Kungi. Maj:ts proposition med farslag om inriittande av ett kreditbolag
1972 · 17 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 13 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1972:101, Kungi. Maj:ts proposition med farslag om inriittande av ett kreditbolag
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl.
Majrts proposition nr 101 år 1972 Prop. 1972:101
Nr 101
Kungl.
Majits proposition med förslag om inrättande av ett kreditaktiebolag; given
Stockholms slott den 19 maj 1972.
Kungl.
Maj:t viU härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande tUl
riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås bemyndigande för Kungl. Maj:t att för statens räkning
sluta avtal med affärsbankerna, Sparbankemas bank aktiebolag och Jordbmkets
bank om mrältande av ett kreditaktiebolag, Företagskapital aktiebolag, med
uppgift att medverka vid finansieringen av mindre och medelstora
näringsföretag här i landet. Denna medverkan skall ske genom att bolaget
tillskjuter kapital genom förvärv av minoritetsposter av aktier, andelar i
ekonomiska föreningar eller liknande rättigheter. Vidare föreslås att bolaget
skall kunna länma eller förmedla krediter till samt ikläda sig
garantiförbindelser för ifrågavarande näringsföretag.
Bolagets
aktiekapital skall utgöra lägst 20 milj. och högst 60 milj. kr. Vid
verksamhetens början skall aktiekaphalet uppgå tiU 20 mUj. kr. Staten skall äga
hälften av aktiema och bankema tUlsammans återstoden efter inbördes
fördelning. Aktiema, som lyder på 100 kr., skaU tecknas tiU en kurs av 120 %
för att bolagets reservfond redan vid starten skall vara fylld. Som särskUd
säkerhet för bolagets förpliktelser föreslås vidare att aktieägama i proportion
tUl varje parts innehav av aktier till bolagets förfogande ställer
garantiförbindelser på sammanlagt högst tre gånger aktiekapitalet. Bolagets
upplåning som tiU större del avses ske i allmänna pensionsfonden föreslås
begränsad tiU ett belopp som motsvarar högst de tUl bolagets förfogande stäUda garantiförbindel-sema.
Bolaget
fömtsätts inte bygga upp någon egen organisation utan skall driva sin rörelse
med anlitande av personalen hos de av staten och bankerna hälftenägda AB IndustrUcredit
och AB Företagskredit.
1 Riksdagen 1972. 1 saml Nr 101
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1972:101
Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
på Stockholms slott den 19 maj 1972.
Närvarande:
Statsministem PALME, ministem för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST. GEHER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om inrättande av ett kreditaktiebolag
och anför.
Inledning
I
skrivelser den 25 mars och 18 november 1964 till Kungl. Maj:t hemställde
Svenska handelsbanken om tUlstånd att förvärva aktier i ell planerat institut
för finansiering av företrädesvis mindre och medelstora företag. Fmansieringsverksamheten
skulle få formen av aktieteckning eller kreditgivning. Bankinspektionen, som yttrade
sig i ärendel, avstyrkte dock bankens hemställan. Inspektionen erinrade om den
principieUa frågan om bankemas rält alt förvärva aktier och ansåg, atl bankemas
objektivitet och soliditet skulle kunna riskeras vid en sammanblandning av ägarinlresse
och kreditgivning. Inspektionen anförde vidare, att de företag, som det
planerade institutet skuUe engagera sig i, kunde komma i en direkt
beroendeställning till banken. Företagen kunde få svårigheter att byta bankförbuidelse
och härigenom hade en konkurrensbegränsande effekt uppkommit. Vidare kunde det
finnas risk för att banken skulle favorisera sina egna kundföretag till förfång
för andra. Dessa olägenheter kunde dock, enligt bankinspektionens uppfattning,
elimineras genom att affärsbankerna och staten gemensamt inrättade institutet.
Kungl.
Maj:t lämnade Svenska handelsbankens hemställan utan bifall.
Frågan
om inrättande av ett bankägt finansieringsinstitut, med uppgift att tillhandahåUa
företrädesvis mmdre och medelstora företag riskbärande kapital, aktualiserades
ånyo genom att Svenska bankföreningen i november år 1970 hemställde alt med Kungl.
Maj:t få uppta överläggningar om fömtsättningama för bankema gemensamt att
bilda ett institut av ifrågavarande slag.
I
december samma år föreslog delegationen för de mmdre och medelstora företagen
i betänkandet (Ds I 1970:5) Finansieringsinstitut för mindre och medelstora
företag att ett särskilt finansieringsinstitut skulle inrättas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1972:101
Delegationens
förslag
Utgångspunkten
för delegationens förslag är de, enligt delegationens uppfattning, förekommande
kapitalförsörjningsproblemen hos många mindre och medelstora förelag. Dessa
problem visar sig ofta i en brist på riskvilligt kapital, vilket i sin lur
hämmar expansions- och utvecklingssträvanden hos företagen.
Det
föreslagna finansieringsinstitutets insalser bör enligt delegationen normalt
rikta sig till lönsamma mindre och medelstora företag med goda framtidsutsikter
och med kvalificerade företagsledningar, som under överskådlig framtid kan och vUl
fortsätta att självständigt leda företagens utveckling. Även företag med mindre
tillfredsställande lönsamhet kan bli föremål för insatser under förutsättning
att de kan bedömas ha goda framlida utvecklingsmöjligheter. Engagemangen bör kunna
avse förelag inom såväl industri-, handels- som service- och kommunikationssektorema.
