Sök i Ratio Lex

om kommunal vuxenutbildning

52 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 48 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:36, om kommunal vuxenutbildning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:36

Regeringens proposition

1977/78:36

om
kommunal vuxenutbildning;

beslutad
den 27 oktober 1977.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd eUer det ändamål som framgår av föredragandens
hemställan.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

JAN-ERIK
WIKSTRÖM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Propositionen
behandlar vissa förslag som lagts fram av kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX)
i betänkandet (SOU 1975: 59) Utbildning för vuxna och ett förslag från
skolöverstyrelsen (SÖ) om linje- och ämneskonstruktion inom kommunal
vuxenutbildning.

Med
hänsyn till det nu rådande ekonomiska läget, till remissinstansernas
ställningstaganden och till behovet av översyn av den kommunala vuxenutbildningen
följs inte SVUX' förslag om s. k. garantikurser inom kommunal vuxenutbildning.

I
propositionen föreslås en viss förstärkning av skolledarresurserna inom
kommunal vuxenutbildning. Vissa medel bör ställas till SÖ:s förfogande för att
tilldelas kommuner som har en nystartad kommunal vuxenutbildning eller en med
ringa omfattning i förhållande tiU befolkningsunderlaget. Närmare förslag
kommer att framläggas i budgetpropositionen 1978.

Under
budgetåren 1976/77 och 1977/78 gäller en förordning, som medger att kurser inom
kommunal vuxenutbildning i vissa fall får startas med lägre deltagarantal än
normalt. Regeringen avser att ersätta denna förordning med permanenta
bestämmelser med motsvarande innehåll.

I
propositionen föreslås att antalet undervisningstimmar skall minskas med 20 %,
om antalet stadigvarande deltagare sjunker från tolv till lägst åtta. Liknande
regler föreslås gälla för de kurser som får starta med lägre antal deltagare.

1
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 36

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 36 2

Propositionen
innehåller också förslag om en försöksverksamhet ined etappindelning av kurser
på grundval av SÖ:s förslag om linje- och ämneskonstruktion inom kommunal
vuxenutbildning. Försöket skall starta höstterminen 1978 och pågå under tre år.

Vidare aviseras i
propositionen att regeringen kommer att tiUsätta en särskild kommitté med
uppdrag att göra en översyn av den kommunala vuxenutbUdningen, innan definitiv
ställning tas till dess organisation, omfattning och närmare utformning i
framtiden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36

Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET , PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-10-27

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, oeh
statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Mogård, Olsson,
Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmårk, Ullsten, Burenstam
Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Wikström

Proposition om kommunal vuxenutbildning

1 Inledning

Med stöd av Kungl. Majtts bemyndigande den 28 juli 1968
tillkallade dåvarande chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Palme,
samma år sakkunniga (U 1969: 51) för att utreda frågor om studiefinansiering
inom vuxenutbildningen.

De sakkunniga antog benämningen kommittén för studiestöd
åt vuxna (SVUX). Den 25 febraari 1972 vidgades SVUX' uppdrag genom tilläggsdirektiv
till att också omfatta överväganden om hur de olika formerna av samhällsstödd
vuxenutbildning skall stödja öch komplettera varandra. KommUtén har i juli 1974
avlämnat betänkandet (SOU 1974: 62) Studiestöd åt vuxna samt i juni 1975
betänkandet (SOU 1975: 59) UtbUdning för vuxna.

Regeringen har den 29 maj 1975 uppdragit åt skolöverstyrelsen
(SÖ) att med beaktande av vad som i propositionen 1975: 9 anförts om behörighetskomplettering
inom den kommunala vuxenutbildningens ram utarbeta förslag till studiegång i
berörda ämnen.

SÖ har den 2 mars 1977 avlämnat förslag om linje- och
ämneskonstruktion inom kommunal vuxenutbUdning.

Efter remiss har yttranden över betänkandet Utbildning >
för vuxna avgetts av statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), centrala
studiestödsnämnden (CSN), skolöverstyrelsen (SÖ), dåvarande universitetskanslers-,

1 När betänkandet avlämnades:

riksdagsmannen Bengt Wiklund, kanslirådet Johnny
Andersson, ombudsmannen Tore Hultqvist, adjunkten Nils Wallmark,
direktörsassistenten Margareta Dahlgren, rektorn Thorvald Källstad,
studierektorn Herman Holmgren och riksdagsledamoten Karin Söder.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 4

ämbetet
(UKÄ), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), utredningen (U 1972: 06) om skolan,
staten och kommunerna (SSK), försvarets skolnämnd. Landsorganisationen i
Sverige (LO), Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Sveriges Förenade Studentkårer (SFS),
Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund (SSKF), Centerns kvinnoförbund (CKF),
Moderata samlingspartiets kvinnoförbund (MKF), Handikapporganisationernas
centralkommitté (HCK), Arbetarnas bUdningsförbund (ABF), Folkuiiiversitetet,. Frikyrkliga
studieförbundet, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV),
Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan (Vuxenskolan), Sveriges kyrkliga
studieförbund och Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV).

Dessutom
har Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning kommit in med synpunkter
på betänkandet.

Yttranden
över SÖ:s förslag om linje- och ämneskonstruktion inom kommunal vuxenutbildning
har avgetts av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), CSN, AMS,
folkbildningsutredningen (U 1975: 19), utredningen (U 1976: 10) om den
gymnasiala utbildningen (gymnasieutredningen), LO, SACO/SR, TCO, SAF, Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, östra distriktet av samärbétsorganisationen
för" Sveriges vuxenstuderande (SOSVUX-östra), Elevförbundet och Folkbildningsförbundet.

Dessutom
har yttranden kommit in från Stockholms skoldirektion, elever och lärare vid Fridhemsplans
vuxengymnasium, ämneslärarlinjens vuxenpedagogiska grupp vid lärarhögskolan i
Stockholm, elevkåren i Norrköpings kommunala vuxenskola, lokalföreningen av
Lärarnas Riksförbund vid kommunala vuxenskolan i Norrköping.

SACO/SR
har i en skrivelse till SÖ hemställt att SÖ hos regeringen skaffar sig
bemyndigande att utfärda föreskrifter, varigenom lärare och skolledare, som vid
bifall till föreslagna nya bestämmelser om grundskolekompetens och
gymnasieskolekompetens för vuxna . får minskat tjänstgöringsunderlag, kan
beredas fortsatt anställning t oförändrad omfattning genom särskilda
pedagogiska insatser för den kommunala vuxenutbildningen. SÖ har den 14 juni
1977 överlämnat skrivelsen till regeringen.

Riksdagen
har uttalat att det är angeläget att en proposition om förstärkning av den
kommunala vuxenutbUdningen på grundval av SVUX' förslag läggs fram för
riksdagen hösten 1977 (mot. 1975/76: 883, 1418 och 2090, UbU 1975/76: 23, rskr
1975/76: 281).

I
fråga om flera av förslagen fordras inte beslut av riksdagen. För överblickens
och sammanhangets skull,berörs dock vissa sådana förslag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 5

2
Nuvarande organisation

2.1 Läroplaner
m. m.

Kommunal
vuxenutbildning anordnar ämneskurser på olika nivåer, dels gmndskolekurser,
dels gymnasieskolekurser i allmänna ämnen och på försök under budgetåren
1975/76, 1976/77 och. 1977/78 i yrkesfek-niska ämnen samt dels kurser inom
särskild yrkesinriktad utbildning. Verksamheten regleras av förordningen (1971:
424) om kommunal och statlig vuxenutbildning (ändrad senast 1977: 550).

Läroplanerna
ansluter i sin kursplanedel tUl ungdomsskolans, medan timplanerna är
väsentligen annorlunda. Antalet undervisningstimmar i kommunal vuxenutbildning
varierar i stort sett mellan 25 och 75 % av antalet undervisningstimmar i
motsvarande ämnen i ungdomsskolan. Fr. o. m. den 1 juli 1977 fastställer SÖ
antalet timmar i varje ämne i kommunal vuxenutbildning inom vissa ramar (prop.
1976/77: 100 bil. 12, UbU 1976/77: 19, rskr 1976/77: 176).

Kommunal
vuxenutbildning finns i två organisatoriska former, dels som utbildning
anknuten till skolenhet inom ungdomsskolan, dels som UtbUdning inom särskild
skolenhet. UtbUdningen anordnas i form av kurser på både dagtid och kvällstid.
Under de senaste åren har antalet dagkurser ökat. Detta är särskUt märkbart på gmndskolenivå.

Den
kommunala vuxenutbildningen ger både allmän utbUdning oeh yrkesinriktad
utbildning. Endast ett fåtal studerande eftersträvar och fullföljer en
fullständig studiekurs, dvs. studier som leder till fullständig grundskole-
eller gymnasieskolekompetens. Koneentrationsstudier i enstaka ämnen där eleven
läser ett eller ett par ämnen samtidigt är vanligt. När det gäller deltagarnas
fördelning över ämnen finns en koncentration till ett fåtal ämnen. I
grundskolan dominerar engelska, följt av matematik och svenska. Dessa ämnen
svarade höstterminen 1974 för 63 % av antalet deltagare. Även på
gymnasieskolans tre- oeh fyraåriga linjer samlade dessa ämnen flest deltagare, tUlsammans
dock knappt 40%.

2.2 Gällande
bestämmelser

Statsbidrag
utgår med 100 % av utgifterna för löner till lärare och skolledare. För kurs
som påbörjas inom kommunal vuxenutbildning erhåUs bidrag till lärariöner för
högst det antal lektioner kursen enligt föreskriven timplan skall innehålla.

Grundvillkoret
för att statsbidrag skaU utgå är att kommunen har underlag för att starta
kursen. För det stora flertalet kommuner innebär detta, att antalet
stadigvarande deltagare i kursen skall vara minst tolv. För kommun inom
allmänna stödområdet gäller att kurs utanför gymnasieort (ort där reguljär
treårig linje av gymnasieskolan får anordnas)

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 36 6

får
påbörjas om antalet deltagare stadigvarande uppgår till lägst åtta. Särskilda
regler gäller för handikappade och intagna på fångvårdsanstalt.

Sjunker
antalet deltagare i kurs under fastställt minimiantal skäll länsskolnämnd
bestämma om kursen får bibehållas samt om eventuell reduktion av antalet
undervisningstimmar. Ny kurs i samnia ämne får påbörjas samtidigt endast om
antalet deltagare överstiger 35.

Till
de timresurser som ställs till förfogande för den egentliga under visningen i
kursen kommer ett på antalet undervisningstimmar beräknat schablontillägg som
varierar efter utbildningsnivå och linje. För grundskolekurs utgår
schablontillägget med 25 %, för gymnasieskolekurs på tvåårig ekonomisk, social
och teknisk linje, på treårig Och på fyraårig, linje med 13 % och för övriga
gymnasieskolekurser och särskild yrkesinriktad UtbUdning med 10 % på kursens
undervisningstimmar. De medel som erhålls genom schablontiUägget får användas
för stödundervisning, studiehandledning, studie- oeh yrkesorientering och
vissa kostnader i samband med gmndutbildning (alfabétiseringsundervisning) för
vuxna.

För
en elev som önskar studera ett ämne i komrhunal vuxenutbUdning som denne
tidigare har betyg i från grundskolan, gymnasieskolan eller motsvarande äldre,
skolform gäller att eleven bära får tas in i kommunal vuxenutbildning om det
inte medför ökade kostnader för statsverket. Undantag görs för elev som
behöver läsa ett ämne för att bU behörig för vidare studier. Även om den
studerande tas in i utbUdning, får han inte nytt betyg efter avslutad kurs. För
att få betyg måste han gå upp i särskild prövning i varje ämne. Det betyg som
eleven erhållit vid denna särskilda prövning får inte användas vid urval. I en
urvalssituation gäller det första betyget.

För
budgetåren 1976/77 och 1977/78 har regeringen medgivit dispens , för att
anordna vissa kurser med lägre antal deltagare än normalt. Beslutet innebär
bl. a. följande.

Om
minst tre deltagare har utbUdningsbidrag eller särskilt vuxenstudiestöd, får
kommunerna anordna kurser i alla ämnen om man räknar med att antalet deltagare
under hela kursen är minst åtta, i glesbygd fem.

Om
minst tre av deltagarna är kvinnor, får kommunerna anordna

kurser med lägst fem deltagare i teknologi och övriga tekniska ämnen

och (om kurserna gäller fackteori eller kombineras .med kurser i fack

teori) i bygg- oeh anläggningsteknik, el-teleteknik, fordonsteknik, pro

cessteknik, träteknik och verkstadsteknik. , .

Grundskolekurser
och gymnasieskolekurser- får anordnas i svenska

och engelska med lägst åtta deltagare, i glesbygd fem. För att gmnd

skolekurser skaU få påbörjas krävs dock att minst fem deltagare kom

binerar studierna i svenska eller engelska med minst två andra kurser i

kommunal vuxenutbUdning. . ';

Dessutom
får, under de två år det är fråga om, varje kommun anord-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 7

na
två grundskolekurser med lägst åtta deltagare, i glesbygd lägst fem i vart och
ett av ämnena matematik, fysik och kemi. På gymnasieskolenivå får kommunen
anordna två kurser enligt samma regler i matematik, fysik, kemi och teknologi.

Med
skrivelse den 25 augusti 1977 har SÖ överlämnat en rapport över hur kommunema
under budgetåret 1976/77 utnyttjat dessa möjUgheter att i vissa fall starta
kurser med lägre deltagarantal än normalt.

Av
rapporten framgår bl. a. att förordningen av tidsskäl inte i någon större
omfattning kom att påverka kursutbudet inför läsåret 1976/77, varför
tillämpningen av förordningen väsentligen skett på redan planerad utbildning.
Viss osäkerhet om tolkningen av reglerna tycks också ha rått. Vidare kan
svårigheten att i detalj känna till planering av och förändringar i
kringliggande kommuners kursutbud ha inverkat negativt på utnyttjandegraden.
Endast hälften av landets kommuner utnyttjade dispensmöjligheterna under
budgetåret 1976/77, men effekten kan väntas bli större under budgetåret
1977/78.

Antalet
startade kurser med lägre deltagarantal var enligt SÖ:s rapport lågt i
förhållande till totala antalet pågående kurser. Antalet deltagare i
dispenskurserna utgjorde endast 34 % av det totala antalet deltagare i
nystartade kurser under ett läsår (jämförelsen gäller läsåret 1975/76). De
medelstora och stora kommunerna har i största utsträckning kunnat använda sig
av dispensmöjligheterna. Antalet startade kurser med undantag för
storstäderna ökar med kommunens storlek. Andelen startade kurser inom resp.
utanför det allmänna stödområdet uppvisar ingen skillnad utom vad gäller de aUra
minsta kommunerna, där så gott som samtiiga dispenskurser startats i kommuner
inom stödområdet.

Dispensmöjligheternas
effekt på det totala antalet deltagare under budgetåret 1976/77 var som
framgått begränsad liksöm den önskade geografiska spridningen av möjligheterna
till behörighetsgivande studier. I vissa kommuner har betydelsen ändå varit
stor. Ämneskurser, bl. a. som sammanhållen utbildning, har kunnat starta där
det tidigare inte varit möjligt. På flera orter har kursutbudet planerats och
marknadsförts med dispensmöjligheterna i åtanke, varefter antalet deltagare
blivit så stort att någon dispens inte behövdes.

2.3
Kvantitativ omfattning

1967
års vuxenutbildningsreform (prop. 1967: 85, SU 1967: 117, rskr 1967: 277)
medförde en stark expansion av den kommunala vuxenutbUdningen. F. n. anordnas
åtminstone någon kurs i kommunal vuxenutbildning i praktiskt taget alla
kommuner. Det betydei: emellertid inte att utbUdningen är väl spridd. Trots
den mycket starka utbyggnad som skett är bilden geografiskt splittrad.

SÖ
har belyst den kvantitativa omfattningen' och den geografiska

s. 8 Kontrollera mot PDF

spridningen i en promemoria som redovisas i SVUX'
betänkande. I samband med SÖ:s förslag om linje- och ämneskonstruktion inom kommunal
vuxenutbildning har en ytterligare bearbetning av statistiken skett.

Antalet kursdeltagare ökade snabbt under åren 19681971.
Åren 19721974 sjönk antalet, främst i grundskolekurserna bl. a. tiU följd av
ändrade intagningsbestämmelser. Sedan höstterminen 1974 har deltagarantalet
ökat på nytt (se tabell 1). EnUgt en SÖ-undersökning 1976 deltog 59 % i högst
fem lektionstimmar per vecka och endast 24 % i minst elva
("heltidsstuderande"). Av dagkursdeltagarna läste 25 % endast ett
ämne oeh ytterligare 15 % av dem var deltidsstuderande. Antalet
"heltidsstuderande" är således förhåUandevis litet. Av kvällskursdeltagarna
hade 87 % heltidsarbete.

Tabell 1 Antal kursdeltagare i kommunal vuxenutbildning

Antal kursdeltagare

. '

Grundskole-

Gymnasie-

Kurser inom

Samtliga

kurser

skolekurser

särsk. yrkesinriktad utbildning

Ht 1968

18 930

44 375

_

_

Ht 1971

80 600

92 320

67 390

240 300

Ht 1973

65 750

90 840

65 550

222 150

Ht 1974

57 320

85 040

47 250

189 610

Ht 1975

61 160

92 560

60 630'

214 350

' Inklusive 2-äriga yrkesinriktade linjer (8 576).

