(antagen årlig körning: 1,200 mil

Personomnibnssar

(antagen årlig korning:

5,000 mil)

Lastautomobiler

(antagen årlig körning: 1,

mil)

Lastförmåga.................

4—5 pass. 4—5 pass. 7 pass.

30 pass.

50—60 pass.

2 ton

, 21/? ton

41/* ton

Försäljningspris...........

3,850 kr.

7,000 kr.

21,800 kr.

16,000kr

30,000 kr.

4,035 kr.

,9,100 kr. 15,500

Tjänstevikt .................

1,250 kg.

1,630 kg.

2,460 kg.

4,205 kg

5,650 kg.

1,910 kg.;2,475 kg

3,100

Bensinförbrukn. per mil 1.2 lit.

1.75 lit.

2.25 lit.

3.0 lit.

3.4 lit.

1.7 lit.

! 2.5 lit.

2.8 lit.

Rin as skattevikt.....

33.2 kg.1

39.6 kg.1

53.6 k?.1

186 kg.2

233 kg.2

69 kg.1

1 138 kg.1

219 kg.1

Belgien:

Skatt. fordons- ...........

!

192

390

672

1

878

692

202

312

492

Tull: fordons- 36........

35

47

74

48

65

56

56

71

bensin- ............

144

i 210

270

1,500

1,700

306

450

504

ring- B ...............

2

2

3

22

27

6

12

18

Summa tull

181

| 259

347

1,570

1,792

368

518

593

Summa skatt och tull

373

649

1,019

2.248

2,484

570

880

1,086

Tyska riket:

i Skatt: fordons- ............

392

463

687

624

832

|

| 297

356

475

! Tull: fordons- 3 ........

149

200

305

412

491

238

| 306

351

bensin- 4 ............

233

340

437

2,430

2,754

496

729

816

ring-..................

15

18

24

174

218

47

93

148

Summa tull

397

558

766

3,016

3,463

781

1,128

1,315

Summa skatt och tull

789

1.021

1.453

3,640

4 295

1,078

1,484

1.790

England:

i Skatt. fordons- ............

450

522

666

1,037

1,728

450

504

576

Tull: fordons-3............

153

280

867

800

1,500

160

367

620

bensin-...............

190

277

356

1,980

2,244

404

594

665

ring-..................

21

25

33

242

303

65

129

205

Summa tull

364

582

1,256

3,022

4,047

629

1,090

1,490

Summa skatt och tull

814

1,104

1,922 1

4,059

5.775

1.079

1.594

2,066

Frankrike:

Skatt: fordons-5............

107

196

270

230

182

107

113

182

lyx- och omsätt-''

nings-3...............

37

67

208

192

360

38

88

149

bensin-...............

101

147 j

189

1,050

1,190 |

214

315

353

Summa skatt

345 ;

410 I

667

1,472

1,732

359

516

684

Tull: fordons-3 6 .........

305

411

1,170

1,862

2,534

370

495

837

bensin- 6 ............

95

139

178

990

1,122

202

297

333

ring-'' ...............

7

9

12

87

109

23

47

74

Summa tull

407 ;

559

1,360

2,939

3,765 1

595

839

1,244

Summa skatt och tull

652

969

2,027

4,411

5,497 II

954 I

1.355

1,928

Rings slitstyrka 3,000 mil. — ’ Rings slitstyrka 6,000 mil. — 5 l/h av hela tullen resp. skatten. Vag

narnas livslängd^ beräknad till 5 år. — 4 Beloppen avse den sammanlagda belastning, som uppgivits å

motorbränslet på grund av tull, skatt å inländsk mineralolja samt skyldighet att uttaga viss procent spri

Iran tyska spritmonopolet. — * Inklusive kommunal och departemental skatt. — R Enligt minimitariff.

Enligt mellantariff, som tillämpas vid import Irån U. S. A.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 174.

105

Tabell 7.

Skatte- och försäkringspremiebelastningen å personautomobiler vid nuvarande skatte- och premiesatser.

(Fordonsskatt: 10 kr. per 100 kg. tjänstevikt; skattefritt avdrag 400 kg. Bensinskatt: 8 öre lör liter. Ringskatt: 2 kr. för kg.)

Bränsle-

Under antagen årlig körning av

1,000 mil

Under antagen å

*lig korning av

1,200

mil

1.

Ärlig skatt

Sammanlagd

För-

Last-

Tjäll-

Ring-

Ärlig

»Sammanlagd jr>, ., ,

skatt ®M+

Årlig

skatt

Sammanlagd

-------.

Skatt -f

försäkr.

premie

per ton- mil 5 6

öre

skatt

Skatt +

sälj-

Tjäl) ste-

för-

måga1

passa-

gerare

stevikt

skatt

försäki.

premie

per ton- mil6 8

öre

Fabrikatbeteckning

nings-

pris

kr.

vikt

kg.

+*/»

last*

kg.

ning

per mil

liter

vikt3

*kg.

för- ,

, bensin-

d0,13~ : skatt

skatt KaU

snål t

kr. kr.

I

ring- i

skatt4 8U1I''ma

kr. | kr.

per

mil

öre

premie

per ton-jper ton- mil 5 | mi, s b

öre | öre

for-

dons-

skatt

kr.

bensin-

skatt

kr.

ring-

skatt4

kr.

summa

skatt

kr.

per

mil

öre

per ton- mil 5

öre

Fabrikat beteckning

for-

dons

skatt7

kr.

bensin-

skatt

kr.

ritig-

skatt4

kr.

summa

skatt

kr.

per

mil

öre

per ton- mil6

öre

A........................