Institutets kapitaltUlskott bör i regel ha formen av minoritetsengagemang genom
att institutet förvärvar mino-ritetsposler av aktier eller andelar i kapitalbehövande
företag. I samband med sitt fmansieUa engagemang fömtsätts institutet lämna
råd och synpunkter beträffande verksamhetens inriktning och planering. Med
hänsyn bl. a. till förekomsten av ett antal statliga kreditorgan inriktade på
att lämna långfristiga kredUer tUl mindre och medelstora företag bör
finansieringsinstitutet inte bedriva lånerörelse. Däremot bör det genom ett
nära samarbele med dessa och andra kreditmarknads-organ medverka tiU att
förmedla lån tUl mindre och medelstora företag. Institutet bör drivas med krav
på att en rimlig förräntning på insatt kapital uppnås. Institutets aktiekapital
föreslås uppgå till högst 50 milj. kr. och tecknas av staten (Sveriges
investeringsbank AB) och bankväsendet (affärsbankerna, sparbankema och jordbmkskassoma)
med 50 % vardera. Institutet föreslås vidare få möjlighet att låna upp medel på
kapitalmarknaden. För att möjliggöra denna upplåning skulle, enligt förslaget,
institutets aktieägare ställa garantiförbindelser tiU dess förfogande
uppgående till ca 200 mUj. kr.
Remissyttrandena
över
delegationens förslag har yttranden avgivits av bankinspektionen,
kommerskollegium, arbetsmarknadsstyrelsen, statens institut för företagsutveckling,
styrelsen för teknisk utveckling, länsstyrelsema i Jönköpmgs, Värmlands och Västemorrlands
län, fullmäktige i Sveriges riksbank, 1968 års kapitalmarknadsutredning,
Kronobergs läns landsting, Kristianstads läns landsting, Stockholms läns landstmg.
Svenska kommunförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Svenska arbetsgivareföreningen (SÄF),
If
Riksdagen 1972. 1 saml Nr 101
Prop. 1972:101 4
Exportrådet
för den mindre industrin, Familjeföretagamas förening. Företagareföreningarnas
förbund. Svensk industriförenuig. Svenska bankförenuigen. Svenska
försäkringsbolags riksförbund, Svenska företagares riksförbund. Svenska sparbanksförenuigen,
Sveriges allmänna exportförening, Sveriges grossislförbund, Sveriges hantverks-
och industriorganisation (SHIO), Sveriges industriförbund, Sveriges jordbmks-kasseförbund,
Sveriges köpmannaförbund, Sveriges lantbruksförbund, AB Företagsfinans, AB Industrikredil,
Norrlandsfonden, postbanken, Sparbankemas bank AB, Sponsor AB, Svenska
utvecklings AB, Sveriges investeruigsbank AB och Utvecklings AB Tulwe. Vidare
har yttrande uikommit från Svenska företagarkassan (SFK).
Samtliga
remissinstanser delar delegationens uppfattning om de mindre och medelstora
företagens kapitalförsörjningsproblem och då speciellt vad gäller behovet av riskvUUgt
kapital. Riksbanksfullmäktige och 1968 års kapitalmarknadsutredning
ifrågasätter dock om det inle ibland tecknas en alltför mörk bild av de yttre förhåUanden
som medverkar härtill. Samtidigt menar dessa remissinstanser att tillgänglig
information knappast ger stöd för mer långtgående slutsatser.
Det
övervägande antalet remissinstanser tillstyrker inrättandet av det av
delegationen föreslagna finansieringsinstitutet. Bankinspektionen,
riksbanksfullmäktige, 1968 års kapitalmarknadsutredning. Svensk industriförening.
Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska bankföreningen, Sveriges industriförbund
m. fl. anser dock att vissa av de fömtsättningar under vilka institutet skall
verka görs tUl föremål för ytterligare utredning och överväganden innan
delegationens förslag genomförs. Riksbanksfullmäktige framhåller dessutom att
frågan om inrättandet av ett nytt finansieringsinstitut ligger inom 1968 års
kapitalmarknadsutrednings uppdrag och ifrågasätter därför om man mte bör
avvakta kapitalmarknadsutredningens väntade förslag om utformningen av mellanhandsinstitutens
organisation i stället för att söka provisoriska lösningar på vissa områden.
Även 1968 års kapitalmarknadsutredning anför liknande synpunkter och menar att
utredningen på nuvarande stadium inte är beredd att ta mer definitiv ställning
till vilket mönster av mel-lanhandsmstitut som är lämpligt för att uppfylla
kraven på en effektivt fungerande kapitalmarknad.
Kommerskollegium
finner att övervägande skäl talar för att frågan om en samordning av det totala
statliga företagsstödet bör prövas innan StäUning tas tUl uirättandet av ett
nytt delstatligt fmansiermgsin-stitut.
Svenska
försäkringsbolags riksförbund och Svenska företagares riksförbund avstyrker mrättandet
av delegationens föreslagna institut, men anser samtidigt att bankema själva
utan statens medverkan bör ges tillstånd att bilda ett eget uistitut. Även
länsstyrelsen i Västernorrlands län, LO och Sveriges investeringsbank avstyrker
inrättandet av ett nytt
Prop.