Tabell 2 Andel deltagare i dagkurser i procent av
samtliga kurser

Ämne

Andel deltagare ht 1975 i dagkurser i

Grundskola

Gymnasieskola

Treårig
eko-

Tvåårig
eko-

nomisk,
hu-

nomisk,
social

manistisk,
sam

- och
teknisk

hällsveten-

linje

skaplig, natur-

vetenskaplig

och teknisk

linje

Svenska

56

58

57

Engelska

28

32

62

Matematik

54

47

49

Samhällsorienterande

94

61

20

ämnen

Naturorienterande
ämnen

82

51

36

Franska/Tyska

27

27

50

Tekniska
ämnen

46

22

Ekonomiska
ämnen

_

34

71

Övriga
ämnen

65

33

50

Samtliga
ämnen

50

40

54

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 36 9

Ämnena svenska, engelska och matematik domineirar bland
grundskolekurserna. Samhällsorienterande och naturorienterande ämnen stu-'
deras, nästan uteslutande av dem som siktar på fullständig behörighet (i första
hand dagstuderandé). Bland kvällskurserna dominerar de tre kommunikationsämnena
(svenska, engelska, matematik) (80 %) medan ett fåtal läser
samhällsorienterande ämnen (1 %) och naturorienterande ämnen (4 %) (se tabell
3).

De tre ämnena svenska, engelska och matematik dominerar
inte lika mycket bland ämneskurserna på gymnasieskolestadiet; De olika ämnenas
andel av kurserna är i stort sett lika stor på dag- och kvällstid med två
undantag. Samhällsorienterande ämnen har väsentligt större andel på dagtid och
främmande språk utom engelska (B-/C-språk) har större andel på kvällstid.

Sannolikt föreligger en spontan efterfrågan på en del
ämneskurser, som inte samlar tillräckUgt antal sökande. Detta kan emellertid
inte statistiskt beläggas. SÖ genomförde 1973 en enkät, som bl. a. visade, att
antalet avvisade sökande är mycket stort i förhåUande till det antal, som kan
ges undervisning i önskade ämneskurser, i små kommuner. Det gäller även i
vidsträckta kommuner för perifert bosatta människor. Det övervägande antalet
kurser anordnas på kommunhuvudorter.

Tabell 3 Kursdeltagarnas fördelning på olika ämnen

Kursdeltagarnas procentuella fördelning på olika ämnen ht
1975

Ämne Grundskolekurser Gymnasieskolekurser

Dagkurser Kvällskurser Dagkurser Kvällskurser

Svenska, engelska matematik 54 80 40 37

Samhällsorienterande
ämnen 21,3 1,2 16,4 6,7

Naturorienterande ämnen 18,7 4,2 9,0 7,7

Främmande språk utom

engelska
6 14,6 12,2 25,5

Ekon.
ämnen 11,8 11,8

Tekn.
ämnen 4,3 6,5

Övriga
6,3 4,8

Samtliga 100 100 100 100

På grund av gällande bestämmelser om lägsta deltagarantal
kan i flertalet ämnen kurser anordnas endast på ett begränsat antal orter.
Speciellt svårt är det att ordna kurser i naturorienterande ämnen (se tabell
.4).

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 10

Tabell
4 Antal orter med kurser i olika ämnen

Ort Skol- Ämnen

form

Sv
En Ma "övr" Sh Hi Fe So Re Bi Fy Ke Nk Fr Ty "övr"

i Gr . i Gy

Huvudort Gr 141 230 151 191

"Sekundärort" Gr 31 97 35 38

Huvudort Gy 104 191
108 74 63 86 45 57 30 44 47 47 111 123 126

"Sekundärort" Gy 3
28 6 3 .1 2 1 2 .. 2
1 4 10

Gr
= grundskola, Gy = gymnasieskola. Sv = syenska, En = engelska, Ma = Matematik, Sh
= samhällskunskap, Hi = historia. Fe = företagsekonomi, So = socialkunskap. Re
= religionskunskap. Bi = biologi. Fy = fysik, Ke = kemi, Nk = naturkunskap. Fr =
franska, Ty = tyska

3
SVUX'betänkande 3.1 Utredningen

3.1.1
Mål för vuxenutbildningen

SVUX
framhåller att vuxenutbUdningen har att ta hänsyn till dels sin speciella roll
i samhället, dels till vuxnas krav, förutsättningar och erfarenheter. Bl. a.
följande förhållanden gör att vuxenutbildningen skiljer sig från
ungdomsutbildningen:

Medan ungdomsutbildningen avser inskolning i
samhället har vuxenutbildningen till mål att ge vidareutbildning och
fortbildning i vid bemärkelse.

Den vuxenstuderandes livs-, samhälls- och
yrkeserfarenhet kan utnyttjas i utbildningen.

Den vuxenstuderande har på grund av yrkeserfarenheter och tidigare studier ofta
större möjlighet att avgöra vad han vill och behöver studera.

Den vuxenstuderande måste på grund av yrkesarbete
och familjeansvar ofta koncentrera sina studier till en relativt kort period,
alternativt flera korta perioder på arbets- eUer fritid.

Den vuxenstuderande har på grund av tidigare
kunskaper och erfarenheter i regel större möjligheter, än den
ungdomsstuderande att bestämma studiernas imiehåll, omfattning och form.

SVUX
erinrar om att en sammanfattning av målen för vuxenutbUdningen har getts i
propositionen om vidgad vuxenutbildning samt studie stöd åt vuxna m. m. (prop.
1975: 23). Där sägs bl. a. att vuxenutbUdningen skaU bidra till de studerandes
personlighetsutveckling och förmågan till kritisk analys av den egna
situationen och det omgivande samhället. Vuxenutbildningen skall stimulera de
studerande till att inom ramen för demokratins arbetsformer medverka till
förbättringar på skilda områden. Studiemetoder bör utvecklas som gör det
möjligt också för korttidsutbildade att nå dessa mål. En viktig uppgift för vuxenutbild-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 11

ningen
är att stärka individens stäUning i arbetslivet, både genom att ge utbildning
för nya arbetsuppgifter oeh ge kunskaper för att påverka arbetslivets
utveckling. Framväxten av återkommande utbUdning bör underlättas. En
huvuduppgift bör vara att tillgodose de korttidsutbildades behov genom
överbryggande utbildning.

I
det följande redogörs för utredningens rekommendationer om samverkan inom
vuxenutbildningen och förslag om ökade resurser till kommunal vuxenutbildning.

3.1.2
Samverkan inom vuxenutbildningen Allmänna överväganden

SVUX
återger inledningsvis de former av samverkan som förekommer mellan olika anordnare
av vuxenutbildning. Den principieUa utgångspunkten är att alla delar av vuxenutbUdningen
bör tas i anspråk för en expansion av överbryggande utbildning.

Det
finns enligt SVUX anledning att skapa fömtsättningar för ytterligare
studiealternativ, dvs. öka valfriheten för de vuxna. I vissa fall förutsätter
detta med nuvarande organisation samverkan mellan de olika anordnarna av
vuxenutbildning. Som ett exempel nämner SVUX studiecirkel och kommunal
vuxenutbildning. En sådan samverkan kan komma att fungera som inkörsport till
mera koncentrerade studier pä deltid eller heltid.

Behov
av byggbarhet

SVUX
diskuterar behovet av ett system med byggbara delar dvs. ett system med
kurser utformade som på varandra byggande eller alternativa enheter främst
utifrån situationen inom kommunal vuxenutbildning. SVUX anser det önskvärt att
även andra utbildningsanordnare i någon mån tar hänsyn tUl ett system med byggbara
delar inom kommunal vuxenutbildning vid uppläggningen av sina kurser. Under
förutsättning av att ett sådant system i kommunal vuxenutbUdning är logiskt
och pedagogiskt riktigt utformat borde det inte kännas svårt att inom andra
typer av vuxenutbUdning ta sådan hänsyn.

Studieförbunden
och folkhögskolorna måste enligt utredningens me

ning även i framtiden få full frihet att utforma sina studiecirklar och

kurser på ett sätt som står i överensstämmelse med vad de själva anser

vara de grundläggande målen för sitt arbete. De läroplaner som gäller

för kommunal vuxenutbildning utgör även efter en bättre vuxenan

passning endast ett sätt att erbjuda vuxenutbildning och möjligheter

att skaffa sig kunskaper. ' ..

De metoder, den
uppläggning och det ämnesinnehåll som studieförbunden och folkhögskolorna
väljer måste enligt utredningen behandlas som likvärdiga. I själva verket måste
det förhållandet att andra utbild-i ningsanordnare i olika avseenden erbjuder
andra alternativ än kommu-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 12

nal
vuxenutbildning betraktas som en väsentiig förutsättning för att vuxenutbildningen
skall lyckas med att åstadkomma en-utjämning av utbildningsklyftorna att
aktivera de grupper i samhället som är sämst ställda.

Ett
nödvändigt komplement eller möjligen alternativ tUl ett system med byggbara
kurser är enligt SVUX en väl fungerande information. Informationen bör ha som
mål att sprida kunskaper på sådant sätt att människor kan orientera sig om
olika former av vuxenutbUdning. Denna information bör rikta sig till alla. Det
behöver emellertid inte innebära att den riktas med samma intensitet till alla
grupper. Informationen bör vara anpassad till olika erfarenheter och behov
bland skilda grupper.

Information
och uppsökande verksainhet

Vuxenutbildningens
huvuduppgift är att tiUgodose behoven hos dem med kort och bristfällig
utbildning. Eftersom dessa gmpper endast i liten utsträckning deltar i vuxenutbUdning
gäller det att finna nya oeh aktiva vägar för att nå ut till dessa grupper med
information om deras rätt och möjligheter till studier. Den bästa vägen är
enligt SVUX en uppsökande verksamhet av ungefär det slag som kommittén (U 1970:
56) för försöksverksamhet med vuxenutbildning .(FÖVUX) bedrivit (se SVUX'
betänkande Studiestöd åt vuxna SOU 1974: 62).

SVUX anser att den
uppsökande verksamheten bör samordnas mellan de olika utbildningsanordnarna. SVUX
understryker det angelägna i att samverkan söks med de studieförbund som genom
sina medlemsorganisationer har anknytning tiU folkrörelser. Därmed ökar
förutsättning- ' arna för att de korttidsutbUdade skaU kunna rekryteras tiU
kommunal vuxenutbildning.

De
olika vuxenutbUdningsanordnarna har skilda förutsättningar att nå de utbildningsmässigt
eftersatta grupperna. De rekryteringsresultat och det aktiva deltagandet som FÖVUX'
försöksverksamhet uppvisar tyder på att studiecirkeln är en lämplig studieform
för korttidsutbUdade. En faktor som gör studiecirkeln särskilt lämplig i detta
sammanhang är att människor som är osäkra om sin studieförmåga lättare kan
rekryteras till olika typer av fritidsutbUdning än till mer intensiva studier.
Starka rättviseskäl talar enligt SVUX för att denna form av vuxenutbUdning ges
hög prioritet.

Indirekt
studiesocialt stöd

Utredningen
diskuterar olika studiestödjande åtgärder som bör utformas i samråd meUan
olika vuxenutbUdningsanordnare. Exempel på så- dana åtgärder är
barnomsorg, fria läromedel för vuxenstuderande, bättre utrustning av
kommunbiblioteken med läromedel för vuxenstuderande. I glesbygder kan av
kommunen anordnade kollektiva transporter och direkta resebidrag, undanröja de
studiehinder som resekos'tnaderna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 13

innebär.
Vidare bör studielokaler planeras in i bostadsområden och i anslutning till
arbetsplatser. Samråd om studiestödjande åtgärder av olika slag bör ske inom
vuxenutbildningsråden. Enligt SVUX' mening är det i regel på det lokala planet
som initiativ tUl åtgärder av det anförda slaget bör tas.

Kommunens
ansvar

Enligt
SVUX' uppfattning bör kommunens ansvar för vuxenutbUdningen inte begränsas tiU
att gälla den egna utbildningsformen. Det bör vidgas till ett övergripande
ansvar för att kommuninvånarnas studiebehov tiUgodoses.

3.1.3
Organ för samverkan

Både
de som själva söker sig till olika former av vuxenutbildning och de med
obestämt studieintresse har behov av att vända sig till,en enda instans som kan
ge en samlad bild av de studiemöjligheter som finns inom en kommun.

Skall
informationen kunna tillgodose skilda behov måste en informa

tionsservice vara fristående från de olika utbUdningsanordnarna, sam

tidigt som den ger en allsidig och korrekt information. Som exempel på

tänkbar och lämplig fristående instans nämner SVUX en till vuxenut

bildningsrådet eller annan kommunal instans knuten informationscen

tral. ,

Det
lokala vuxenutbildningsrådet kan fungera som forum för samverkan mellan utbildningsanordnarna.
Ett vuxenutbildningsråd som i första hand har sammansatts för att kunna fungera
som intagningsnämnd för den kommunala vuxenutbUdningen har en aUtför snäv sammansättning
för att kunna fungera som ett effektivt samverkansorgan för information och
uppsökande verksamhet.

Det är angeläget att utbildningsanordnarna
har en överblick över regionens behov av och tiUgång på vuxenutbildning. Länsskolnämnderna,
som är regionala organ för det aUmänna skolväsendet, bör enligt utred-, ningens
uppfattning ha ansvaret för att denna överblick kommer till stånd. Som
regionala planeringsorgan bör länsstyrelserna kunna ge de kommunala
vuxenutbildningsråden underlag för deras planering av vuxenutbildningsutbudet.

En
vidgad regional samverkan mellan utbildningsanordnarna måste utformas som ett
samrådsförfarande utan bindande beslutsfunktioner. I ett samrådsförfarande bör
politiskt valda representanter medverka för att därmed få en förankring i de
beslutande organen. Vuxenutbildningsnämnderna bör enligt utredningen ha
ansvaret för att initiera ett vidgat regionalt samråd.
Vuxenutbildningsnämnderna bör i samverkan med länsskolnämnderna minst en gäng
per halvår anordna regionala vuxenutbildningskonferenser. SVUX
rekommenderar att vuxenutbildnings-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 14

nämnderna
ges resurser för att genomföra sådana konferenser. I in

struktionen för länsskolnämnderna bör också anges att dessa skall bistå

vuxenutbildningsnämnderna i detta arbete. ' ."

3.1.4
Ökade resurser Allmänna överväganden

Det
övergripande målet för komrhunal vuxenutbildning är att erbjuda kompetensgivande
utbildning enligt läroplanerna för grundskolans högstadium och gymnasieskolan
samt särskild yrkesinriktad utbUdning.-SVUX har inte ansett det vara dess
uppgift att ompröva detta mål. Däremot är utredningen av den uppfattningen att
särskUda åtgärder måste vidtas för att stimulera förekomsten av ett utbud inom
kommunal vuxenutbildning som fränijar utvecklingen mot' en återkommande utbildning
på sätt som angivits i prop. (1975: 9) om reformering av högskoleutbildningen m.
m. oeh propi (1975: 23) om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m.
m. SVUX anser därför att den kompetensgivande utbildningen inom korfimunal
vuxenutbildning behöver starkt förbättrade resurser.

Utgångspunkten
för utredningens förslag orn komrhunal vuxenutbildning är att tUlkommande
resurser i första hand bör inriktas på behörighetsgivande UtbUdning för
fortsatta studier eller yrkesverksamhet, att kommunal vuxenutbildning bör ha en
jämnare geografisk spridning och att den i ökad utsträckning bör anpassas tUl
de vuxnas skiftande erfarenheter och behov.

Vuxenanpassning

Ett
stort problem för kommunal vuxenutbildning är att kurser vanligen skall läsas
in med endast 2050 % av den lärarhandledning som ges för motsvarande kurser
inom ungdomsskolan. En bättre anpassning av kommunal vuxenutbUdning till
vuxenstuderandes skiftande behov av undervisning och tid att delta i
utbildning tUlgodoses enligt utredningen inte genom en generell ökning av
antalet uridervisningstim-mar i de olika ämneskurserna.

I StäUet för en generell
ökning av antalet undervisningstimmar bör undervisningens innehåll och
utformning bättre anpassas till de vuxnas situation. Det är enligt SVUX' mening
inte självklart att vuxna skall läsa alla ämnen eller alla delar av kursen i
ett ämne enligt läroplanerna för ungdomsskolan. De vuxnas erfarenheter bör
kompletteras med ärh-nesstudier i sådan omifattning att de vuxna erhåller en
utbildning som är av samma kvalitet som ungdomsutbUdningen. Utbildningens
innehåll-behöver för den skull inte vara identisk.

SVUX
anser att SÖ bör få i uppdrag att se över kursplanerna'inom den kommunala
vuxenutbildningen med syfte att inom ramen för läro-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 15

planerna
byta ut eller ta bort det stoff och de moment som med hänsyn

till vuxenstuderandes erfarenheter oeh behov kan anses vara av mindre

intresse för dem. -

Geografisk
fördelning ..;,,:. . :

Ett
annat stort problemsom utredningens förslag avser att komma till rätta
med är den geografiska snedfördelningen av kommunal vuxenutbUdning. I områden
med ett tUl synes stort utbildningsbehov är den kommunala vuxenutbUdningen av
ringa omfattning. Små kommuner har ofta svårigheter att starta kurser äveii i äninen
som annars är vanliga. T. o. m. i de största kommunerna finns svårigheter att
starta kurser i de mindre frekvenla ämnena på gmnd av svårigheter att rekrytera
så mänga deltagare att villkoret för kursstart uppfylls.