2,650

870

3

990

o.»

20.0

75: — 64: —

13: 38 152: 88

15.2

15.4 26.o

1 75: —

76: 80

16: —

167: so

14.0

14.1

23.0

Under antagen årlig körning

av .''1,000 mil.

B........................

3,350

1,202

4

1,362

1.2

33.2

90: — i 96: —

22: 1T208: 18

20.8

15 8 1 23 o

i 90-

031* 70

F 2 ....................

130

—

420

—

79: 20

629: 2o

21.0

10.9

13.8

3,975

1,375

4

1,535

i.»

33.2

100: — jl04: -

22: 18''226: is

22.6

14.7 21.6

100: —

124: 80

251:36

20 9

19.3

j(i 2.....................

150

—

480

—

79: 20

709: 20

23.6

11.3

13.9

D.......................

5,145

1,420

4

1,580

1.5

36.4

110: — 120: —

24: 2 71254: 2 7

25.4

16.1 22.7

110: —

144: —

29: 12

283: 12

23.6

14.»

20.5

;H 3.....................

140

—

408

—

79: 20

627: 20

20.9

10.5

13.8

E........................

4,400 1,350/1,400

4

1,535

1.25

33.2

100: — 100: —

22: 13 222: 13

22.2

14.5 21.3

100: —

120: —

26: 56

246: 56

20.5

13.4

19.1

i H 4.....................

180

456

—

107: 20

743:20

24.8

10.4

12.7

F 1.....................

6,000''1,400/1,450

4

1,585

1.5

36.4

110: - 120: —

24: 27 254: 27

25.4

16.0 22.7

110: —

144: —

29: 12

283: 12

23.6

14.9

20.4

I ........................

140

—

360

—

84: 80

584: S o

19.5

9.9

12.7

F 2.....................

7,000

1,630

4

1,790

1.7 5

39.6

130: — 140: —

26: 40j296: 40

29.6

16.6 , 22.4

130: —

168: —

31: 68

329: 6 8

27.5

15.8

20.2

.1.......................

150

—

432

—

107: 20

689: 20

22.9

11.0

13.6

G 1

a finn

1 zinn/i

4

1 5§5

1 5

1

HO- JOD:

1 t

K 1.....................

130

—

384

—

72: 80

586: so

19.6

10.8

13.2

G 2.....................

10, sool 1,775/1,800

4

1,950

2.0

39,6

140: — j 160: —

26: 4 0 326: io

32.6

16.7 22.1

140: —

192: —

31: 68

363: 68

30.3

15.5

20. o

K 2.....................

160

—

432

—

79: 20

671: 20

22.4

10.1

12.6

H 1.....................

5,400

1.425

4

1,585

1.5

110: —120: —

24: 2 7.254: 27

16.0 22.7

110: —

144: —

983- 1 ■>

o

14 q

on 4

K 3.....................

190

—

432

—

107: 20

729: 2 0

24. s

9.6

11.8

H 2 ...................

6,100

1,515

4

1,675

1.6

37.2

120: — 128: -

24: 80 272: 80

27.3

16.3 22.6

120: —

153: 6 0

29: 7 6

303: 36

25.3

15.1

20.s

1 medeltal

10.4

13.1

H 3.....................

7,450

1,600

4

1,850

1.7

39.6

130: — 136: —

26: 4 0 292: 4 o

15.8 i 21.5 130: —

163: 20

31: 68

324: 88

27 1

14.6

19.1

i

Under antaqen arlia komma

av 6.000

mil.

H 4.....................

10,850

2,150

6

2,390

1.9

53.6

180: -,152: —

35: 7 3 367: 7 3

36.8

15.4 19.8

180: —

182: 4 0

42: 88

405: 2 8

33. s

14.1

17.8

F 2.....................

130

_

840

—

158: 40

1,128: 40

18.8

9.s

11.2

i I ........................

6,550

1,675

4

1,835

i.®

42.1

ISO: — 120: —

28: 27 278: 2 7

27.8

15.2 20.»

130: —

144: —

33: 92

307: 92

25.7

14.0

18.8

G 2....................

150

—

960

_

158: 40

1,268: 4 0

21.1

10.1

11.4

1 J........................

8,100

1,790

4

1,950

1.8

53.6

140:-! 144: —

35: 7 3 319: 7 8

32.»

16.4 21.8

140: —

172: so

42: 88

355: 6 8

29.6

15.2

19.7

H 3.....................

140

816

—

158: 4 0

1.114: 40

18.6

9.3

10.7

1 K 1.....................

6,400

1,610

4

1,770

1.6

36.4

130: — 128: —-

24: 2 7 282: 2 7

28.2

15.9 i 21.9

130: —

153:6 0

29: 12

312: 72

26.1

14.7

19.7

H 4.....................

180

912

_

214: 40

1,306: 4 0

21.s

9.1

10.8

K 2.....................

8,000

1,910

4

2,070

1.8

39.6

160: — 144: —

26: 4 0 330: 4 o

33.0

16.0 21.0

160: —

1.72: 8 0

31: 68

364: 48

30.4

14.7

18.9

I ........................

140

720

_

169: 60

1,029: oo

17.2

8.7

10.1

K 3.....................

