Sök i Ratio Lex

Angående provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl

1946-01-04 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:3, Angående provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 3.

1

Nr 3.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående provisorisk förbättring

av löneställningen för vissa befattningshavare

i statens tjänst m. fl.; given Stockholms slott den 4

januari 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om provisorisk förbättring

av löneställningen för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl.

Departementschefen anför därvid följande.

Inledning.

Genom de år 1938 och senare av statsmakterna antagna avlöningsreglementena

har en lönereglering efter väsentligen enhetliga grunder genomförts för

det stora flertalet statligt anställda eller med statsbidrag avlönade, kommunalt

anställda befattningshavare. För statliga civila befattningshavare i allmänhet

och lärare vid det statsunderstödda kommunala skolväsendet gäller

ett gemensamt löneplanssystem uppbyggt med löneplan A i civila avlönings
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 3.

X

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

reglementet som utgångspunkt. Inom detta system äro lönebeloppen graderade

förutom efter löneklass jämväl efter prisläget för de olika stationeringsorterna,

vilka i sådant hänseende äro indelade i nio grupper. För militära beställningshavare

gälla särskilda löneplaner, vilka delvis upptaga ortsgraderade lönebelopp.

I avlöningsreglementena är grundlönenivån avvägd med hänsyn tagen till

löneutvecklingen på allmänna arbetsmarknaden och levnadskostnadernas utveckling

fram till år 1935. Lönerna äro i begränsad omfattning automatiskt

rörliga i förhållande till den fortsatta utvecklingen av levnadskostnaderna.

Det rörliga tillägg, som för sådant ändamål utgår och som i regel beräknas

på lönebelopp av intill 900 kronor i månaden, är i avlöningsreglementena

maximerat till 15 procent. Detta maximum uppnåddes år 1940, då det procenttal,

som angiver levnadskostnadernas förhållande till 1935 års nivå, uppgick

till och överskred 120 (1935 — 100). Den ytterligare levnadskostnadsstegringen

har föranlett, att från och med år 1941 beviljats särskilda kristilllägg

å de lönebelopp, varå rörligt tillägg beräknas. Kristilläggsgrunderna

fastställas för begränsad tid av statsmakterna. För närvarande utgör kristilllägget

16 procent av samma lönebelopp å vilket rörligt tillägg beräknas. Detta

procenttal har gällt sedan levnadskostnadstalet uppnådde siffran 152. Enligt

de för innevarande budgetår gällande kristilläggsgrunderna skall det nuvarande

procenttalet för kristillägget ändras endast om index stiger till 160 eller

sjunker till 140. I förra fallet skall visst ytterligare tillägg utgå, i senare fallet

skall en omprövning av kristilläggen äga rum. Index har de senaste kvartalen

växlat mellan 154 och 155; för fjärde kvartalet 1945 har det senare

talet gällt.

Jämväl de löner, som utgå enligt äldre bestämmelser, äro i allmänhet rörliga

med levnadskostnaderna. De dyrtidstillägg, som utgå på ifrågavarande

löner, äro bestämda med augusti månad 1914 som basperiod. År 1940 begränsades

de procentuella dyrtidstilläggen till att utgå högst i förhållande till indextalet

188 (augusti 1914— 100), vilket motsvarar levnadskostnadstalet 120

i indexserien med år 1935 som basperiod. Emellertid har kristilläggsregleringen

gjorts tillämplig även på äldre löner i egentlig bemärkelse. Kristillägg

utgår efter samma procenttal som för nyreglerad lön och beräknas på det

belopp, varå dyrtidstillägg utgår, ökat med det belopp, vartill dyrtidstillägget

uppgår vid indextalet 156 (augusti 1914= 100), d. v. s. vid 1935 års genomsnittliga

levnadskostnadsnivå.

1944 och 1945 års tilläggsregleringar.

Vid 1944 års riksdag (prop. nr 296, r. skr. nr 487) fattades beslut örn provisoriskt

lönetillägg för budgetåret 1944/45 och tillfälligt barntillägg åt vissa

statliga befattningshavare och kommunalanställda lärare m. fl. Bestämmelser

därom meddelades i kungörelse den 1 december 1944, nr 754.

Genom beslut vid 1945 års riksdag (prop. nr 286, r. skr. nr 478) fastställdes

fortsatt tilläggsreglering för budgetåret 1945/46. Denna innebar en utbyggnad

i olika hänseenden av den ursprungligen fastställda. De för budgetåret gällande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

3

bestämmelserna i ämnet äro meddelade i kungörelser den 29 juni 1945,

nr 490, och den 30 november 1945, nr 733. Enligt dessa bestämmelser utgår

provisoriskt lönetillägg till vissa befattningshavare med lön enligt av Kungl.

Majit fastställd löneplan. För de personalgrupper, som äro anslutna till det

gemensamma löneplanssystemet för den civila statsförvaltningen och det statsunderstödda

kommunala skolväsendet (löneplan A i civila avlöningsreglementet

m. fl.), är tillägget begränsat till 10 löneklassen och lägre löneklasser.

Tilläggets årsbelopp framgår av följande sammanställning.

Löneklass

Kronor

Löneklass

Kronor

g—e.........

........ 300

7 ........

....... 240

d—a.........

8 ........

....... 180

1—5.........

....... 420

9, 10........

....... 120

6 .........

....... 300

För militära beställningshavare i motsvarande lönelägen utgår provisoriskt

lönetillägg enligt liknande grunder, för beställningshavare tillhörande löneplan

Ma i manskapsavlöningsreglementet dock med viss reduktion på grund

av utgående naturaförmåner. Med beställningshavare underkastade militära

avlöningsreglementet eller manskapsavlöningsreglementet likställas vissa

andra personalgrupper under tjänstgöring, vid vilken vederbörande åtnjuta

lön enligt de grunder, som gälla för nyssnämnda beställningshavare.