Garantikurser .

Syftet
med förslagen om ökade resurser för kommunal vuxenutbildning är enligt
utredningen att öka möjligheterna att ordna kurser främst i
befolkningssvaga områden men också på andra orter där vissa kurser i centrala
ämnen inte kunnat komma till stånd, att stärka skolledar-organisationen i vissa
kommuner och att öka kommunernas frihet att utnyttja resursema med hänsyn tUl
lokala behov.

Utredningen
har i sina överväganden kommit fram till att de kommuner som är i störst behov
av ytterligare resurser bäst tUlgodoses genom riktade åtgärder. Den
grundläggande principen för utredningen har därvid varit att alla vuxna,
oavsett bostadsort, skall ha tUlgång tUl kurser i åtminstone ett antal centrala
ämnen.

Enligt
kommitténs mening bör ett visst minsta antal grundskolekurser oeh
yrkesinriktade kurser anordnas i samtiiga kommuner samt ett minsta antal
gymnasieskolekurser inom varje gymnasieregion. Ett minimiutbud av sådant slag
kan inte erbjudas med nuvarande bestämmelser om lägsta antal kursdeltagare utom
i de befolkningsmässigt stora kommunerna. SVUX anser därför, att ett visst
begränsat antal kurser i vissa ämnen bör anordnas, om antalet deltagare uppgår
till lägst fem. .

Utredningen
anser att kurs bör få anordnas enligt särskUda bestämmelser endast i vissa
ämnen. Riksdagen har beslutat att alla, som uppnått 25 års ålder och har minst
fyra års yrkeserfarenhet samt har erforderliga kunskaper i engelska, skall
vara behöriga att bedriva högre studier. Detta beslut torde enligt SVUX få
återverkningar även för behörighetsbestämmelserna för underliggande
utbildningsnivåer. Utredningen anser det rimligt att behörighet för
gymnasieskolestudier ges motsvarande utformning.' Utredningen konstaterar att
för fortsatta studier krävs vissa mer preciserade färdigheter," främst i
svenska, engelska och matematik.

Riksdagens
beslut om aUmän och särskild behörighet för högre stu-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 16

dier
torde enligt utredniiigen få större konsekvenser för den kommunala
vuxenutbildningen på gymnasieskolenivå än på grundskolenivå. . Som behörighetsviUkor
för högskolestudier har riksdagen uppställt kunskaper och färdigheter i bl. a.
svenska och engelska.

Utredningen anser det
rimligt att en allmän gymnasieskolebehörighet

för vuxna framdeles kan begränsas vad gäller antalet studerade' ätn-

nen. Utöver färdighetsämnena svenska, engelska och matematik kan ett

eller ett par av de naturvetenskapliga ämnena och ett eUer étt par av de

samhällsvetenskapliga ämnena komma i fråga. '.

Riksdagens
beslut om allmän och särskild,behörighet för högre studier kan också få
konsekvenser för kurser inom den yrkesinriktade utbildningen. Utredningen
anser därför att det är angeläget att den yrkesinriktade utbildningen kan
anordnas med ett minimiantal kurser.

Enligt
utredningens mening bör den som önskar fuUständig behörighet kunna erhålla
sådan inom rimlig tid. SVUX anser det mest ändamålsenligt att StäUa en. resurs
i form av ett,högsta antal undervisningstimmar till kommunernas förfogande.

På
grundskolenivå bör kurser i svenska, engelska,och matematik erbjudas i sådan
omfattning att dessa kan studeras under en period äv tre terminer. Utredningen
anser .vidare att två av de treiämnena skall, kunna starta varje termin.
Fördelas kurstimmaraa på tre terminer åtgår varje läsår ca 1 000 undervisningstiminar.
SVUX föreslår således att grundskolekurser i ämnena svenska, engelska och
matematik ornfattande sammanlagt högst 1 000 undervisningstimmar per läsår får
anordnas i varje kommun om deltagarantalet uppgår till lägst fem.

På
gymnasieskolenivå anser utredningen att kurser bör anordnas med deltagarantal
om lägst fem i dels ämnena svenska, engelska och matematik, dels två av ämnena
historia, samhällskunskap, socialkunskap, företagsekonomi och religionskunskap
dels också två av ämnena biologi, fysik, kemi, naturkunskap och teknologi i
sådan omfattning att eri studerande kan fullborda studierna i sju ämnen inorn
en period av fyra terminer. SVUX föreslår att inom gymnasieregionen bör högst 1
600 undervisningstimmar varje läsår kunna disponeras för dessa kurser. Utredningen
betonar i detta sammanhang angelägenheten av att utbudet av och rekryteringen tiU
kurser inom den naturvetenskapliga sektorn förbättras.

Beträffande
den yrkesinriktade utbildningen föreslår utredningen att varje kommun får
anordna gymnasiéskolekurser med ett deltagarantal om lägst fem i yrkestekniska ärrinen
motsvarande s. k. blockämnen, dels' på beklädnadsteknisk, bygg- och
anläggningsteknisk, el-teleteknisk, fordonsteknisk, livsmedelsteknisk,
processteknisk, träteknisk och verkstadsteknisk linje, dels på distributions-
och kontorslinje omfattande sammanlagt högst 600 undervisningstimmar per
läsår.

Förutsättningen
för att dessa kurser skall få starta nied ett deltagar-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 36 17

antal om lägst fem är, enligt utredningen, att de inte
redan förekornmer i kommunen resp. gymnasieregionen. Utredningen vill
emellertid före' slå vissa undantag som anges i det följande. .

Det är enligt utredningen väsentligt att den garanterade
organisationen i stor utsträckning anordnas som fritids- och deltidsstudier,
bl. a. för att göra det möjligt för stora grupper korttidsutbUdade att få del
av utbildningen. Samtidigt bör de som önskar genomföra ett mer omfattande
studieprogram ges möjlighet härtill. Detta förutsätter i många fall studier
även på dagtid. Utredningen anser därför att kurser med lägst fem deltagare bör
kunna anordnas i samma ämne på såväl dagtid som kvällstid. De bör dock inte
kunna starta samtidigt.

Större
delen av kurserna anordnas endast på en ort inom kommunen. Utredningen anser
det angeläget att aUa invånare oavsett bostadsort inom kommunen ges reella
möjligheter att delta i utbildning. SVUX föreslår därför att mer än en kurs i
samma ämne eller ämnesgrupp får anordnas samtidigt enUgt de särskUda
bestämmelserna, om Imrsema anordnas på olika orter och om avståndet mellan
orterna överstiger nor- , malt pendlingsavstånd. Som lämpUg riktlinje anges att
kurser bör kunna anordnas på högstadieorter på minst tre mils avstånd från
varandra. Beträffande gymnasieskolekurser bör motsvarande gälla inom en gymnasieregion,
även om det är fråga om olika kommuner.

SVUX har den principiella uppfattningen att studerande som
påbörjat utbildning skall ha möjlighet att slutföra den. Enligt nuvarande
bestämmelser gäUer att om antalet deltagare sjunker under fastställt minimiantal
beslutar länsskolnämnden om kursen får bibehållas. SVUX anser att en friare användning
av schablontillägget ger den kommunala vuxenutbildningen ökade resurser att
slutföra kurser som har påbörjats.

SVUX föreslår därför att en kurs som här påbörjats enligt
nuvarande bestämmelser med varaktigt lägst tolv deltagare skall få fortsätta med
reducerat antal undervisningstimmar om deltagarantalet går ned till lägst åtta.
Timantalet bör reduceras med 20 %. Motsvarande reducering föreslås när
deltagarantalet i kurser med varaktigt lägst åtta deltagare går ned till lägst
fem deltagare.

Kurs som påbörjas enligt särskilda bestämmelser med lägst
fem deltagare bör om antalet deltagare går ned till lägst tre reducera antalet
undervisningstimmar med 30 %. Kommun bör få rätt att utnyttja schablontillägget
för undervisning under motsvarande antal timmar,; varigenom undervisningen
efter lokalt beslut bör kunna fullföljas i önskad omfattning.

Schablontillägg

Behovet av stödundervisning, som ett led i en önskvärd individualisering,
såväl som ökade studie- och yrkesvägledningsinsatser i vid bemärkelse kräver
enligt utredningen större resurser. Därför föreslås att

2 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 36

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 36 18

schablontUlägget
för både gymnasieskolekurser och kurser inom särskild yrkesinriktad utbUdning
höjs från 13 resp. 10 % till 15 %. En höjning av schablontillägget för
grundskolekurser är enligt utredningen mindre befogad.

Skolledarresurs

Förslaget
om s. k. garanterat kursutbud bör enligt utredningen kompletteras med en
organisatorisk förstärkning för att den åsyftade effekten skall kunna uppnås.
Utredningen föreslår därför att en skolledarresurs knuten tUl ramen för det
garanterade utbudet erbjuds varje kommun. Det högsta tänkbara undervisningsutbudet
är, enligt förslaget, totalt för de olika studievägarna 3 200
undervisningstimmar per läsår i en kommun.

Enligt
nuvarande bestämmelser ger det en skolledarresurs motsvarande en fjärdedel av
en arvoderad studierektor. För att uppnå en bred spridning av kurserna föreslår
utredningen att en sådan minimiresurs bör finnas i alla kommuner.

Undervisningslokaler

Beträffande
undervisningslokaler framhåller SVUX det nödvändiga i att vuxenutbildningens
behov beaktas vid en totalbedömning av en kommuns behov av lokaler för
undervisning. SVUX betonar vikten av att i förordningen (1957: 318, omtryckt
1974: 393, ändrad senast 197?: 403) om statsbidrag till byggnadsarbeten inom
viss kommunal utbildning, vid sidan av övriga utbildningsformer för vilka statsbidrag
till byggnadsarbeten utgår, kommunal vuxenutbildning också införs. Vid
prövning av lokalbehov och huvudritningar för skollokaler bör också särskild
hänsyn tas till vuxenutbildningens behov och därvid också tUl möjligheterna att
ställa lokalerna tUl förfogande för studiecirkelverksamhet. Kommunen bör
härutöver kunna få statsbidrag för kostnader för anskaffande av första
uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel och hörseltck-nisk
utrustning.

Kostnader

Utredningen
redovisar två skUda beräkningar av de kostnader som förslagen om garantiutbud i
grundskole-och gymnasieskolekurser medför.

Utgångspunkten
för den första beräkningen är den kommunala vuxen-utbUdningens förbrukning av
undervisningstimmar.

Enligt
denna beräkning skulle kostnaderna för att garantera samtiiga

kommuner ett utbud på grundskolenivå omfattande minst 1 000 under

visningstimmar uppgå till ca 10-niilj. ki. '

Motsvarande
kostnader för ett garanterat utbud igymnasiéregiönefna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 36 19

omfattande
minst 1 600 undervisningstimmar per läsår beräknas tiU ca 5,7 milj. kr.

Utredningens utgångspunkt
för det andra beräkningssättet har varit den hittillsvarande förekomsten av de
ämnen utredningen vUl garantera i kommunerna.

På grundval av vissa
antaganden om hur det garanterade kursutbudet kommer att fördela sig beräknar
utredningen den sammanlagda kostnaden för ett garantisystem på gmndskolenivå
till ca 8 milj. kr. och på gymnasienivå till ca 11,5 milj. kr.

Utredningen antar att
garantiorganisationen avseende grundskole-och gymnasieskolekurserna kommer att
utnyttjas till 60 %. Den sammanlagda kostnaden blir därmed för grundskole- och
gymnasieskolekurserna enUgt det första beräkningssättet ca 9,5 milj. kr. och
enligt det andra ca 11,7 milj. kr.

Kostnaderna för garantikursér
inom yrkesinriktad utbUdning beräknas till ca 7 milj. kr.

Enligt utredningens
förslag skulle behovet av skolledarresurs uppgå till 75 fjärdedels tjänster och
kostnaden för en fjärdedels arvoderad studierektorstjänst uppgå tiU 31 020 kr.
(enligt 1975 års löneplan). Utredningen antar att den föreslagna skolledarresursen
kommer att användas tiU 60 % och beräknar således den totala kostnaden tUl ea
1,4 milj. kr.

Kostnaden för en höjning
av schablonbidraget från 10 till 15 % av timplanerna i den yrkesinriktade
utbildningen beräknas til ea 1,2 milj. kr. och från 13 tiU 15 % för
gymnasieskolekurserna till 1,3 milj. kr.

3.1.5
Särskilt yttrande

Ledamöterna
Thorvald KäUstad och Karin Söder anser att de regionala samordningsfrågorna
skulle fått en bättre lösning om vuxenutbild-ningsnämnderna i sin helhet utsågs
av landstingen. Härigenom skuUe ett allsidigt sammansatt oeh för befolkningen i
regionen representativt organ finnas för nödvändiga initiativ i
vuxenutbildningsfrågorna. De anser dock att det är rimligt att SVUX tar nyligen
fattade riksdagsbeslut som utgångspunkt för sitt arbete. De har mot denna
bakgrund avstått från att reservera sig i denna fråga.

3.2
Remissyttranden

3.2.1
Allmänna överväganden

De
flesta remissinstanser har i sina yttranden över SVUX' förslag tagit upp vissa
övergripande frågor. Stor enighet råder rörande mälen för den kommunala vuxenutbUdningen.
I många remissvar understryks behovet av en ökad samplanering och samverkan
inom vuxenutbUdning-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 20

en.
Flertalet remissinstanser betonar också vikten av att vuxenutbUdningen tUlförs
ökade resurser.

CSN
och LO konstaterar att en rad åtgärder på lagstiftningens område, t. ex. lagen
om rätt -till ledighet för studier, lagen om facklig förtroendemans ställning
samt vidgad behörighet för högskolestudier, bidragit till att öka behovet av
och intresset för vuxenutbildning.

LO
framhåller att man i många år arbetat för eri vidgad vuxenutbildning med
uppsökande verksamhet och studiestöd för korttidsutbildade samt ökat stöd tUl studieeirkelverksamhet
och facklig utbildning. LO ser de senaste årens reformer som en framgång för
dessa strävanden och understryker att reformarbetet nu måste föras vidare.
Enligt LO:s mening behöver resurserna till de nyinrättade studiestöden för vuxriå
ökas väsentligt liksom resurserna för studiecirkelverksamhet.

SÖ
framhåller att överstyrelsen, i enlighet med de av riksdagen i anslutning tiU
regeringens prop. (1975: 9) om reformering av högskole-utbUdningen m. m.
beslutade principerna om system med återkommande UtbUdning, tillsatt en
särskild grupp méd uppgift att utarbeta riktlinjer för en sådan utveckling.

RRV
konstaterar att den i SVUX' betänkande omnämnda arbetsgruppen för
gymnasieskolefrågor numera avlämnat en rapport (Ds U 1977: 18), Utbildning m. m.
för 1619-åringar. Arbetsgruppen anser att en samordning mellan gymnasieskolan
och den kommunala vuxenutbildningen och resurserna härtUl bör -utredas i
särskild ordning, varvid även arbetsmarknadsutbildningen bör tas med. I avvaktan
på ett sådant utredningsarbete och som ett steg i riktning mot ökad samordning
av utbildningsutbudet mellan gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning
förordar arbetsgruppen att åldersgränsen i den kommunala vuxenutbildningen
slopas för ungdom under 18 år som inte går i gymnasieskolan. RRV framhåller att
ett genomförande av arbetsgruppens förslag skulle medföra ett vidgat underlag
för den kommunala vuxenutbildningen och därmed ökade möjligheter att anordna
kurser. RRV förutsätter därför att en samordning kommer till stånd.mellan SVUX'
och arbetsgmppens förslag.

SAF
understryker vikten av att utredningsarbetet med syfte att lösa frågorna om
arbetsfördelningen mellan olika vuxenutbUdningsanordnare genomförs skyndsamt
så att samordning och samplanering mellan samhällets olika former av
vuxenutbildning i högre utsträckning än f. n. kan ske för att åstadkomma bättre
utnyttjande av resurserna.

HCK framhåller att
handikappade möter många svårigheter inom vuxenutbildningen. Förbundet hoppas
att några av dessa svårigheter skall minska genom det ökade samarbetet mellan utbildningsanordnar-'
na som SVUX föreslår. Förbundet konstaterar dock att flertalet
problem för de handikappade i vuxenutbildning kvarstår olösta.

Flera
studieförbund, bl. a: Frikyrkliga studieförbundet, NBV, Studie-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 36 21

främjandet och Sveriges kyrkliga studieförbund anser sig
inte kunna ta StäUning till SVUX's förslag i avvaktan på
folkbildningsutredningen.

Flertalet remissinstanser tar upp frågan om gränsdragning
mellan olika vuxenutbUdningsanordnare oeh framhåller vikten av att den fär en
tillfredsställande lösning. Remissinstanserna avvaktar här folkbildningsutredningens
förslag.

3.2.2 Samverkan inom vuxenutbildningen

Utredningens principieUa resonemang och förslag rörande
samverkan mellan skUda utbildningsanordnare tillstyrks i huvudsak av nästan
alla remissinstanser.

