om inflationsskydd för inkomstskatteskalan, m.m.
63 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 44 av 63 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1977/78:49, om inflationsskydd för inkomstskatteskalan, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78: 49 Regeringens proposition 1977/78: 49
om inflationsskydd för inkomstskatteskalan, m. m.;
beslutad
den 20 oktober 1977.
Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsproiokoll.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
INGEMAR
MUNDEBO
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås alt den statliga inkomstskallen sänks för 1978 års inkomsler
och atl skatteskalan inflalionsskyddas. Skattesänkningen för de slora löntagargrupperna
är mellan 1 200 kr. och 2 600 kr. Inflalionsskyddet av skatteskalan erhålls
genom alt skalan knytes lill en s. k. basenhet. Basenheten det första årel
utgör ell belopp av 5 000 kr. Denna basenhet omräknas åriigen med hänsyn lill konsumentprisindex,
rensal från effekten av ändringar i mervärdeskalleullagel.
1 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 49
Prop.1977/78:49 2
1
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrives atl 10 v; 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lyddse 10 § 1 mom .Statlig inkomstskatt utgår
för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjeslifielser med viss i särskild
ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp. Grundbeloppet ulgör:
när
beskattningsbar inkomsl icke överstiger 15 000 kronor: 2 procent av den
beskattningsbara inkomsten; när beskattningsbar inkomst överstiger
15 000
men icke
20 000 kr.
300
20
000 ..
25 000
500
25
000
30 000 '
800
30
000 ..
35 000 .
1 300
35
000 .. ..
40 000
2 050
40
000 ..
45 000 ..
3100
45
000 .. ..
50 000
4 400
50
000
55 000 :
6 150
55
000 ..
60 000 ..
7 950
60
000
65 000 ..
9800
65
000 .
70 000 ..
11 700
70
000
80 000 ..
13 850
80
000
100
000 ..
18 650
100
000
150
000
28 450
150
000 kr.
54 950
15 000 kr. och
20 000
25 000
30 000
35 000
40 000
45 000
50 000
55 000
60 000
65 000
70 000
80 000 100 000 l.=iO 000
4 % 6 % 10% 15 % 21 % 26 %
35 %
36 %
37 %
38 % 43 % 48% 49 % 5.t % 58 %
av återstoden
Ändå att statlig inkomstskall skall uttagas med mer än 100
procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den
beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgä till högre belopp än som
motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.
Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som
enligt de för densamma gällande sladgar har lill huvudsakligt ändamål atl
tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska iniressen.
Föreslagen lydelse 105: 1 m o m . Statlig inkomstskatt
utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i
särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.
' Senasie lydelse av lagens rubrik 1974:770. 2 Senaste
lydelse 1976:1079,
Prop.1977/78:49
Föreslagen
lydelse
Grundbeloppet
ulgör:
när
beskattningsbar inkomsl icke överstiger 3 basenheter enhgl lagen (1977:000) om
basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomsiskalt;
2
procent av den beskallningsbara inkomsten;
när
beskattningsbar inkomsl överstiger
3
men icke 5 basenheter: grundbeloppet jör 3 basenheter o
"h
4 % av åters
oden:
5
6 :
5
8 %
6
7
6
13%
7
8
, 7
16%
8
. 9
8
21 %
9
' 10
. 9
.,
27%
10
11
10
31 %
Il
12
11 -
34%
12
13
12
35 %
13
14
13
40%
14
16
, 14
45%
16
20
16
. 49%
20
30
20
53 %
30
b
isenl
leler
30
58%
Ändå
all statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet,
må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande
skatten uppgå lill högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomsldel.
Med
familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma
gällande stadgar har lill huvudsakligt ändamål atl lillgodose viss familjs,
vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.
Denna
lag Iräder i krafl den 1 januari 1978 och tillämpas försia gången i fråga om
1979 års taxering.
Prop. 1977/78:49 4
2
Förslag till
Lag
om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt
Härigenom
föreskrives följande.
1 § Basenhet enligt 10 i; 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt fastslälles av regeringen varje år före ulgången av
september månad.
2 § Basenhet ulgör för varje laxeringsår ell belopp
som motsvarar femtusen kronor multiplicerat med årets jämförelsetal. Basenheten
avrundas nedåt till helt hundratal kronor.
3 § Jämförelsetalet för taxeringsåret är det tal som
anger förhållandet mellan det allmänna prislägel i augusti månad två år före laxeringsårel
och augusti månad år 1977. Jämförelsetalet beräknas med bortseende från de
effekter på prisläget som följer av ändrat skatteuttag enligt lagen (1968:430)
om mervärdeskall.
Denna
lag träder i krafi den 1 januari 1978 och tillämpas försia gången i fråga om
1979 års taxering. Belräffande denna taxering är basenheten 5 000 kronor.
Prop.1977/78:49 5
Bilaga
3
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt
Härigenom föreskrives atl de tabeller som avses i 7 !; 1
mom. och 8 S lagen (1958:295) om sjömansskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Tabeller
för beräkning
av
sjömansskatt
Fjärrfart
Tabell
F kolumn 1
(Ogifi
sjöman utan barr
1)
Beskattningsbar mänadsinkomst,
Skatt på inkomst vid skiktets nedre
Skatt på inkomst utöver skiktels
kr
gräns, kr
nedre gräns
I 450- 1
800
1 800-
2 400
2 400-
3 000
3 000- 3 600
3 600- 4 200
10,50 112 301 541 817
-1- 29,0 % + 31,5 % + 40,0 96 + 46,0 % -(- 54,5 %
4 200- 4
800
4 800-
5 400
5 400-
6 000
6 000-
6 600
1 144
1 510
1888
2 284
+ 61,0 96 + 63,0 96 + 66,0 96 + 73,0 96
6 600-
7 200
7 200-
7 800
7 800-
8 400
8 400-
9 000
2 722
3 166
3613
4 060
+ 74,0 % + 74,5 96 + 74,5 96 + 77,0 96
9 000- 9 600 9 600-10 000
10
000-12 600
12 600-
4 522
4 993
5 307
7 348
+ 78,5 % + 78,5 % + 78,5 96 + 83,5 %
' Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974777 2 Senaste lydelse 1976:1082.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1977/78:49
Nuvarande lydelse
Tabell
F kolumn 2-3
(Gift
sjöman)
Beskattningsbar
Skatt på inkomst
Skatt pä inkomsl
månadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns, kr.
nedre gräns
1 990- 2 400
11,75
+ 32,5 96
2 400- 3
000
145
+ 39,5 96
3 000- 3
600
382
+ 46,0 96
3 600- 4
200
658
+ 54,5 %
4 200- 4
800
985
+ 61,0 96
4 800- 5
400
1351
+ 62,5 96
5 400- 6 000
1 726
+ 66,5 %
6 000- 6
600
2125
+ 72,5 96
6 600- 7
200
2 560
+ 74,0 96
7 200- 7 800
3 004
+ 74,5 96
7 800- 8 400
3 451
+ 74,5 96
8 400- 9 000
3 898
+ 77,0 96
9 000- 9 600
4 360
+ 78,5 96
9 600-10 000
4831
+ 78,5 96
10
000-12 600
5 145
+ 78,5 %
12 600-
7 186
+ 83,5 %
Tabell
F kolumn 4
(Ogift
sjöman med barn)
Beskattningsbar
Skau pä inkomst
Skatt på inkomst
mänadsinkomst,
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr
gräns, kr.