Provisoriskt lönetillägg tillkommer icke befattningshavare på indragningsstat

utan tjänstgöringsskyldighet.

Det provisoriska lönetillägget anses, såvitt angår avlöningsförfattningamas

tillämpning, i allmänhet tillhöra lönen för vederbörlig löneklass. Rörligt tillägg

eller kristillägg beräknas dock icke på det provisoriska lönetillägget.

För vissa grupper anställningshavare ha specialföreskrifter betingats av

särskilda anställnings- eller avlöningsförhållanden. I dessa och andra hänseenden

överlämnades genom riksdagsbesluten åt Kungl. Majit att meddela

närmare bestämmelser. Dylika bestämmelser ha influtit i kungörelserna.

I riksdagsbesluten förutsattes vidare, att Kungl. Majit skulle äga att efter

erforderliga undersökningar förordna om motsvarande provisorisk löneförbättring

för befattningshavare, som atnjöto lön enligt äldre avlöningsbestämmelser

jämte dyrtidstillägg och samtidigt i sin egenskap av löntagare i egentlig

mening uppburo kristillägg. Dylika förordnanden lia meddelats genom särskilda

Kungl. Majlis beslut vid sidan av kungörelserna.

Såväl för budgetåret 1944/45 som för innevarande budgetår har det provisoriska

lönetillägget kombinerats med utbetalning av tillfälligt barntillägg. För

innevarande budgetår har dylikt tillägg utgått icke blott, såsom under budgetåret

1944/45, till befattningshavare med rätt till provisoriskt lönetillägg utan

även till befattningshavare i högre lönelägen, nämligen i högst 20 löneklassen

i löneplan A respektive motsvarande löneläge. Barntillägget har för innevarande

budgetår utgått såsom engångsbelopp med 100 kronor till befattningshavare

med 1 barn, beträffande vilket förutsättningarna för rätt till barntillägg

förelegat, och med 200 kronor till befattningshavare med 2 eller flera sådana

barn.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 3.

Vissa riktlinjer för den pågående omarbetningen av

löneförfattningarna.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1945 har tillsatts en kommitté, benämnd

1945 års lönekommitté, med uppdrag att verkställa revision av gällande

avlöningsbestämmelser för befattningshavare vid den civila och militära

statsförvaltningen och det statsunderstödda kommunala skolväsendet. I

direktiven för kommittén framhölls angelägenheten av att, sedan det europeiska

kriget upphört, så snart som möjligt få tjänstemännens reallöner avvägda

efter den standard, som kunde anses skälig nied hänsyn till efterkrigslägets

förhållanden. Det syntes enligt direktiven rimligt att räkna med att

efterkrigstiden skulle föra med sig en återhämtning i det allmänna välståndet

inom landet. I den mån så skedde borde även löntagarna bli delaktiga i återhämtningen.

Det borde alltså bli en uppgift för löneutredningen att, med aktgivande

på utvecklingen av det ekonomiska läget och löneutvecklingen på

den allmänna arbetsmarknaden, pröva i vilken mån och på vilka vägar den

genomsnittliga lönenivån skulle kunna återföras till förkrigstidens reallönestandard.

I direktiven berördes vidare frågan om lönernas dyrortsgradering. Därvid

hänvisades till det förslag i dyrortsfrågan, som avgivits av 1943 års dyrortskommitté.

Det förutsattes, att nämnda förslag, i vad anginge metoderna för

fastställandet av levnadskostnadernas variationer olika orter emellan, skulle

underställas 1945 års riksdag vid dess höslsession i samband med frågan örn

skattegrupperingen efter 1945 års utgång. I övrigt skulle utredningen i ämnet

tagas till utgångspunkt för de överväganden i dyrortsfrågan, som skulle äga

rum vid löneplanernas omarbetning. Att en dyrortsgradering av lönerna alltjämt

borde ingå i lönesystemet, fastslogs emellertid i direktiven, liksom även

att dyrortsgraderingen borde innebära en minskning i den nuvarande skillnaden

mellan lönerna i lägsta och högsta ortsgrupp.

Beträffande direktivens innehåll i övrigt må nämnas, att frågan om behovsprincipens

tillämpning ansågs böra lämnas åsido vid löneregleringen, då

den icke lämpligen borde upptagas till behandling med avseende enbart å

statliga och därmed jämställda löntagare. I detta sammanhang framhölls,

att de tillfälliga barntillägg, som beslutats för budgetåren 1944/46, varit betingade

av det särskilda krisläget och tilläggsregleringarnas karaktär av provisorier,

vilka omständigheter ansetts berättiga till att bortse från de invändningar,

som kunde riktas mot en differentiering av löneförbättringen efter

försörjningsbördan.

Den nya löneregleringen beräknas icke kunna träda i kraft tidigare än den

1 juli 1947.

Vid behandlingen av dyrortsfrågan under 1945 års riksdags höstsession

framställdes från riksdagens sida icke någon erinran mot den i direktiven för

lönekommittén förutsatta ordningen för frågans vidare behandling. I sammansätta

stats- och bevillningsutskottets utlåtande nr 6, vilket godkändes av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

5

riksdagen genom skrivelse nr 577, gjordes emellertid ett uttalande vilket berörde

grunderna för den fortsatta provisoriska löneförbättring, som erfordras

under nästa budgetår. Utskottet framhöll, att det av kriget och andra omständigheter

föranledda, redan nu betydande dröjsmålet med ny dyrortsgruppering

bleve påfrestande för särskilt tjänstemännen i de fyra lägsta ortsgrupperna.