Byggbart utbildningssystem

AMS tar upp SVUX' förslag öm system med byggbara bitar
inom vuxenutbildningen och framhåller att ett utbildningssystem där varje kurs
teoretisk eller yrkesinriktad utgör en egen enhet av flera skäl är
värdefullt. Tidsvinst skulle kunna göras genom val av individuellt särskilt
användbara kurser, och onödigt tidsspUl i avvaktan på kursstart skuUe undvikas.
LO ser också många fördelar i ett sådant system som, enligt organisationens
mening, skulle underlätta en återkommande utbildning där även en växling
mellan olika studieformer skulle kunna ske. LO understryker dock att en
konstruktion med byggstenar inte får äventyra den frihet som är av
grundläggande betydelse för folkbildningen.

TCO anser att ett system med byggbara delar är
fördelaktigt men förmodligen endast kan fungera på de större orterna medan man
på de mindre orterna måste arbeta med mer omfattande, standardiserade
kursplaner. SAF framhåller att ett sådant system skulle ge yrkesarbetande
större möjUghet att varva studier med arbete.

ABF och Folkuniversitetet är i princip positiva till byggbarheten
inom kommunal vuxenutbildning men frarnhåller att ett sådant system ytterligare
försvårar avgränsningen till studieförbunden. Frikyrkliga studieförbundet menar
att byggbit-systemet riskerar att bli ett administrativt förfaringssätt för
att sönderdela redan givna kursplaner i små enheter.

Information och uppsökande verksamhet

CSN konstaterar att kraven på information om olika
rättigheter och möjligheter ifråga om vuxenutbildning har ökat och kommer att
öka ytterligare. EnUgt CSN krävs det ett långtgående samarbete mellan lokala;
regionala och centrala myndigheter för att lösa informationsfrågorna. Som ett
exempel på ett sådant samarbete tar CSN i likhet med AMS upp den
planeringssamverkan som skett mellan AMS, CSN, SÖ, dåva-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 22

rande
UKÄ och de fackliga organisationerna när det gäller information om den nya
högskolan.

SÖ
framhåller det som angeläget att man i den uppsökande verksamheten bland korttidsutbUdade
vuxna inte bara ger information oni kursutbud, arrangörer o. dyl., utan att
man också erbjuder personligt anpassad vägledning och information om de
möjligheter vuxenutbildningen kan ge i det enskilda fallet. SÖ anser att
vuxenutbildningsråd, studie-arrangörer och informationscentraler bör ha
tillgång till personal med breda kunskaper om utbildningssamhället, om yrkesval
och arbetsmarknad och helst också utbildning i samtalsmetodik och
vägledningsteknik. F. n. bedrivs inom SÖ ett projekt. Studie- och
yrkesorientering inom vuxenutbUdningen, med syfte att utveckla metoder och
modeller för studie- och yrkesvägledning inom vuxenutbildningen oeh att utpröva
försöksmodeller med syo-resurs vid kommunalt vuxenutbildningsråd gemensamt för
olika arrangörer inom vuxenutbildningen. Erfarenheterna av detta projekt bör
enligt SÖ kunna ge bättre underlag för att sakligt bedöma hur den syo-resurs
som SVUX föreslår för vuxenutbildningen framdeles skall utformas.

LO
tUlstyrker i likhet med många remissinstanser att informationscentraler för
vuxenutbildning inrättas i anslutning till vuxenutbildnings-råden. Däremot
anser LO inte att vuxenutbildningsråden, informationscentralerna eller den
kommunala vuxenutbildningen i egen regi skall genomföra uppsökande verksamhet.
Enligt LO skall den uppsökande verksamheten genomföras på arbetsplatserna av de
fackliga organisationerna och i bostadsområdena av hyresgästföreningar,
bostadsrättsföreningar, handikapporganisationer etc. Härigenom tar man enligt
LO tillvara de stora kontaktmöjligheter som folkrörelser och organisationer
har.

SSKF
tillstyrker i stort utredningens förslag och betonar att man för att nå de
korttids- och bristfälligt utbUdade i samhället måste bygga ut den uppsökande
verksamheten och ge den tiUräckliga personella och ekonomiska resurser. HCK
framhåller att eri utbyggd studie- och yrkesvägledning krävs för att också
handikappade skall få verkliga välmöjligheter.

Indirekt
studiesocialt stöd

SVUX'
synpunkter på förbättringar av det indirekta studiesociala stödet understryks
av SACOtSR och HCK. TCO framhåller behovet av AV-hjälpmedel och
undervisningsmaterial. TCO delar vidare SVUX' uppfattning att det på sikt bör
vara naturligt att studielokaler, byggs in i bostadsområdena och på
arbetsplatserna.

Flera remissinstanser bl.
a. SACO/SR, TCO, SSKF, CKF och MKF' pekar på att olösta barntillsynsfrågor ofta
litgör hinder för vuxna att delta i studier.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 36 23

Kommunens
ansvar

SÖ,
TCO, CKF och Vuxenskolan understryker kommunens övergripande ansvar för att
kommuninvånarnas studiebehov tillgodoses.

3.2.3 Organ
för samverkan

Majoriteten
av remissinstanserna tillstyrker SVUX' förslag om att lägga samordnings- och
informationsuppgifter lokalt på vuxenutbildningsråden och regionalt på vuxenutbUdningsnämnderna
i samverkan med länsskolnämnderna.

Dåvarande
UKÄ anser att de framtida regionsstyrelserna för högskoleutbildning bör
beredas möjligheter att delta i de regionala samrådsorgan som kommittén nämner.

CSN
framhåUer att vuxenutbildningsnämnderna har en sammansätt-: ning som gör att de
är mer representativa för presumtiva vuxenstuderande än vad andra organ kan
tänkas vara.

SÖ
anser att länsskolnämnderna utgör ett alternativ tiU vuxenutbildningsnämnderna
som initiativtagare till ett vidgat regionalt samrådsförfarande. Det är enUgt
SÖ uiider alla om.ständigheter önskvärt att i ökad utsträckning till länsskolnämnderna
knyta personer med erfarenhet och intresse för vuxenutbildningsfrågor.

AMS
ansluter sig tiU utredningens förslag om att lokala vuxenutbildningsråd, utan
att h-a obligatorisk karaktär, borde kunna utgöra lämpligt forum för samverkan meUan
oUka informatörer. Styrelsen påpekar i detta sammanhang vikten av att
arbetsmarknadsverket oeh arbetsmarknadens parter blir företrädda i ökad
utsträckning. AMS ställer sig vidare positiv till en informationscentral enligt
SVUX' modeU. Förslaget om inrättandet av informationscentral för vuxenutbUdningen
stöds också av bl. a. LO, TCO, SAF och CKF. SFS är tveksam till den institutionalisering
av samrådsorganen som utredningens förslag innebär.

ABF
konstaterar att vuxenutbildniiigsråden i allmänhet inte kommit att spela någon
viktigare roll för vuxenutbUdningsarbetet. Det fortsatta samarbetet i
vuxenutbildningsråden bör därför enligt ABF:s mening bli beroende av de
lösningar på samverkansfrågor som folkbUdningsutred-ningen kan komma att
föreslå. ABF avstår därför frän att nu ge några ytterligars synpunkter på SVUX'
förslag beträffande den lokala samverkan.

Flertalet
övriga bUdningsförbund avstår också från att ta slutlig ställning tUl
samverkansfrågan i avvaktan på folkbildningsutredningens förslag.

3.2.4 Kommunal
vuxenutbildning

Viixenanpassning

Många
remissinstanser stöder SVUX' uppfattning att undervisningens innehåU och
utformning bättre bör anpassas till de vuxnas situation.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 36 24

Frågorna tas upp av bl. a. 5'Ö, SÄCO/SR, TCO, SÄF,
Landstingsförbundet, SSKF, MKF oeh Svenska- föreningen för studie- och
yrkesvägledning.

SÖ, SACO/SR och SÄF tillstyrker att SÖ får i uppdrag att
utveckla läroplaner för kommunal och statlig vuxenutbUdning som tillgodoser
kraven på flexibilitet och byggbarhet. TCO delar SVUX' uppfattning att behovet
av vuxenpedagogiskt skolade lärare är långt ifrån tillgodosett. En fördjupad cirkelledarutbUdning
bör ske i samarbete med studieförbunden och de övriga utbUdningsanordnarna.

Förslag till ökade resurser . .

SVUX' förslag om en s. k. garantiorganisation för kommunal
vuxenutbildning tillstyrks av statskontoret, SÖ, AMS, SSKF, försvarets skolnämnd,
TCO, SAF, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, SFS, CKF, HCK,
Vuxenskolan. Även dåvarande UKÄ och SACO/SR tillstyrker men anser att
garantiorganisationen bör utvidgas till flera ämnen. Enligt dåvarande UKÄ och SACO/SR-bör
samtUga ämnen på gyrri-nasial nivå som kommer att anges som förkunskapsprov i den
nya högskolan omfattas av garantiorganisationen. Enligt. SACO/SR bör dessutom
ämnen som krävs för behörighet till studier på underliggande nivåer' omfattas.
Vidare bör ytterligare ett ämnesblock för gyrnnasieskolan ingå omfattande
tyska, franska, spanska och ryska. CSN framhåller att heltidsundervisning kan
anordnas på grundval av den föreslagna garantiorganisationen för grundskolan
medan det är mera-tveksamt om gymnasieskolekurserna alltid kan arrangeras som
heltidsstudier under fyra terminer. CKF beklagar ätt utredningen inte fuUföljt
sina förslag om generellt sänkt deltagarantal. SÖ och' SACO/SR framhåller ätt
deltagarantalet på längre sikt bör sänkas till lägst åtta. RRV och dåvarande- UKÄ
anser att korrespondensundervisning och annan distansundervisning också bör
prövas. RRV ifrågasätter om inte kurser som får anordnas riied lägst fem
deltagare borde hä reducerat timtal.

LO, SSKF, ABF, Folkuniversitetet, FrikyrkUga
studieförbundet, NBV, Studiefrämjandet, Sveriges kyrkliga studieförbund och TBV
anser att man med tanke på grärisdragningsproblemeri inte bör ta stäUning
förrän folkbildningsutredningen lagt fram sitt förslag. MKF anser att ökat samarbete
mellan kommuner och mellan studieförbund oeh kom.munal vuxenutbildning i första
hand bör prövas. Att sänka kravet pä minsta antal deltagare är en kostsam och
dålig väg. RRV anser att nian bör överväga att anordna studiecirklar inom
kommunal vuxenutbUdning.

Remissinstanserna har i aUmänhet inte närmare gått in på SVUX'
förslag om nya regler för reducering av timtal. Förslaget tillstyrks av SÖ oeh
AMS.

Svenska kommunförbundet anseratt timtalet inte bör
reduceras när antalet deltagare sjunker från tolv tiU lägst åtta.- Länsskolnämnden

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 25

borde
få medge att sådana kurser fortsätter med fullt timtal. MKF anser att timtalet
aldrig bör få reduceras vid bortfall av elever. Vuxenskolan framhåller att man
inte bör besluta om att deltagarantalet skall få gå ner tUl tre deltagare innan
folkbUdningsutredningen har utrett gränsdragningsfrågan. RRV anser att det är
svårt att bedöma vad SVUX' förslag innebär för förändringar eftersom länsskolnämnderna
riu får medge att en kurs fortsätter om deltagarantalet sjunker och SVUX inte-
har redovisat länsskolnämndernas nuvarande praxis.

SVUX'
förslag om höjt sehablontillägg för gymnasieskolekurser till

styrks av dåvarande UKA, SÖ, LO och CKF. SÖ anseratt kommunerna

bör få använda det totala timantalet på eft flexiblare sätt. Skolstyrelser

na bör få möjlighet att "efter hörande av kursdeltagarna utöka timanta

let i en kurs för en viss grupp studerande, om man under samma läsår

kan reducera antalet undervisningstimmar för en annan befintiig under

visningsgrupp i motsvarande omfattning". ,

SACOISR
föreslår en höjning av den andel av schablontUlägget som

får användas för inrättande av hel- och deltidstjänster som syo-konsii-

lent. :

SÖ,
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet och CKF tillstyrker förslaget att
en fjärdedel av en arvoderad studierektor bör finnas i alla kommuner. SÖ finner
det särskUt angeläget att skolledarresursen i små kommuner förstärks.

4
SÖ:s förslag om linje- och ämneskonstruktion inom kommunal

vuxenutbildning

4.1
SÖ:s förslag

4.1.1
Anknytning till läroplan för grundskolan och gymnasieskolan

SÖ
konstaterar i sitt förslag att sariima ämne. i gymnasieskolan kan ha oUka
timtal eller olika kursplan, beroende på inom vUken linje det återfinns. Vuxna
tvingas därför välja ämne på viss linje. En kurs på en tvåårig linje kan inte
alltid byggas på med motsvarande ämne på en treårig linje utan förlängd
studietid.

SÖ framhåller vidare att
vuxna i många avseenden skiljer sig från

grund- och gymnasieskolornas elever, vUka befinner sig i ett helt annat

utveckUngsskede och i en annan social.situation än flertalet vuxna..

Det är väsentligt, framhåller SÖ, att undervisningen anknyter till redan

vunna erfarenheter oeh till yrkessituationen. Överbryggande utbildning

är inte att ge samma utbildning som i ungdomsskolan utan att ge kurser

med vuxenanpassat innehåll. ;,'. - .

Av
ekonomiska och sociala skäl måste'vuxna erbjudas tidsmässigt koncentrerad UtbUdning.
Antalet lärarleddä undervisningstimmar i allmänna

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 36 26

ämnen
inom kommunal vuxenutbUdning är också väsentligt mindre än i grund- och
gymnasieskolorna.

Den
procentuella andelen timmar i kommunal vuxenutbildning av timmarna i grund- och
gymnasieskolan varierar enligt SÖ:s redovisning i stort sett mellan 25 och 75 %,
i flertalet meUan 25 och 50 %.

I
en av SÖ genomförd enkät yttrade sig elever oeh lärare om behovet av ändrat
timtal. Endast 28 % av eleverna men 63 % av lärarna förordar generellt ett
utökat timtal.

4.1.2
Konstruktion av en behörighetsgivande kurs i varje ämne

Som
utgångspunkt för SÖ:s förslag ligger konstaterandet att ett ämne dels kan
förekomma såväl i grund- som gymnasieskolan, dels kari ha olika omfattning på
olika linjer i gymnasieskolan. Därför kan en kurs endast konstmeras genom att
ifrågavarande ämne delas upp i etapper. Etapperna skall enligt förslaget bygga
på varandra och ingå som delar i en sammanhängande studiegång.

Varje
etapp skall leda tiU en viss bestämd kompetensnivå. Med ungdomsskolans
terminologi anger SÖ tre nivåer, grundskolans högstadium (etapp I), ettåriga
eller tvååriga kurser i gymnasieskolan (etapp II), kurs
som förekommer i mer än två årskurser i gymnasieskolan (etapp

iiyiv).

SÖ
konstaterar ett behov av förberedande kursetapper (O-etapper) i engelska och
matematik samt i svenska med inriktning på studieteknik.

SÖ
framhåller vidare att det finns studerande som av olika skäl inte skulle behöva
genomgå en fuUständig grundskolekurs (etapp I) för att kunna påbörja en
gymnasieskolekurs. Däremot kan de ha behov av en förberedande utbildning.
Sådana elever bör erbjudas en särskild gym-nasieförberedande kursetapp på etapp
I-nivå. Denna kursetapp skall förbereda för etapp II och
inte utgöra en förkrympt, repetitiv grundskolekurs.

För
de samhällsorienterande och naturorienterande ämnena föreslår SÖ att sådana
förberedande kursetapper konstrueras som integrerade samhällsorienterande resp.
naturorienterande kurser.

SÖ
understryker vikten av att det inom ramen för resp. etapper ges utrymme för
repetitionsavsnitt.

SÖ
föreslår slutligen att varje etapp, utom O-etappen, omfattar dels en gemensam
grunddel, dels en fördjupningsdel. Kursdeltagarna skall kunna välja ett rimligt
antal avgränsade arbetsuppgifter inom fördjupningsdelen.

4.1.3
Konstruktion av kursplaner -

Flertalet
vuxenstuderande kombinerar studier och yrkesverksamhet. SÖ framhåller att
studietiden därför måste ha.en rimlig omfattning oeh den sammanlagda kurstiden
inte bör förlängas jämfört med nuvarande

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 27

förhållande.
SÖ föreslår med hänsyn härtill att fördelningen av antalet undervisningstimmar
på resp. etapper sker inom ramen för timtalet i den nuvarande omfångsrikaste
kursen i ämnet.

I
ämnet svenska föreslår SÖ dock en utökning med 25 timmar i etapp II.

I
vissa ämnen förordar SÖ ytterligare uppdelning bl. a. i syfte att underlätta
samverkan med arbetsmarknadsutbildningen och studieförbundens
cirkelverksamhet.

Enligt förslaget skall. etappema
utgöra delar av en kurs med därav följande konsekvenser om antalet deltagare
nedgår under det föreskrivna. Betyg bör dock ges efter varje avslutad etapp.

