Sök i Ratio Lex

om skatteplikt för utbildningsbidrag för doktorander. m.m.

27 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
  • Sidnummer: 10 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:193, om skatteplikt för utbildningsbidrag för doktorander. m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 193

Regeringens proposition

1975/76: 193

om
skatteplikt för utbildningsbidrag för doktorander, m. m.;

beslutad
den 25 mars 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regenngsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

G.
E. STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att utbildningsbidrag för doktorander saml vissa andra
studiebidrag skall bli skattepliktiga. Propositionen innehåller också förslag
om att skatteintäkterna härav i sin helhet skall tillgodoföras statsverket. De
nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1976. Vidare föreslås ändnngar
av närmast teknisk natur i fråga om familjeföretagens lättnader vid
kapitalbeskattningen.

I Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 193

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:193 2

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives all punkt 12 av anvisningarna till
32 5 kommunalskaltelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 32 S

12,' Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring ulgör skattepliktig intäkt av ijänst
om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till ijänsi och för sig
eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomsl uppgår lill 4 500
kronor eller högre belopp för år. Till inläkt av tiänst hänföres under nämnda
förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt
smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på grund
av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete
eller på grund av militärtiänsigöring.

Föräldrapenning och vårdbidrag enligl lagen om allmän
försäkring utgöra skattepliktig intäkt av yänsl.

Timstudiestöd, inkomstbidrag Timstudiestöd, inkomslbidrag

och vuxensludiebidrag enligt ;>tu- och
vuxenstudiebidrag enligl slu

diestödslagen (1973:349) räknas som diestödslagen (1973:349), inbild-

skatlepliktig intäkt av tiänst. ningsbidrag för doktorander och timer-

sätlning vid grundläggande utbildning för vuxna räknas som
skattepliktig intäkt av yänsi.

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och kontant
arbetsmarknadsstöd räknas som skattepliktig intäkt av tiänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligl
av regeringen eller av siatlig myndighet meddelade beslämmelser utgå till dellagare
i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda.

Denna lag träder i krafl den 1 juli 1976 och tillämpas
första gången vid

1977 års taxering, .

' Senaste lydelse 1975:327,

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.1975/76:193 3

2 Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom
föreskrives alt 4 S samt punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 S§ lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4 § 2

Fastighet
upptages lill taxenngsvärdet vid beskattningsårets utgång. Var sådant värde då
ej åsalt eller har under beskattningsåret omständighet inträffat, som kan
under taxenngsperioden påkalla förändrad värdering, upptages fastigheten till
del taxeringsvärde, som för taxeringsåret bliver densamma åsalt. Finnas sådana
tillbehör till fastigheten som avses i 2 kap.

3 i;
jordabalken, skola dessa upptagas särskilt. Bestämmelserna i tredje styck

et om värdesäitning av lös egendom äga därvid motsvarande tillämpning.

Tomträtt
eller vaitenfallsrätl skall upptagas lill det värde, som rättigheten med hänsyn
till villkoren vid upplåtelsen och den tid, som därför återstår, kan anses hava
betingat vid en försäljning under normala förhållanden.

Lös
egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i jordbruk med binäringar, i
skogsbruk eller i rörelse, skall värdesättas i enlighet med vedertaget
affärsbruk inom det slag av verksamhet, däri egendomen är nedlagd.

Fordran,
som löper med ränta, skall, därest den icke är tillgång i rörelse, upptagas till
sitt kapitalbelopp utan inberäkning av under beskattningsåret upplupen men ej
förfallen ränta.

Fordran,
som ej är förfallen och därå ränta ej skall beräknas för liden före
förfallodagen, uppskattas till belopp, som utgör fordringens förhandenvarande
värde enligl vid denna lag fogad tabell I. Osäker fordran upptages lill del
belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran upptages icke.

Värdepapper,
som noteras å in- Värdepapper, som noteras å in-

ländsk
eller utländsk börs, upptages ländsk eller utländsk börs, upptages

lill det noterade värdet, såframt an- till det noterade värdel, såframt an

tagas kan, att delta motsvarar vad tagas kan, att detta motsvarar vad

som må hava varit påräkneligt vid som må hava varit påräkneligt vid

försäljning under normala förhåUan- försäljning under normala förhållan

den, den. Sådana värdepapper, som Icke

noteras
å börs, värderas med ledning av beslämmelserna I punkt 2 av anvisningarna IiU
3 och 4 §§.