I anslutning till de i olika motioner uttalade önskemålen fann utskottet

påkallat, att dessa tjänstemän redan från och med nästa budgetår erhölle

kompensation för den inträdda sammanpressningen av levnadskostnadsskillnaderna.

Då detta icke lämpligen kunde ske genom en omarbetning av löneplanema

och provisorisk omgruppering av orterna, förordade utskottet i stället,

att vid utformningen av de provisoriska lönetilläggen för nästa budgetår

hänsyn toges till den minskning i spännvidden mellan levnadskostnaderna,

som konstaterats genom dyrortskommitténs undersökningar, och att därigenom

i möjligaste mån tillgodosåges önskemålet om minskad spännvidd mellan

lönerna å dyrare och billigare orter.

Allmänna synpunkter på den förnyade provisoriska

tilläggsregleringen.

Vid förhandlingar med personalorganisationerna om den förnyade tillläggsregleringen

för nästa budgetår ha önskemål örn en utbyggnad av det

nuvarande provisoriet framförts. Utgångspunkterna för den provisoriska löneförbättringen

ha undergått vissa förskjutningar efter den nu gällande tilläggsregleringens

utarbetande. Krigets avslutande har givit förhoppningar om en

ekonomisk återhämtning, och det har ansetts försvarligt att man inriktar sig

på en förbättring av löneställningen för statsanställda och med dem jämförliga

löntagare, vilka under krigsåren kommit i en relativt eftersatt ställning.

Riktlinjer ha uppdragits för en allmän lönereglering i detta syfte. Därvid

har även fastställts, att en minskning av dyrortsskillnaden i löneskalan bör

eftersträvas, och numera föreligger ett direkt uttalande från riksdagens sida,

att den blivande provisoriska löneförbättringen bör så anordnas, att den kommer

att bidraga till en dylik minskning. Jämväl får man utgå ifrån att det

nuvarande provisoriet med tillfälliga barntillägg vid den definitiva löneregleringen

icke kommer att få någon motsvarighet i form av differentiering av

lönerna efter behovsgrunder.

Det bör av naturliga skäl tillses, att den provisoriska löneförbättringen begränsas

så, att den icke föregriper den blivande definitiva löneregleringen

utan hellre lämnar utrymme för en ytterligare förbättring vid den definitiva

regleringen. Även med beaktande härav har det funnits skäligt att låta den

förnyade provisoriska förbättringen gå avsevärt längre än den nuvarande. Det

har därvid förutsatts, att den definitiva löneregleringen skall komma att innebära

en hoppressning av löneskalan icke hiöl t såvitt angår dyrortsgraderingen

utan även på det sätt att de lägst avlönade få en procentuellt sett något större

löneförbättring. Genom det hittillsvarande provisoriet har en viss sådan hop
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Alaj:ts proposition nr 3.

pressning skett, och ett fullföljande därav inom ramen för vad som kan antagas

bli resultatet av den definitiva löneregleringen har synts rimligt i betraktande

av att den ekonomiska påfrestningen på de anställda under krigsåren

i särskilt hög grad gjort sig kännbar i de lägre lönelägena, där lönebeloppen

lämnat mindre utrymme för en anpassning. Vad härefter beträffar

frågan örn provisoriets utsträckning uppåt i löneskalan, har det ansetts kunna

tagas för givet, att den definitiva löneregleringen kommer att innefatta en

också procentuellt sett icke oväsentlig höjning av lönerna jämväl i mellangraderna

och högre grader. Med hänsyn härtill har det ansetts skäligt att låta

den provisoriska förbättringen omfatta hela löneskalan. Däremot har det icke

förefallit motiverat att vid ett provisorium som detta i mera avsevärd utsträckning

låta tilläggsbeloppen bestämmas i förhållande till den utgående lönens

storlek och sålunda öka tilläggsbeloppen i högre löneklasser. Såväl i detta som

i andra avseenden har hänsyn tagits till att även denna löneförbättring i viss

mån får betraktas som en krislönereglering med de begränsningar ur lönepolitisk

synpunkt, som ha sin grund i kristidens förhållanden.

Med hänsyn till vad som förekommit vid behandlingen av dyrortsfrågan

vill jag förorda, att tilläggsbeloppen differentieras efter ortsgrupp på sådant

sätt, att tilläggsregleringen, i den begränsade utsträckning det för närvarande

lämpligen kan ske, kommer att verka utjämnande i dyrortshänseende.

Från angivna utgångspunkter har jag efter överläggningar med vederbörande

personalorganisationer funnit mig kimna förorda en provisorisk löneförbättring

enligt följande huvudsakliga riktlinjer, vilka personalorganisationerna

förklarat sig kunna godtaga. Tilläggsregleringen skall enligt förslaget

för nästa budgetår utbyggas så, att det provisoriska lönetillägget kommer

att omfatta hela löneskalan och för den huvudsakliga delen av denna

(4 löneklassen och högre lönelägen) kommer att uppgå till årsbelopp av 720

resp. 690 och 660 kronor i ortsgrupperna A—C resp. D—F och G—I. För

de lägre löneklasserna föreslås något mindre belopp, de minsta utgörande 600

resp. 570 och 540 kronor (för löneklasserna g—a). Beräknat för medeldyr

ort medföra dessa tillägg i stort sett, att reallönen i lönelägena upp till och

med 7 löneklassen återföres till eller kommer att överstiga nivån vid krigsutbrottet.