1972:101
institut och hänvisar tUl möjUghetema att lösa de mindre
och medelstora företagens kapitalförsörjningsproblem inom ramen för redan existerande
institutioner exempelvis AB Industrikredit, AB Företagskredit, Sveriges
investeringsbank och Svensk företags garanti AB. Motsvarande uppfattning delas
i stort av AB Företagsfinans och SFK, vUka menar alt andra vägar i stället för
det föreslagna institutet bör prövas för att lösa de mindre och medelstora
företagens fmansieringsproblem.
Flera remissinstanser tar upp frågan om organisationen i
stort av den statliga kredit- och garantigivningen till näringslivet och
framhåller att behov av samordning föreligger. Det föreslagna institutet bör
därför i sin verksamhet, enligt styrelsen för teknisk utveckling, länsstyrelsen
i Jönköpings län, Stockholms och Kristianstads läns landsting. Svenska
kommunförbundet. Exportrådet för den mindre industrin. Företagareföreningarnas
förbund, SAF, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges industriförbund och SHIO repliera
på i första hand företagareföreningama. Riksbanksfullmäktige och 1968 års
kapitalmarknadsutredning förordar att en nära samordning mellan det föreslagna
institutet och AB Industrikredit och AB Företagskredit prövas.
MöjUghetema för det föreslagna institutet att uppnå
tillfredsställande lönsamhet behandlas av bankinspektionen,
riksbanksfullmäktige, 1968 års kapitalmarknadsutredning, SAF, Svenska
bankföreningen, Sveriges industriförbund m. fl. Därvid påpekas att det kan vara
förenat med betydande svårigheter att uppnå den avkastning för institutet som delegationen
avser. Det framhålls att de flesta mindre företag bl. a. av skatteskäl inle
lämnar någon utdelning. Den föreslagna fuiansierings-formen med minoriletsengagemang
ställer därför stora krav på avkastning hos de företag som utnyttjar institutets
tjänster om institutets egen lönsamhet skall bli tillfredsställande.
Bankinspektionen, riksbanksfullmäktige. Svenska
bankföreningen m. fl. ställer sig tveksamma till om den upplåning av medel på
kapitalmarknaden för institutets del över huvud taget är möjlig under de former
som skisserats i delegationens förslag. Remissinstansema förordar därför
ytterligare överväganden i denna fråga.
övriga frågor som behandlas av remissinstanserna berör bl.
a. formerna för institutets kapitaltillskott, institutels verksamhetsvolym och
frågan om avyttring av och lösenbelopp för institutets placeringar i aktier och
andelar.
Länsstyrelsen i Värmlands län, Sveriges lantbruksförbund
och Sponsor AB menar att kreditgarantier i många fall är en lämpligare form
att underlätta de mindre och medelstora företagens finansiering än aktieköp.
AB Företagsfinans menar att frågan om konvertibla reverslån för de mindre
företagens del bör prövas. Sponsor AB har motsvarande uppfattning belräffande
participating debentures, dvs. skuldebrev med i förhållande tUl rörelsens
resultat variabel ränta. Sveriges jordbruks-
Prop. 1972:101 6
kasseförbund
pekar på möjligheten att det föreslagna uistitutet vid sidan av aktieförvärv
även skall kunna lämna förlagslån.
Två
remissinstanser. Svenska bankföreningen och AB Företagsfinans, anser att den
föreslagna verksamhetsvolymen för institutet åtminstone i ett inlednmgsskede är
alltför stor.
Frågan
om lösenbeloppets storiek eller värdermgen av aktier i samband med institutets
engagemang slutligen bör, enligt Svensk industriförening, bli föremål för ytteriigare
överväganden. I anslutning härtUl anser kommerskollegium. Svenska
bankföreningen och AB Företagsfinans alt så snart institutets målsättning för
ett visst engagemang är uppnådd bör aktiema eller andelama avyttras.
Departementschefen
De
mindre och medelstora företagen utgör ett väsentligt mslag i den svenska
samhällsekonomin. Över 90 % av alla arbetsställen inom industrin har 200
arbetare eller färre. De flesta av dessa arbetsställen torde också utgöra
enskilda företag. Dessa arbetsställen sysselsätter tUlsammans drygt 50 % av industriarbetama.
De
mindre företagens livskraft torde framför allt ha sin gmnd i alt de i
jämförelse med större företag på vissa verksamhetsområden har speciella
konkurrensfördelar. Den begränsade företagsstorleken möjliggör ofta att
administrationskostnaderna kan hållas låga. De mindre företagen kan ofta göra
sig gällande på marknader där närhetsfaklorn spelar en viktig roU. Mindre
förelag har i många fall fördelar när det gäller korta serier eller
specialiserade produkter. Vidare kan pekas på de mindre företagens betydelse
som underleverantörer och serviceföretag. Del är en väsentlig fördel för de
större företagen, speciellt inom verkstadsindustrin, att vid behov kunna
utnyttja mindre företag för att komplettera sina egna produktionsresurser. De
mindre företagen spelar också en viktig roU när det gäller introduktion av nya
produkter. Det kan vidare på goda grunder hävdas att de mmdre företagens
uppbyggnad ofta medger en betydande rörlighet i deras handlande. För utvecklingen
i vårt näringsliv, som ofta präglas av snabba och genomgripande skiftningar i
teknik, marknadsfömtsättningar och konkurrensförhållanden, har det stor
betydelse alt den industriella apparaten smidigt kan anpassas till nya
förhållanden.