nedre gräns
2 150- 2
400
12,25
+ 31,5 %
2400-
3000
91
+ 35,0 9-6
3 000- 3
600
301
+ 46,5 96
3 600- 4
200
580
+ 50,5 %
4 200- 4
800
883
+ 61,0 %
4 800-5
400
1249
+ 62,0 96
5400- 6000
1621
+ 64,5 %
6000- 6600
2 008
+ 71,5 96
6 600- 7 200
2 437
+ 73,5 %
7 200- 7 800
2 878
+ 74,5 %
7 800- 8 400
3 325
+ 74,5 %
8 400- 9 000
3 772
+ 76,0 %
9000- 9600
4 228
+ 78,5 %
9 600-10
000
4 699
+ 78,5 %
10
000-12 800
5013
+ 78,5 %
12 800-
7211
+ 83,5 96
Prop.1977/78:49
Nuvarande lydelse
Tabell F kolumn U
(Utländsk sjöman)
Beskattningsbar
Skalt på inkomst
Skatt på inkomst
mänadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns, kr.
nedre gräns
1 500- 1 800
10,00
+ 13,0 %
1 800- 2 400
49
+ 13,5 %
2 400- 3
000
130
+ 35,5 %
3 000- 3 600
343
+ 41,5 96
3 600- 4
200
592
+ 49,0 %
4 200- 4
800
886
+ 55,0 96
4 800- 5
400
1216
+ 56,5 %
5 400- 6 000
1555
+ 59,5 96
6 000- 6
600
1912
+ 65,5 96
6 600- 7
200
2 305
+ 66,5 %
7 200- 7 800
2 704
+ 67,0 %
7 800- 8 400
3 106
+ 67,0 96
8 400- 9 000
3 508
+ 69,5 %
9 000- 9 600
3 925
+ 70,5 96
9 600-10
000
4 348
+ 70,5 96
10
000-12 600
4 630
+ 70,5 %
12 600-
6 463
+ 75,0 96
Närfart
Tabell N kolumn 1
(Ogift
sjöman utan barn)
Beskattningsbar
mänadsinkomst, kr
Skatt pä
inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.
Skatt på
inkomst utöver skiktets nedre gräns
690- 1 200
9,75
1 200- 1
800
150
1 800- 2
400
324
2 400- 3
000
522
3 000- 3
600
774
3 600- 4
200
1056
4 200- 4
800
1395
4 800- 5
400
1 764
5 400- 6
000
2 142
6 000- 6
600
2 547
6 600- 7
200
2 988
7 200- 7
800
3 435
7 800- 8
400
3 882
8 400- 9
000
4 329
9000-
9600
4 797
9 600-10
000
5 268
10
000-12 600
5 582
12 600-
7 623
+ 27,5 % + 29,0 96 + 33,0 % + 42,0 96 + 47,0 96
+ 56,5 % + 61,5 % + 63,0 96 + 67,5 96 + 73,5 9 é
+ 74,5 % + 74,5 % +
74,5 96 + 78,0 %
+ 78,5 96 + 78,5 96 + 78,5 96 + 83,5 96
Prop.
1977/78:49
Nuvarande
Ivdelse
Tabell
N kolumn 2-3
(Gift
sjöman)
Beskattningsbar
Skatt pä inkomst
Skatt på inkomsl
mänadsinkomst,
vid skiktets nedre
ulöver skiktets
kr
gräns, kr.
nedre gräns
1 260- 1 800
12,40
+ 29,0 96
1 800- 2 400
169
+ 32,5 96
2400- 3000
364
+ 42,0 96
3000- 3600
616
+ 47,0 96
3 600- 4 200
898
+ 56,0 96
4 200- 4
800
1234
+ 61,5 %
4 800- 5 400
1603
+ 63,0 %
5 400- 6 000
1981
+ 67,5 %
6 000- 6 600
2 386
+ 73,5 %
6 600- 7 200
2 827
+ 74,0 96
7 200- 7 800
3 271
+ 74,5 96
7 800- 8 400
3718
+ 74,5 9é
8400- 9000
4 165
+ 78,0 96
9 000- 9 600
4 633
+ 78,5 %
9 600-10 000
5 104
+ 78,5 %
10000-12
600
5418
+ 78,5 %
12 600-
7 459
+ 83,5 %
Tabell
N kolumn 4
(Ogift
sjöman med barn)
Beskattningsbar
Skatt pä inkomst
Skatt pä inkomst
månadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns, kr.
nedre gräns
1 420- 1 800
9,80
+ 29,0 %
1 800- 2 400
120
+ 31,0 %
2400-
3000
306
+ 38,0 96
3 000-3
600
534
+ 46,5 96
3 600- 4
200
813
+ 53,5 96
4 200- 4
800
1 134
+ 61,0 %
4 800- 5
400
1500
+ 62,5 96
5 400- 6
000
1875
+ 66,0 96
6 000-6
600
2 271
+ 72,0 96
6 600- 7
200
2 703
+ 74,0 96
7 200- 7 800
3 147
+ 74,5 %
7 800- 8 400
3 594
+ 74,5 96
8400- 9000
4 041
+ 77,0 %
9000- 9600
4 503
+ 78,5 96
9 600-10
000
4 974
+ 78,5 96
10000-12
800
5 288
+ 78,5 96
12 800-
7 486
+ 83,5 %
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop,1977/78:49
Nuvarande lyddse
Tabell N kolumn U
(Utländsk sjöman)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beskattningsbar
månadsinkomst, kr.
Skatt på
inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.
Skatt på
inkomst utöver skiktets nedre gräns
720- 1 200
11,00
1 20O- 1
800
95
1 800- 2
400
203
2 40O- 3
000
329
3 000- 3
600
554
3 600- 4
200
809
4 200- 4
800
1 112
4 80O- 5
400
1445
5 400-6
000
1784
6 000- 6
600
2 147
6 60O- 7
200
2 543
7 200- 7
800
2 945
7 800-8
400
3 347
8400-
9000
3 749
9 000- 9
600
4 169
9 600-10
000
4 595
10 000-12
600
4 877
12 60O-
6 710
+ 17,5 96
+ 18,0 96
+ 21,0 96
+ 37,5 96
+ 42,5 96
+ 50,5 96 + 55,5 % +
56,5 96 + 60,5 96 + 66,0 96
+ 67,0 96 + 67,0 96 + 67,0 96 + 70,0 %
+ 71,0 96
+ 70,5 96
+ 70,5 96
+ 75,0 96
Prop.