' Senasle lydelse av lagens rubnk 1974:859. Senaste
lydelse 1974:311,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:193 4

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Annan
för evärdlig tid utgående ränta,avkomst eller förmån än frälseränla uppskattas till
tjugo gånger del belopp, vartill den uppgått under beskattningsåret.

Kapitalvärdet
av på livslid eller viss tid utgående ränta, avkomst eller förmån uppskattas
efter det belopp, rättigheten motsvarat under beskattningsåret, enligt de vid
denna lag fogade tabellerna II och 111,

Rättighet,
som icke är bestämd att ulgå under någons livstid men ändock är av obestämd
varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, såsom om den skolat utgå för
den berättigades livstid, dock högst till tio gånger del värde, rättigheten
senast för helt år motsvarat.

Är
rättighet beroende av varaktigheten av flera personers liv sålunda, att
rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens
kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten
oförändrad till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes
ålder.

Andel
i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation allenast delvis
skola skiftas mellan medlemmarna, skall upptagas till ett värde motsvarande den
del av föreningens förmögenhet som skulle fallit på andelen därest föreningen trätt
i likvidation.

Övrig
lös egendom upptages till det värde, som den kan anses hava betingat vid
försäljning under normala förhållanden.

Anvisningar

lill
3 och 4S§

2.
Vid beräkning av förmögenhet, som ingår i förvärvskälla inom inkomstslagen
jordbruksfastighet och rörelse, gäller följande.

Sammanfaller
icke räkenskapsåret med beskattningsåret, får som värde av förmögenheten tagas
upp värdel vid utgången av del räkenskapsår som före den I mars taxeringsåret
gått till ända närmast intill utgången av beskattningsåret. Delta värde skall
emellertid rättas med belopp som den skallskyldige satt in i förvärvskällan
eller tagit ut ur densamma för egen räkning eller för annan av honom innehavd
förvärvskälla, Ulgår räkenskapsåret före beskattningsåret, skall nämnda värde
ökas med insättningar och minskas med ullag som skell intill beskattningsårels
utgång. Ulgår räkenskapsåret etter beskattningsåret, skall värdet minskas med
insättningar och ökas med uttag som skett etter utgången av beskattningsåret.

För
inventarier, som äro avsedda För inventarier, som äro avsedda

för
stadigvarande bruk i förvärvskäl- för stadigvarande bruk i förvärvskällan,
liksom för lager upptages det lan, liksom för lager upplages det värde som
taxeringsåret kunnat god- värde som taxeringsåret kunnat god-

3 Senaste lydelse 1974:311.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

lagas
vid inkomsttaxeringen avseende förvärvskällan. Härigenom får dock
förmögenhetsvärdet av förvärvskällan icke sättas lägre än sextio procent av
det värde som framkommer vid en värdering där inventarierna upptagits till
anskaffningsvärdet efler avdrag för skälig av-skri vning eller ulrangering och
lagret värderats som helhet utan hänsyn lill påräknelig vinst vid försäljning i
detalj. Hänsyn skall därvid tagas lill inkurans men icke till s. k. latent skatteskuld.

Föreslagen lydelse

tagas
vid inkomsttaxeringen avseende förvärvskällan. Härigenom får dock förmögenhetsvärdet
av förvärvskällan icke sältas lägre än sextio procent av det värde som framkommer
vid en värdering där inventarierna upptagits till anskaffningsvärdet efter
avdrag för skälig avskrivning eller ulrangering och lagret värderats som helhet
utan hänsyn till påräknelig vinst vid försäljning i detalj, vaivid dock fastighel
skall upplagas lägst UU taxeringsvärdet. Hänsyn skall därvid tagas till inkurans
och prislällsrisk men icke till s, k, latent skatteskuld.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången
vid 1977 års taxering.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:193 6

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt

Härigenom
föreskrives att 23 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt' skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

23
§2

Vid
uppskattning av lös egendom iakttages:

A. Tomträtt
eller vattenfallsrätt uppskattas i den mån ej annat följer av

20 § tredje stycket, lill vad rättigheten med hänsyn till villkoren vid upp

låtelsen och den lid, som därför återstår, kan antagas hava betingat vid

en av boets avveckling föranledd, med tillbörlig omsorg skedd försäljning.