Under
senare tid har utvecklingen bland de mmdre och medelstora företagen blivit
föremål för ökande uppmärksamhet från statsmakternas sida. Den hårdnande
internationella konkurrensen och den snabba tekniska utvecklingen framtvingar
omfattande och kapitalkrävande anpassningsåtgärder uiom näringslivet. Den
mindre och medelstora företagsamheten har ofta haft betydande svårigheter att
bemästra denna
Prop. 1972:101 '
omvandlingsprocess.
Dessa svårigheter har hängt samman med bl. a. de speciella
kapitalförsörjningsproblem som de mmdre företagen kan ha samt de begränsade möjUghetema
att inom förelagens ram förfoga över nödvändigt expertkunnande i ekonomi,
administration osv. För att åstadkomma någortunda likartade
verksamhetsbetingelser för de mindre företagen i jämförelse med de slörre har
därför en rad åtgärder vidtagits från statens sida. Som exempel härpå kan ses
den fortsatta utbyggnaden och utvecklingen av den samhällsstödda
industriservicen i form av utbildning av förelagsledare, rådgivning i tekniska
och ekonomiska frågor, produktutveckling, m. m. Organ som statens mstUut för företagsutveckling,
styrelsen för teknisk utvecklmg och företagarföreningarna spelar här en viktig
roll.
På
kapitalförsörjningsområdet har en utvidgnmg skett av AB Industrikredits och AB
Företagskredits utlåningsmöjligheler. Dessa instituts verksamheter kan sägas
kompensera de mindre och medelstora företagens bristande möjligheter att
utnyttja obligationsmarknaden.
Den
övervägande delen av kreditema till små och medelstora företag kommer från
bankinstituten. Genom inrättandet av Sveriges investeringsbank och Svenska
utvecklings AB har ökade fömtsättningar skapats för bl. a. muidre företag att
finansiera mer riskfyllda projekt. För att kompensera de mindre företagen för
bristande tUlgång på formeUa säkerheter har i regionalpolitiskt syfte industrilånegarantiema
byggts ut. Därjämte har ett särskilt institut. Svensk företags garanti AB,
inrättats.
Många
av de omställningsåtgärder som de mindre och medelstora företagen vidtar
innebär givetvis ett ökat risktagande. För att överleva tvingas förelagen att
expandera snabbare än tidigare, utveckla helt nya produkter eUer byta
sortiment. Omställningarna kan därför kräva en utvidgning av det egna kapitalet
för att balansera detta ökade risktagande. MöjUghetema för de mindre företagen
att utöka det egna kapitalet är emellertid ofta begränsade, eftersom de till
skillnad från de större förelagen knappast har tiUgång tUl aktiemarknaden. Det
finns därför anledning att, när det gäller försörjningen med eget kapital, söka
skapa någorlunda likartade verksamhetsbetingelser för mmdre och större företag.
Detta skulle vara av väsentlig samhällsekonomisk betydelse med tanke på de mmdre
företagens roll i näringslivet och kunna få tUl effekt dels att de stmkturella
omställningar som dessa företag i ökad omfattning ställs inför underlättas,
dels att den utvecklingspotential som kan finnas hos vissa av dessa företag i
ökad utsträckning utnyttjas.
Den
av mdustrimmistem tiUkallade delegationen för de mindre och medelstora
företagen föreslog i slutet av år 1970 i ett betänkande (Ds I 1970:5) att ytteriigare
ålgärder borde vidtas för att stödja utvecklingen av de mindre företagen.
Detta borde ske genom inrättandet av
2t Riksdagen 1972. 1 saml Nr 101
Prop. 1972:101 8
ett
särskilt halvstatiigt finansieruigsinstitut med uppgift att genom minoritetsengagemang
tillföra mindre företag riskbärande kapital. Ungefär vid samma tidpunkt
hemställde Svenska bankföreningen om tUlstånd för bankema att bilda ett instUut
med motsvarande inriktnmg.
Jag
delar den uppfattning, som framförs av delegationen och Svenska bankföreningen
och som vmner anslutning hos samtiiga remissinstanser, nämligen att det finns
skäl att överväga åtgärder för att underlätta de mindre företagens
kapitalförsörjning vad avser riskbärande kapital. Efter samråd med chefen för
industridepartementet förordar jag därför att ett särskUt
finansieringsinstitut inrättas för att förbättra tUlgången på riskbärande
kapital för de mindre och medelstora företagen. Härigenom öppnas en ny
möjlighet för dessa företag att få tillgång tiU riskbärande kapital på liknande
sätt som större företag idag redan har genom bl. a. aktiemarknaden.