4.1.4
Grimdskolekompetens och gymnasiestcolelcompetens

SÖ
konstaterar att det övervägande antalet deltagare i grundskolekurser inom
kommunal vuxenutbildning är s. k. 25-4:or, dvs. vuxna över 25 år med minst 4
års arbetslivserfarenhet. Kurser i samhällsvetenskapliga och
naturvetenskapliga ämnen efterfrågas nästan enbart av den mindre del som siktar
mot fullständig grundskolebehörighet. Däremot finns ett betydande antal som
studerar de tre kommunikationsämnena svenska, engelska och matematik.

S.
k. 25-4:or är behöriga till högskolestudier, men för att erhålla slutbetyg
motsvarande fuUständig studiekurs i grundskolan krävs studier i minst tio
ämnen.

SÖ föreslår att slutbetyg,
gällandesom fullständig grundskolekompetens, skall kunna utfärdas till alla
som fullgjort sin skolplikt och har minst fyra års yrkeserfarenhet samt har
genomgått etapp I i ämnena svenska, engelska och matematik.

I enlighet med sitt
uppdrag har SÖ sökt konstruera en studieväg med en så långt möjligt gemensam
timplan. En sådan studieväg bör enligt SÖ leda dels till en nivå som motsvarar
allmän gymnasieskolebehörighet (etapp II, i
vissa ämnen III), dels tUl en nivå som motsvarar ämnen i tre årskurser (etapp
III, i vissa ämnen IV). Ämnen som är obUgatoriska på tvååriga linjer och i
en eUer två årskurser på tre- och fyraåriga linjer bör i första hand ingå.

För
att erhålla avgångsbetyg motsvarande fullständig studiekurs i gymnasieskolan
föreslår SÖ att vuxenstuderande skaU ha betyg i svenska, engelska oeh
matematik samt två av fem samhäUsvetenskapliga och två av fem
naturvetenskapliga ämnen. Ett av de alternativa fyra ämnena bör kunna utbytas
mot ett språk och två ämnen mot samtliga ekonomiska ämnen på två- eller
treårig ekonomisk linje eller samtliga tekniska ämnen i en gren på två- eller
fyraårig teknisk linje. Avgångsbetyg motsvarande tvåårig linje bör förutsätta
genomgången etapp II (i vissa ämnen III) och motsvarande treåriga linje
dessutom etapp III/IV i de ämnen dylik förekommer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.1.5
Förslag till etappindelning

SÖ
redovisar inledningsvis sitt projekt Läroplansanpassning och läro

medelsutveckling inom vuxenutbildningsområdet (LIV). Erfarenheterna

från detta projekt har utnyttjats vid konstruktionen av etappuppbyggda'

kurser. Bl. a. framhåUer SÖ att försök med samläsning mellan olika

matematikkurser har gett positiva resultat. ' - '

Som
grund för det nu framlagda förslaget till etappindelning i berörda ämnen
ligger förslag tiU kursuppläggning som utarbetats av särskilda arbetsgrupper.
Arbetsgrupperna har tillsatts i samarbete med skolstyrelsen i Malmö och efter
samråd med skolledare och lärares fackliga förtroendemän.

SÖ
redovisar en möjlig etappindelning i berörda ämnen enligt föl

jande sammanställning (tabell 5). - .

Tabell
5 Etappindelning för ämnen i kommunal vuxenutbildning

Ämne

Etapp I

Etapp II

Etapp
III

Etapp IV

UT

Slutbetyg
UT An-

Avgångs-

UT An-

Avgångs-

UT

An-

Av- .

tal

betyg ,

tal

betyg

tal

gångs-

låi

Linjer '

låi

Linjer

låi

betyg

Gy

Gy

Gy

Linjer

Svenska

175

GrH

125 2

Ek, So, Te

40 3

EHSNT

Engelska-.'

230

GrH

105 2

Ek', So, Te

70:-
3.

EHSNT

Matematik*

270

GrH

105 2

Ek, So, H

105 3

Te, ES

105

3

NT .

Samhälls-

kunskap

*

80 2

So, NT

.-45 .;3
'

EHS .

Historia

*

__

40 2

ENT

30 .3

So, HS

Social-

kunskap

70 2

So, EHS

Religions-

kunskap

*

35. 1

samtliga

Företags-

ekonomi

50 1

Te, T

150 2

Dk, E Sp

45

2, 3

Ek, E

Biologi

**

105 2

So, N

Fysik».'

**

80 2

So .

- 130
3

Te, NT ->

Kemis

**

80 2

So, Te

45 3

Te Ke,
NT

Natur-

kunskap

40 :i

. E .'

.
65 '2

HS

Natur-

kunskap»

250 2

So

'

Filosofi

35 1

HSN

Psykologi

35 1

EHSN

25 2 .

So

B-språk

160

75 1

So, NT

105 3

EHS ;'

C-spräk

160

So (2
år) 75 3 '

EHS-
-

N(l-

-2 år)
,

Teknologi

135- 2

Te El,
te Ke

75 ' '2

' Te Ma,
T

Konstruktion

,
..., ,. ,

maskin

155 2

Te..T(3)., ,"._

.125
2-

T
(4) , , .

Produktion

maskin

: .10'5 .1

T(3). -'
;- --.

175
2'

Te, t(4)-

Elteknik

45 .1

Te Ma-, T.By,
, TKe

.
45 ,2--

T Ma

'

Elektronik

120 1 -

TeEIKrVT(3):

80- 1 .

Te El tt,
, T El Kr

-45

T

TEltt

Organisk

''

kemi

70 1

Te

85 1

T

Fotnoter
se nästa sida.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förutom antalet undervisningstimmar anges det antal
årskurser söm

ämnet läses i gymnasieskolan. Vidare anges vilken eller vilka etapper,

som bör vara genomgångna för att dels slutbetyg, dels avgångsbetyg på

resp. linjer i gymnasieskolan skall utfärdas. .

Endast oväsentliga ändringar i gällande kursplaner blir
enligt SÖ erforderliga. De i etapper uppbyggda ämneskurserna kan även anpassas
till pågående arbete med nya studieplaner för gymnasieskolan. SÖ framställer
dock önskemålet att framdeles få pröva möjligheten att konstruera en gemensam
grundläggande etapp i de samhäUsorienterande ämnena.

Vissa jämkningar i kursernas timtal har skett så att något
ämne kan

få ett större timantal än f. n. i etapp I och ett något mindre timantal

i etapp II
eller tvärtom. . '

Inom ramen för LIV-projektet har möjligheten att indela
ämneskurser i grund- och fördjupningsdelar prövats. SÖ finner erfarenheterna
av denna fördelning av kursstoffet goda och bedömer den som möjlig att
genomföra i ett förslag med etappindelning i berörda ämnen. SÖ framhåller dock
att ett beslut om hur stor del av den totala timresursen, som skall anslås till
en fördjupningsdel, bör föregås av praktisk utprovning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

» Etapp II motsv. naturkunskap (So) ' Etapp
III bör ev. delas (Te) ' Etapp II motsv. naturkunskap (So) » Jfr biologi,
fysik, kemi etapp II

' Etapp II bör
delas upp (Te)

= O-etapp (Gr LM) ca 100 UT

' Etapp II bör
delas upp (Te)

' Etapp II bör
delas upp (Ek)

= Etapp II motsv. naturkunskap (So)

* Integrerad SO-kurs 40 UT som alternativ till gr-kurser.
(Krävs ej för slutbetyg eller för gy-studier).

** Integrerad NO-kurs 40 UT som alternativ till gr-kurser.
(Krävs ej för slutbetyg eller för gy-studier).

För att
erhålla avgångsbetyg, dvs. fullständig gymnasieskolekompetens närmast
motsvarande tvåårig linje, krävs följande etapper i ämnena svenska (II),
engelska (II),
matematik (II) samt i samhällskunskap (II), historia (III),
socialkunskap/psykologi (II), religionskunskap (II), företagsekonomi (III), biologi (II), fysik (II), kemi (II), naturkunskap (EHS) (III)
eller (So) (II),
teknologi (III), B-spräk
(II) och C-språk (I).

För att erhålla avgångsbetyg, dvs fullständig kompetens
närmast motsvarande treårig linje krävs dessutom följande etapper i ämnena
svenska (III), engelska (III), matematik (III eller IV), samhällskunskap (III), företagsekonomi (IV), fysik (III), kemi (III), B-språk
(III) och C-språk (II).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förkortningar

B-och

Lå

C-spräk

= andra
resp. tredje främmande språk

Ma

By

= byggteknisk gren

N-

Dk

= tvåårig distributions- och kontors-

NO-kurs

linje

S

E

= treårig ekonomisk linje

So

Ek

=
tvåårig ekonomisk linje

SO-kurs

El

= elteknisk
gren

Sp

GrH

=
grundskolans högstadium

T

Gr LM

=
grundskolans låg- och mellanstadium

i.

Gy

=
gymnasieskolan

Te -

H

=
treårig humanistisk linje

Tt

Ke

= kemiteknisk
gren

UT

Kr

=
elkraftteknisk variant

läsår

maskinteknisk
gren treårig naturvetenskaplig linje naturorienterande kurs treårig
samhällsvetenskaplig linje tvåårig social linje samhällsorienterande kurs
ekonomisk-språklig gren fyraårig teknisk linje (siffra inom parentes anger
årskurs) tvåårig teknisk linje teleteknisk variant. undervisningstimmar

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 30

4.1.6
Konsekvenser av SÖ:s förslag

Avslutningsvis
redovisar SÖ tänkbara konsekvenser av de framlagda förslagen.

Ändrade krav på det antal
ämnen, som vuxna med yrkeserfarenhet skall studera för att erhåUa slut- eUer
avgångsbetyg, kan enligt SÖ medföra betydande tidsvinster. Den som bedriver
heltidsstudier med ca 20 tim. per vecka kan nedbringa tiden från fyra terminer tiU
två eller något mer för grundskolebehörighet och från fyra till tre för
gymnasieskolebehörighet motsvarande tvåårig linje. Efter ytterligare en eller
två terminer, beroende på ämnesval, kan behörighet motsvarande treårig linje
uppnås. Deltagarna behöver inte välja viss kurs i ämnena från början oeh
slipper nuvarande "återvändsgränder" som en rad ämnen på tvååriga
linjer innebär för den som senare vill läsa samma ämnen på treåriga linjer.

SÖ framhåller vidare att
de etappuppbyggda ämnena underlättar en värvning av arbete oeh studier.
Studierna kan successivt byggas på med en etapp i sänder. Möjligheten att
kombinera lämpligt sammansatta utbildningar underlättas. En modulindelning av
etapperna bör eftersträvas. Hänsyn till vuxnas intressen och behov samt
deltagande i planeringen av undervisningen kan underlättas genom att en
betydande del av kurstiden i de olika etapperna disponeras för moment, bland
vilka deltagarna kan välja.

En nära samordning av
vuxenutbildningens allmänna och yrkesinriktade ämnen skulle ytterligare
underlättas av en uppdelning i ämnesmoduler enligt den modell som används i
vissa ämnen inom LIV-projektet.

Enligt SÖ får det nu
framlagda förslaget också betydelse för kursutbudet i kommunerna. Enhetliga
ämneskurser ger större elevunderlag och därigenom större möjligheter att
anordna kurser i fler ämnen i en rad kommuner utöver de största
tätortskommunerna. I ett fåtal folkrika kommuner kan däremot antalet
gymnasieskolekurser komma att minska.

SÖ framhåller att en rad
andra fördelar också kan vinnas genom enhetliga kurser, t. ex. större
möjligheter till kursstart vid flera tiUfällen under året och tiU kurser på
såväl dag- som kväUstid.

Kurser kan anordnas för
dem som behöver en lugn studiegång likaväl som för dem som vill studera i snabb
takt. Även andra organisatoriska förbättringar kan göras, t. ex. en kombination
av kvällsundervisning och koncentrationsperioder på heltid. En anpassning till
lokala förhållanden, bl. a. lärartillgång, kan lättare ske.

SÖ bedömer det som
sannolikt att nedgången i antalet gmndskolekurser i samhällsvetenskapliga och
naturvetenskapliga ämnen kommer att fortsätta. Utvecklingen torde enUgt Sö:s
mening påskyndas genom föreliggande förslag. Ä andra sidan torde efterfrågan
öka på gymnasieskolekurser i dessa ämnen och därmed ett behov av förberedande
studier.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 36 31

För
att försöka bedönia verkningarna av förslaget har SÖ undersökt-förhållandena i
nio kommuner. Antalet gymnasieskolekurser skulle som mest ha kunnat reduceras
med mellan 8 och 9 %. SÖ påpekar att antalet kursdeltagare från höstterminen
1974 tUl höstterminen 1975 ökade med samma procenttal.

Ett
bättre anpassat utbud, såväl tidsmässigt som geografiskt blir enligt SÖ med
föreliggande förslag möjligt, vilket torde leda till att nedgången även i de
folkrikaste kommunerna kommer att bli mindre än räkneexemplet visar, även om antalet
deltagare inte skulle fortsätta att öka.

SÖ
räknar inte med att det framlagda förslaget skall medföra några ökade kostnader
så länge antalet gymnasieskolekurser tillåts öka årligen med högst 10%.

4.1.7
Försöksverksamhet

EnUgt
SÖ:s uppfattning bör det överlämnade förslaget prövas under en försöksperiod
fr. o. m. vårterminen 1978 t. o. m. höstterminen 1980. SÖ avser att senare
inkomma med de förslag som kan föranledas av, försöksverksamheten. SÖ avser
också efter samråd med UHÄ närmare överväga i vad mån förslagen medför några
meritvärderings- och urvalsproblem och i så fall inkomma med förslag härom.

SÖ hemställer att
regeringen bemyndigar SÖ att inbjuda 15 kommuner till försöksverksamhet med
linje- och ämnes-konstmktion i huvudsaklig överensstämmelse med bifogade
förslag under perioden fr. o. m. vårterminen 1978 t. o. m. höstterminen 1980,
att för försöksverksamheten faststäUa högsta antal undervisningstimmar i de
olika ämnesetappema i huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda förslaget,
att påbörja försöksverksamheten vårterminen 1978 i högst 15 kommuner samt
att från vårterminen 1979 i begränsad omfattning utvidga verksamheten, ef ter
förhandlingar med berörda personalorganisationer, att utfärda sådana
bestämmelser att försökskommun, i vUken lärare och/eller skolledare genom
försöksverksamheten får minskat tjänsteunderlag, äger disponera sålunda
friställda resurser för pedagogiska insatser för den kommunala vuxenutbUdningen
i kommunen, att besluta om vilka kommuner som skall delta i försöksverksamheten.
SÖ hemställer vidare att regeringen fastställer bestämmelser, i enlighet med
redovisade förslag, om gmndskolekompetens, att gälla från höstterminen 1978,
och om gymnasieskolekompetens, att gälla från vårterminen 1979.

Förhandling
enligt 12 § lägen om medbestämmande i arbetslivet har ägt rum mellan SÖ och
SACO/SR och TCO-S. Parterna har därvid enat

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 32

sig
om lydelsen av den ingivna framställningen och den härvid fogade-promemorian.

4.2
Remissyttranden

4.2.1 Allmänna
överväganden ,.

Flertalet remissinstanser instämmer i att det finns ett behov av att

underlätta
för vuxenstuderande att erhålla kompetens för högre studier samt att skapa
bättre möjligheter till återkommande utbildning. Flertalet anser också att det
föreliggande förslaget kan bidra tUl att underlätta vuxenstudier och därmed
bredda rekryteringen till sådana studier; De främsta invändningarna gäller
problemen med gränsdragningen gentemot studieförbundens studiecirkelverksamhet.
Elev- och lärargrupper vid några vuxengymnasier är också kritiska till den
förkortade studietid, som man anser blir följden om SÖ:s förslag genomförs.

Några remissinstanser
har i sina yttranden lämnat synpunkter på utredningsuppdraget och dess
handläggning. Folkbildningsutredningen konstaterar att regeringens uppdrag till
SÖ främst avsett;att utarbeta förslag till en behörighetsgivande kurs som
skulle tillförsäkra blivande högskolestuderande inom hela landet kompletteringsmöjUgheter
inom kommunal vuxenutbildning. Folkbildningsutredningen menar att SÖ genom att
till grund för sitt förslag även åberopa de synpunkter på behov av ändrad
studiegång inom den kommunala vuxenutbildningen, som framförts dels av SVUX i
dess båda betänkanden, dels i SÖ:s egna yttranden över dessa betänkanden,
vidgat syftet med förslaget. Enligt folkbildningsutredningen kan den linje- och
ämneskonstruktion . som presenteras allvarligt försvåra
folkbildningsutredningens arbete att söka finna hållbara principer för en
gränsdragning mellan studieförbundens studiecirkelverksamhet och den kommunala
vuxenutbUdningen. Liknande synpunkter framförs också av
Folkbildningsförbundet.

SÄCO/SR
finner det beklagligt att elever, lärare och skoUedare inom skolformen knappast
alls beretts tillfälle att komma med synpunkter.på förslagets utformning.

LO
framhåller att den kommunala vuxenutbildningen måste förändras med
utgångspunkt dels från folkbildningsutredningens förslag, dels med hänsyn till
den inom UHÄ pågående översynen av den s. k. särskilda behörigheten till de
olika högskolelinjerna. , .