Av skäl som förut blivit antytt har förnyad utbetalning av tillfälligt barntillägg

under nästa budgetår ansetts icke böra ifrågakomma.

Förslaget förutsätter, att grunderna för kristilläggen skola oförändrade erhålla

giltighet även för nästa budgetår. Fråga om proposition till riksdagen

med förslag härom torde få anmälas senare i dag.

Vid förhandlingarna ha önskemål framförts om att den sålunda för nästa

budgetår tillämnade utbyggnaden av tilläggsregleringen måtte få någon motsvarighet

för det innevarande budgetåret. Ur de synpunkter, som i det föregående

anlagts på frågan om den provisoriska tilläggsregleringen, har det

ansetts rimligt, att en viss löneförbättring tillerkännes anställningshavama

för det löpande budgetåret utöver vad som tidigare medgivits. Lämpligen bör

detta ske på det sätt att, sedan riksdagen fattat beslut i ärendet, under det

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

7

löpande budgetåret till här ifrågavarande personal utbetalas engångstillägg,

att i förekommande fall utgå utöver för budgetåret bestämda provisoriska

lönetillägg och tillfälliga barntillägg. Engångsbeloppet har ansetts böra fastställas

oberoende av löneklass och ortsgrupp till 300 kronor.

Jag torde nu få övergå till en närmare redogörelse för den föreslagna tillläggsregleringen.

Provisoriskt lönetillägg för budgetåret 1946/47.

Det stora flertalet statliga civila befattningshavare och lärare vid det statsunderstödda

kommunala skolväsendet äro anslutna till det löneplanssystem,

som ursprungligen fastställts genom löneplan A i civila avlöningsreglementet

och sedermera utbyggts nedåt genom icke-ordinariereglementenas löneplaner

och speciallöneplanerna för lägre icke-ordinarie vård- och ekonomipersonal

vid vissa vårdanstalter m. fl. institutioner. Hit höra löneplanerna A, Eo och

Ex inom den statliga civilförvaltningen, Ca, MEo och MEx inom försvarsväsendet

samt Ek, U, V och MV för den lägre icke-ordinarie vård- och ekonomipersonalen.

Vidare höra till denna grupp dels löneplan K för lärare vid

högre kommunala skolor — med vilka Övningslärare med lön enligt provisoriska

bestämmelser äro att likställa — dels löneplan L för lärare vid folkskoleväsendet

— med vilka nomadlärare samt vissa befattningshavare vid

sjukvårdsanstalter och barnhem m. fl. institutioner äro att likställa — dels

löneplan S för lärare vid sinnesslöskolor m. fl. anstalter.

Det provisoriska lönetillägget för ifrågavarande befattningshavare bör enligt

de principer, för vilka i det föregående redogjorts, under nästa budgetår

utgå med årsbelopp, som framgå av följande sammanställning:

Ortsgrupp [Ortsgrupp Ortsgrupp

Löneklass A—C D—F G—I

kronor kronor kronor

g—a................. 600 570 540

1—3 ................. 660 630 600

4 och högre.......... 720 690 660

Provisoriskt lönetillägg bör vidare tillkomma befattningshavare med lön

enligt endera av de allmänna löneplanerna B och C i civila avlöningsreglementet

samt befattningshavare, som äro underkastade samma reglemente och

åtnjuta lön enligt särskild löneplan eller eljest enligt särskilda bestämmelser

i reglementet. Till denna grupp höra exempelvis ett antal civila chefstjänstemän

samt landshövdingar, läroverksrektorer, provinsialläkare och distriktsveterinärer.

Enligt förslag, som framlägges i annat sammanhang, skola även

justitieråd och regeringsråd från och med nästa budgetår tillhöra ifrågavarande

grupp av civila avlöningsreglementet underkastade befattningshavare. För

här avsedda befattningshavare bör utgå samma provisoriska lönetillägg som

i de högre löneklasserna av löneplan A. Om lönen icke är dyrortsgraderad, bör

tillägget utgå med 660 kronor. Vad nu anförts bör i tillämpliga delar gälla

även civilmilitär personal tillhörande löneplan Cb i militära avlöningsreglementet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

De för militära beställningshavare på aktiv stat gällande löneplanerna i

militära avlöningsreglementet och manskapsavlöningsreglementet äro uppbyggda

på grundval av särskilda löneklassystem. Med undantag för manskap

tillhörande löneplan Ma i manskapsavlöningsreglementet befinna sig dessa

beställningshavare i högre löneställning än löneklass 3 i A-löneplanen och

böra följaktligen erhålla ett tillägg av 720, 690 eller 660 kronor beroende

på ortsgruppen. För beställningshavare med icke-dyrortsgraderad lön bör

det sistnämnda beloppet utgå.

Vad däremot angår manskap tillhörande löneplan Ma utgår en väsentlig

del av avlöningsförmånerna i naturaförmåner. Beloppet av provisoriskt lönetillägg

för sådant manskap synes därför böra undergå skälig reducering, varvid

hänsyn bör tagas till att beställningshavare såvitt angår den del av avlöningen,

som utgöres av naturaförmåner, icke behövt vidkännas någon del

av verkningarna av levnadskostnadsstegringen. Reduceringen synes böra ske

med samma belopp som enligt den nu gällande tilläggsregleringen. De provisoriska

lönetilläggen för beställningshavare på löneplan Ma ha således

upptagits till följande årsbelopp.

Löneklass i löneplan Ma Kronor

1—4....................... 420

5—8....................... 480

9—12....................... 540

För beställningshavare, som i stället för fri inkvartering åtnjuter hyresoch

ortstillägg, böra de nu angivna årsbeloppen ökas med 30 kronor i ortsgrupp

D—F och 60 kronor i ortsgrupp A—C.