Finansieringsinstitutet
bör enligt min mening drivas i nära samverkan med och med utnyttjande av
personalen i AB Industrikredit och AB Företagskredit, vilka har gemensam
styrelse och är helt samförvaltade. I likhet med dessa institut bör
finansieringsinstitutet ges formen av ett kreditaktiebolag och kunna
tillgodose sitt lånebehov bl. a. i allmänna pensionsfonden. Institutet bör
också ha samma ägarkonstmktion som AB Industrikredit och AB Företagskredit,
dvs. ägas till hälften av staten och till hälften av bankema. Från dessa
utgångspunkter har förhandlingar förts mellan representanter för staten och
representanter för affärsbankerna. Sparbankernas bank AB och Jordbrukets bank.
Förhandlingama har lett till en preliminär överenskommelse om startande av ett
finansieringsinstitut Företagskapital aktiebolag för tillgodoseende av mindre
och medelstora näringsföretags behov av riskkapital. I enlighet härmed har ett
förslag lill aktieägaravtal mellan staten och bankinstituten samt förslag tiU
bolagsordning för Företagskapital Aktiebolag upprättats. Förslagen lorde få
fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1 och 2.
Avtalsförslaget
och förslaget tiU bolagsordning innebär i huvudsak följande.
Slalen
och bankmstituten skall gemensamt driva ett kreditaktiebolag under namnet Företagskapital
aktiebolag. Bolaget skall ha tUl ändamål att medverka vid fuiansieringen av
mindre och medelstora näringsföretag genom förvärv av aktier, andelar i
ekonomiska föreningar eller liknande rättigheter. Bolaget skall vidare kunna
lämna eller förmedla krediter till samt ikläda sig garantiförbindelser för
sådana näringsföretag. Refinansieringen skaU ske genom utgivande av
obligationer eller andra förskrivningar.
Bolagets
verksamhetsform medför att lagen (1963:76) om kreditaktiebolag blir tillämplig
på bolaget. Enligt 5 § i denna lag skall kreditaktiebolag stå under tillsyn av
bankUispektionen om inte Kungl. Maj:t
Prop.
1972:101
medger befrielse härifrån. Eftersom både AB Industrikredit
och AB FörelagskredU slår under sådan tiUsyn bör enligl min mening samma
förhållande gälla Företagskapital aktiebolag. Kreditaktiebolagsformen möjliggör
också enligt gällande placeringsbestämmelser för allmänna pensionsfonden
placering av fondmedel i obligationer utfärdade av kreditaktiebolaget under
förutsättning att det står under bankinspektionens tillsyn (12 § reglementet
(1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvallning).
Bolagets kapitaltUlskott i näringsföretag skall i princip
avse endast minoritetsposter och får ske endast om detla är ägnat att befrämja nä-ruigsföretagels
lönsamhet och sunda utveckling. För att inom ramen för bolagels resurser åsladkomma
ett finansiellt stöd åt så många förelag som möjligt avses bolaget avveckla
sina kapilalengagemang i kundföretagen så snart detla låter sig göra med
skäligt hänsynstagande tiU bolagels eget och kundföretagens intressen. Vid en
sådan avveckling skall kundföretagets övriga ägare givetvis alllid ha
optionsrätt tUl de aktier eller andelar som bolaget förvärvat.
Aktiekapitalet i bolaget skall utgöra lägst 20 milj. och
högst 60 milj. kr. Vid verksamhetens början skall aktiekapitalet uppgå till 20 mUj.
kr. Staten skall äga hälften av aktierna och bankerna återstoden efter inbördes
fördelning på samma sätt som i AB Industrikredil och AB Företagskredit.
Aktierna, som lyder på 100 kr., skall tecknas till en kurs av 120 % för alt
bolagets reservfond redan vid starten skall vara fylld.
Som särskild säkerhet för bolagels förpliktelser skall aktieägama
i förhållande till vars och ens innehav av aktier till bolagets förfogande stäUa
garantiförbindelser på sammanlagt högsl tre gånger aktiekapitalet. Garantiförbindelserna
skall ställas till förfogande i den takt bolagels styrelse beslämmer. Det
sammanlagda beloppet av bankinstitutens förbindelser skall liksom beloppet av siatens
garantiförbindelse vid varje tillfälle utgöra 10 milj. kr. Bolagets upplåning
är begränsad till ett belopp, som motsvarar högst de till bolagets förfogande
ställda garantiförbm-delserna.
Styrelsen skall bestå av tio ledamöter jämte högst tio
suppleanter, av vilka slalen och bankinstiluten ulser hälften vardera.
Ordförande utses av Kungl. Maj:t medan vice ordförande väljes av de
styrelseledamöter som utsetts av bankinstituten. Äv de fem styrelseledamöter,
som utses av vardera aktieägargmppen, skall minst två utses inom styrelsen för
AB Industrikredil. Motsvarande gäller vid val av suppleanter.
Bolaget fömtsätts slutligen driva sin verksamhet i nära
samarbete med AB Industrikredits och AB Företagskredits ledning och personal.
Den verksamhetsform som bolaget enligt det sagda skall
driva är hittiUs oprövad här i landet. Den är med nödvändighet förenad med de
särskilda risker och svårigheter som ett finansiellt stöd av denna typ innebär.
Verksamheten bör därför t. v. betraktas som en försöksverk-
Prop. 1972:101 10
samhet
och omfattningen av rörelsen i begynnelseskedet kan förutsättas bU bestämd i
enlighet därmed.
Beträffande
medelsanvisning lill teckning av aktier i Företagskapital aktiebolag återkommer
jag i annal sammanhang.