SOSVUX-östra
liksom elevgrupper vid vuxengymnasier är starkt kri-" tiska tiU den korta
remisstiden och tiU att utredningsmannen under utredningens gång inte tagit
elev-och lärarkontakter.

4.2.2 Konstruktion
av e n behörighetsgivande kurs i varje ämne

De
remissinstanser som tagit upp SÖ:s förslag om konstruktion ay en behörighetsgivande
kurs i 'varje ämne är i stort sett positiva tiU för-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 33

slaget.
AMS ansluter sig till utredningens förslag liksom CSN. Gymnasieutredningen
framhåller att den föreslagna kurskonstruktionen innebär större enhetlighet i
jämförelse med ungdomsskolans läroplaner. Utan att ta ställning till förslagets
enskildheter finner gymnasieutredningen att en sådan konstruktion av
kursutbudet ligger väl i linje med den strävan att åstadkomma bredd oeh
innehållslig gemenskap i den gymnasiala utbildningen som kommer tiU uttryck i
kommittédirektiven. SACO/SR menar att den nuvarande linjesplittringen i
kursutbudet försvårar kursstart i små kommuner. Ett enhetUgare utbud kan därför
enligt SACO/SR tjäna syftet att förbättra möjlighetema tUl kompetens-inriktade
studier. De förväntade effekterna får emellertid inte överdrivas. Samläsning
mellan linjer och grenar i olika ämnen har länge bedrivits inom den kommunala
vuxenutbildningen. SACO/SR anser att anvisnmgar som uppmuntrar lokala initiativ
till samläsning kanske på ett smidigare sätt skulle ge bättre effekt än det
föreliggande förslaget.

4.2.3
Konstruktion av kursplaner

Folkbildningsutredningen
anser att om studieintensiteten mätt i kurslängd och timtal per vecka, sänks
väsentligt, vilket kan bli följden av SÖ:s förslag, får verksamheten inom den
kommunala vuxenutbildningen en struktur som nära överensstämmer med vad som
organisatoriskt kännetecknar studieförbundens utbud av cirklar.

SACO/SR
konstaterar att förslaget innehåller några tinitalsförstärk-ningar.
Förstärkningen av svenskämnet från 140 tUl 165 timmar firmer SACO/SR välkommen
och sedan länge efterfrågad av elever och lärare. SACO/SR anser att timförstärkningar
är önskvärda i många ämnen, inte minst om samläsning skall tillämpas. I detta
sammanhang uttrycker SACO/SR sin förvåning över utredningens timtalsresonemang
och slutsatsen att en majoritet av lärare anser att antalet
undervisningstimmar behöver utökas medan en majoritet av kursdeltagarna har en
motsatt uppfattning. Framställningen bör här enligt SACO/SR kompletteras med
upplysningen att 1 (en) % av kursdeltagarna i den refererade undersökningen
ansåg att antalet undervisningstimmar kunde minskas.

SOSVUX-östra anser att
förslagets etappindelning är ett utmärkt tillfälle att ta bort betygen.

UHÄ framhåller vikten av
att vuxenutbUdning ges de av CSN fastställda studiestödspoängen oavsett om
antalet lärartimmar är kraftigt reducerat genom t. ex. samläsning eller upplagd
som korrespondensundervisning.

CSN
tUlstyrker förslaget men framhåller att det kan ha konsekvenser för beräkningen
av studiestödspoäng öch därmed rätten till studiestöd. CSN är beredd att
tillsammans med SÖ utarbeta ett system som är anpassat till de ändrade
förutsättningarna.

3
Riksdagen 1977/78.1 sami Nr 36

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 34

4.2.4 Grundskolekompetens och gymnasieskolekompetens

UHÄ och CSN är positiva till att vuxna skall kunna erhålla
gymnasieskolekompetens på färre antal ämnen. UHÄ vill emellertid öka möjligheterna
att läsa naturvetenskapliga ämnen och vill att avgångsbetyg motsvarande
fullständig studiekurs skall kunna erhållas av elever som läst svenska,
engelska, matematik, biologi, fysik och kemi samt ett samhällsvetenskapligt
ämne.

AMS är
positiv tiU en förkortad studietid för grundskole- och gym-. nasieskolekompetens,
men framhåller att utredningen inte tagit upp frågan om kvotgruppsplacering av
elever med den nya kompetensen. Styrelsen finner det angeläget att denna fråga
utreds och löses. FolkbUdningsutredningen påpekar att den syn som legat till
grund för förslaget om ändrad grundskolekompetens för vuxna överensstämmer med
uppfattningen inom folkbildningsutredningen att frågan om formeU
grundskolekompetens för vuxna behöver aktualiseras. Utredningen hänvisar
vidare tiU sin debattpromemoria (SOU 1977: 38). Gynmasieutred-nlrigen tar inte
ställning tUl om det är påkallat att nu införa nya bestämmelser om fullständig
grundskole- och gymnasieskolekompetens för vuxna med yrkeserfarenhet.

LO ifrågasätter, med hänsyn till att behovet av
fullständig grundskolekompetens är mycket begränsat och att
behörighetsreglerna vid högskolestudier förändrats, om det är nödvändigt att
nu införa ett nytt kompetensbegrepp. Under försöksverksamheten bör i stället
behoven av grundskolekompetens särskilt studeras i förhållande till fortsatta
studier och de krav som ställs i arbetslivet. Enligt SACO t SR vore det mycket
olyckligt att införa en särskild vuxengrund kompetens på de svaga grunder som
utredningen anför. SACO/SR menar att kortutbilda-de vuxnas möjligheter till
rejäl överbryggande utbildning härigenom allvarligt kan försämras. SAF anser
inte att formell grundskolekompetens för vuxna har någon praktisk betydelse medari
däremot faktiska kunskaper i flera ämnen kan vara en väsentiig och nödvändig
grund för vidare studier och deltagande i samhällsdebatten.

Även för studerande som har fyllt 25 år och har fyra års
yrkeserfarenhet och har allmän behörighet för högskolestudier måste enligt SAF
betydelsen av formell gymnasieskolekompetens ha minskat kraftigt. Behoven av
faktiska kunskaper kvarstår, dock kan studierna inriktas på ämnen som är
väsentliga för den studerandes studiemål. SAF har ingenting att erinra mot SÖ:s
förslag om grundskole- och gymnasieskolekompetens men vill starkt understryka
att de vuxenstuderande måste få tillgång till ingående information om
kompetensernas betydelse'

Stockholms skoldirektion tar upp frågan om meritvärdet för
den föreslagna kompetensen och förutsätter att de studerande får detaljerad information
i god tid före studiestarten.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 35

Lärar- och elevgrupper vid flera vuxenutbildningsgymnasier
är starkt kritiska till förslagen om behörighet. Bl. a. menar man att målen för
vuxenutbildningen, dvs. att minska klyftan mellan äldre med förhållandevis
kort utbildning och yngre med längre utbildning, allvarligt äventyras av det
framlagda förslaget. Man är också kritisk till att frågan om studiestöd för
studier utöver de obligatoriska ämnena inte är utredd.

4.2.5 Förslag till etappindelning

Förslaget till etappindelning tillstyrks av bl. a. UHÄ, CSN,
gymnasieutredningen, TCO och SAF. SOSVUX-östra finner tanken god, liksom
förslaget om grundkurs med fördjupningsdelar, men har invändningar mot
nedskärningen av ämnen och timmar.

SACO/SR
ser fördelar i de föreslagna etappuppbyggda kurserna men påpekar också att
förslaget i nuläget inrymmer en rad frågetecken och komplikationer. Bl. a.
menar SACO/SR, förutsätter etappuppbyggda kurser avirappningsregler. Antalet
undervisningstimmar får inte reduceras därför att elevantalet går ned.

EnUgt SACO/SR leder också de föreslagna timtalen i
utredningens tabelluppställning till nedskärningar av antalet
undervisningstimmar för elever på vissa linjer. Ett etappsystem som skall
fungera i ett system med återkommande utbildning erfordrar, anser SACO/SR, en
noggrann bestämning av de olika etappernas innehåll. Detta mycket omfattande
arbete återstår enligt SACO/SR. SACO/SR tar vidare upp elevsociala nackdelar. I
stället för en trygg social gruppgemenskap kan verksamheten få drag av
utbildningsfabrikens löpande band. Liknande elevsociala synpunkter framförs
också från elevgrupper vid vuxenutbildningsgymnasier.

Stockholms skoldirektion är tveksam till förslaget och
framhåller bl. a. att de pedagogiska konsekvenserna av etappindelningen borde
utredas ytterligare.

Folkbildningsförbiindet understryker att den föreslagna indelningen
i etapper innebär att den kommunala vuxenutbUdnmgen kommer ett stort steg
närmare studieförbundens arbetsformer. Om ämnesetapperna dessutom skall delas
upp i moduler, vilket SÖ anser önskvärt, är fältet enligt
Folkbildningsförbundet sannoUkt helt upprivet.

AMS
påpekar att vid beskrivningen av etappsystemet i utredningsförslaget behandlas
inte frågan om allmän resp. särskild kurs. Till flera utbUdningar inom
grundskolans kompetensområde krävs särskild kurs. AMS förutsätter att de
studerande inom ramen för etappsystemet kan läsa in särskild kurs.

SÄF framhåller särskiU betydelsen av att integrerade
samhälls- och naturorienterande kurser kan erbjudas vuxenstuderande. Som grund
och inledning skulle dessa kurser vara värdefulla för dem som avser att bedriva
vidare studier inom de samhällsvetenskapliga och naturvetenskap-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 36 36

liga
områdena utan att ha tillräckliga grundkunskaper. Även UHÄ tar upp värdet av de
föreslagna orienteringskurserna i samhälls- och naturorienterande ämnen. AMS
menar att det är värdefullt att vuxenstuderande ges möjlighet till sådana
orienterande studier som kan ge den enskilde bättre förutsättningar att följa
samhällsfrågorna. Styrelsen framhåller också att det är angeläget att de
naturvetenskapliga ämnena generellt får en starkare ställning både med tanke på
utvecklingen på arbetsmarknaden och på den under senare år minskade tUlströmningen
av antalet studerande till högre teknisk och naturvetenskaplig utbildning.

4.2.6 Studie-
och yrkesorientering

Flera
remissinstanser bl. a. UHÄ, AMS, LO, TCO och SAF tar upp betydelsen av en Ökad
satsning på studie- och yrkesorientering för vuxenstuderande. UHÄ framhåller
t. ex. att det är väsentligt att de vuxenstuderande förbereds för studierna
genom dels inledande avsnitt med studieteknik, dels en väl fungerande studie-
och yrkesvägledning såväl före som i anslutning till studierna. AMS
understryker att en kraftigt utvidgad studie- och yrkesorientering kan bli ett
effektivt stöd för dem som har svag studiebakgmnd och dålig självtiUit. LO
anser att man redan i försöksverksamheten bör tUlföra de aktuella kommunerna
förstärkta resurser för studie- och yrkesorientering.

4.2.7 Försöksverksamhet

Den
av SÖ föreslagna försöksverksamheten tillstyrks i den form SÖ föreslagit av gyninasieutredningen,
LO, TCO, SAF och Svenska kommunförbundet. Den avstyrks av
folkbildningsutredningen, SACO/SR och Folkbildningsförbundet. Folkbildningsutredningen
anför att SÖ:s förslag initierar förändringar som enligt
folkbildningsutredningens mening skulle skapa en rad ytterligare problem i
gränsdragningen mellan studieförbunden och den kommunala vuxenutbildningen.
SACO/SR anser inte att en försöksverksamhet grundad på förslaget i den föreliggande
utformningen bör komma till stånd. Om regeringen ändå fattar beslut om
försöksverksamhet bör denna enligt SACO/SR:s mening begränsas till maximalt 15
kommuner. Den bör också i förhållande tili SÖ:s förslag vara bättre definierad
och ske under förutsättning att inga timreduktioner sker för de olika ämnena i
kommunal vuxenutbildning och att lärarnas tjänstgöringsunderlag under försöken
säkras. Folk-bildningsförbundet vill inte att SÖ:s förslag om försöksverksamhet
bifalles, men framhåller att om en förändring ändå genomförs innan utredningen
lagt fram sina förslag, försöksverksamheten bör begränsas till det gymnasiala
stadiet och till fem kommuner.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 36 37

5 Föredraganden 5.1 Inledning

Under senare år har en rad reformer genomförts på
vuxenutbildningens område. Vikten av att överbrygga utbildningsklyftan mellan
generationerna och ge en ny utbildningschans åt dem som under ungdomsåren
saknade möjligheter tUl studier har understrukits i olika sammanhang. För att
aktivt kunna ta del i samhälls- och arbetsliv behöver individen kunskaper och
träning i att använda dem.

Kommittén
för studiestöd åt vuxna (SVUX) har enligt sina direktiv haft i uppdrag att
utreda frågan om hur olika former av samhällsstödd vuxenutbildning skall stödja
och komplettera varandra samt frågor rörande det statliga stödet tUl olika
former av vuxenutbildning. I sitt betänkande Utbildning för vuxna (SOU 1975:
59) lägger SVUX fram en rad förslag om förändringar och resursförstärkningar
inom kommunal vuxenutbildning. Delvis på grundval av de tankegångar som förs
fram i SVUX' betänkande har skolöverstyrelsen (SÖ) lagt fram ett förslag om
linje- och ämneskonstruktion inom kommunal vuxenutbildning.

I motionerna 1975/76: 883, 1418 och 2090 i anslutning till
prop. 1975/76: 100 bil. 10 aktualiserades vissa av SVUX' förslag om kommunal
vuxenutbildning. Utbildningsutskottet framhöll att det var angeläget att SVUX'
förslag bereddes skyndsamt och att målet för beredningsarbetet borde vara att
en proposition om förstärkning av den kommunala vuxenutbildningen på grundval
av SVUX' förslag lades fram för riksdagen hösten 1977 (UbU 1975/76: 23).
Riksdagen beslöt i enlighet med utbUdningsutskottets förslag (rskr 1975/76:
281).

Jag kommer inledningsvis att ta upp frågor som rör mål för
och inriktning av vuxenutbildningen för att senare komma in på de mer
detaljerade förslag som lämnats av SVUX och SÖ.

Bland de reformer som på senare år genomförts på
vuxenutbildningens område kan nämnas ett förbättrat studiestöd för vuxna. Särskilt
statsbidrag utgår till sådan uppsökande verksamhet som äger rum på
arbetsplatser för att stimulera till studier. För att söka nå kort-utbildade
grupper som inte kan nås via arbetsplatserna, bedrivs försök med uppsökande
verksamhet i bostadsområden.

Bland andra remissinstanser konstaterar centrala
studiestödsnämnden (CSN) och Landsorganisationen i Sverige (LO) i sina
yttranden över SVUX' betänkande att en rad åtgärder på lagstiftningens område
har bidragit till att öka behovet av och intresset för vuxenutbildning. Som
exempel på nya regler som haft denna verkan kan nämnas lagen om arbetstagares rätt
till ledighet för utbUdning, lagen om facklig förtroendemans ställning och de
nya reglerna om vidgad behörighet för högskolestudier. I likhet med LO ser jag
dessa reformer som en fram-

4 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 36

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 38

gång
för strävandena att vidga vuxenutbildningen och instämmer i att reformarbetet
måste föras vidare.

Jag
vUl vidare erinra om det förslag till nytt statsbidragssystem för folkhögskolan
som regeringen redovisade i prop. 1976/77: 55. Riksdagen godkände förslagen (UbU
1976/77:30, rskr 1976/77:318). Förslagen innebar en rad förbättringar av
folkhögskolans möjligheter att erbjuda vuxna utbUdning.

Jag
erinrar också om att det i direktiven tUl den sittande folkbildningsutredningen
(U 1975: 19) bl. a. konstateras att det finns behov dels av att få en klarare
gräns mellan framför allt studieförbundens verksamhet och kommunal
vuxenutbildning, dels av att finna former för samverkan på villkor som båda
parter kan godta. I sin debattskrift (SOU 1977: 38) Folkbildningen i framtiden
redovisar utredningen bl. a. frågor om gränsdragning och samverkan.

Enligt
direktiven för utredningen (U 1976: 10) om den gymnasiala utbildningen skall
förutsättningarna för ett närmare samarbete mellan gymnasieskola, kommunal
vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning undersökas samtidigt som man
bibehåller dessa utbildningars mål. En helhetssyn på utbUdningarna på den
gymnasiala nivån eftersträvas i direktiven varvid skarpa gränser av pedagogisk
och administrativ art i görligaste mån reduceras.

Den
kommunala vuxenutbUdningen fick sin nuvarande utformning genom beslut av
statsmakterna 1967 (prop. 1967: 85, SU 1967: 117, rskr 1967: 277). Den ersatte
då de kvällsgymnasier som drevs av kommuner och studieförbund. Verksamheten
regleras av förordningen (1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbildning
(ändrad senast 1977: 550).

Kommunal
vuxenutbildning anordnas f. n. i praktiskt taget alla kommuner. En regional
obalans i kursutbudet kan dock konstateras. Omfattningen av den kommunala
vuxenutbildningen skiftar från någon enstaka kurs i många små kommuner till ett
relativt rikhaltigt utbud i storstäderna och större tätorter. Särskilt i mindre
kommuner är det svårt att med nu gällande bestämmelser om lägsta deltagarantal
anordna kurser. Även i de största kommunerna kan det vara svårt att starta
kurser i ämnen som inte så många vill läsa.