Huvudgrunderna för det nuvarande provisoriska lönetillägget böra i övrigt

i tillämpliga delar erhålla fortsatt giltighet. Sålunda bör med personal på aktiv

stat likställas sådant manskap på civilanställningsstat eller över stat

som åtnjuter avlöning enligt samma eller väsentligen samma grunder som

manskap på aktiv stat. Vad som föreslagits örn provisoriskt lönetillägg åt

vissa beställningshavare synes böra gälla även när krigsavlöningsreglementet

är tillämpligt på sådana beställningshavare. Vidare bör rätt till provisoriskt

lönetillägg åtnjutas även av innehavare av anställning i reserven eller

därmed jämförlig anställning, när han vid tjänstgöring åtnjuter lön enligt

reglerna för beställningshavare på aktiv stat, samt innehavare av sådan för

pensionerad personal avsedd arvodesbefattning, för vilken avlöningen utgår

enligt löneplan för aktiv personal.

Provisoriskt lönetillägg skall sålunda enligt förslaget utgå till vissa anställningshavare

inom i det föregående berörda förvaltningsområden, vilka

i egenskap av civila ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänstemän (aspiranter)

eller innehavare av vikariatslöneförordnande eller såsom militära eller

civilmilitära beställningshavare åtnjuta lön enligt av Kungl. Majit fastställd

löneplan. Med dessa äro vissa anställningshavare med avlöning enligt i det

föregående berörda särskilda bestämmelser att likställa. Vad däremot angår

de anställningshavare inom samma förvaltningsområden, vilka icke åtnjuta

lön enligt dylik löneplan i nyss angiven egenskap respektive enligt berörda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

9

särskilda bestämmelser, stå dessa anställningshavare, i likhet med kollektivavtalsanställd

personal, utanför den genom avlöningsreglementena och

kristilläggsbestämmelserna verkställda regleringen av löneställningen med

lön avvägd efter en viss gemensam grundnivå samt rörligt tillägg och

kristillägg. Också saknas gemensamma hållpunkter för att beträffande de

olika här avsedda personalgrupperna åvägabringa en allmän omprövning

av lönenivån motsvarande den, som ligger till grund för provisoriskt

lönetillägg. För dessa personalgrupper bör därför i princip liksom förut

gälla, att de icke omfattas av den provisoriska tilläggsregleringen men att

hinder icke bör möta för att företaga de jämkningar i löneställningen, som

kunna finnas påkallade och förenliga med de allmänna riktlinjerna på löneområdet.

Beträffande dylika jämkningar ha vid behandlingen av frågan om

provisoriska lönetillägg vid 1944 och 1945 års riksdagar gjorts vissa principuttalanden.

Då frågan om eventuell löneförbättring för kollektivavtalsanställd

personal blir beroende på avtalsförhandlingar, har jag beträffande sådan

personal endast att hänvisa till berörda principuttalanden. Vad åter beträffar

andra anställningshavare utom löneplan — huvudsakligen arvodesavlönade

— bör det bli beroende på prövning efter omständigheterna, huruvida

och med vilket belopp avlöningsförbättring i här åsyftade fall bör utgå.

Framför allt kan en jämkning framstå som motiverad i fråga om arvoden

som äro bestämda att motsvara avlöningen i viss löneklass eller eljest äro

fastställda i nära anslutning till avlöningen för personal på löneplan Dock

förekomma fall då den löneklass, till vilken ett arvode är anknutet, icke blivit

fastställd på grundval av en jämförelse med löneplaceringen för jämförliga

befattningshavare på löneplan utan blivit vald så att den skall täcka en viss

arvodesnivå avvägd efter förhållandena på allmänna arbetsmarknaden. För

dylika fall ger den provisoriska lönetilläggsregleringen uppenbarligen icke någon

anledning att jämka arvodet. Å andra sidan kan det i vissa fall synas

rimligt, att det provisoriska lönetillägget får åtföljas av någon skäligt avvägd

förbättring för arvodestagare, oaktat något direkt påvisbart samband

mellan löneplanen och arvodesnivån icke föreligger. Under alla förhållanden

bör emellertid därvid förutsättas, att arvodet icke genom fri lönesättning blivit

avvägt efter läget på allmänna arbetsmarknaden. Vad nu anförts har i

tillämpliga delar giltighet även beträffande personal inom krisförvaltningen.

Det stora flertalet anställningshavare, varom här är fråga, hör till affärsverken

eller till större förvaltningar, för vilka anslagsposterna till avlöningar

åt icke-ordinarie personal äro förslagsvis upptagna i avlöningsstaterna; även

för krisförvaltningens personal utgå arvodena från förslagsvis anvisade anslagsmedel.

För dessa fall komma medel att stå till myndigheternas förfogande

-—- eller kunna av Kungl. Majit ställas till förfogande —- för genomförande

av de jämkningar i avlöningen, som anses påkallade i anslutning till den

provisoriska tilläggsregleringen. Beträffande de anställnigshavare åter, som

avlönas från anslag eller anslagsposter vilka äro maximerade genom riksdagsbeslut,

förutsattes vid de tidigare tilläggsregleringarna, ali framställning skulle

göras till riksdagen örn överskridande av anslagsmedlen, för den händelse

dessa icke skulle himna tillgång lill ifrågakonnnande löneförbätlring. Den örn
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

ständigheten, att den provisoriska tilläggsregleringen utsträckes att omfatta

hela löneskalan, gör emellertid, att frågan örn tilläggsregleringens konsekvenser

i form av jämkningar i löneställningen för olika grupper anställningshavare

utom löneplan får betydligt större aktualitet än förut. Med hänsyn bland

annat till att det här endast rör sig om ett provisorium för en begränsad tid

anser jag mig kunna tillstyrka, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande

att i nu avsedda fall förordna om överskridande av respektive anslag

eller anslagsposter med erforderligt belopp. För jämkning av arvoden fastställda

genom riksdagsbeslut erfordras dessutom särskilt medgivande av riksdagen.