Hemställan
Under
åberopande av det anförda och under framhållande av att hinder inte möter mot
att ärendet behandlas under riksdagens höstsession hemställer jag att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen att
dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa avtal om drivande av ett kreditaktiebolag i
överensstämmelse med i propositionen angivna grunder,
dels
bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att på sätt framgår av 3 §
avtalsförslaget utfärda garantiförbindelser på sammanlagt högst 30 000 000 kr.
att utgöra statens del av garantiåtagandena i bolaget.
Med
blfaU till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att lUl riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga tiU detta protokoll ulvisar.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1972:101 *
Bilaga 1
Förslag
tiU
Avtal
MeUan
svenska staten och undertecknade bankinstitut har denna dag följande avtal
träffats.
1 §
Staten
och bankinslitulen ämnar med början den 1 januari 1973 driva ett aktiebolag
under namnet Förelagskapital Aktiebolag.
För detla
bolag skall gälla bolagsordning av den lydelse som anges i bUaga tiU detta
avtal.
2 §
Enligt
bolagsordningen är bolagets aktier fördelade i en A- och en B-serie. Vardera
serien omfattar aktier tUl ett sammanlagt belopp av nominellt tio mUjoner
kronor.
Aktierna
av serien A tecknas av staten och aktiema av serien B av bankinstituten till en
kurs av 120 %.
Aktiema
av serien B skall vara fördelade meUan bankinstituten enligt deras inbördes
överenskommelse.
Aktier
av serien A får endast tiUhöra staten och aktier av serien B endast svenskt
bankinstitut, allt med de undantag, som föranledes av 20 § bolagsordningen.
Partema förbinder sig att icke verkstäUa överlåtelse i strid med denna
bestämmelse.
3 §
I
fråga om de garantiförbindelser som avses i 5 § bolagsordningen skaU följande
gälla.
För
att uppfylla den i 18 § bolagsordningen föreskrivna relationen meUan
garantiförbindelser och bolagets förpliktelser stäUer vardera parten i den
takt bolagets styrelse bestämmer och i proportion tiU varje aktieägares innehav
av aktier i bolaget garantiförbmdelser tUl bolagets förfogande tUl ett
sammanlagt belopp av tio mUjoner kronor vid varje tUlfälle.
Betalnmg
under garantiförbindelserna skaU ske i förhåUande tiU varje parts aktieinnehav.
Återbetalnmg
tiU garantema får ske endast ur disponibla vinstmedel enligt senast fastställda
balansräkning.
Överlåter
aktieägare sina aktier i bolaget eUer någon av dem har han rätt att återfå
garantiförbindelse tUl däremot svarande belopp mot att förvärvaren av aktiema i
stället tUl bolaget överlämnar en garantiförbindelse av samma storlek.
Prop. 1972:101 12
4 §
Partema
är överens om att minst två av de fem styrelseledamöter, som enligt
bolagsordningen ulses av vardera aktieägargruppen, skaU utses mom styrelsen för
Aktiebolaget Industrikredit. Motsvarande regel skall gälla vid val av
suppleanter.
5 §
Partema
är ense om att bolagets målsättning skaU vara effektivast möjliga drift med
iakttagande av att tillskott, kredit eller garanti ej må beslutas med mindre
detta är ägnat att befrämja ett företags lönsamhet och sunda utveckling.
För
att inom ramen för bolagets resurser åstadkomma ett finansieUt stöd åt så många
företag som möjligt och även uppnå största möjliga riskfördelnuig skaU bolaget
efter tillskott av kapital till annat förelag genom förvärv av aktier, andelar
i ekonomiska förenmgar eller liknande rättigheter avyttra aktierna, andelarna
eller rättighetema så snart detta kan ske med skäligt hänsynstagande tiU
bolagets och kundföretagets intressen.
Äv
vinst, som kan uppkomma i bolagets rörelse, skaU endast utdelas vad som
motsvarar skälig avkastning på insatt kapital. För ställda garantier skall
skälig ersättning utgå.
6 §
Bolaget
fömtsattes för den dagliga verksamheten anlita Aktiebolaget Industrikredits och
Aktiebolaget Företagskredits ledning och övrig personal samt i övrigt nära
samverka med de banker, som äger aktier i bolaget.
Den
i denna paragraf beskrivna organisationen skall bestå så länge minst åtta av
styrelsens ledamöter är ense därom, där ej annat följer av bolagsordningens
bestämmelse om anställande och entledigande av verkställande direktör och vice verkstäUande
direktör.
7 §
Skulle
företrädare för flertalet aktier mom endera aktieserien påfordra att bolaget
skall träda i likvidation skaU parterna å bolagsstämma biträda beslut därom.
8 §
Bestämmelsema
i 20 § bolagsordningen skall tUlämpas jämväl för det faU att B-aktie övergår tiU
någon, som fömt är B-aktieägare; dock att i sådant faU hembud skaU ske endast tUl
övriga B-aktieägare.
Detta
avtal har upprättats i två Ukalydande exemplar, av vUka staten tagit ett och
bankinstituten ett.
Prop. 1972:101 "
Bilaga
2
Förslag
tiU
Bolagsordning för
Företagskapital Aktiebolag
1 §
Bolagets
firma är Företagskapital Aktiebolag.