1977/78:49
Föreslagen lydelse
Tabeller för beräkning av sjömansskatt
Fjärrfart
Tabell F
kolumn 1
(Ogift
sjöman utan barn)
10 Bilaga
Beskattningsbar
Skatt på inkomst
Skatt pä inkomst
månadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns, kr.
nedre gräns
1 500- 1 800
10,50
+ 29,5 96
1 800- 2 400
99
+ 30,0 96
2 400- 3 000
279
+ 35,5 96
3 000- 3 600
492
+ 41,0 96
3 600- 4 200
738
+ 48.5 96
4 200- 4 800
1029
+ 55,0 %
4 800- 5 400
1359
+ 59,5 96
5400- 6000
1 716
+ 63,5 96
6000- 6600
2 097
+ 69,5 %
6 600- 7 200
2514
+ 72,5 96
7 200- 7 800
2 949
+ 74,5 96
7 800- 8 400
3 396
+ 74,5 %
8 400- 9 000
3 843
+ 77,5 %
9 000- 9 600
4 308
+ 78,5 96
9 600-10 000
4 779
+ 78,5 96
10
000-12 600
5 093
+ 78,5 96
12 600-
7 134
+ 83,5 %
Tabell
F kolumn 2-3
(Gift
sjöman)
Beskattningsbar
Skatt pä inkomst
Skatt pä inkomst
månadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr
gräns, kr.
nedre gräns
2 03O- 2 400
1015
+ 30,5 %
2 40O- 3 000
123
+ 35,5 96
3 000-3 600
336
+ 40,5 96
3 600- 4 200
579
+ 48,5 96
4 200- 4 800
870
+ 55,0 96
4 800-5 400
1200
+ 59,5 96
5 400-6 000
1557
+ 63,0 96
6 000-6 600
1935
+ 69,5 %
6 600- 7 200
2 352
+ 72,5 96
7 200- 7 800
2 787
+ 74,5 %
7 800- 8 400
3 234
+ 74,5 96
8 400- 9 000
3 681
+ 77,0 96
9 000- 9 600
4 143
+ 78,5 96
9 600-10 000
4614
+ 78,5 96
10
000-12 600
4 928
+ 78,5 96
12 600-
6 969
+ 83,5 %
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen
lydelse
Tabell
F kolumn 4
(Ogift
sjöman med barn)
Beskattningsbar
Skatt på inkomst
Skatt pä inkomsl
mänadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktels
kr
gräns, kr.
nedre gräns
2 190- 2
400
10,05
+ 29,5 96
2 400- 3
000
72
+ 33,5 96
3 000- 3
600
273
+ 39,5 %
3 600- 4
200
510
+ 45,5 %
4 200- 4
800
783
+ 53,5 96
4 800-5
400
1 104
+ 58,5 %
5 400- 6000
1455
+ 62,0 %
6 000-6 600
1 827
+ 68,0 %
6 60O- 7 200
2 235
+ 71,0 96
7 200- 7 800
2 661
+ 74,5 96
7 800- 8 400
3 108
+ 74,5 96
8 400- 9 000
3 555
+ 76,5 96
9 000- 9 600
4014
+ 78,5 96
9 600-10 000
4 485
+ 78,5 96
10
000-12 800
4 799
+ 78,5 96
12 80O-
6 997
+ 83,5 96
Tabell
F kolumn U
(Utländsk
sjöman)
Beskattningsbar
Skalt pä inkomst
Skatt på inkomst
mänadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr
gräns, kr.
nedre gräns
1 550- 1 800
10,25
+ 11,5 96
1 80O- 2 400
39
+ 12,0 %
2 400-3
000
111
+ 32,0 96
3 000- 3
600
303
+ 36,5 %
3 600- 4
200
522
+ 43,5 96
4 200- 4
800
783
+ 49,5 96
4 800- 5
400
1080
+ 53,5 %
5 400- 6
000
1401
+ 56,5 96
6 000- 6
600
1740
+ 63,0 96
6600- 7
200
2118
+ 65,0 %
7 200- 7 800
2 508
+ 67,0 96
7 800- 8 400
2 910
+ 67,0 96
8 400- 9000
3 312
+ 69,5 %
9 000- 9 600
3 729
+ 70,5 96
9 600-10 000
4 152
+ 71,0 96
10
000-12 600
4 436
+ 70,5 96
12 600-
6 269
+ 75,0 96
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen
lydelse
Närfart
Tabell
N kolumn 1
(Ogift
sjöman utan barn)
Beskattningsbar
Skatt på inkomst
Skatt på inkomst
månadsinkomst.
vid skiktets nedre
ulöver skiktets
kr
gräns, kr.
nedre gräns
740- 1 200
11,50
+ 27,5 96
1 200- 1 800
138
+ 29,0 96
1 800- 2 400
312
+ 30,5 96
2 400- 3 000
495
+ 37,0 96
3 000-3 600
717
+ 42,0 96
3 600- 4 200
969
+ 50,0 96
4 200- 4 800
1 269
+ 56,5 96
4 800- 5
400
1608
+ 60,0 96
5 400- 6 000
1968
+ 64,5 96
6 OOO- 6 600
2 355
+ 70,5 96
6 600- 7 200
2 778
+ 73,0 96
7 200- 7 800
3216
+ 74,5 96
7 800- 8 400
3 663
+ 74,5 96
8 400-9 000
4 110
+ 78,5 96
9 000- 9 600
4 581
+ 78,5 96
9 600-10 000
5 052
+ 78,5 96
10
000-12 600
5 366
+ 78,5 96
12 600-
7 407
+ 83,5 96
Tabell N
kolumn 2-3
(Gift
sjöman)
Beskattningsbar
Skatt pä inkomsl
Skatt pä inkomst
månadsinkomst.
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns, kr.
nedre gräns
1 300- 1 800
11,00
+ 29,0 96
1 800- 2 400
156
+ 30,5 %
2400- 3000
339
+ 36,5 96
3 000-3 600
558
+ 42,5 96
3 600- 4 200
813
+ 49,5 96
4 200- 4 800
1 110
+ 56,0 96
4 800- 5 400
1446
+ 60,0 96
5 400- 6 000
1806
+ 64,5 96
6 000- 6 600
2 193
+ 70,5 96
6 600- 7 200
2616
+ 73,0 96
7 200- 7 800
3 054
+ 74,5 96
7 800- 8 400
3 501
+ 74,5 96
8 400- 9000
3 948
+ 78,0 96
9 000- 9 600
4416
+ 78,5 96
9 600-10 000
4 887
+ 78,5 96
10
000-12 600
5 201
+ 78,5 96
12 600-
7 242
+ 83,5 %
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen
lydelse
Tabell
N kolumn 4
(Ogift
sjöman med barn)
Beskattningsbar
SkaU på inkomst
Skatt på inkomst
månadsinkomst,
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr
gräns, kr.
nedre gräns
1 470- 1 800
11,30
+ 29,0 96
1 800- 2 400
107
+ 29,5 %
2 40O- 3
000
284
+ 35,0 96
3 000-3
600
494
+ 40,5 96
3 600- 4 200
737
+ 47,5 96
4 200- 4
800
1022
+ 55,0 96
4 800- 5
400
1352
+ 59,0 96
5400- 6000
1 706
+ 63,0 %
6 OOO- 6
600
2 084
+ 69,0 96
6 600- 7
200
2 498
+ 72,0 96
7 20O- 7 800
2 930
+ 74,5 96
7 800-8 400
3 377
+ 74,5 96
8 400- 9 000
3 824
+ 77,0 96
9000- 9600
4 286
+ 78,5 96
9 600-10 000
4 757
+ 78,5 96
10
000-12 800
5 071
+ 78,5 96
12 800-
7 269
+ 83,5 96
Tabell N
kolumn U
(Utländsk
sjöman)
Beskattningsbar
Skatt på inkomst
SkaU på inkomsl
månadsinkomst,
vid skiktets nedre
utöver skiktets
kr.