10,600

2,290

6

2,530

1.8

53.6

190: — 144: —

35: 7 6 369: 7 3

37.0

14.o i 18.8

190: —

172: 8 0

42: 8 8

405: 6 8

33.8

13.4

16.8

.1........................

150

—

864

_

214: 40

1,228: 4 0

20.5

9.8

11.1

i L........................

16,800

2,310

6

2,550

2.25

53.6

200: — ISO: —

35: 78-415: 73

41.6

16.3 1 20.4

200: —

216: —

42: 88

458: 88

38.2

15.o

18.4

K 1.....................

ISO

T-

768

_

145: 6 0

1,043: 6 0

17.4

9.2

10.6

|M .....................

21,800

2,460

6

2,700

2.25

53.6

210: — 180: —

35: 7 8 425: 7 8

42.6

15.8 19.7

210: —1216: —

42: 88

468: 88

39.1

14.5

17.7

K 2....................

160

864

_

158: 4 0

1,182: 40

19.7

8.9

10.2

N .....................

26,000

2,610

6

2,850

2.8

61.2

230: — 184: —

40: so{454: 80

45.5

16.0 i 19.6

230: —

220: so

48: 96

499: 7 6

41.6

14.6

17.7

K 3.....................

190

864

—

214: 4 o 1,268: 4 0

21.1

8.4

9.4

1 medeltal

15.8 ; 21.7

14.6

19.5

1 medeltal

9.3

10.6

Telegrafverkets personvagnslrafik dr WHO (årskörning i genomsnitt 1,650 mil per vagn).

1 Genomsnittssiffror — 1,800 3—4 '' 1,440 I.02 40" 00:—1200: 04 ifås—1322: «4|

1 Exklusive förare, vilkens vikt inberäknas i tjäustevikteiv — * Vikten av en passagerare beräknad till <30 kg. —

premie 105 kronor per ar. — 1 Samtliga vagnar hava antagits inrättade för 6 passagerare, vilket förutsatts medföra

i medeltal 10 kg. per vagn. — 10 Trafikförsäkringspremie i medeltal 40 kronor per år. — 11 I genomsnitt per vagn

Ringarnas slitstyrka beräknas i genomsnitt til! 3.500 mils körning.

|; Drosktrafiken i Stockholm (årskörning i genomsnitt 7,000 mil per vagn).11

i| Genomsnittssiffror 1150: - 1,12b: — 192:—1 1,462: — 20.» 9.s 1 lo.:) 1

Reser vid ngsulrus t ning ej medräknad. — ‘ Rings slitstyrka: 3,000 mils körning. — 6 Vid halv last. — 0 Trafikförsäkringsen

ökning av t jlin s tesi k 1011 med 50—75 kg. — * Trafikförsäkringspremie 165 kronor per år. —9 Ringförbrukning under året

utgör inköpspriset 9,000 kronor, tjänstevikten 1,000 kg., bensinförbrukningen 2 liter per mil och ringskattevikten 48 kg.

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Ii2 hafi. (Kr lii.)

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ‘proposition Nr 174.

107

Tabell 8.

Skatte- och försäkringspremiebelastningen å personautomobiler efter föreslagna skattehöjningar.

(I*ordonsskatt: 14 kronor per 100 kg. tjänstevikt; skattefritt avdrag 600 kg. Bensinskatt: 10 öre för liter. Ringskatt: 3 kronor 50 öre för kg.)

7 n d

er an

t a g

en å

r 1 i g

körning

a t

1,0 0 0

m i 1

U n d

er a

i t a g

en å

r 1 i g

kör

n i n

a v

1,2 0 0 m i

Fabrikatbe-

För-

sälj-

Tjänstevikt

Ärlig skatt1

Sammanlagd

skatt

Ökning resp. minskning (

nuvarande

—) i förhållande till

skatt

Skatt +

försäk-

Årlig skatt1

Sammanlagd

skatt

Ökning resp. minskning (- nuvarande

-) i förhållande

skatt

till

Skatt+

försäk-

teckning

nings-

för-

bensin-

skatt

ring-

skatt

summa

skatt

per

! mil

per

fordons-

bensin-

ring-

sammanlagt

premie

för-

bensin-

skatt

kr.

ring-

skatt

kr.

summa

skatt

kr.

per

mil

öre

per

lordons-

bensin-

ring-

sammanlagt

premie

dons-

skatt

kr.

ton- ni il*

öre

skatt.

skatt

skatt

per ton- [

perion-

dons-

ton-

skatt

skatt

skatt

per ton-

perion-

kr.

kg.

kr.

kr.

kr.

öre

kr.

°/

■ o

(25 %)

kr.

(75 %)

kr.

kr.

mil |

öre 1 %

mil 8 3

öre

| skatt

i kr.

mil*

öre

kr.

%

(25 %)j(75 %)

kr. | kr.

kr.

mil

öre

*

''o

mil 2 3

öre

1

A..............

2,650

870

60: —

80: —

23: 33

1 163: 33

16.3

16.5

— 15: —

— 20.o

16:-

10: -

11: -

1.1; 7.2

27.1

60: —

96: -

28: —

184: —

15.3

15.6

-15:-

— 20.0

19: 2 0

12: —

16: 20

1.4

9.7

24.3

1

2

B...............