2 §
Bolaget
har till föremål för sm verksamhet att medverka vid finansieringen av mindre
och medelstora näringsföretag här i landet genom
1.
att tillskjuta kapital genom
förvärv av aktier, andelar i ekonomiska föreningar eller liknande rättigheter,
2.
att lämna eller förmedla
krediter till samt ikläda sig garantiförbmdelser för här avsedda
näringsföretag,
3.
att genom utgivande av
obligationer eller andra förskrivnuigar upplåna för verksamheten erforderliga
medel och
4.
alt driva annan med 13
förenlig verksamhet.
Tillskott,
kredit eller garanti, som avses i denna paragraf, får ej beslutas med mindre
det är ägnat att befrämja ett företags lönsamhet och sunda utveckling.
3 §
Aktiekapitalet
utgör lägst tjugo miljoner kronor och högst sextio mUjoner kronor.
Aktiema
är fördelade på två serier, betecknade A och B, som omfattar lika många
aktier.
4 §
Aktie
lyder på 100 kronor.
Aktie
får ej genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utiändsk medborgare, samfäUighet
eller stiftelse, av svenskt handelsbolag, vari finnes utländsk bolagsman, av
svensk ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag, vars aktiebrev får ställas
till innehavaren, eller av annat svenskt aktiebolag i vars bolagsordning ej
intagits förbehåU enligt 2 § andra stycket lagen (1916:156) om vissa
inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gmva eller aktier i
vissa bolag, dock alt ulan hinder av förbehållet bolagels aktier får förvärvas
av svenskt bolag eUer svensk förening som avses i 18 § i samma lag.
Prop. 1972:101 14
5 §
Som
säkerhet för bolagets förpliktelser garanlifond stäUer aktieägama i
förhållande till vars och ens innehav av aktier till bolagets förfogande garantiförbindelser
på sammanlagt högst tre gånger aktiekapitalet.
6 §
Styrelsen
har sitt säte i Stockholm.
7 §
Styrelsen
består av tio ledamöter jämte högst tio suppleanter. Aktieägama inom vardera
aktieserien utser årligen på ordinarie bolagsstämma för tiden intill dess
nästa orduiarie bolagsstämma har hållits hälften av antalet ledamöter och
suppleanter.
Kungl.
Maj: t förordnar en av styrelsens ledamöter att vara dess ordförande.
Styrelsens vice ordförande skaU väljas av de styrelseledamöter, som utsetts av B-aktieägama.
8 §
Styrelsen
är beslulför när minst åtta ledamöter är tUlstädes.
Såsom
styrelsens beslut i frågor om tUlskott, krediter och garantier som avses i 2 §,
samt om upplåning och sådan fråga om bolagets organisation, som har principieU
eller eljest stor betydelse skaU gäUa den mening, varom åtta ledamöter förenar
sig.
Samma
majoritet skall erfordras för beslut om anställande av verkställande direktör
eller vice verkställande direktör. Uppsägning av sådan befattningshavare skall
ske om flertalet styrelseledamöter representerande endera aktieägargmppen
röstar för uppsägningen.
9 §
Styrelsen
kan bemyndiga person inom eller utom styrelsen att teckna bolagets firma.
10 §
För
granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt
bolagets räkenskaper utses årligen på ordinarie bolagsstämma för tiden intUl
dess nästa ordinarie bolagsstämma har hållits två revisorer och lika många
personliga suppleanter av vUka en revisor jämte suppleant för denne utses av A-aktieägama
samt en revisor jämte suppleant för denne utses av B-aktieägama. Den av B-aktieägama
utsedda revisom liksom suppleanten för denne skall vara auktoriserad revisor.
11 §
Ordinarie
bolagsstänuna håUes i Stockholm en gång årligen under
mars
eUer aprU månad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1972:101
12 §
På
ordinarie bolagsstämma skall förekomma följande ärenden:
1.
val av ordförande vid stämman,
2.
justering av röstlängd,
3.
val av en eller två
justeringsmän,
4.
fråga om stämman blivit behörigen
sammankallad,
5.
föredragning av årsredovisning
och revisionsberättelse,
6.
ärenden, som enligt lagen om
aktiebolag skall förekomma på stämman,
7.
fastställande av arvoden åt
styrelseledamöter och revisorer,
8.
val av ledamöter och
suppleanter i styrelsen samt av revisorer och revisorssuppleanter, och
9.
övriga ärenden som hänskjutits
till stämman i behörig ordning.
13 §
Meddelande
till aktieägare skall lämnas genom brev med posten. Kallelser till bolagsstämma
skall ske senast två veckor före ordinarie och senast en vecka före exlra
stämma.
14 §
Vid
bolagsstämma får envar röstberättigad rösta för fuUa antalet av honom ägda och
företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. För beslut om ändring i denna
bolagsordning eller om vinstutdelnuig fordras
utöver vad enligt lagen om
aktiebolag kräves för beslutels giltighet
att beslutet biträds av
företrädare för flertalet aktier inom vardera aktieserien. Framkommer yrkanden
om olika utdelningsbelopp gäller den mening som vunnit anslutning från
flertalet företrädda A-aktier, eller den mening som samlat det största antalet
röster från företrädda B-aktier, om denna mening innefattar lägre utdelning.