B. Aktie,
obligation eller därmed B. Aktie, obligation eller därmed

jämföriig värdehandling uppskattas, jämföriig värdehaiidling uppskattas,

där värdehandlingen noteras å in- där värdehandlingen noteras å in

ländsk eller utländsk börs, till del no- ländsk eller utländsk börs, till det
no

terade värdet eller, om delta icke terade värdet eller, om detta icke

motsvarar vad som varit påräkneligt motsvarar vad som varit påräkneligt

vid försäljning under normala för- vid försäljning under normala för

hållanden, till pris, som vid dylik för- hållanden, till pris, som vid dylik
för

säljning kan påräknas. Sådan värde- säljning kan påräknas. Sådan värde

handling, som icke noteras å börs, handling, som icke noteras åhörs e/-

uppskatlas enligt sist angivna grund. ler vars värde icke skall beräknas
med

ledning
av bestämmelserna i F nedan, uppskattas enligt sist angivna grund,

C. Fordran
uppskattas till sill kapitalbelopp jämte upplupen ränta å lid,

som avses i 21 §. Är fordringen ej förfallen och skall ränta därå ej beräknas

för tiden före förfallodagen, uppskattas fordringen till belopp, som utgör

dess värde vid nämnda lid enligl den vid denna lag fogade tabellen I.

Osäker
fordran uppskattas till belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös
fordran anses icke utgöra lillgång. Den omständigheten all gäldenären är
delägare i dödsboet föranleder icke fordringens uppskattande enligt andra
grunder än som eljest äro tillämpliga.

Medel,
för vilka uppskov med inkomstbeskattning åtnjutes enligt bestämmelserna om
skogskonto eller investeringskonto för skog, upptagas till halva värdet. Har
medel avsatts till fond för särskill ändamål enligl föreskritt i lag eller
annan författning och har avdrag vid inkomstberäkningen medgivits för
avsättningen, får halva del avsatta beloppet upptagas som skuld.

D. För
evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller annan förmån upp

skattas till tiugu gånger det belopp, vanill den senast för helt år uppgått.

'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857, 2 Senasle lydelse 1974:1053,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:193 7

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Nyttjanderätt
eller räll lill ränta, avkomst eller annan förmån, som ulgår under viss lid
eller någons livslid, uppskattas till sitt kapitalvärde. Är rättigheten
bestämd till vissl belopp eller eljest lill viss storlek, beräknas kapitalvärdet
efter det belopp rättigheten för helt år motsvarar enligl de vid denna lag
fogade tabellerna 11 och III, Där rättighet, som belastar viss egendom, ej är
på nyss angivet sätt bestämd, anses årliga värdet utgöra fem procent av det
penningvärde, vartill egendomen uppskattats, dock att, där rättighet avser
endast del av egendom eller dess åriiga värde eljest icke kan bestämmas enligt
nyss angivna grund, detta uppskattas efter vad som prövas skäligi.

Kapitalvärdet
av rättighet, som icke är bestämd all utgå under någons livslid men ändock är
av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, såsom om den
skolat utgå för den berättigades livstid, dock högst lill tio gånger det värde,
rättigheten för helt år motsvarar.

Är
rättighet beroende av flera personers liv sålunda, att rättigheten upphör vid
den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens kapitalvärde efter den
äldstes levnadsålder. Fortfar däremoi rättigheten oförändrad till den sist
avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder,

E, Värdel
av utländskt myntslag beräknas efler den köpkurs på checkar,

utställda i samma myntslag, som gällde vid tiden för skattskyldighetens

inträde. Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdel icke

beräknas etter denna grund, bestämmer regeringen eller den myndighet

regeringen förordnar, hur beräkningen skall ske.

F, Annan
lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan an

tagas hava betingat vid en av boets avveckling föranledd, med tillböriig

omsorg skedd försäljning.

Inventarier,
som äro avsedda för Inventarier, som äro avsedda för

stadigvarande bruk i jordbruk med stadigvarande bruk i jordbruk med

binäringar, i skogsbruk eller i rörelse, binäringar, i skogsbruk eller i rörelse,

liksom lager upptagas lill del värde liksom lager upptagas till det värde

som kunnat godtagas vid in- som kunnat godtagas vid in

komstberäkning enligt kommunal- komstberäkning enligt kommunal

skaltelagen (1928:370), Härigenom skattelagen (1928:370), Härigenom

får dock förmögenhetsvärdel av för- får dock förmögenhetsvärdel av för

värvskällan icke sältas lägre än sex- värvskällan icke sättas lägre än sex

tio procenl av det värde som fram- tio procent av det värde som fram

kommer vid en värdering där inven- kommer vid en värdering där inven

tarierna upplagils till anskaffnings- tarierna upptagils till anskaffnings

värdet efler avdrag för skälig av- värdet efler avdrag för skälig av

skrivning eller ulrangering och lagret skrivning eller ulrangering och lagret

värderats som helhei utan hänsyn värderats som helhet utan hänsyn

till påräknelig vinst vid försäljning lill påräknelig vinst vid försäljning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

i
detalj. Hänsyn skall därvid tagas till inkurans men icke till s. k, latent skatteskuld.