gräns, kr.
nedre gräns
760- 1 200
10,20
+ 17,0 96
1 200- 1 800
85
+ 18,0 96
1 800- 2 400
193
+ 19,0 96
2 400- 3 000
307
+ 32,5 96
3 000- 3 600
502
+ 38,5 96
3 600- 4 200
733
+ 44,5 96
4 200- 4 800
1000
+ 50,5 96
4 800- 5 400
1303
+ 54,0 %
5400- 6000
1627
+ 58,0 96
6000- 6600
1975
+ 63,0 96
6 600- 7 200
2 353
+ 66,0 96
7 200- 7 800
2 749
+ 67,0 96
7 80O- 8 400
3 151
+ 67,0 96
8 400- 9 000
3 553
+ 70,5 %
9 000- 9 600
3 976
+ 70,5 96
9 600-10 000
4 399
+ 70,5 96
10000-12
600
4 681
+ 70,5 96
I2 60O-
6514
+ 75,0 96
Prop.1977/78:49 14
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1978.
De
nya tabellerna lillämpas från och med ikraftträdandet vid redares avräkning med
sjöman av belopp som utgör beskattningsbar inkomsl. Äldre lydelse av tabellerna
gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskall som har avräknats eller bort
avräknas från beskattningsbar inkomst före ikraftträdandet av denna lag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 Förslag till
Lag om
ändring 1 kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrives
alt punkt 2 av anvisningarna till 50 5; kommunal skallelagen (1928:370) skall
ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande Ivdelse
Föreslagen lyddse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anvisningar
till
50;;
2.' Vid bedömningen av
om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages
följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag. Den
omständigheten att folkpension under ett beskattningsår utgått med ett ringa belopp,
t. ex. till följd av alt folkpensionen icke åtnjutits under hela årel, utgör
icke hinder mol alt medgiva den skaltskyldige avdrag. Avgörande för
bedömningen i detla fall är huruvida folkpensionen, om den utgått i full
utsträckning, utgjort en icke obetydlig del av inkomsten. Som folkpension
behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om
pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.
Regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare föreskrifier för
avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.
Avdraget
skall i försia hand Avdraget skall i försia hand
bestämmas med hänsyn till
slor- bestämmas med hänsyn lill stor-
leken av den
skallskyldiges taxerade inkomsl enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Överstiger denna inkomsl icke visst högsla belopp, skall avdraget beräknas lill
vad som behövs för atl den skatlskyldige icke skall påföras statligt
beskattningsbar inkomsl. Detla högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst
för skattskyldig, som under beskattningsåret icke haft annan inkomst än ålderspension
enligt 6 kap. 2 i; första styckel lagen (1962:381) om allmän försäkring och
därutöver skattepliktiga intäkter av ijänsl om sammanlagt 3 800 kronor saml
åtnjutit avdrag endasl med 100 kronor enligt 33 t? 2 mom. försia slyckel. För
gift skattskyldig, som uppburit folkpen-
leken av den skaitskyldiges
taxerade inkomsl enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger
denna inkomsl icke visst högsla belopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs
föratt den skattskyldige icke skall påföras slatiigt beskattningsbar inkomst.
Detta högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig, som
under beskattningsåret icke haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap.
2 ;:; första siycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och därutöver
skattepliktiga intäkter av ijänsl om sammanlagt 3 300 kronor samt åtnjutit avdrag
endast med 100 kronor enligt 33 ;; 2 mom. första stycket. För gift skattskyldig,
som uppburit folkpen-
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
Senaste lydelse 1976:1083.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
sion
med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas del
högsta inkomstbeloppet med ulgångspunkt från en pension utgörande 77,5
procent av basbeloppet. För övriga skallskyldiga beräknas det med
utgångspunkt från en pension utgörande 95 procent av basbeloppet. Sislnämnda
beräkningsgrund gäller också om gift skaltskyldig under viss del av beskattningsåret
uppburit folkpension med belopp som tillkommergifl vars make uppbär
folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som
tillkommer gift vars make saknar folkpension.
Föreslagen lyddse
sion
med belopp som tillkommergifl vars make uppbär folkpension, beräknas det högsla
inkomslbeloppel med utgångspunkt från en pension utgörande 77,5 procent av basbeloppet.
För övriga skallskyldiga beräknas del med utgångspunkt från en pension
utgörande 95 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också
om gift skaltskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension
med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under
återstoden av årel uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars
make saknar folkpension.
Om
skallskyldigs statligt taxerade inkomsl överstiger det högsta inkomst-beloppet
enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp motsvarande 40 procent
av överskjulande taxerad inkomst.
Det avdrag som beräknas
med hänsyn lill skatlskyldigs statligt laxerade inkomst jämkas, om värdet av skallepliklig
förmögenhet överstiger 75 000 kronor. Om förmögenhetsvärdel överstiger 125 000
kronor, skall avdrag icke medgivas. Värdet av sådan fastighet som avses i 24 §
2 mom. denna lag och jordbruksfastighet som i huvudsak användes för
bostadsändamål skall inräknas i förmögenhetsvärdel med skäligt belopp. Har den skatlskyldige
eller hans make flera fastigheter av sådant slag gälla beslämmelserna enbari
en faslighel. 1 första hand avses fastighel som utgör siadigvarande boslad för den
skaltskyldige.
Här
ovan angivna gmnder för avdragsberäkningen flr frångås, när särskilda
omständigheter föranleda del.
Vid
beräkning av avdrag för gift skallskyldig iakllages beslämmelserna i 52 § 1
mom. sista stycket.
Överstiger den skallskyldiges statligt laxerade inkomsl icke 36 000
kronor, skall avdrag enligt denna anvisningspunkt medges med minst 500 kronor.
Överstiger inkomsten 36 000 kronor men icke 38 500 kronor ulgör avdraget
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1977/78:49
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
minst ett belopp motsvarande 20 procent av skillnaden mdlan
38 500 kronor och inkomsten i fråga.
Denna lag träder i krafl den 1 januari 1978 och lillämpas
forsla gången vid 1979 års taxering.