Ordförande
på bolagsstämma väljes varannan gång av A-aktieägarna och varannan gång av B-aktieägarna.
övriga
beslut på bolagsstämma frånsett beslut om utseende av revisor enligt 109 §
lagen om aktiebolag eller om bolagels trädande i likvidation om skyldighet
därtill föreligger enligt lag är ej gUtiga om de inte biträtts av företrädare
för mer än två tredjedelar av aktiekapitalet. Innefattar lagen om aktiebolag
strängare viUkor för besluts giltighet skall också det iakttagas.
15 §
Bolagets
förvärv av aktier, andelar eller liknande rättigheter enligt 2 § får såvida
annat inte skäligen påkallas av förhållandena ske endast under fömtsättning
att bolaget inte därigenom erhåUer röstmajoritet i företaget. Skulle bolaget
förvärva röstmajoriteten i ett företag, skall bolaget medverka till att detta
förhållande inte består längre än
Prop. 1972:101 16
som
föranledes av skäUgt hänsynstagande tiU bolagels och förelagets intressen.
16 §
Lån
från bolaget skall lämnas på bestämd tid, högst tjugo år. Överstiger lånetiden
ett år, skall gäldenären i regel åläggas att återbetala lånet genom avbeiahiingar
enligt särskUd plan.
17 §
Om
mte med hänsyn tUl omständighetema annat föranledes, skaU säkerhet i fast eller
lös egendom eller i form av borgen ställas för lån som bolaget lämnar. Samma skaU
gälla i fråga om motförbmdelse för garantiförbindelse utfärdad av bolaget.
18 §
Bolaget
får upplåna medel eller ställa garantiförbmdelser tiU ett belopp, som
motsvarar högst de tiU bolagets förfogande ställda garantiförbindelserna
enligt 5 §.
19 §
Bolaget
skaU ägna särskild uppmärksamhet däråt, att inte åt samma eller med varandra i väsentiig
ekonomisk intressegemenskap förbundna personer eller företag lämnas kapitaltUlskott
enligt 2 § eller beviljas kredit i sådan omfattnmg att därav kan uppkomma fara
för bolagets säkerhet. Med kapitaltillskott och kredit skall härvid jämställas
borgen och annan garantiförplUttelse tUl bolaget samt av bolaget ingången garantiförpliktelse.
20 §
Har
aktie övergått tUl någon, som icke fömt är ägare av aktie av samma serie i
bolaget, skall aktien ofördröjligen hembjudas aktieägama till inlösen genom
skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien skaU därvid
styrkas.
När
aktie hembjuds meddelar styrelsen eller verkställande direktören genast
bolagets aktieägare därom och anmodar den, som önskar begagna sig av
lösningsrätten, att skriftiigen anmäla sig hos styrelsen inom en månad, räknat
från den dag anmälan om hembudet inkom till styrelsen. Meddelandet skall umehålla
uppgift om den dag anmälan inkommit tUl styrelsen.
Anmäler
sig flera vUja lösa hembjuden aktie, skall A-aktieägare ha företräde att lösa hembjuden
A-aktie och B-aktieägare företräde att lösa hembjuden B-aktie. MeUan innehavare
av aktier av samma serie skaU företrädesrätten bestämmas genom lottning,
verkställd genom notarius publicus, dock att, om samtidigt flera aktier
hembjuds, aktiema först
Prop. 1972:101 17
så
långt ske kan skall fördelas bland dem som vUl lösa i förhållande tiU deras
innehav av aktier i bolaget av samma serie som dem, som hembjudils. Om ingen
anmäler sig vilja lösa hembjuden aktie eller aktien ej inlöses äger den som
gjort hembudet bli registrerad för aktien.
Lösenbeloppet för aktie
som hembjudits skall vara aktiens verkliga värde. I brist på åsämjande av
värdet bestämmes detta slutligt av tre skiljemän, av vilka de tvistande utser
vardera en och de sålunda utsedda väljer den tredje, som skall vara ordförande
i nämnden. Finns i en tvist flera parter på samma sida och kan de ej enas om
valet av skiljeman, ulses denna av länsslyrelsen i Slockholms län. Samma gäller
om de av parterna utsedda skiljemännen inte kan enas om valet av ordförande i
skiljenämnden.
Lösen för aktie skall
erläggas senast 20 dagar efter lösenbeloppets fastställande.
21
§
Bolaget
skall tUlse att styrelseledamöter, revisorer och suppleanter samt anstäUda hos
bolaget förbinder sig att såväl under tid de arbetar för bolaget som därefter
ej obehörigen yppa eller för egen eller annans räkning utnyttja något, varom de
under sin tjänst fått kunskap i fråga om bolagets, andra företags eller
enskilds förhåUanden.
MARCUS » OKTR. STHLM
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
13 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (13)
13 kopplingar i 11 dokument.
- Bet. 1992/93:NU25 Vissa näringspolitiska frågor i texten
- Bet. 1991/92:NU20 Näringspolitik i texten
- Prop. 1980/81:130 om industripolitikens inriktning, m.m. s. 58 i texten
- Bet. 1975/76:NU54 Med anledning av motioner om näringspolitiken s. 37 i texten
- Prop. 1973:97 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondeils förvaltning, m.m. s. 20 i texten