Jag anser mig kunna förorda, att Kungl. Majit jämväl utverkar bemyndigande

att förordna om provisorisk jämkning av sådana arvoden.

Vad härefter angår befattningshavare, som åtnjuta lön enligt äldre avlöningsbestämmelser

jämte dyrtidstillägg och som samtidigt i sin egenskap av

löntagare i egentlig mening uppbära kristillägg, bör det ankomma på Kungl.

Majit att efter erforderliga undersökningar förordna om rätt till provisoriskt

lönetillägg samt om de beräkningsgrunder som därvid böra tillämpas. Tidigare

har så blivit fallet endast beträffande ett fåtal befattningshavare. Till följd

av lönetilläggens utsträckning till de högre lönelägena tillkomma nu bland

andra universitetsprofessorer och vissa lantmätare.

Provisoriskt lönetillägg synes fortfarande icke böra tillkomma befattningshavare

på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet.

I det föregående har förordats, att provisoriskt lönetillägg skall tillkomma

lärare hänförliga till löneplan L i folkskolans avlöningsreglemente. Nämnda

reglemente upptager även en löneplan för extra lärare med lönebeloppen

bestämda såsom dagbelopp. Dessa lärare, som åtnjuta rörligt tillägg och kristillägg,

böra erhålla provisoriskt lönetillägg omräknat till lämpligt avrundat

dagbelopp. Detsamma bör gälla vissa motsvarande befattningshavare vid

sjukvårdsanstalter, barnhem, sinnesslöskolor m. fl. institutioner.

Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga

specialföreskrifter om provisoriskt lönetillägg för personal, som övertagits

från enskilt järnvägsföretag eller annat enskilt företag vid dess förstatligande.

Aven beträffande det lönetekniska anordnandet av det provisoriska lönetillägget

synas de hittillsvarande grunderna i huvudsak böra erhålla fortsatt

tillämpning. Bland annat bör sålunda fortfarande gälla, att tillägget i allmänhet

i fråga om avlöningsbestämmelsemas tillämpning likställes med lön men

icke skall vara förenat med rörliga tilläggsförmåner.

Tillfälligt lönetillägg.

Såsom i det föregående nämnts har det ansetts motiverat att kombinera

den för nästa budgetår tillämnade utbyggnaden av det provisoriska lönetilllägget

med engångsutbetalning av ett tillfälligt lönetillägg, att utgå under innevarande

budgetår vid sidan av den tidigare beslutade provisoriska löneförbättringen

för detta budgetår. Tillfälligt lönetillägg bör i princip tillkomma

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

11

samma löntagarkategorier som enligt vad i det föregående föreslagits skola

erhålla provisoriskt lönetillägg under budgetåret 1946/47. I analogi med vad

som föreskrivits beträffande tillfälligt barntillägg bör emellertid det tillfälliga

lönetillägget icke tillkomma innehavare av anställning i reserven eller därmed

jämförlig anställning vid försvaret, dock att tillägget bör med hänsyn till de

särskilda anställningsförhållandena utgå till aspirantanställt underbefäl i

reserven.

Beloppet av det tillfälliga lönetillägget bör, såsom förut angivits, oberoende

av såväl dyrortsgrupp som löneläge utgöra 300 kronor. Med detta belopp bör

tillägget utgå även till manskap tillhörande löneplan Ma. Beträffande sådant

manskap har nämligen hänsyn till i det föregående omnämnda naturaförmåner

tagits redan vid beräknandet av det provisoriska lönetillägget för innevarande

budgetår.

Då tillfälligt lönetillägg är avsett att utgå som engångsbelopp, måste de förutsättningar

för rätt att åtnjuta tillägget, som hänföra sig till anställningen,

vara för handen vid en bestämd tidpunkt eller under en bestämd tidsperiod.

Vidare bör tillses, att tillägget icke får utgå på grund av en alltför kortvarig

anställning eller vid anställning utan fortlöpande tjänstgöringsskyldighet.

Därjämte erfordras reglering av frågan örn inverkan av tjänstledighet m. m.

i förevarande hänseende. I likhet med vad som skedde beträffande motsvarande

spörsmål vid fastställandet av tillfälligt barntillägg senast för innevarande

budgetår torde närmare förslag i angivna ämnen få underställas Kungl.

Majit, sedan riksdagen fattat beslut i ärendet. Jag torde här få inskränka

mig till att ange vissa preliminära riktlinjer, efter vilka spörsmålen synas

kunna lösas.

För rätt att åtnjuta tillfälligt lönetillägg bör förutsättas, att befattningshavaren

å viss dag, exempelvis den 1 mars 1946, innehar sådan anställning, som

berättigar till dylik förmån. Dock synes tillägget skäligen böra tillkomma

även den, som tidigare under det löpande budgetåret blivit pensionerad från

dylik anställning. Om extra befattningshavare (aspirant) vid den ifrågavarande

tidpunkten är permitterad, bör detta icke i och för sig betaga honom rätten

till lönetillägg.