2 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 49
Prop. 1977/78:49 18
5
Förslag till
Lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623)
Härigenom
föreskrives att 22 >:; 3 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lyddse
22
§
3 m
o m. Skaltskyldig, som 3 m o m. Skallskyldig, som
uppburit folkpension, är med undan- uppburit folkpension, är med undan
lag som anges i andra slyckel skyldig lag som anges i andra styckel skyldig
atl utan anmaning avlämna självde- att utan anmaning avlämna självde
klaration endast pm hans bruttoin- klaralion endasl om hans bruttoin
täkt av en eller flera förvärvskällor läkl av en eller flera förvärvskällor
under årel uppgått lill minsl 13 500 under året uppgått lill minsl 14 600
kronor, eller, om hans make uppbu- kronor, eller, om hans make uppbu
rit folkpension, till minsl 11700 rit folkpension, till minsl 12 600
kronor. Med folkpension avses folk- kronor. Med folkpension avses folk
pension i form av ålderspension, pension i form av ålderspension,
förtidspension, änkepension och förtidspension, änkepension och
hustrulillägg. Som folkpension räk- hustrulillägg. Som folkpension räk
nas icke barnpension eller vårdbi- nas icke barnpension eller vårdbi
drag, drag.
Bestämmelserna
i försia slyckel gälla icke om den skallskyldiges make är skyldig atl ulan anmaning
avlämna självdeklaration, om den skallskyldige har varit bosalt i riket endasl
en del av beskattningsåret, om han har skattepliktiga förmögenhetslillgångar
överstigande 75 000 kronor eller om garantibelopp för fastighel skall upplagas
såsom skattepliktig inkomsl för honom. I fråga om makar gälla beslämmelserna i
1 mom. iredje slyckel såvitt avser förmögenhet.
Denna
lag iräder i kraft den 1 januari 1978.
'
Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. 2 Senaste
lydelse 1976:1084.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom
föreskrives atl 2 S 5 mom. samt 4 S 1 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha
nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen lydelse
5
m o m. Skallskyldig fysisk person, som varit bosatt eller stadigvarande
vistats här i riket under någon del av beskattningsåret åtnjuter särskild
skallereduktion med 400 kronor.
Nuvarande
lydelse
2 §
5 m o m. Skattskyldig fysisk person över 16 år, som varit bosall eller
stadigvarande vistats här i riket under någon del av beskattningsåret och som
under beskattningsåret haft A-inkomst enligt 9§ 3 mom. andra siycket lagen
(1947:576) om statlig Inkomstskatt med minst 4 500 kronor, åtnjuter särskild
skattereduktion med 250 kronor, om hans taxerade inkomsl enligt nämnda lag icke
överstiger 36 000 kronor. Överstiger den skaitskyldiges stadigt taxerade inkomsl
36 000 kronor men icke 38 500 kronor åtnjutes särskild skatiereduklion med
belopp som motsvarar 10 procent av skillnaden mellan 38 500 kronor och den
laxerade inkomsten. Särskild skallereduktion åtnjutes dock icke av skaltskyldig,
som har rält Ull avdrag för nedsatt skallefbrmåga enligt 50 § 2 mom. fjärde
stycket kommunalskaltelagen (1928:370).
I
fråga om särskild skaltereduktion äga bestämmelserna i 4 mom. femte och sjätte
styckena motsvarande lillämpning.
4S
1 m o m . Har lokal skaltemyndighet ej annorledes förordnal, skall,då inkomsl
av ijänsl hänför sig lill arbetsanställning som är avsedd alt vara kortare lid
än en vecka eller då inkomsten eljesl avser bestämd tidsperiod och uppbäres vid
regelbundet återkommande tillfällen, preliminär A-skatl ulgå med belopp, som
angivas i skattetabeller. Regeringen eller den myndighei regeringen besiämmer
fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.
'Lagen
omlryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste
lydelse 1974:771.
3 Senaste
lydelse 1974:771.
Prop. 1977/78:49 20
Nuvarande
lyddse Föreslagen lydelse
Skalletabellerna
skola för olika inkomstbelopp, beräknade för vecka eller den längre tid som
bestäms av regeringen eller den myndighet regeringen utser, angiva därå
belöpande preliminär skatt. Tabellerna skola grundas på följande
förutsättningar, nämligen
att
inkomsten samt grundavdraget äro oförändrade under inkomståret,
att
den skatlskyldige icke kommer all laxeras för annan inkomsl än som i tabellen angives,
ej heller för garanlibelopp för faslighel eller för förmögenhet,
att
den skaltskyldige icke har atl eriägga socialförsäkringsavgift lill folkpensioneringen
enligt 19 kap. 3 i:; lagen (1962:381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgifl
eller sjukförsäkringsavgift,
atl
skallskyldig, som avses i 2 alt skallskyldig, som avses i 2
mom. försia slyckel 2) och 4) erhåller mom. försia styckel 2) och 4) erhåller
skaltereduktion, skattereduktion, samt
a
11 den skatlskyldige erhåller särskild skattereduktion, om inkomsten för år
räknat icke överstiger 38500 kronor eller, såvitt gäller i 2 mom. första slyckel
3) och 4) avsedd skaltskyldig, 40 500 kronor, samt
att
vid taxering för inkomsten icke andra avdrag medgivas den skallskyldige än
dels grundavdrag, och, såvitt gäller i 2 mom. första stycket 3) och 4) avsedd skaltskyldig,
avdrag enligt 46 § 3 mom. kommunalskaltelagen.
Denna
lag iräder i krafl den 1 januari 1978 och lillämpas försia gången i fråga om
preliminär skatt för år 1978 saml slullig och tillkommande skatt på grund av
1979 års taxering.
Prop. 1977/78:49 21
7
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om
kommuns
och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.
Härigenom
föreskrives att 2 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av skatt, m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lyddse Föreslagen lyddse
2 §2
Vid
tillämpning av 1 § skall i skatteunderiaget icke inräknas skallekronor och skatieören
som kan anses hänföra sig lill följande skattepliktiga intäkter, nämligen dds
sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring eller
ersättning enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, lagen
(1977:267) om krigsskadeersätlning lill sjömän, förordningen (1954:249) om
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i
civilförsvaret, kungörelsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet för
brandsläckning m. m., kungörelsen (1961:457) om ersällning på grund av
medverkan i skyddsarbele vid olyckor i alomanläggningar m. m., förordningen
(1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å
anstalt m. m., lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. fl., militärersältningsförordningen
(1950:261) och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare, alll lill den del
sjukpenningen eller ersättningen grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500
kronor för år, dds föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän
försäkring, dels timstudieslöd, inkomslbidrag och vuxensludiebidrag enligt
studiestöds-lagen (1973:349), dels utbildningsbidrag för doktorander och
timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna, dels dagpenning från
arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd, dels
utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såviii avser dagpenning och
stimulansbidrag, dels dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom
totalförsvaret. Intäkterna upptages härvid till belopp som anges på
kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623).
Vid
beräkning av skatteunderiaget för fysisk person skall avdrag vidare göras för
skattekronor och skalleören, som kan anses motsvara sjukpenning, vilken vid arbelsgivarinträde
enligt 3 kap. 16 S lagen (1962:381) om allmän försäkring för honom uppburits av
arbetsgivaren, om arbelsgivarinträdet skett den 9 november 1973 eller senare.