Föreslagen lydelse

i
detalj, varvid dock fast egendom skaU upptagas lägst UU taxeringsvärdet. Hänsyn
skall därvid tagas till inkurans och piisfällsrlsk men icke till s. k. latent
skatteskuld.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser gäller
dock fortfarande, om skattskyldighet inträtt dessförinnan.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:193 9

4
Förslag till

Lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivesatt 37 1; 1,4och 5 mom,
taxeringslagen(1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

37 S Nuvarande lydelse

1 m
o m. Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år ulan anmaning uppgifter (konlrolluppgifter)för
nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppgiftsskyldig

Vem uppgifien
Vad uppgiften

skall avse skall avse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

1 m
o m. Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifter (kontrolluppgifter)
för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande
uppställning:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppgiftsskyldig

Vem uppgiften
skall avse

Vad uppgifien
skall avse

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 e. Universitet och högskola.

3f. Skolstyrelse eller

annan kommunal

nämnd
som kommunen föreskriver.

Den som uppburit ui-bildningsbidrag för doktorander.

Den som uppburit timersäitiUng vid grundläggande UtbUdning
för vuxna.

Utgivet
belopp som uppgår IiU sammanlagt minst 100 kronor för hela årel.

Utgivet
belopp som uppgår UU sammanlagt minst 100 kronor för hela årel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 mom.-* Uppgifterna skola avlämnas senast den 31 januari
under tax-enngsåreti denordning,som gäller för avlämnande av självdeklaration.
Uppgifter, som avses i I mom. punkterna 5-7, skola dock avlämnas till
länsstyrelsen i del län, där uppgiftslämnaren är bosatt. I fall, som avses i 3
mom., skall därjämte iakttagas, att uppgifterna jämte dänill hörande sammandrag

'Lagen omirycki 1971:399. Senasle lydelse av lagens rubrik
1974:773,

2 Senasle lydelse 1976:86.

3 Senaste lyddse 1972:83,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lyddse

opaginerad Kontrollera mot PDF

städse
skola avlämnas till myndighet, hos vilken arbetsgivarens allmänna självdeklaration
må avlämnas.

Uppgifterna skola vid
avlämnandet vara ordnade kommunvis eller, om i kommun ingå flera församlingar,
församlingsvis och skall medelst särskilda omslag eller annorledes vara tydligt
utmärkt, vilken kommun eller församling varje grupp av uppgifter avser.

5 m o m.** Den som haratt avlämna kontrolluppgift enligl 1 mom, punklerna
1, 2, 3 b-3 d eller 7 skall senast den 31 januari under taxeringsåret till
inkomsttagaren översända ett exemplar av uppgifien.

Om skyldighet att vid arbetsgivaruppgift,
som skall lämnas enligt lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl
lagen om allmän försäkring, m, m,, foga kontrolluppgift som nyss sagts
stadgas i nämnda lag.

/ fråga om inkomsl som avses i punkt 12 av anvisningarna UU 32 s"*
konimunalskatidagen (1928:370j får riksskatteverket föreskriva an koniroll-uppglfl
skall avlämnas i särskild ordning

5
m o m. Den som haratt avlämna kontrolluppgift enligt I mom. punkterna 1, 2, 3b-3./eller
7 skall senast den 31 januari under taxeringsåret lill inkomsttagaren översända
ett exemplar av uppgiften.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1976,