Enligt min uppfattning bör
målet vara att alla vuxna, oberoende av bostadsort, skall ha tillgång tUl
kurser inom kommunal vuxenutbUdning i ämnen som krävs för att bli behörig att
antas tUl högskoleutbildning. Vidare måste möjligheter finnas för aUa vuxna
att få förberedande utbildning på grundskolenivå. För att uppnå detta mål
måste man komma tUl rätta med den regionala obalansen i kursutbudet.
Möjligheterna att ordna kurser, främst i befolkningssvaga områden, men också på
andra orter där vissa kurser i centrala ämnen inte kan startas måste ökas.
Detta bör kunna ske genom att kommuner på vissa

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 39

vUlkor
får möjlighet att starta kurser med lägre deltagarantal. Man måste därvid också
söka åstadkomma en organisation av och ett innehåll i studierna som gör det
möjligt för de vuxna att få just den utbUdning de behöver och vid den tidpunkt
som passar dem. Den kommunala vuxenutbildningens nuvarande organisation leder
ofta till att undervisning i samma ämne erbjuds på olika linjer. Det resulterar
i att undervisningsgrupperna blir små. Det är önskvärt att en förändring och
förenkling av organisationen kommer tUl stånd.

Sammanfattningsvis
kan man konstatera att den kommunala vuxenutbildningen har expanderat starkt
sedan starten 1968. Under denna tid har en hel del förändringar i verksamheten
vidtagits på grundval av erfarenheter man efterhand vunnit. Undersökningar och
utvärderingar har gjorts på olika delområden, bl. a. av SÖ.

Mot
bakgrund av det här anförda anser jag det angeläget att genom en särskUd
utredning samla in och utvärdera hittills gjorda erfarenheter av den kommunala
vuxenutbildningen. Självfallet bör en sådan utredning arbeta i nära kontakt med
gymnasieutredningen och folkbUdningsutredningen. Jag återkommer senare till
frågan om utredningens sammansättning och uppdrag.

Med
hänsyn tUl behovet av en mer samlad översyn av den kommunala vuxenutbUdningen
och de sittande utredningarnas arbete är jag inte nu beredd att ta ställning tUl
mer än en mycket begränsad del av de förslag till förändringar inom
vuxenutbildningen som föreslås av SVUX och SÖ.

Jag
övergår nu till att behandla SVUX' betänkande och föreslå en begränsad
reformverksamhet med hänsyn till vissa av SVUX' förslag.

5.2
Samverkan inom vuxenutbildningen

SVUX
tar i sitt betänkande upp frågor som rör samverkan inom vuxenutbUdnmgen.

SVUX'
principiella utgångspunkt är att alla delar av vuxenutbildningen bör tas i
anspråk för en expansion av överbryggande utbUdning. Man vill öka valfriheten
för de vuxna och finner att detta med nuvarande organisation i vissa fall
förutsätter samverkan mellan de olika vuxenutbUdningsanordnarna och en
förbättrad information.

SVUX
tar först upp behovet av att satsa på information och uppsökande verksamhet
för att nå den mest angelägna målgruppen, vuxna med kort och bristfällig
utbildning. Flertalet remissinstanser tar också upp informationsfrågan och
delar SVUX' uppfattning om vikten av en väl fungerande information och
rådgivning.

Målet
för denna bör vara att sprida kunskaper på ett sådant sätt att varje människa
kan orientera sig om olika former av vuxenutbildning och i det rikhaltiga
utbudet finna den utbildning oeh studieform som

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 36 40

passar
honom bäst. Informationen bör vara anpassad tUl olika erfarenheter och behov
inom skUda grupper. Det är självfallet lättare att med utbildningsinformation
nå dem som redan har viss utbUdning och som själva är öppna för de möjligheter
som finns och aktivt söker kunskap. Men för att nå också de studieovana och dem
som har kort och bristfällig utbildning krävs effektivare information. SVUX
anser att den bästa metoden att försöka nå den sist nämnda gruppen är en
uppsökande verksamhet enligt den modell som har utarbetats av kommittén för
försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX). Jag vUl i detta sammanhang
betona vikten av en nära samverkan kring uppsökande verksamhet meUan alla vuxenutbUdningsanordnare.

Jag fömtsätter
att såväl kommuner som andra vuxenutbUdningsanordnare inom kommunen känner ett
gemensamt behov av och ansvar för en vidgad samverkan i avsikt att erbjuda
kommuninvånarna ett så rikhaltigt utbildningsutbud som möjligt. Flertalet
remissinstanser betonar också i sina remissvar att en vidgad samverkan, både
lokalt och regionalt, mellan utbildningsanordnare är en viktig förutsättning
för att man skall kunna överblicka behovet av och tillgången till vuxenutbildning
och för att de utbildningssökande skall kunna få en så allsidig och korrekt
information som möjligt om existerande utbildningsmöjligheter. Jag delar denna
uppfattning.

5.3
Organ för samverkan

SVUX
föreslår också att det skall finnas organ för samverkan mellan de olika vuxenutbUdningsanordnarna.
SÖ framhåller i sitt remiss-svar att det är väsentligt att skolstyrelsen, som
är det närmast ansvariga organet inom kommunen, tar initiativ tUl diskussioner
med företrädare för olika utbildningsanordnare om hur stödet till vuxenutbildningen
bör utformas. Flera andra remissinstanser, bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), ansluter sig till utredningens övervägande om att lokala
vuxenutbildningsråd, dock utan att ha obligatorisk karaktär, bör kunna utgöra
ett lämpligt forum för samverkan mellan olika informatörer. Även LO och
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser att vuxenutbUdningsråden bör
kunna fylla en viktig funktion för det ömsesidiga informationsutbytet mellan de
olika intressenterna inom vuxenutbildningsområdet och för att ta
samordningsinitiativ i olika frägor. Däremot anser inte LO att
vuxenutbildningsråden eller den kommunala vuxenutbildningen i egen regi skall
genomföra projekt med uppsökande verksamhet. Studieförbunden tar också upp
samverkans-frågorna men är tveksamma till om något organ bör åläggas ett särskilt
ansvar i sammanhanget. Man anser att mer långsiktiga lösningar måste bli avhängiga
av folkbildningsutredningens arbete.

Jag
är inte beredd att förorda någon bestämd lösning på samverkans-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 41

frågorna
utan anser att dessa bör kunna lösas genom ett frivilligt och inte formaliserat
samrådsförfarande. Med hänsyn till denna principiella instäUning är jag inte
heller beredd att biträda SVUX' förslag om särskilda resurser för regelbundna
regionala vuxenutbildningskonferenser, anordnade av vuxenutbUdningsnämnderna; i
samverkan med länsskolnämnderna.

5.4
Kommunal vuxenutbildning

SVUX
framlägger vidare förslag om ökade resurser för den kommunala vuxenutbUdningen.
Syftet med förslagen är att stimulera ett utbud inom kommunal vuxenutbildning
som ökar möjlighetema till återkommande utbUdning. SVUX anför också att de nya
resurser som kan komma att tUlföras kommunal vuxenutbildning i första hand bör
tas i anspråk för att främja utbildning som ger både formell och reell
kompetens för fortsatta studier eller för yrkesverksamhet samt för att komma
till rätta med den geografiska snedfördelningen inom vuxenutbildningen. Jag
delar uppfattningen att detta normalt bör vara fallet.

5.4.1
Vuxenanpassning

Ett
problem för vuxenutbildningen som SVUX tar upp är att man har att följa samma
läroplaner som ungdomsskolan, medan tiden för lärarhandledning är kraftigt
reducerad i förhållande till motsvarande kurser i ungdomsskolan. En generell
ökning av undervisningstiden i kommunal vuxenutbUdning är enligt SVUX ingen
lämplig lösning på detta problem. Hänsyn måste bl. a. tas tUl att de
vuxenstuderande på gmnd av yrkesarbete och familjeansvar ofta måste koncentrera
studiema till en relativt kort period eller studera på fritid vid sidan av
yrkesarbete, ibland med oregelbunden arbetstid. .

En rad remissinstanser tar
upp frågan orn undervisningens vuxenanpassning. I likhet med dessa delar jag SVUX'
uppfattning att undervisningens innehåll och utformning bör anpassas bättre
till de vuxnas situation. Det är inte självklart att vuxna skall behöva läsa
alla ämnen eller alla delar av kursen i ett ämne enligt läroplanerna för
ungdomsskolan. De vuxnas erfarenheter bör tas tUl vara och endast kompletteras
i en sådan omfattning att de vuxna får en utbildning av samma kvalitet som ungdomsutbUdningen.
UtbUdningens innehåll behöver däremot inte vara identiskt.

Jag
viU här erinra om att enligt direktiven för utredningen om den gymnasiala utbUdningen
organisation, arbetssätt och innehåll i gymnasieskolan skall omprövas. En
förändring enligt de direktiven innebär att gymnasieskolan i högre grad än f. n.
också utgår från att vuxna deltar i utbildningen och att denna ges eni
utformning i enlighet härmed.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 36 42

5.4.2
Garantikiirssystem

För
att söka komma tUl rätta med den geografiska snedfördelningen och därmed
sammanhängande problem inom kommimala vuxenutbildningen föreslår SVUX
riktade åtgärder i form av ett system med garantikurser. Kurser i centrala
ämnen inom grund- och gymnasieskola skall i viss garanterad omfattning få
anordnas med färre kursdeltagare än f. n.

SVUX'
förslag om garantikurser har mottagits positivt av flertalet remissinstanser.
Dessa bedömer det vara väsentligt att resursema tUl kommunal vuxenutbildning
ökas på ett sådant sätt att kurser i centrala ämnen blir tUlgängliga för fler -vuxna.
Det har emeUertid också i remissvaren framkommit argument för att inte
genomföra några mer genomgripande förändringar förrän folkbildningsutredningen
har avslutat sitt arbete.

Nedsättning
av undervisningsskyldighelen för skolledare i kommunal vuxenutbUdning beräknas
i enlighet med bestämmelser i skolförordningen (1971: 235) och förordningen
(1971: 424) om kommunal och statlig vuxenutbildning på grundval av det
beräknade antalet lektioner. SVUX konstaterar att förslaget om ett garanterat
kursutbud bör kompletteras med en organisatorisk förstärkning. Syftet är att
möjliggöra en bättre planering av kursutbudet. Utredningen föreslår att en skolledarresurs
knuten till det garanterade kursutbudet erbjuds varje kommun. Enligt nuvarande
bestämmelser innebär det en skoUedarresurs motsvarande en fjärdedel av en arvoderäd
studierektor.

I
remissvaren framhåller t. ex. LO, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund (SSKF),
Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Folkuniversitetet, Nykterhetsrörelsens
bildningsverksamhet (NBV), Studiefrämjandet, Sveriges kyrkliga studieförbund
och Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV) att gränsdragningsproblemen
mellan i första hand den kommunala vuxenutbildningen och den friviUiga bUdningsverksam-heten
bör lösas innan man tar ställning till det av SVUX framlagda garantikurssystemet.

Med
hänsyn till det nu rådande ekonomiska läget, till remissinstansernas
ställningstaganden och till det behov av översyn av den kommunala
vuxenutbildningen som jag nyss har redovisat, är jag inte beredd att föreslå
att SVUX' förslag om en basorganisation (garantikurser och skolledarresurser)
skall genomföras.

I
likhet med SÖ, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet och Centerns
kvinnoförbund anser jag det dock nödvändigt med en viss förstärkning av skolledarresursen.
Härigenom kan man uppnå en jämnare geografisk spridning av kommunal
vuxenutbildning och också få större förutsättningar att etablera samverkan med
studieförbund och andra vuxenutbUdningsanordnare i kommunen. En möjlighet är
givetvis alt i enlighet med SVUX' förslag tiUdela alla kommuner en garan-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 43

terad
basresurs för skolledare inom kommunal vuxenutbildning. En annan möjUghet är
att stäUa vissa medel tUl SÖ:s förfogande för att tilldelas kommuner som har en
nystartad kommunal vuxenutbildning eller en med ringa omfattning i förhållande tiU
befolkningsunderlaget. För egen del ansluter jag mig tUl den senare
uppfattningen och har för avsikt att återkomma tUl frågan i budgetpropositionen
1978.

Kurser
får normalt startas inom den kommunala vuxenutbildningen om deltagarantalet
beräknas varaktigt uppgå tUl lägst tolv, i glesbygd åtta. Regeringen har för
budgetåren 1976/77 och 1977/78 medgivit att kurser med lägre deltagarantal än
normalt får startas i följande fyra fall.

För
det första får kommunema om minst tre deltagare har utbildningsbidrag eller
särskilt vuxenstudiestöd, anordna kurser i alla ämnen om man räknar med att
antalet deltagare under hela kursen är minst åtta, i glesbygd fem.

För
det andra får kommunerna om minst tre av deltagama är kvinnor, anordna kurser
med lägst fem deltagare i teknologi och övriga tekniska ämnen och (om kurserna
gäller fackteori eller kombineras med kurser i fackteori) i bygg- och
anläggningsteknik, el-teleteknik, fordonsteknik, processteknik, träteknik och
verkstadsteknik.

För
det tredje får kommunema anordna grundskolekurser och gymnasieskolekurser i
svenska och engelska med lägst åtta deltagare, i glesbygd fem. För att
grundskolekurser skall få påbörjas krävs dock att minst fem deltagare
kombinerar studierna i svenska eller engelska med minst två andra kurser i
kommunal vuxenutbildning.

För
det fjärde får, under de två år det är fråga om, varje kommun anordna två
grundskolekurser med lägst åtta deltagare, i glesbygd lägst fem, i vart och ett
av ämnena matematik, fysik och kemi. På gymnasieskolenivå får kommunen anordna
två kurser enligt samma regler i matematik, fysUc, kemi och teknologi.

Den sålunda medgivna
verksamheten med lägre deltagarantal är av försökskaraktär. SÖ har avgett en
rapport om vilka sådana kurser som har anordnats i olika kommuner under
budgetåret 1976/77. Av rapporten framgår att den väntade effekten inte till
fullo har uppnåtts under detta budgetår. Det beror bl. a. på att många kommuner
inte hann ändra sin planering av kursutbudet. Viss osäkerhet om hur nyss
angivna regler skulle tolkas tycks också ha rått. Likaså kan svårigheten att i
detalj känna tUl närliggande kommuners planering av och förändringar i
kursutbud ha inverkat negativt. I vissa kommuner har dispensmöjligheterna ändå
haft stor betydelse. Ämneskurser, bl. a. som sammanhållen utbildning, har
kunnat startas där detta inte tidigare har varit möjligt. På flera orter har
kursutbudet planerats och erbjudits med dessa bestämmelser i åtanke. Antalet
deltagare har emeUertid därefter blivit så stort att bestämmelserna inte har
behövt utnyttjas.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 44

Trots den begränsade' användningen under budgetåret
1976/77 anser jag att försöket har utfallit positivt och att de tidsbegränsade
bestämmelserna fr. o. m. den 1 juU 1978 bör ersättas av permanenta bestämmelser
med motsvarande innehåll. Med utgångspunkt i de erfarenheter som har vunnits
bör de dock förenklas och på vissa punkter kompletteras. Det ankommer på
regeringen att meddela de föreskrifter härom som behövs.

Utvecklingen av den kommunala vuxenutbildningen under de
närmast kommande åren bör följas och utvärderas av den av mig föreslagna
kommittén. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt utvecklingen vad gäller
geografisk spridning av kursutbudet.

Utöver det antal undervisningstimmar som medges för varje
kurs utgår statsbidrag till kommunal vuxenutbildning i form av ett sehablon-tUlägg,
som får användas för stödundervisning, studiehandledning och studie- och
yrkesorientering. SVUX föreslår en höjning av schablontillägget för både
gymnasieskolekurser och särskild yrkesinriktad utbUdning från 13% resp. 10%
till 15%. Förslag om viss höjning av schablontillägget framförs också av SÖ i petita
för budgetåret 1978/79. Jag är inte nu beredd att föreslå någon höjning av
schablontillägget.

Kurs inom kommunal vuxenutbildning får påbörjas om antalet
elever beräknas uppgå till lägst tolv. Regeringen har, som jag nyss har redovisat,
medgivit vissa undantag från dessa bestämmelser. Om antalet elever går ner
under tolv, skall frågan om kursens bibehållande underställas länsskolnämnden.
SVUX föreslår att antalet undervisningstimmar skall minskas med 20 % om
antalet stadigvarande deltagare minskar från tolv till lägst åtta, samt att
kommunen skall ha rätt att använda schablontillägget för att ersätta
minskningen av antalet undervisnings-timmar i den omfattning som bedöms
nödvändigt. Utredningen föreslår liknande regler för de kurser som får starta
med lägre antal elever. Jag anser det lämpligt att antalet undervisningstimmar
fr. o. m. den 1 juli 1978 minskas på det sätt som utredningen föreslår. Jag är
dock inte beredd att biträda utredningens förslag att minskningen av antalet
undervisningstimmar skall få ersättas med timmar från schablontillägget.
Schablontillägget bör däremot som nu användas för stödundervisning. Sjunker
antalet stadigvarande elever ytterligare bör länsskolnämnderna vara restriktiva
i sin bedömning av om kursen skall få fortsätta eller ej. Jag vUl särskilt
erinra om den möjlighet eleverna har att slutföra sin utbildning genom statens
skolor för vuxna i Härnösand och Norrköping.