3,350

1,202

98: —

120: —

38: 73

256: 73

25.7

18.8

8: —

8.9

24:-

16: 60

48: oo

3.5 23.4

26.6

98: —

144: —

46: 4 8

288: 4 8

24.0

17.7

8: —

8.9

28: 80

19; 92

56: 72

3.5

24.0

24.1

2

8

C...............

3,975

1,375

112: -

130: —

38: 73

280: 7 3

28.1

18.3

12:-

12.o

26: —

16: 60

54: 6 0

3.6 24.1

25.1

112: —

156: —

46: 48

314: 48

26.2

17.1

12: —

12.0

31: 20

19: 92

63: 12

3.5

25.1

22.8

3

4

D...............

5,145

1,420

126: —

150: —

42: 4 7

318: 4 7

31.8

20.2

16:-

14.5

30: —

18: 2 0

64: 20

4.1 25.2

26.8

126: —

180: —

50: 96

356: 96

29.7

18.8

16: —

14.6

36: —

21: 84

73: 84

3.9

26.1

24.4

4

5

K...............

4,400

1,350—1,400

112: —

125: —

38: 7 8

275: 73

27.6

18.0

12: —

12.0

25: —

16: 6 0

53: 60

3.5’ 24.1

24.8

112: -

150: —

46: 48

308: 4 8

25.7

16.7

12: —

12.0

30: —

19: 92

61: 92

3.3

25.1

22.4

5

6

F 1............

6,000

1,400—1,450

126: —

150: —

42: 4 7

318: 17

31.8

20.1

16:-

14.5

30: —

18: 20

64: 20

4.1 25.2

26.7

126: —

180: —

50: 96

356: 96

29.7

18.8

16:-

14.6

36: —

21: 84

73: 84

3.9

26.1

24.4

6

7

F 2............

7,000

1,630

154: —

175: —

46: 20

375: 20

37.5

21.0

24: —

18.5

35: —

19: äo

78: 86

4.4 26.6

26.8

154: —

210: —

55: 4 4

419: 44

35.0

19.5

24:-

18.6

42: —

23: 76

89: 7 6

4.2

27.2

24.4

7

8

G 1............

6,000

1,400—1,450

126: —

150: —

42: 4 7

318: 4 7

31.8

20.1

16: —

14.5

30: —

18: 20

64: 2 0

4.1 25.2

26.7

126: —

180: —

50: 96

356: 96

29.7

18.8

16:-

14.6

36: —

21: 84

73: 84

3.9

26.1

24.4

8

9

G 2............

10,500

1,775—1,800

168: —

200: —

46: 20

414: 20

41.4

21.2

28:-

20. o

40: -

19: 8 0

87: 80

4.51 26.»

26.6

168: —

240: —

55: 4 4

463: 4 4

38:6

19.8

28: —

20. o

48: —

23: 76

99: 76

4.3

27.4

24.3

9

10

II 1...........

5,400

1,425

126: —

150: —

42: 4 7

318: 4 7

31.8

20.1

16: —

14.5

30: -

18: 20

64: 20

4.1 25.2

26.7

J26: —

180: —

50: 96

356: 96

29.7

18.8

16: —

14.6

36: —

21: 84

73: 84

3.9

26.1

24.4

10

11

H 2............

6,100

1,515

140: —

160: —

43: 40

343: 4 0

34.3

20.6

20: -

16.7

32: —

18: 60

70: 60

4.2 25.9

26.7

140: —

192: —

52: 08

384: 08

32.0

19.1

20: —

16.7

38: 4 0

22: 3 2

80: 7 2

4.0

26.6

24.3

11

12

H 3............

7,450

1,690

154: —

170: —

46: 2 0

370: 20

37.0

20. o

24: —

18.5

34:-

19: 80

77: 80

4.2 26.6

25.7

154: —

204: —

55: 4 4

413: 44

34.5

18.6

24: —

18.5

40: 80

23: 7 6

88: 56

4.0

27.3

23.4

12

13

H 4..........

10,850

2,150

224: —

190: —

62: 58

476: 53

47.7

19.9

44: —

24.4

38: —

26: 80

108: 80

''4.5 29.6

24.3

224: —

228: —

75: 0 4

527: 04

43.9

18.4

44: —

24.4

45: 60

32: 16

121: 76

4.3

30. o

22.0

13

14

I ...............

6,550

1,675

154: —

150: —

49: 4 7

353: 4 7

35.3

19.3

24: —

18.5

30: —

21: 20

75: 20

4.1 27.0

25.0

154: —

180: —

59: 36

393: 36

32.8

17.9

24: -

18.5

36: -

25: 4 4

85: 44

3.9

27.7

22.6

14

15

•''...............

8,100

1,790

168: —

180: -

62: 53

410:53

41.1

21.1

28: —

20. o

36:-

26: 80

90: 8 0

4.7 28.4

26.4

168: —

216: —

75: 0 4

459: 04

38.3

19.6

28: —

20. o

43: 20

32: 16

103: se

4.4

29.1

24.1

15

16

K 1............

6,400

1,610

154: —

160: —

42: 4 7

356: 4 7

35.6

20.1

24: —

18.5

32:-

18: 30

74: 20

4.2 26.3

26.o

154: -

192: —

50: 96

396: 96

33.1

18.7

24: —

18.5

38: 4 0

21: 84

84: 2 4

4.0

26.9

23.6

16

17

K 2...........