"Senaste
lydelse 1975:1178,

opaginerad Kontrollera mot PDF

5
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om

kommuns
och annan menighets utdebitering av skatt

Härigenom föreskrives
all 2S lagen (1965:269) med särskilda beslämmelser om kommuns och annan
menighets utdebilering av skatt' skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Vid
lillämpning av 1 § skall i skatteunderiaget icke inräknas skattekronor och
skatteören som kan anses hänföra sig lill följande skattepliktiga intäkter,
nämligen dels sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller ersättning enligt förordningen (1954:249)om
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i
civilförsvaret, kungörelsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhel
för brandsläckning m, m,, kungörelsen (1961:457) om ersättning på grund av
medverkan i skyddsarbete vid olyckor i a-tomanläggningar m, m., förordningen
(1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å
anstalt m. m., lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. ft., militärersättningsförordningen
(1950:261) och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare, allt till den
del sjukpenningen eller ersättningen grundas på förvärvsinkomst av minsl 4 500
kronor för år, dels föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring,
dels timstudiestöd, in-

Föreslagen
lydelse

: §

Vid
lillämpning av 1 S skall i skatteunderiaget icke inräknas skattekronor och skatleören
som kan anses hänföra sig till följande skattepliktiga intäkter, nämligen dels
sjukpenning enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring eller lagen (1954:243)
om yrkesskadeförsäkring eller ersättning enligt förordningen (1954:249) om
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tiänstgöring i
civilförsvaret, kungörelsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet
för brandsläckning m. m., kungörelsen (1961:457) om ersättning på grund av
medverkan i skyddsarbete vid olyckor i a-tomanläggningar m. m., förordningen
(1954:250) om ersäitning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å
anstalt m. m., lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. ti,, militärersättningsförordningen
(1950:261) och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare, alll till den
del sjukpenningen eller ersättningen grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500
kronor för år, dels föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring,
dels timstudiestöd, in-

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
Lagen omiryckl 1973:437,

2 Lydelse enligl prop,
1975/76:147,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

komsibidrag
och vuxensludiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349), dels dagpenning
från arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd, dels
utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt avser dagpenning och
stimulansbidrag. Intäkterna upptages härvid lill belopp som anges på
kontrolluppgift enligl taxeringslagen (1956:623).

Föreslagen lydelse

komsibidrag
och vuxensludiebidrag enligt Sludiestödslagen (1973:349), dels
utbildningsbidrag för doktorander och timersättning vid grundläggande
utbildning för vuxna, dels dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och
kontant arbetsmarknadsstöd, dels utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning
såvitt avser dagpenning och stimulansbidrag. Intäkterna upptages härvid till
belopp som anges på kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623). Vid
beräkning av skatteunderlaget för fysisk person skall avdrag vidare göras för
skattekronor och skatteören, som kan anses motsvara sjukpenning, vilken vid arbetsgivarinträde
enligl 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän försäkring för honom uppburils av
arbetsgivaren, om arbelsgivarinträdet skett den 9 november 1973 dier senare.

Vid beräkning av antalet
skattekronor och skalleören skall såvitt gäller avdrag för
sjukförsäkringsavgift enligt 46 S 2 mom.-3), grundavdrag enligt 48 ii och
avdrag för nedsatt skalleförmåga enligt 50 J; 2 mom. fjärde styckei kommunalskattdagen
(1928:370) tillämpas de regler som gäller vid 1975 års taxering.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1976 och tillämpas första gången i fråga om
utdebitering för år 1978.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:193 13

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1976-03-25

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carisson, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande:
statsrådet Sträng

Proposition
om skatteplikt för utbildningsbidrag för doktorander, m. m.

Inledning

Tidigare
i år har riksdagen förelagts förslag om vissa ändringar på det studiesociala
området. 1 budgetpropositionen 1976 (prop, 1975/76:100 Bilaga 10 s, 499 fO
föreslås att ett särskilt studiesocialt stöd införs den I juli 1976 för dem som
deltar i nuvarande undervisning på grundskolenivå av ungdomar och vuxna som
lått ofullständig eller ingen undervisning (grundläggande utbildning för
vuxna). Detta bidrag avses vara skattepliktigt. Dessutom föresläs i prop.
1975/76:128 alt nuvarande doklorandstipendier ersätts med skattepliktiga bidrag.
De nya bidragsformerna förutsätter ändringar i skatleförfattningarna, bl, a, i kommunalskaltelagen
(1928:370), KL, Jag avser nu alt ta upp sistnämnda fråga. Jag avser att i delta
sammanhang även ta upp en fråga som hänger samman med de år 1974 beslutade
skattelättnaderna för familjeföretagen,