För erhållande av fullt lönetillägg bör i regel förutsättas, att befattningshavaren

före nyss avsedda tidpunkt men efter ingången av juli 1945 under

ett visst antal dagar, förslagsvis 150, ägt uppbära lön i sådan anställning,

varom här är fråga. Om detta villkor ej är uppfyllt, bör tillägget reduceras

i förhållande till vad som brister i det fordrade antalet dagar och således

begränsas till 2 kronor för varje dag för vilken befattningshavaren ägt uppbära

lön. Tjänstledighet med avstående av hela lönen bör dock ej läggas vederbörande

till last, om tjänstledigheten föranletts av offentligt uppdrag eller

av militärtjänstgöring, vilken ålegat befattningshavaren såsom anställningshavare

i reserven eller i därmed jämförlig egenskap. I vad mån tid, då befattningshavaren

innehaft arbetar- eller arvodesanställning i statens tjänst

eller varit permitterad på grund av arbetsbrist, bör tillgodoräknas, torde få

bero på omständigheterna i det särskilda fallet. Nedsättning av det tillfälliga

lönetillägget bör kunna ske vid nedsättning i tjänstgöringstiden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Det tillfälliga lönetillägget bör utbetalas snarast möjligt efter det riksdagen

fattat beslut därom.

Vad i det föregående anförts om prövningen av speciella frågor rörande

provisoriskt lönetillägg för nästa budgetår synes böra gälla beträffande motsvarande

frågor rörande tillfälligt lönetillägg. Vad angår anställningshavare,

som icke åtnjuta lön enligt löneplan eller äro att likställa med befattningshavare

å löneplan, torde på frågan om utbetalning av engångstillägg få anläggas

delvis samma synpunkter som på den förut berörda frågan örn arvodeshöjning

för ifrågavarande anställningshavare. I främsta rummet synes

det motiverat, att dylikt engångstillägg får utgå, när själva arvodet är fastställt

i nära anslutning till avlöningen för befattningshavare på löneplan och

därför anses böra uppräknas i anslutning till det provisoriska lönetillägget.

Bemyndigande för Kungl. Maj:t att medge överskridande av riksdagsmaximerade

anslag och anslagsposter för beredande av här ifrågavarande engångsförmåner

samt att bevilja engångstillägg åt arvodestagare med av riksdagen

bestämda arvoden torde böra utverkas hos riksdagen.

Anslagsberäkningar m. m.

Kostnaderna för provisoriskt lönetillägg under innevarande budgetår beräknades

i propositionen 1945: 286 till närmare 23 miljoner kronor. Kostnaderna

för tillfälligt barntillägg under samma budgetår uppskattades i propositionen

till närmare 4 miljoner kronor. Den nu föreslagna utbyggnaden av

lönetilläggsregleringen föranleder en betydande kostnadsökning. Utgifterna

för det provisoriska lönetillägget för nästa budgetår ha uppskattats till omkring

110 miljoner kronor, därav 47 miljoner kronor för affärsverken, 44

miljoner kronor för statsförvaltningen i övrigt och 19 miljoner kronor för

det statsunderstödda skolväsendet. Detta innebär en ökning av årskostnaden,

såvitt det provisoriska lönetillägget angår, med 87 miljoner kronor. I nu anförda

siffror ingå icke kostnaderna för sådana i det föregående berörda höjningar

av arvoden m. m., som kunna ifrågakomma i anslutning till tilläggsregleringen.

Den å det statsunderstödda skolväsendet belöpande kostnaden torde i

princip böra bestridas av statsmedel i samma utsträckning som andra kontanta

avlöningsförmåner åt de anställda. För den ojämförligt största hithörande

personalgruppen, nämligen folk- och småskollärare, innebär detta,

att hela kostnaden skall bestridas av statsmedel. Vad angår statsbidraget till

avlöningskostnaden för hithörande personalgrupper vid de statsunderstödda

sinnesslöskolorna och därmed jämställda anstalter utgår detta för innevarande

budgetår med tre fjärdedelar av kostnaden. Riksdagen har emellertid i

skrivelse 1945:433 uttalat sig för att staten från och med nästa budgetår

skall övertaga hela avlöningskostnaden och anhållit om därav påkallade förslag

till årets riksdag. Vid statens övertagande av hela avlöningskostnaden

bör även det provisoriska lönetillägget helt bestridas av statsmedel. På grund

av ordningen för utbetalning av statsbidrag komma statsverkets utgifter för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 3.

13

provisoriskt lönetillägg under nästa budgetår vid det statsunderstödda skolväsendet

att belasta riksstaten för budgetåret 1947/48.

För affärsverken böra kostnaderna för provisoriskt lönetillägg bestridas

av de medel, av vilka verkens utgifter i övrigt bestridas. Vid bank- och fondinspektionen,

sparbanksinspektionen, försäkringsinspektionen och statens

pensionsanstalt samt för stuteriväsendet och luftfartsfonden torde kostnaderna

böra bestridas från särskilda poster i respektive verks och inrättningars

stater. I övrigt bör det provisoriska lönetillägget bestridas från anslag

å riksstaten.

Kostnaden för den föreslagna engångsutbetalningen av tillfälligt lönetilllägg

under innevarande budgetår har uppskattats till omkring 49 miljoner

kronor, därav 19 miljoner kronor vid affärsverken, 22 miljoner kronor vid

statsförvaltningen i övrigt och 8 miljoner kronor vid det statsunderstödda

skolväsendet. I fråga om den utsträckning, i vilken kostnaden bör bestridas

av statsmedel, torde få hänvisas till vad nyss anförts i fråga om bestridandet

av provisoriskt lönetillägg. Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som

föreligga beträffande sinnesslöskolorna och därmed jämförliga anstalter, vill

jag emellertid förorda, att staten bestrider hela utgiften för tillfälligt lönetilllägg

vid dessa anstalter. Utgifterna för tillfälligt lönetillägg åt statsanställda

synas böra, utom vad angår affärsverken, bestridas från anslag å tilläggsstat

för det löpande budgetåret, utan att undantag därvid göres beträffande personal,

vars avlöning eljest bestrides å specialbudget. Då emellertid tillfälligt

lönetillägg under tolfte huvudtiteln endast kommer i fråga vid statens pensionsanstalt,

torde det belopp, som för ändamålet erfordras vid anstalten och

vilket begränsar sig till omkring 5 000 kronor, få bestridas från den i staten

för anstalten upptagna förslagsposten till provisoriskt lönetillägg.