8,000

1,910

196: —

180: —

46: 2 0

422: 20

42.2

20.4

36: —

22.5

36:-

19: 80

91: 80

4.4 27.8

25. ö

196: -

216: -

55: 4 4

467: 44

39.o

18.s

36: —

22.5

43: 20

23: 7 6

102: 96

4.3

28.2

23.0

17

18

K 3............

10,600

2,290

238: —

180: —

62: 53

480: 5 3

48.1

19.0

48: -

25.8

36: —

26: 80

110: so

4.4 30.0

23.1

238: —

216: -

75: 04

529: 0 4

44.1

17.4

48: —

25.3

43: 20

32: 16

123:36

4.0

30.4

20.9

18

19

L...............

16,800

2,310

252: —

225: —

62: 58

589:58

54.0

21.2

52: —

26.0

45: —

26: so

123: 8 0

4.9; 29.8

25.3

252: —

270: —

75: 04

597: 0 4

49.8

19.5

52: —

26.0

54: —

32: 16

138: 16

4.5

30.1

22.9

19

20

M ............

21,800

2,460

266: —

225: —

62: 58

553:53

55.4

20.5

56:-

26.7

45: —

26: so

127: 8 0

4.7: 30.0

24.4

266: —

270: —

75: 0 4

611: 04

50.9

18.9

56: —

26.7

54: —

32: 16

142: 16

4.4

30.3

22.1

20

21

X...............

26,000

2,610

294: —

230: —

71: 40

595: 4o'' 59.5

I medeltal I

20.9

19.9

64: —

'' j

27.s

16.9

46: —1

30: 6 0

140: 60

4.9, 30.9

4.1: 26.o!

24. oj

25. si

294: — |

276: —

85: 6 8

655: 6 8

54.6

19.2

18.5

64: —

27.8

16.9

55: 2 0

36: 7 2

155: 9 2

4.6

3.9

31.2

26.7

22.3

23.4

21

Uppgiftet rörande lastförinaga, bränsleförbrukning oell ringskattevikt samt övriga uppgifter, som legat till grund för beräkningarna, återfinnas i tab. 7. — 5 Vid halv last.

Trafikförsäkringspremie 105 kronor per

Bihang lill riksdagens protokoll 19.12. 1 sami. I''i2 höft. (\r 174.)

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Majlis proposition Nr 174

Skatte- och försäkringspremiebeiastningen å

(Fordonsskatt: 14 kr. per 100 kg. tjänstevikt; skattefritt avdrag 600 kg.

Fabrikat-

beteckning

Försäljnings-

pris

kr.

Tjänste-

vikt

kg.

Å r 1

> g

skatt1

fordons-

skatt

kr.

bensin-

skatt

kr.

1

ring- ;

skatt

kr.

summa

skatt

kr.

Under

antagen årlig

F 2 ............

7,000

1,680

154

—

525

—

138: 60

817:60 |

| G 2 ............

10,500

1,850

182

—

600

—

138: 6 0

920: 60

! H 3 ............

7,450

1,750

168

—

510

—

138: 60

816: «o

| H 4 ............

10,850

2,150

224

—

570

—

187: 60

981:60

I ...............

6,550

1,725

168

—

450

—

148: 40

766: 4 0

J ...............

8,100

1,850

182

—

540

—

187:4S0

909: 60

K 1 ............

6,400

1,660

154

—

480

—

127: 4 0

761: 40

K 2 ............

8,000

1,970

196

—

540

—

138: 60

874: 60

j K 3 ............

10,600

2,290

238

—

540

—

187: 60

965: 60

1 medeltal

Under

antagen årlig

F 2 ............

—

—

154

—

1,050

—

277: 20

1,481: 20

G 2 ............

—

—

182

—

1,200

—

277: 20

1,659: 20

H 3 ............

—

—

168

--

1,020

—

277: 20

1,465: 20

H 4 ............

—

—

224

—

1,140

—

375: 20

1,739: 20

I ...............

—

—

168

—

900

—

296: so

1,364: 80

•I ...............

—

—

182

—

1,080

—

375: 20

1,637: 20

j K 1 ...........

—

—

154

—

960

—

254: 80

1,368: 80

K 2 ............

—

—

196

—

1,080

—

277: 20

1,553: 20

K 3 ............

—

—

238

—

1,080

—

375: 20

1,693: 20

■

I medeltal

1 Uppgifter rörande lastförmåga, bränsleförbrukning och ringskattevikt saint övriga upp5

Trafikförsäkringspremie 165 kronor per år.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

109

Tabell 9.

personautomobiler efter föreslagna skattehöjningar.

Bensinskatt 10 öre för liter. Ringskatt: 3 kr. 50 öre för kg.) .

| Sammanlagd skatt

, Ökning resp. minskning (—

) i förhållande till

nuvarande

skatt

Skatt + |

försäkrings- premie

per ton- mil 2 8

öre

per

mil

i öre

per

tonmil3

öre

fordonsskatt

bensin,

skatt

(25 %)

kr.

ring- skatt

(75 %)

kr.

sammanlagt

i

l kr.

%

kr.

per

j tonmil

| öre

%

körning av 3,000 mil.