Studie.stödet

Det
särskilda studiesociala stödet vid grundläggande utbildning för vuxna skall ulgå
enligt följande. För flertalet studerande skall slödel beräknas med vissl
belopp per timme. Timersättningen avses utgå för högst 25 timmar i veckan och
beräknas till 18 kr., dvs. med högst 450 kr, per vecka. Denna timersättning
skall bara utgå om den studerande förlorat arbetsinkomst, ersättning från
arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på grund av att han
deltagit i undervisningen. Till studerande, vars huvudsakliga

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:193 14

sysselsättning
är hemarbete, skall stödet normalt ulgå med 8 kr. per timme. Timersättningen
skall bara utgå om den studerande deltar i minst 5 timmars undervisning per
vecka. Timersättningen förutsätts vara skattepliktig och pensionsgrundande.

I
fråga om stödet till doktorander innebär förslagen att de nuvarande skattefria
doktorandstipendierna ersätts med bidrag, vilka i likhet med bl. a. förmåner
vid arbetsmarknadsutbildning och särskilt vuxensludiestöd bör vara
skattepliktiga. Bidragen skall också vara pensionsgrundande.

Den
åsyftade skattemässiga behandlingen av de nu nämnda formerna av studiestöd bör
åstadkommas genom att man i punkt 12 av anvisningarna till 32 t; KL anger att
bidragen skall tas upp som intäkt av tiänst. Några särskilda regler rörande
avdrag för kostnader vid beskattningen av ifrågavarande bidrag behövs enligl
min mening inte. Såvitt gäller utbildningsbidragen till doktorander bestrids
kostnader för resor, material m, m. i allt väsentligt med medel från
driftkostnads- eller forskningsrådsanslag hos den myndighet som utbetalar
bidragen. Kostnader av avdragsgill natur torde därför inte uppkomma i någon
större omfattning.

Det
särskilda studiesociala stödet vid grundläggande utbildning för vuxna avses i
stor utsträckning administreras av skolstyrelserna. Kommun bör kunna föreskriva
alt annan kommunal nämnd än skolstyrelse skall administrera stödet.
Utbildningsbidraget till doktorander skall administreras av universiteten och
högskolorna. De angivna myndigheterna bör då också vara skyldiga att lämna
kontrolluppgifter lill ledning för bidragstagarnas taxering. Jag föreslår att regler
härom införs i 37 S 1 mom. taxeringslagen (1956:623), TL, Universitet, högskola
och skolstyrelse eller annan kommunal nämnd avses även göra avdrag för
preliminär skatt då de skattepliktiga bidragen betalas ut. Skatteavdrag bör ske
enligt särskild-beräkningsgrund, Föreskrifier härom kan utfärdas i
administrativ ordning med stöd av 3"S 3 mom, uppbördslagen (1953:272),

Skatteintäkterna
av ifrågavarande bidrag avses i sin helhet tillfalla staten. För alt underlätta
beräkningen av bortfallet för kommunerna bör riksskatteverket få möjlighet att
föreskriva att kontrolluppgifter skall avlämnas till annan myndighet än
länsstyrelse eller lokal skattemyndighet. Detta bör gälla alla de bidrag som
avses i punkt 12 av anvisningarna till 32!; KL. Jag föreslår att en bestämmelse
häiom tas in i 37 § 4 mom. TL.

A
vräkningen mellan slalen och kommunerna

Enligt
2 S lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets
utdebitering av skatt inräknas inte i det kommunala skatteunderlaget
skattekronor och skatleören som hänför sig till bl. a. sådana sludiesociala förmänersom
bidrag vid arbetsmarknadsutbildning och särskilt vuxensludiestöd. Jag föreslår
all 2 S ändras på så sätl att i kommunernas

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:193 15

skatteunderiag
inte heller inräknas utbildningsbidrag till doktorander, liksom inle heller den
nya timprsätlningen vid grundläggande utbildning för vuxna.

Familjeföretagens
skattelättnader

Genom
1974 års lagstiftning (prop, 1974:98, SkU 1974:38, rskr 1974:259, SFS
1974:311-312) ändrades reglerna för familjeföretagens lättnader vid förmögenhets-
och arvsbeskatlningen. Senare samma år infördes motsvarande lättnader vid
gåvobeskattningen (prop, 1974:185, SkU 1974:65, rskr 1974:406, SFS 1974:503),
De nya reglerna för värderingen av familjeföretag innebär en anpassning lill
inkomstbeskattningens värderingsnormer. Lager och inventarier (år alltså
redovisas till de lägsta värden som kan godtas vid inkomsttaxeringen. En spärr
finns för att förhindra helt opåkallade skattelättnader. Sålunda skall alltid
minst 60 % av företagets värde las upp lill beskattning.