Vid
beräkning av antalet skatte- Vid beräkning av antalet skattekronor och
skalleören skall såviii kronor och skalleören skall såviii
'
Lagen omtryckt 1973:437. Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191. 2 Senaste
lydelse 1977:282.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lyddse
gäller
avdrag för sjukförsäkringsavgift enligt 46 § 2 mom. 3), grundavdrag enligt 48
§ och avdrag for nedsau skatteförmåga enligt 50 § 2 mom. Jjärde stycket kommunalskaltelagen
(1928:370) tillämpas de regler som gäller vid 1975 års taxering. Härvid beräknas
avdraget för sjukförsäkringsavgift, såvitt denna grundas på inkomsl av
anställning, till belopp som påförts på grund av 1975 års taxering. / fråga om
det extra avdraget för nedsatt skattejörmåga beaktas inte sådan minskning av avdraget
som följer av au den skallskyldige eller hans make har förmögenhet.
Föreslagen lydelse
gäller
avdrag för sjukförsäkringsavgift enligt 46 § 2 mom. 3) och grundavdrag enligt
48 § kommunalskaltelagen (1928:370) tillämpas de regler som gäller vid 1975
års taxering. Härvid beräknas avdraget för sjukförsäkringsavgift, såviii denna
grundas på inkomsl av anslällning, lill belopp som påförts på grund av 1975 års
taxering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas första gången i fråga om
utdebitering för år 1980.
Prop. 1977/78:49 23
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammaniräde 1977-10-20
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Troedsson, Mundebo,
Ullslen, Wikström, Johansson
Föredragande:
statsrådet Mundebo
Proposition
om inflationsskydd för inkomstskatteskalan, m. m.
1
Inledning
Tre
stora utredningar inom områdel för beskattning och kommunal ekonomi kommer inom
kort atl redovisa resultatet av silt arbete. Utredningsarbetet avses ge
underlaget för regeringens överväganden om varaktiga reformer inom
skattesystemet och den kommunala ekonomin. Dessa reformer skall bl. a.
innefatta sänkta marginalskatter i vanliga inkomstlagen, inflalionsskydd i
skattesystemet och ålgärder för att hälla tillbaka de kommunala
skaltehöjningarna.
Beslul
i dessa hänseenden kan fallas tidigast under år 1978 och reformerna successivt
träda i kraft med bönan år 1979. En mera begränsad skalleomläggning måsle
emellertid genomföras redan för år 1978 efiersom etl bibehållande av gällande
regler skulle ge hell oacceptabla resultat. Del kortsiktiga syftet måsle liksom
i de senasie årens omläggningar främst vara atl molverka inflationens effekler
på skatteuttaget och atl underlätta de kommande avtalsförhandlingarna.
Samtidigt är det emellertid också lämpligl atl i vissa avseenden inleda del mer
långsiktiga reformarbetet. Jag vill nu ta upp frågan om en sådan
skatteomläggning.
Etl
delförslag om inflalionsskydd för skatteskalan har enligt tilläggsdirektiv den
18 november 1976 lagls fram av 1972 års skatteulredning (Fi 1972:02)' i
betänkandet (SOU 1977:18, Inflationsskyddad skatteskala). Enligt
1
Direktören Bo Jonas Sjönander, ordförande, riksdagsledamoten Alvar Andersson, professorn
Osborne Bartley, riksdagsledamoten Holger Bergqvisl, departementsrådet Gunnar
Björne, f. d. riksdagsledamoten Erik Brandt, riksdagsledamöterna Eric Enlund och
Ame Gadd, sekreteraren Anna Hedborg, riksdagsledamoten Carl-Henrik Hermansson,
direktören Nils Holgerson, riksdagsledamöterna Gördis Hörnlund, Valter Kristenson,
Bo Lundgren och Tage Sundkvist, förbundsordföranden Sune Tidefelt samt
partisekreteraren Lars Tobisson.
Prop.1977/78:49 24
utredningens
delförslag skall skiktgränserna i slaisskaiieskalan och grundavdraget anknytas
lill basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Utredningens
förslag är inte enhälligt. Ledamöterna Brandt, Gadd, Hedborg, Hermansson,
Hörnlund och Kristenson har avgetl reservationer. Vidare har ledamoten Tidefelt
och experten Åberg lämnai särskilda yttranden.
Efler
remiss har yttranden över betänkandet avgelts av kammarrällen i Göteborg, riksförsäkringsverkel
(RFV), statskontoret, riksrevisionsverkel (RRV), riksskatteverket (RSV),
länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Jönköpings, Malmöhus, Göieborgs
och Bohus, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Västernorrlands saml
Norrbotlens län. Centralorganisationen SACO/SR, Föreningen Sveriges
fögderichefer. Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet,
Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska kommunförbundel,
Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Sveriges industriförbund.
Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR) samt Tjänstemännens
centralorganisation (TCO).
Länsstyrelsen
i Slockholms län har lill sitt yttrande fogat etl yttrande från lokala
skattemyndigheten i Stockholms fögderi. LO har till sitl yttrande fogat ell
yttrande från Svenska kommunalarbetareförbundet. LRF hänvisar till yttrande av
Lantbrukarnas skalledelegation. SAF och Sveriges industriförbund hänvisar lill
yttrande av Näringslivets skalledelegation.
2
Gällande bestämmelser 2.1 Allmänt
Inkomstbeskattningen
betalas till slalen i form av statlig inkomstskatt och lill kommunerna i form
av allmän kommunalskatt.
Den
statliga inkomstskatten är progressiv för fysiska personer, oskiftade dödsbon
och familjestiftelser men proportionell för övriga skattskyldiga.
Den
allmänna kommunalskatten är i princip proportionell.
Den
fortsatta redogörelsen för inkomstbeskattningen avser endast fysiska personer.
Som
underiag för inkomstbeskattningen bestäms beskattningsbar inkomsl för varie skaltskyldig.
Denna inkomst utgörs av taxerad inkomst minskad med grundavdrag och i förekommande
fall s. k. exlra avdrag. Beskatlnings-underiagei bestäms för stats- och
kommunalbeskattningen var för sig genom ett åriigt taxeringsförfarande.
Bestämmelser för inkomstberäkningen finns främst i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, (ändrad senasi 1977:572), SI, och kommunalskaltelagen (1928:370)
(ändrad senasi 1977:573), KL. Reglerna för inkomstberäkningen är till slor del
gemensamma för de båda inkomstskatterna.
Skatteplikt
föreligger för inkomst av jordbruksfastighet, annan faslighet,
Prop. 1977/78:49 25
rörelse,
tjänsl, lillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Vid kommunaliaxe-ringen är
också s. k. garantibelopp för faslighel skattepliktigt. Inkomstberäkningen
sker särskill för varje s. k. förvärvskälla.
Vid beräkningen av inkomsl
från särskild förvärvskälla får avräknas alla omkostnader under
beskattningsåret som fordras för alt förvärva och behålla intäkterna. I fråga
om jordbruks- och rörelseinkomst medges avdrag för bl. a. egenavgifter till
sjukförsäkringen, folkpensioneringen, ATP, arbetsskadeförsäkringen och den
allmänna arbetsgivaravgiften. Summan av inkomsterna från olika förvärvskällor
utgör den skattskyldiges sammanräknade inkomsl.
Från
sammanräknad inkomst lar göras s. k. allmänna avdrag (46 i; KL). I försia hand
avräknas underskott som vid inkomstberäkningen har uppkommit i förvärvskälla.