1

j 27.3

1 14.2

| 24

—

18.6

105

—

59: 4 0

188: 4 0

3.8

29.9

17.1

| 30.7

14.7

32

—

21.3

120

—

59: 40

211: 40

3.4

29.8

17.3

27.2

13.7

28

—

20. o

102

—

59: 40

189: 40

3.2

30.2

16.4

! 32.7

13.7

44

—

24.4

114

—

80: 4 0

238: 4 0

3.3

32.1

16.0

25.6

13.0

28

—

20. o

90

—

63: 60

181:60

3.1

31.1

15.8

30.8

14.6

32

—

21.3

108

—

80: 40

220:40

3.5

32.0

17.1

25.4

13.4

24

—

18.5

96

—

54: 60

174: 60

3.1

29.8

16.3

29.2

13.2

36

—

22.5

108

—

59: 4 0

203: 4 0

3.1

30.8

15.7

32.2

12.7

48

—

25.3

108

—

80: 40

236: 40

3.1

32.4

14.9

13.7

21.8

3.8

30.8

16.8

körning av 6,000 mil.

24.7

12.9

24

—

18.5

210

—

118: so

352: so

3.1

31.3

14.8 j

27.7

13.2

32

—

21.3

240

—

118: 80

390: 8 o

3.1

30.8,

14.5 |

24.4

12.8

28

—

20. o

204

—

118:80

350:so

3.0

31.6

12.3 j

29.0

12.1

44

—

24.4

228

-

160: 80

432: so

3.0

33.1

13.8 j

22.7

11.6

28

—

20. o

180

—

127: 20

335: 20

2.9

32.6

13.0 i

27.8

13.1

32

—

21.8

216

—

160: 8 0

408: 8 o

3.3

33.8

14.4

22.8

12.0

24

—

18.5

192

—

109: 20

325: 20

2.8

31.2

13.5

25.9

11.7

36

—

22.6

216

—

118: 80

370: SO

2.8

31.4

13.0

28.2

11.2

48

—

25.3

216

160: 80

424: 60

2.8"''''

33.5

12.2

12.2

21.R

2.9

32.1 !

13.4

gifter, som legat till grund för beräkningarna, återfinnas i tab. 7. — 5 Vid halv last.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11®

Kungl. Martts proposition Nr 174.

Skatte- och försäkringspremiebelastningen å

(Fordonsskatt: 14 kr. per 100 kg. tjänstevikt; skattefritt avdrag 600 kg.

Fabrikat-

beteckning

Försäljnings-

pris

kr.

Tjänste-

vikt

kg-

Årlig

skatt1

fordons- bensin- skatt skatt

kr. 1 kr.

ring-

skatt

kr.

summa

skatt

kr.

Under

antagen årlig

A ...............

16,000

4,205

518

— 900:—

325: 50

1,743: 50

B 1 ............

24,000

4,800

588

840: —

353: 50

1,781: 50

B 2 ............

30,000

5,650

714

— 1,020: —

407: 7 5

2,141: 75

c: ...............

30,000

5,060

630

— 750: —

353: 50

1,733: 50

I medeltal

Under

antagen årlig

A ...............

—

—

518

1,500: —

542: 50

2,560: 50

B 1 ............

—

—

588

— 1,400: —

589:l7

2,577:17

B 2 ............

—

—

714

— 1,700: —

679: 58

3,093: 58

C ...............

—

—

630

— 1,250: —

589: 17

2,469: 17

I medeltal

Under

antagen årlig

A ...............

-

—

518

— 1,800: —

051: —

2,969: —

B 1 ............

—

588

— 1,680: —

707: —

2,975: —

B 2 ............

—

—

714

— 2,040: —

815: 50

3,569: 50

C ...............

-

—

630

- 1,500: —

707: —

2,837: —

---- ''

.

1 medeltal

1 Uppgifter rörande lastförmåga, bränsleförbrukning och ringskattevikt samt övriga upps

Trafikförsäkringspremie 280 kronor per år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 174.

lil

Tuben 10.

personomnibussar efter föreslagna skattehöjningar.

Bensinskatt 10 öre för liter. Kingskatt: 3 kr. 50 öre för kg.)

Sammanlagd skatt

Ökning resp. minskning (—

) i förhållande till

nuvarande

skatt

Skatt +

försäkrings- premie

per ton- mil 2 8

öre

per

mil

i öre

per

tonmil2

öre

fordonsskatt

bensin- skatt

(25 %)

kr.

ring-

sammanlagt

i kr.

%

skatt

(75 %)

kr.

kr.

per

tonmil j

öre | %

körning av ti,000 mil.

58.1

10.9

128: —

32.8

180: —

139: 50

447: 50

2.8

34.5

12.7

59.4

9.4

148: —

33.6

168: —

151: 50

467: 50

2.4

35.6

10.9

71.4

9.3

184: —

34.7

204: —

174: 7 5

562: 75

2.5

35.6

10.5 ,

57.8

9.6

160: —

34.0

150: —

151:50

461: 50

2.5

36.3

11.2

9.s

33.6

2.5

35.6

‘ ... “

11.8

körning av 5,000 mil.

51.2

9.6

128: —

32.8

300: —

232: 50

660: 50

2.5

34.8

10.7 |

51.6

8.2

148: —

33.6

280: —

252: 50

680: 5 0

2 2

35.9

9.1

61.9

8.0

184: —

34.7

340: —

291: 25

815: 25

2.1

35.8

8.8

49.4

8.2

160: —

34.o

250: —

252: 50

662: 50

2.2

36.7

9.2

8.5

33.8

2.2

35.s

9.5 j

körning av 6,000 mil.