Hittills
gjorda erfarenheter visar att de nya reglerna i allt väsentligt haft avsedd
effekt. Emellertid har det samtidigt konstaterats att spärregeln i vissa fall
inte kunnat hindra opåkallade skattelättnader. Så har varit fallet beiräffande
byggnadsföretag vars fasligheter utgör lager. Till skillnad från andra
lagertillgångar innehas sådana fastigheter inte sällan så länge att anskaffningsvärdet
framstår som synneriigen lågt i förhållande till de verkliga värdena.
Erfarenheterna av 1974 års aktievärdering visar också att ett belydande antal
byggnadsföretag, där aktierna tidigare hade åsatts höga värden, till följd av
de nya reglerna kommit all upptas till noll kr. För att garantera spärregelns
effektivitet i hithörande fall börden tillämpas med ulgångspunkl i taxenngsvärdet,
Hängenom uppnås också bättre överensslämmelse mellan värderingen av
byggnadsföretag och andra företag. Vid spärregelns lillämpning bör hänsyn
kunna las inte bara lill inkurans ulan även till prisfallsrisk. Så sker f, n,
vid aklievärderingen, 1 de fall fastighel las upp till taxeringsvärdet har eventuell
prisfallsrisk redan beaktats då taxeringsvärdet bestämdes, Någol särskill
hänsynstagande lill sådan risk lorde därför normalt inte behövas. Jag föreslår
alt bestämmelser om värderingen av fastigheter i angivna hänseenden tas in i
punkt 2 av anvisningarna lill 3 och 4 §S lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt, Sf Motsvarande beslämmelser bör införas i 23 S F lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL.

Genom
1974 års lagstiftning avsåg man också att.uppnå likställdhet mellan olika företagsformer,
Skatielättnaderna skulle således bli desamma antingen ell företag drevs i direktägd
form eller i bolagsform. Det har gjorts gällande att ordalydelsen i 23 ij B AGL
skulle kunna lägga hinder i vägen för alt ge lättnader vid arvs- och
gåvobeskattningen i fråga om företag som drivs i bolagsform, I tydlighetens
intresse vill jag därför föreslå en redaktionell ändring av nämnda lagrum så
att del klart framgår att lättnader kan medges i samma utsträckning oavsell
företagsform. Ett motsvarande förtydligande bör göras i 4 S Sf

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:193 16

Ikraftträdande

De
nya studiestöden avses kunna utgå fr. o. m. den 1 juli 1976. De härav föranledda
ändringarna i skatteförfattningarna bör träda i kraft samtidigt och således
tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Ändringen i lagen med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets uldebitering av skatt bör träda i
kraft då justeringarna i skatteunderiaget enligt 1977 års taxering försia
gången läggs till grund för skatteberäkning eller beslut om utdebilering.
Reglerna i 2 S i nämnda lag påverkar beräkningen av kommunalskatlemedd enligt
72 ij kommunallagen (1953:753), 76 S kommunallagen (1957:50) för Stockholm, 76!;
landstingslagen (1954:319) och 84 § lagen (1961:436) om församlingsstyrelse.
Den nya lydelsen av 2 § bör i enlighel härmed träda i kraft den 1 juli 1976 och
tillämpas första gången i fråga om utdebilering för år 1978.

Ändringarna
beträffande familjeföretagens skattelättnader bör träda i kraft genast, I fråga
om förmögenhetsbeskattningen kommer då de nya reglerna att tillämpas första
gången vid 1977 års taxering.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1, lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928:370),

2, lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt,

3, lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt,

4, lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

5, lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebilering av skatt.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

GOTAB 51597 Siockholm 1976

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar i 5 dokument.

  1. Prop. 1999/2000:2D1 Inkomstskattelagen i texten
  2. SOU 1997:77 Uppföljning av inkomstskattelagen - del 1 s. 354 i texten
  3. Bet. 1975/76:SkU62 Med anledning av propositionen 1975/76:193 om skatteplikt för utbildningsbidrag för doktorander, m. m. s. 1 · s. 14 i texten
  4. Prop. 1976/77:44 om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, m.m. s. 39 i texten
  5. Prop. 1977/78:40 om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling i texten