I anslutning till vad i det föregående anförts, förordar jag, att särskilda

förslagsanslag under de olika huvudtitlarna äskas dels till tillfälligt lönetilllägg

å tilläggsstat II till riksstaten för det löpande budgetåret, dels till provisoriskt

lönetillägg å riksstaten för nästa budgetår. Anslagen å tilläggsstat II

för det löpande budgetåret ha beräknats till följande belopp.

Andra huvudtiteln .............................. kronor 550 000

Tredje » » 80 000

Fjärde » » 12 500 000

Femte » » 4 100 000

Sjätte » » 350 000

Sjunde » » 1 500 000

Åttonde » I * * * * * * 8 2 000 000

Nionde » 8 475 000

Tionde » 8 500 000

Elfte » * 5 500

Fjortonde » .............................. 8 ___ bo UDO

Summa kronor 22 125 500.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 3-

Förslag om anvisande av ifrågavarande tilläggsstatsanslag under de olika

huvudtitlarna framställas av vederbörande departementschefer i samband

med behandlingen denna dag av förslag till proposition angående utgifter å

tilläggsstat II till riksstaten för det löpande budgetåret.

Vad härefter angår anslagen till provisoriskt lönetillägg för nästa budgetår

böra å femte och åttonde huvudtitlarnas anslag jämväl avföras de utgifter

för provisoriskt lönetillägg, tillfälligt barntillägg och tillfälligt lönetillägg till

befattningshavare vid det statsunderstödda skolväsendet, vilka belöpa på det

innevarande budgetåret men först under budgetåret 1946/47 gäldas av statsverket.

Anslaget under fjärde huvudtiteln bör, liksom fallet är med de större

avlöningsanslagen under nämnda huvudtitel, i riksstatsförslaget upptagas

med endast beräknat belopp. De särskilda anslagen till provisoriskt lönetilllägg

ha beräknats till följande belopp.

Andra huvudtiteln

Tredje »

Fjärde »

Femte »

Sjätte »

Sjunde »

Åttonde »

Nionde »

Tionde »

Elfte

Fjortonde »

kronor 1 200 000

» 175 000

» 24 000 000

» 9 000 000

» 1 000 000

3 500 000

» 13 000 000

» 1 000 000

» 1 000 000

» 10 000

» 140 000

Summa kronor 54 025 000.

Förslag om anvisande eller beräknande av ifrågavarande anslag framställas

av vederbörande departementschefer vid anmälan av de olika huvudtitlarna

i statsverkspropositionen.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

dels medgiva, att tillfälligt lönetillägg under budgetåret

1945/46 må i huvudsaklig överensstämmelse med av mig föreslagna

grunder utgå till vissa befattningshavare i statens

tjänst m. fl. enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av

Kungl. Majit;

dels besluta, att utgifterna för tillfälligt lönetillägg skola

bestridas beträffande befattningshavare vid de affärsdrivande

verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar

och befattningshavare hos statens pensionsanstalt från

de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas, samt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 3.

15

beträffande andra befattningshavare från de anslag, som äro

avsedda för tillfälligt lönetillägg;

dels medgiva, att provisoriskt lönetillägg under budgetåret

1946/47 må i huvudsaklig överensstämmelse med av mig

föreslagna grunder utgå till vissa befattningshavare i statens

tjänst m. fl. enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av

Kungl. Majit;

dels besluta, att utgifterna för provisoriskt lönetillägg, i

den mån de icke avse befattningshavare hos bank- och fondinspektionen

eller sparbanksinspektionen, skola bestridas:

beträffande befattningshavare vid de affärsdrivande verken

eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar samt

befattningshavare hos försäkringsinspektionen och statens

pensionsanstalt ävensom befattningshavare med avlöning från

luftfartsfonden från de medel, av vilka verkets eller institutionens

utgifter i övrigt bestridas, beträffande befattningshavare

vid statens hingstdepåer och stuteri samt å lantbruksstyrelsens

stuteribyrå från det anslag, varav vederbörandes lön

utgår, samt i fråga om andra befattningshavare från de anslag,

som äro avsedda för provisoriskt lönetillägg;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i

det föregående förordats medgiva överskridande under budgetåren

1945/46 och 1946/47 av genom riksdagens beslut

maximerade anslag och anslagsposter, av vilka arvoden och

andra ersättningar till icke-ordinarie personal utgå, samt att

förordna örn arvodestillägg åt befattningshavare, vilkas arvoden

fastställts genom riksdagsbeslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

9 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (9)

9 kopplingar.

  1. SU 1946:273 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser ecklesia s. 6 i texten
  2. JoU 1946:76 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1946147, såvitt angår jordbruksärenden. s. 17 i texten
  3. SU 1946:192 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under rilcsstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1946 47 jämte i ämn s. 129 i texten
  4. SU 1946:8 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1946/47 under åttonde huv s. 87 i texten
  5. JoU 1946:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner. s. 66 i texten

Visa alla 9