49.5

9.8

128: —

32.8

360: —

279: —

767: —

2.4

34. s

10.2

49.6

7.9

148: -

33.6

336: —

303: —

787: —

2.1

36.0

8.6

59.5

7.7

184: —

34.7

408: —

349: 50

941: 50

2.0

35.8

8.3

47.3

7.9

160: —

34.0

300: —

303: —

763: —

2.1

36.s

8.7

8.2

33.8

2.1

35.9

9.0

gifter, som legat till grund för beräkningarna, återfinnas i tab. 2. — 2 Vid halv last. —

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Majlis proposition Nr 174.

Skatte- och försäkringspremiebelastningen å

(Fordonsskatt: 14 kr. för 100 kg. tjänstevikt; skattefritt avdrag 600 kg.

1

Å r

1 i g

skatt1

Fabrikat- 1 beteckning

Försäljnings-

pris

kr.

Tjänste-

vikt

kg.

fordons-

skatt

kr.

bensin-

skatt

kr.

ring-

skatt

kr.

summa

skatt

kr.

Under

antagen årlig

A ............

4,240

1,850

182

—

175

—

80: 7 3

437: 73

B ............

4,035

1,910

196

—

170

—

80:7 3

446: 7 3

C 1 .........

5,950

2,000

196

—

200

—

113: G3

509: 63

C 2 .........

7,575

2,130

224

—

250

—

161: —

635: —

D 1 .........

7,800

2,100

210

—

225

—

141: 6 7

579: 67

D 2 .........

9,100

2,475

266

—

250

—

161: —

677: -

E ............

10,000—10,500

2,600

280

—

210

—

144: 6 7

634: 67

F ............

10,375

2,820

322

—

225

—

217: —

764: —

G 1 .........

14,500

2,750

308

—

250

—

210: —

768: —

G 2 .........

15,500

3,100

350

280

255:50

Under

885: 60

I medelia

antagen årlig

A ............

—

182

—

315

—

145: 3 2

642: 82

B ............

—

—

196

—

306

—

145: 32

647: 32

C 1 .........

—

—

196

—

360

—

204: 54

760:64

C 2 .........

—

—

224

—

450

—

289: so

963: 80

B 1 .........

—

—

210

—

405

—

260: 40

875: 40

D 2 .........

—

—

266

—

450

—

289: S0

1,005: so

E ............

—

—

280

—

378

—

260: 40

918: 4 0

F ............

—

—

322

—

405

—

390:60

1,117: 60

G 1 .........

—

308

—

450

—

378: —

1,136: —

G 2 .........

—

350

—

504

—

459: 9 0

1,313: 90

I medeltal

1 Uppgifter rörande lastförmåga, bränsleförbrukning och ringskattevikt samt övriga upp*

Trafikförsäkringspremien utgör för de med A, B, Cl och D 1 betecknade vagnarna 105

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

113

Tabell 11.

lastautomobiler efter föreslagna skattehöjningar.

Bensinskatt: 10 öre lör Uter. Ringskatt: 3 kr. 50 öre för kg.)

Sammanlagd skatt

Ökning resp. minskning (—

) i förhållande till

nuvarande

skatt

Skatt +

försäkrings

premie

per

tonmil2 8

öre

per .

mil

öre

per

tonmil2

öre

fordonsskatt

bensin- skatt

(25 %)

kr.

ring- skatt

(75 %)

kr.

sammanlagt

kr.

%

kr.

per

tonmil

öre

%

körning av 1,000 ini l.

43. S

15.5

32

—

21.3

35: —

34: 60

101: 60

3.6

30.2

19.2

44.7

15.6

36

—

22.5

34: —

34: 60

104: 60

3.6

30.6

19.3

51.0

17.6

36

—

22.5

40: —

48: 70

124: 70

4.3

32.4

21.2

63.5

19.8

44

—

24.4

50: —

69: —

163: —

5.1

34.6

22.6

58.0

21.8

40

—

23.6

45: —

62: —

147: —

5.4

34.0

25.1

67.7

18.2

56

—

26.7

50: —

69: —

175: —

4.7

34.9

20.6

63.5

16.5

60

—

27.8

42: —

62: —

164: —

4.8

34.8

18.8

76.t

18.8

72

-

28.8

45: —

93: —

210: —

5.0

37.9

20.5

76.8

17.1

68

—

28.3

50: —

90: —

208: —

4.7

37.1

19.1

88.6

16.6

80

—

29.6

58: —

109: 50

245: 50

4.6

38.4

18.2

17.7

25.6

4.6

34.5

20.5

körning av 1,800 mil.

35.7

12.7

32

21.3

63: —

62: 28

157: 28

3.1

32.4

14.7

35.8

12.6

36

22.5

61: 20

62: 28

159: 48

3.1

32.7

14.6

42.8

14.6

36

—

22.5

72: -

87: 66

195: 66

3.8

34.6

16.6

53.5

16.7

44

—

24.4

90: —

124: 20

258: 20

4.5

36.6

18.2

48.6

17.8

40

—

23.5

81: —

lil: 60

232: 60

4.7

36.2

20. o

55.9

15.0

56

26.7

90: —

124: 20

270: 20

4.0

36.7

16.3

51.0

13.3

60

27.3

75: 60

lil: 60

247: 20

3.6

36.8

14.6

62.1

14.9

72

—

28.8

81: —

167: 40

320: 4 0

4.8

40.2

16.1

63.1

14.0

68

—

28.8

90: —

162: —

320: —

3.9

39.2

15.1

73.0

13.6

80

—

29.6

100: 80

197: 10

377: 90

3.9

40.4

14.6

14.5

25.5

3.9

36.6

16.1

gifter, som legat till grund för beräkningarna, återfinnas i tab. 3. — 2 Vid halv last. —

kronor och för övriga 90 kronor per år.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Majrts proposition Nr 174

Innehållsförteckning.