5.4.3 Undervisningslokaler m.m.

SVUX anser att statsbidrag tUl byggnadsarbeten för
undervisningslokaler i den kommunala vuxenutbildningen skall utgå enligt samma.
regler som gäller för det allmänna skolväsendet. Likaledes anser ut-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 45

redningen
att det skall utgå statsbidrag för kostnader för att anskaffa första
uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel öch hörselteknisk
utrustning. Utredningen har inte kostnadsberäknat förslagen. En av
förutsättningarna när kommunal vuxenutbildning startades var att ungdomsskolans
lokaler, materiel osv. skulle utnyttjas för vuxenutbildningens behov. Jag
anser att detta fortfarande är en viktig förutsättning för den kommunala
vuxenutbildningen. Jag är därför inte beredd att förorda utredningens förslag
om att särskilda statsbidrag skall utgå till byggnadsarbeten och första
uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel och hörselteknisk utrustning.

Jag vUl också i
sammanhanget erinra om att gymnasieutredningen enligt sina direktiv skall överväga
samverkan mellan gymnasieskolan, kommunal vuxenutbUdning och
arbetsmarknadsutbildning för att få till stånd ett bättre utnyttjande av
resurser som personal, lokaler och utrustning.

5.5
SÖ:s förslag om linje- och ämneskonstruktion

Jag
övergår nu tUl att behandla vissa frågor som rör organisationen och
fördelningen av kursinnehållet i kurser inom konimunal vuxenutbildning.

5.5.1
Etappinddning

SÖ
fick år 1975 regeringens uppdrag att, med beaktande av vad som anförts om
behörighetskomplettering inom den kommunala vuxenutbildningens ram i prop.
1975:9 om reformering av högskoleutbUd-ningen m. m., utarbeta förslag till
studiegång i berörda ämnen. SÖ har nu avlämnat ett förslag till linje- och
ämneskonstruktion inom kommunal vuxenutbildning. Vissa av SVUX' tankegångar om
ett system med kurser som utformas som på varandra byggande eller alternativa
enheter har också bearbetats och vidareutvecklats i SÖ:s förslag.

SÖ konstaterar att samma
ämne i gymnasieskolan kan ha olika timtal eller olika kursplan, beroende på
inom vilken linje det återfinns. De studerande tvingas därför välja ämne på
viss linje. En kurs i ett ämne på en tvåårig linje kan inte alltid byggas på
med motsvarande ämne på en treårig linje utan att studietiden förlängs. SÖ
framhåller att det är väsentligt att undervisningen anknyter till de vuxenstuderandes
erfarenheter. Överbryggande utbildning är inte att ge samma utbildning som
ungdomsskolan ger utan att erbjuda kurser med vuxenanpassat innehåll.

Förslaget innebär att
olika kurser i samma ämne enligt läroplanerna för grundskolans högstadium och
gymnasieskolans olika linjer samordnas tUl en kurs genom att ämnet delas upp i
etapper. Etapperna i resp. ämne skall bygga på varandra och ingå som delar i en
samman-

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 36 46

hängande studiegång. Varje del skall leda till en viss
bestämd kompetensnivå, varvid etapp I skall motsvara grundskolans högstadium,
etapp II ettåriga eller tvååriga kurser
(studiegångar) i gymnasieskolan och etapp III resp. IV kurs (studiegång) som förekommer i mer än två
årskurser i gymnasieskolan.

SÖ anser
att det föreligger ett behov av förberedande kursetapper (O-etapper) i
engelska, matematik och svenska med inriktning på studieteknik. Enligt SÖ;5
uppfattning finns det också studerande som av olika skäl inte skulle behöva
genomgå fullständig grundskolekurs för att kunna påbörja gymnasieskolekurs.
Däremot kan de ha behov av förberedande utbildning. För dessa elever föreslår
SÖ en särskild gymnasieförbe-redande kurs på etapp I-nivå. Integrerade samhäUsorienterande
och naturorienterande kurser föreslås också som förberedande kursetapper. Varje
etapp föreslås omfatta dels en gemensam grunddel, dels en fördjupningsdel.

Med hänsyn
till att flertalet vuxenstuderande kombinerar studier och yrkesverksamhet
framhåller SÖ att den sammanlagda kurstiden i det föreslagna systemet inte bör
förlängas jämfört med nuvarande förhållande. SÖ föreslår därför att antalet
undervisningstimmar på resp. etapper fördelas inom ramen för timtalet i den nu
längsta kursen i ämnet. I ämnet svenska föreslår SÖ dock en ökning med 25
timmar i etapp II.
I vissa ämnen förordar
SÖ ytterligare uppdelning i mindre enheter, s. k. moduler, bl. a. i syfte att
underlätta samverkan med arbetsmarknadsutbildningen och studieförbundens
cirkelverksamhet.

Enligt förslaget skall etapperna tillsammans utgöra en
kurs. Detta innebär att om antalet deltagare går ner under det föreskrivna
skall de bestämmelser och föreskrifter som gäller för kurser i övrigt
till-lämpas också inom etappsystemet. SÖ föreslår dock att betyg skall ges
efter varje avslutad etapp.

SÖ
redovisar detaljerat hur en etappindelning av berörda ämnen skall kunna göras.
Vidare anger SÖ vUken eller vUka etapper som bör vara genomgångna för att
slutbetyg resp. avgångsbetyg från olika linjer skall kunna utfärdas. Endast
oväsentliga ändringar i kursplanerna behövs enligt SÖ.

Enligt SÖ:s
uppfattning bör förslaget prövas under en treårig försöksperiod fr. o. m. vårterminen
1978 i högst 15 kommuner. Fr. o. m. vårterminen 1979 föreslås att
försöksverksamheten utvidgas något.

Flertalet
remissinstanser tillstyrker en försöksverksamhet enligt SÖ:s förslag.
Gymnasieutredningen framhåller t. ex. att en indelning i etapper gör det
möjligt för individen att växla mellan studier och arbete och att planera sina
studier i överblickbara steg, vilket överensstämmer väl med utvecklingen mot
återkommande utbildning. Enligt utredningens mening bör en indelning i etapper
i princip kunna underlätta en samverkan mellan gymnasieskolan och
vuxenutbildningen. Även TCO

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 47

anser
att etappindelningen innebär en bättre anpassning av den kommunala
vuxenutbildningen tUl ett system med återkommande utbUdning. FolkbUdningsförbundet
anser dock att den föreslagna indelningen i etapper innebär att den kommunala
vuxenutbildningen kommer ett stort steg närmare studieförbundens arbetsformer. SärskUt
negativ är Folkbildningsförbundet till SÖ:s förslag om uppdelning av etapperna.
Även folkbildningsutredningen framför liknande synpunkter.

I
likhet med flertalet remissinstanser anser jag det värdefullt med en
försöksverksamhet med etappindelning enligt SÖ:s förslag med beaktande av de
synpunkter jag anför i det följande.

För
att ge lid tUl förberedelser bör försöksperioden inledas först höstterminen
1978. I likhet med SÖ anser jag att försöket bör vara treårigt. Högst 15
kommuner med olika storlek och stmktur bör få delta i försöket. Det ankommer pä
regeringen att meddela bestämmelser för försöksverksamheten. Regeringen bör
vidare, efter förslag från SÖ, besluta vilka kommuner som skall delta.
Försöksverksamheten bör inte föranleda nägon utökad tUldelning av
undervisningstimmar för de aktuella budgetåren.

SÖ
bör få rätt att fastställa högsta antal lektioner i de olika etapperna i
huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda förslaget. SÖ bör pröva om
ytterligare ämnen på de tekniska linjerna kan anordnas enligt de föreslagna
principerna, varigenom ökade möjligheter till teknisk utbildning kan erbjudas.
Jag tiUstyrker SÖ:s förslag om att utöka antalet undervisningstimmar i ämnet
svenska med 25.

Framför
allt med hänsyn till de synpunkter som anförs av bl. a. folkbildningsutredningen
vil! jag däremot inte förorda förberedande etapper i engelska, svenska och
matematik (s. k. O-etapper). Inte heller förordar jag att s. k. särskilda gymnasieförberedande
etapper, avsedda för studerande som inte behöver genomgå fuUständig
grundskolekurs, får ingå i försöksverksamheten. I dessa avseenden anser jag det
väsentligt att avvakta en lösning på gränsdragningsproblemen gentemot
folkbildningsverksamheten. De elever som inte behöver genomgå en fuUständig grundskoiekurs
som förberedelse tUl gymnasieskolestudier i ämnet kan i vissa ämnen med
nuvarande regler placeras in i en redan pågående grundskolekurs på den nivå där
eleven har förutsättningar att följa kursen. Schablontillägget kan utnyttjas
för att ge erforderlig stödundervisning i anslulning till studierna på
gymnasieskolenivå. Inom ramen för resp. etapper bör dessutom finnas utrymme för
repetitionsavsnitt.

Jag
delar SÖ;s uppfattning att varje etapp bör omfatta dels en gemensam grunddel,
dels en fördjupningsdel. Jag vill särskilt framhålla att hela etappen skall
utgöra en odelbar kurs. SÖ föreslår att etapperna i ett ämne tiUsammans skall
utgöra en kurs. I motsats till SÖ anser jag att varje etapp bör betraktas som
en ny kurs.

Betyg
ges inom kommunal vuxenutbildning efter varje avslutad kurs.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 48

Om
varje etapp betraktas som en kurs, följer därav att betyg bör ges efter varje
avslutad etapp. Betyg från sådana kurser (ämnesetapper) bör i enlighet med SÖ:s
förslag kunna ingå i slutbetyg och avgångsbetyg från olika linjer.

Jag anser att det är
väsentligt att så småningom komma fram till en lämplig organisatorisk modell
för den samverkan SÖ förordar med arbetsmarknadsutbildningen och
studieförbundens cirkelverksamhet. Det ligger dock delvis inom ramen för
folkbildningsutredningens uppgifter att överväga denna fråga, vilket också
påpekas i utredningens remissvar. Även gymnasieutredningen har att pröva frågor
om samverkan mellan kommunal vuxenutbildning och andra utbildningsanordnare.
Jag är därför inte beredd att föreslå att etapper får modulindelas utöver den
pedagogiskt motiverade indelningen i grunddel och fördjupningsdel.

5.5.2 Grundskolekompetens
och gyninasieskolekompetens

SÖ:s
förslag omfattar också överväganden om behovet av slutbetyg resp. avgångsbetyg
bland vuxna över 25 år med minst fyra års arbetslivserfarenhet. För denna
kategori, föreslås dels en särskild grundskolekompetens omfattande endast
ämnena svenska, engelska och matematik, dels en särskUd gymnasieskolekompetens
omfattande, förutom dessa tre kommunikationsämnen, två av fem
samhällsvetenskapliga ämnen och två av fem naturvetenskapliga. Möjlighet att
byta ut vissa ämnen föreslås dessutom. Avgångsbetyg från tvåårig linje skulle
förutsätta genomgång av etapp II
och från treårig linje dessutom etapp III/IV
i resp. ämnen.

En rad remissinstanser
ställer sig tveksamma härtill. AMS är positiv till en förkortad studietid men
framhåller att utredningen inte har tagit upp frågan om meritvärdering och kvotgruppsplacering
av elever med den nya kompetensen. LO anser att behovet av fullständig grundskolekompetens
för vuxna är mycket begränsat och framhåller att de nya behörighetsreglerna vid
högskolestudier onödiggör en särskild gymnasieskolekompetens. Liknande
synpunkter framförs av bl. a. Centralorganisationen SACO/SR och Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF). Från lärar- och elevgrupper har kritik framförts
mot förslaget, vars konsekvenser anses ofullständigt belysta.

Jag delar
remissinstansernas tveksamhet om behovet av att nu införa speciella kompetensrcgler
för vuxna på grund- och gymnasieskolenivå. Jag är således inte beredd att
biträda SÖ:s förslag i denna del.

5.5.3 Ny
utredning

Avslutningsvis
vill jag erinra om vad jag tidigare har anfört om behovet av en översyn av den
kommunala vuxenutbildningen, innan definitiv ställning tas tUl dess
organisation, omfattning och närmare

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 36 49

utformning
i framtiden. Jag avser därför att senare föreslå regeringen att tiUsätta en särskUd
kommhté för översyn av den kommunala vuxenutbildningens uppgifter i
förhållande till de mål som har fastställts av riksdagen. Kommittén bör ha en
parlamentarisk förankring och rymma erfarenheter av kommunal vuxenutbildning.
Kommittén bör samla in och värdera de erfarenheter som har nåtts sedan den
kommunala vuxenutbildningens början. Den bör också följa och utvärdera effekterna
av de av regeringen meddelade bestämmelserna om att kurs får starta med lägre
deltagarantal än normalt. Vidare bör kommittén följa försöksverksamheten med
den linje- och ämneskonstruktion, som jag har förordat. En av kommitténs
uppgifter bör vara att främja en bättre tillgänglighet av kompetensinriktade
studier, t. ex. genom en jämnare geografisk spridning av den kommunala
vuxenutbildningens utbud och möjligheter att genomföra kurser. Kommittén om den
kommunala vuxenutbUdningen kommer även att åläggas att överväga frägor som
berörs av andra utredningar. Den bör därför samråda méd bl. a.
gymnasieutredningen och folkbUdningsutredningen.

6
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

dds
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det föregående
om kommunal vuxenutbildning

dds
föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer för försöksverksamhet med
etappindelning av olika kurser i samma ämne enligt läroplanerna för
grundskolans högstadium och gymnasieskolan.

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig tUl föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 36 50

Innehåll

1
Inledning......................................................... 3

2 Nuvarande organisation ..................................... 5

2.1 Läroplaner m. m............................................ 5

2.2 Gällande bestämmelser .................................. 5

2.3 Kvantitativ omfattning................................... 7

3 SVUX' betänkande............................................. 10

3.1 Utredningen
10

3.1.1 Mål för vuxenutbUdningen........................ 10

3.1.2 Samverkan inom vuxenutbildningen............ 11

3.1.3 Organ för samverkan............................... 13

3.1.4 Ökade resurser...................................... .. 14

3.1.5 Särskilt yttrande.................................... .. 19

3.2 Remissyttranden 19

3.2.1 Allmänna överväganden........................... 19

3.2.2 Samverkan inom vuxenutbUdningen............ 21

3.2.3 Organ för samverkan............................... .. 23

3.2.4 Kommunal vuxenutbildning ....................... .. 23

4.................................................................... SÖ:s
förslag om linje- och ämneskonstruktion inom kommunal

vuxenutbildning................................................. .. 25

4.1 SÖ:s
förslag ............................................. .. 25

4.1.1 Anknytning till läroplan för grundskolan och gymnasieskolan
25

4.1.2 Konstruktion av en behörighetsgivande kurs i
varje ämne 26

4.1.3 Konstruktion av kursplaner ...................... .. 26

4.1.4 Grundskolekompetens och gymnasieskolekompetens .. 27

4.1.5 Förslag tiU etappindelning........................ .. 28

4.1.6 Konsekvenser av SÖ:s förslag .................. 30

4.1.7 Försöksverksamhet................................. .. 31

4.2 Remissyttranden........................................... .. 32

4.2.1 Allmänna överväganden........................... 32

4.2.2 Konstruktion av en behörighetsgivande kurs i
varje ämne 32

4.2.3 Konstruktion av kursplaner ...................... 33

4.2.4 Grundskolekompetens och gymnasieskolekompetens . . 34

4.2.5 Förslag tUl etappindelning........................ 35

4.2.6 Studie- och yrkesorientering..................... .. 36

4.2.7 Försöksverksamhet................................. .. 36

5 Föredraganden ............................................... .. 37

5.1 Inledning ................................................. .. 37

5.2 Samverkan inom vuxenutbildningen ................. .. 39

5.3 Organ för samverkan ................................... 40

5.4 Kommunal vuxenutbildning.............................. .. 41

5.4.1 Vuxenanpassning ................................... .. 41

5.4.2 Garantikurssystem ............................... .. 42

5.4.3 Undervisningslokaler m. m........................ .. 44

5.5 SÖ:s
förslag om linje- oeh ämneskonstruktion 45

5.5.1 Etappindelning....................................... 45

5.5.2 Grundskolekompetens och gymnasieskolekompetens . . 48

5.5.3 Ny utredning ........................................ .. 48

6 Hemställan....................................................... .. 49

7 Beslut ............................................................. 49

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770361

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

22 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (22)

22 kopplingar i 12 dokument.

  1. Prop. 1983/84:169 om kommunal och statlig utbildning för vuxna s. 10 · s. 11 i texten
  2. Prop. 1982/83:2 om kompletteringar till 1982 års läroplan för kommunal vuxenutbildning m.m. s. 5 i texten
  3. Bet. 1981/82:UbU1 om läroplan för den kommunala vuxenutbildningen (prop. 1980/81:203) s. 3 om s. 45 i texten
  4. Prop. 1980/81:203 om läroplan för den kommunala vuxenutbildningen s. 5 i texten
  5. Prop. 1980/81:127 om folkbildning m.m. s. 44 i texten

Visa alla 12