Därefter kvarstår sammanräknad nettoinkomst. Denna reduceras med vissa allmänna
avdrag som inte har direkt samband med någon förvärvskälla.
Sammanlagda inkomster från
olika förvärvskällor minskat med allmänna avdrag och förlustavdrag samt med
tillägg vid kommunaltaxeringen för eventuellt garanlibelopp utgör taxerad inkomsl.
Denna avrundas nedåt till jämnt tiotal kronor.
Från taxerad inkomsl
avräknas grundavdrag med 4 500 kr. under förulsättning att den skaltskyldige
varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret. Har den skatlskyldige
varit bosalt i Sverige endasl under en del av beskattningsåret jämkas
grundavdraget med hänsyn härtill (48 !; KL).
Utöver
grundavdrag har skattskyldig i vissa fall även rätt till s. k. exlra avdrag (50
§ 2 mom. KL), nämligen dels när skatteförmågan är väsentligen nedsatt lill
följd av långvarig sjukdom eller annan s. k. ömmande omständighet, dels när
hans inkomst efler skall på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad
arbetslöshet, slor försöriningsbörda eller annan sådan omsiändighei understiger
existensminimum.
Sedan
taxerad inkomst minskats med eventuellt grundavdrag och exlra avdrag erhålles
beskattningsbar inkomsl. Denna avrundas nedåt till jämnt hundratal kronor.
Makar
laxeras var och en för sin inkomst. Vid inkomstberäkningen gäller dock i vissa
hänseenden särskilda regler för makar.
Den
statliga inkomstskatten las ut med viss procent av elt s. k. grundbelopp, som
i sin tur motsvarar viss del av den beskattningsbara inkomsten. Under senare år
har regelmässigt tagits ut 100 % av grundbeloppet, vilket betyder atl uttagen
skatt varit lika stor som grundbeloppet. Skatten bestäms efler en progressiv
skiktskala, som har följande utseende (10 i; 1 mom. SI).
Prop.1977/78:49 26
Beskattningsbar
inkomst, kr. Skatt inom
skiktet,
96
-
15000 2
15
000-20 000 4
20000-25
000 6
25
000-30 000 10
30
000-35 000 15
35
000-40 000 21
40
OOO- 45 000 26
45
000- 50 000 35
50000-55
000 36
55
000-60 000 37
60000-65
000 38
65
000- 70 000 43
70000-
80000 48
80000-100000 49
100000-150000 53
150000- 58
I
vissa fall medges särskilda avdrag från den uträknade skatten i form av s. k.
skattereduktion resp. särskild skallereduktion. Bestämmelser härom finns i 2 !;
4 och 5 mom. uppbördslagen (1953:272, omtryckt 1972:75, ändrad senasi
1977:281).
Rätl
lill skattereduktion med I 800 kr. har ensamstående skaltskyldig med hemmavarande
barn under 18 år och gift skaltskyldig vars make saknar statligt laxerad inkomsl.
Gift skaltskyldig vars make har taxerad inkomst understigande 4 500 kr. får
skattereduktion med 40 96 av skillnaden mellan 4 500 kr. och makens laxerade
inkomst. Skattereduktion avräknas mot vissa skaller och avgifter, dock inte mot
bl. a. statlig förmögenhetsskatt, ATP-avgift eller andra
socialförsäkringsavgifter.
Den
särskilda skattereduktionen medges skallskyldig som är över 16 år och som inte
har rätl lill exlra avdrag enligt de regler som gäller för folkpensionärer.
Den särskilda skattereduktionen uppgår till 250 kr. om den laxerade inkomsten
inte överstiger 36 000 kr. Om inkomsten är högre men inte över 38 500 kr.
medges skattereduktion med ett belopp som motsvarar 10 % av skillnaden med 38
500 kr. och den taxerade inkomsten.
Den kommunla
inkomstskatten är som tidigare nämnts proportionell i förhållande lill den
beskattningsbara inkomsten och las ut med en i särskild ordning bestämd andel
av denna inkomst. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen beräknas till ca
28:50 kr. per 100 kr. beskattningsbar inkomsl för år 1978, dvs. skattesatsen blir
i genomsnitt ca 27,5 96.
2.2
Folkpensionärernas beskattning
Folkpensionsförmånerna
varmed avses ålderspension, förtidspension, änkepension och hustrutillägg är i
princip skattepliktiga. Folkpensionärer medges emellertid i regel elt särskilt
avdrag vid inkomsttaxeringen. De
Prop.1977/78:49 27
nuvarande
reglerna om det exlra avdragets beräkning tillkom genom lagstiftningar 1975(prop.
1975:92,SkU 1975:25,rskr 1975:I26,SFS 1975:312). Reglerna kompletterades genom
lagstiftning år 1976 (prop. 1976/77:45, SkU 1976/77:15, rskr 1976/77:103, SFS
1976:1083-1084). Dessa ändringar avsåg förmögenhetsinnehavels inverkan på del exlra
avdraget samt deklarationsskyldigheten.
Det exlra
avdraget är numera så utformat atl den som bara har ålderspension jämte viss
mindre sidoinkomst är hell befriad från skattskyldighet. Avdraget beräknas fr.
o. m. inkomståret 1976 ulan hänsyn till makens inkomsl. Pensionstillskotten
räknas numera som sidoinkomst. Den inkomsl en folkpensionär högsl kan ha utan
alt skattskyldighet uppkommer har beslämts till ell belopp molsvarande summan
av ålderspension enligt 6 kap. 2 ij första slyckel lagen (1962:381) om allmän
försäkring (omtryckt 1977:630) AFL, och inkomsler därutöver med 3 800 kr. sedan
avdrag gjorts med 100 kr. enligt 33 vj 2 mom. försia stycket KL.
Eftersom
pensionsförmånerna är olika för gift resp. ogift folkpensionär kommer den
skattefria nivån all variera beroende på om även maken uppbär folkpension.
Så
länge den laxerade inkomsten inte överstiger den nu angivna nivån är folkpensionären
inte skaltskyldig. När den taxerade inkomsten överstiger denna skattefria nivå avtrappas
del extra avdraget med 40 96 av överskjulande laxerad inkomst. Avdraget jämkas
även med hänsyn till förmögenhet. Om förmögenheten överstiger 75 000 kr.
nedsätts avdraget successivt. Avdrag medges i regel inte om förmögenheten
överstiger 125 000 kr. För makar beräknas förmögenheten gemensamt. Om den
laxerade inkomsten inte överstiger 36 000 kr. skall dock extra avdrag medges
med minsl 500 kr. Överstiger inkomsten 36 000 kr. men inte 38 500 kr. beräknas
avdraget till minsl ell belopp molsvarande 20 % av skillnaden mellan 38 500 kr.
och inkomsten i fråga.