Sid.

Inledning............................................................................................................ 10

Fördelningen av kostnaderna för vägväsendet ............................................... 11

Automobilbeskattningen i Sverige ..................................................................... 16

a) Historik ................................................................................................... 1®

b) Gällande bestämmelser och deras verkningar................................................... 18

c) Trafikförsäkring .....-.................................... ............................................... 20

Motorfordonsbeståndet under åren 1923—1931............................................... 21

Inhemsk produktion och utrikes handel beträffande motorfordon under åren

1925—1930 ................................................................................................... 23

Motorfordonsbeståndet den 30 september 1931................................................ 26

Motorfordonsbeståndets tjänsteviktsgruppering den 30 september 1931 ......... 27

Motorfordonstrafikens nuvarande belastning av skatter och trafikförsäkringspremier

..... 30

Automobilbeskattningen i vissa främmande länder .......................................... 37

Fördelningen av automobilbeskattningen på olika fordonskategorier............... 41

Yttranden av länsstyrelserna rörande automobilbeskattningen ........................ 45

Förändrade grunder för automobilbeskattningen ............................................. 47

1. Fördelningen av skatteökningen å fordon, gummiringar och bensin ............... 47

2. Höjning av bensinskatten........................................................................... 18

3. Ifrågasatt beskattning av annat motorbränsle än bensin................................ 49

a) Motorsprit....................................................................................... 1®

b) Annat icke skattepliktigt motorbränsle än motorsprit........................... 49

4. Höjning av gummiringskatten................ 50

a) Ökningen av slitstyrkan hos gummiringar.......................................... 50

b) Nedgången i pris å gummiringar ...................................................... 52

c) Departementschefens förslag.......................................................... 54

5- Höjning av fordonsskatten för automobiler................................................... 54

a) Allmänna synpunkter ..................................................................... 54

b) Skattebelastningen för närvarande i förhållande till vägslitningen ......... 54

c) Verkningarna i avseende å skattebelastningen av höjningen av bensin
och

gummiringskatterna ........................................................... 56

d) Huru bör fordonsskatten avvägas? ................................................... 57

e) Departementschefens förslag............................................................. 59

1) Fordonsskattens belopp per år för olika fordon ................................ 59

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174. 115

Sid.

6. Verkningarna av den föreslagna omläggningen av beskattningen av automobiler 61

a) Skatte- och trafikförsäkringspremiebelastningen å olika slag av trafik vid

den föreslagna ökningen av beskattningen ....................................... 61

b) Skattebelastningen enligt förslaget jämfört med skattebelastningen i vissa

andra länder .............................................................................. 65

7. Höjning av fordonsskatten för motorcyklar...............r................................... 66

a) Departementschefens förslag.............................................................. 66

b) Verkningarna av skatteskärpningen för motorcyklar .......................... 66

8. Beskattning av släpvagnar .......................................................................... 67

a) Gällande bestämmelser .................... 67

b) Tidigare uttalanden rörande beskattning av släpvagnar ...................... 68

c) Släpvagnsbeståndet...................................................................... 69

di Beskattning av släpvagnar i vissa främmande länder ........................... 71

e) Yttranden...................................................................................... 71

f) Fordonsskatt å släpvagnar ............................................................... 73

g) Departementschefens förslag ............................................................ 75

h) Gummiringskattens tillämplighet ........................................................ 76

9. Ifrågasatt särskild beskattning av motorfordon med massiva gummiringar ...... 76

a) Gällande bestämmelser ................................................................... 76

b) Beståndet av motorfordon med massiva ringar................................... 77

c) Departementschefens förslag...................................................... 78

10. Inkomstberäkning .................................................................................... 78

11. Särskilda frågor .................................................................... 79

a) Restitution av bensinskatt .............................................................. 79

b) Tid för ikraftträdande av de föreslagna skatteförhöjningarna ............... 80

Bilaga A.

Automobilbeskattningen i vissa främmande länder ............................................. 81

Tabeller ......................................................................................................... 92

bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. H2 hafi. (Nr i9l.) 8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. 2LU 1932:42 Utlåtande i anledning av väckta motioner angående obligatorisk inblandning i importerad bensin av motoralkohol, framställd ur avfallslut vid sulfitcellulosatill s. 7 i texten
  2. BU 1932:59 Utlåtande, i anledning av dels riksdagens revisorers uttalande angående åtgärder för reglering av konkurrensförhållandet mellan järnvägsoch automobiltrafiken, d s. 41 i texten
  3. 2LU 1932:38 Utlåtande i anledning av dels Kungl. May.ts proposition med förslag till förordning örn ändring i vissa; delar av motorfordonsförordningen den 20 juni 1930 s. 7 i texten
  4. Rskr. 1932:160 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922 s. 1 i texten
  5. BevU 1932:32 Betänkande, i anledning av Kungl. Mag-.ts proposition med förslag till förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den 2 guni 1922 s. 1 i texten