De
grundläggande reglerna för beräkningen av det extra avdraget finns i punkt 2 av
anvisningarna till 50 i; KL. RSV utfärdar sedan med ledning av dessa
bestämmelser närmare föreskrifter om avdragels beräkning. För laxeringsåret
1977 gäller anvisningarna i RSV Dl 1976:44. Del bör nämnas att egnahem, frilidsfastigheler
samt jordbruksfastigheter som används för bostadsändamål skall inräknas i
förmögenheten med skäligt belopp. Enligt RSV:s anvisningar skall i dessa fall
som tillgång las upp 1/10 av skillnaden mellan taxeringsvärdet och låneskulder
som avser fastighelen, i den mån skillnaden inte överstiger 100 00 kr.
Överskjutande del las upp till silt fulla värde. Den förmånliga värderingen får
bara avse en faslighet per hushåll.
Reglerna
om folkpensionärernas deklarationsplikt finns i 22 >; 3 mom. taxeringslagen
(1956:623), omtryckt 1971:399, ändrad senast 1977:574), TL. Reglerna är
anpassade till den skattefria nivån och angivna i bestämda belopp. För gift
folkpensionär, vars make uppbär folkpension, inträder skatteplikt och deklarationsskyldighet
då hans inkomster sammanlagt uppgått till 11 700 kr. För annan folkpensionär
ligger motsvarande gräns vid 13 500 kr.
Prop.1977/78:49 28
3
Utredningsförslaget
3.1 Inledning
Genom
tilläggsdirektiv den 18 november 1976 fick utredningen i uppdrag bl. a. atl med
förtur utarbeta etl förslag om infiationsskydd för skatteskalan. De nya
reglerna skulle enligt direktiven kunna träda i krafl den 1 januari 1978.
Utredningen
har strävat efter alt finna en varaktig konstruktion av elt sådant inflalionsskydd
samtidigt som man velat undvika atl föregripa eller försvåra det fortsatta
utredningsarbetet. Utredningens förslag innebär alt skiktgränserna i slaisskaiieskalan
och grundavdraget anknyts till basbeloppet enligt lagen (1962:38) om allmän
försäkring. I övrigi lämnas nu gällande beskattningsregler oförändrade. 1 silt
slutbetänkande avser utredningen atl redovisa sina överväganden angående inflationsskyddeis
utformning i övrigt och främst då de delar därav som har nära samband med
återstående arbetsuppgifter.
3.2 Inflation
och inkomstbeskattning
Utredningen
framhåller inledningsvis atl inflationens effekter på skattesystemet har
blivit särskill påtagliga under de senare åren. Tre faktorer sägs därvid ha
samverkat, nämligen de kraftiga prisstegringarna, den snabba inkomslutvecklingen
och den ökade progressiviteten i den statliga skalleskalan. Största delen av
löneökningarna har endast utgjort kompensation för inflationen och ulgör alltså
ingen real inkomstökning. Eftersom skalleskalans skiklgränser anges i fasta
belopp innebär del emellertid alt även renl nominella inkomstökningar leder lill
en automatiskt skärpt beskattning.
Inflationens
effekter har också, framhåller utredningen, blivit alll mer uppmärksammade i
samband med avtalsförhandlingarna på arbetsmarknaden, där det s. k. ulbylesproblemel
krävt sin lösning. Vid oförändrade skatteskalor i en inflationsekonomi ställs
löneförhandlarna nämligen inför problemet atl skillnaden mellan en avtalad brutlolöneökning
och ökningen av realinkomsten efter skatt blivit myckel stor.
De
hittills genomförda årliga skalleomläggningarna, där bl. a. den slalliliga inkomstskatten
nedjusterats, har enligt uiredningen inte lyckats hindra successivt skärpta
marginaleffekter för många inkomsttagare. De har inte heller givit någon
varaktig lösning av ulbylesproblemel.
3.3 Inflationsskyddets
utformning
Vid
utformningen av ell inflalionsskydd uppkommer frågan vilket mått på inflationen
som skall användas. Utredningen framhålleratteftersom målel är att skydda
inkomsttagarna mot skatieskärpningar till följd av inflationen bör man inrikta
sig på prisutvecklingen för den privata konsumtionen.
Prop.1977/78:49 29
Denna
prisutveckling mäts genom konsumentprisindex, som för varie månad beräknas av
statistiska centralbyrån och fastställs av regeringen. Denna index avser alt
visa hur stor kompensation som behövs för atl trots prisstegringar bibehålla
oförändrad levnadsnivå. Indexen har fått en vidsträckt användning och ligger till
grund för värdesäkring av ett slort antal förmåner bl. a. inom den allmänna
försäkringen. Vidare används den för omräkning av värdebelopp lill fasta priser
t. ex. i nationalräkenskaperna och inom skattesystemet vid beräkning av
realisationsvinst vid faslighetsförsäljning.
I
belänkandet framhålls vidare att flertalet förmåner inom den allmänna försäkringen
är anknutna till ett basbelopp. Detla utgår från ett belopp om 4 000 kr., avseende
prisläget i september 1957. Delta belopp uppräknas med hjälp av
konsumentprisindex. Basbeloppet för en viss månad bestäms med ledning av
konsumentprisindex för andra månaden före denna månad. Ändring av basbeloppet
sker när konsumentprisindex siigit minsl 3 % sedan föregående ändring. Denna
regel har motiverats med att del inte är påkallat atl ge kompensation för
mindre förändringar i det allmänna prislägel samt att del från praktisk
synpunkt är en fördel om förmånernas belopp inte ändras alllför ofta.
Basbeloppet
används inte bara för beräkning av olika förmåner inom och utom den allmänna
försäkringen. Del har också kommil all fl belydelse inom skattesystemet. Som
exempel på skalleregler med basbeloppsanknylning nämns i betänkandet extra
avdrag för folkpensioner, exislensminimireglerna, rällen lill avdrag för
premier på pensionsförsäkringar, beskattningen av vissa avgångsersättningar och
engångsbelopp vid personskada, samt arvs- och gåvobeskattningen av förmånstagarförvärv.
Med
hänsyn lill den vidsträckta användningen av konsumentprisindex och basbeloppet
för värdesäkring av skilda förmåner m. m. anser utredningen det naluriigl alt
använda samma beräkningsgrund för inflalionsskydd av skatteskalan. Även de
skäl som anförts i fråga om spärregeln för ändring av basbeloppet sägs ha sin
giltighet i sammanhanget. Av laxeringslekniska skäl måsle enligt utredningen inflalionsskyddet
grunda sig på en prisutveckling som ägt rum före inkomståret. Uiredningen
föreslår också att basbeloppet för november året före inkomståret läggs lill
grund för inflationsskyddet.
Uiredningen
påpekar att indirekta skatter och subventioner inverkar på konsumentprisindex
och därmed på basbeloppet. En höjning av mervärdeskallen kan alltså leda till
all justeringen av inkomstskatten för följande år blir någol siörre än eljesl
och på molsvarande sätt kan en sänkning av mervärdeskallen leda till attjusleringen
blir mindre. Utredningen anser dessa effekter i princip oförmånliga men atl de
praktiska effekterna inte får överdrivas.
Utredningen
föreslår all inflalionsskyddet bör omfatta statsskatleskalan och gmndavdraget.
I fråga om den statliga inkomstskatten kan avdraget ses som en del av
skatteskalan. För att inte bara undvika olika grundavdrag ulan
också
föratt ge inkomsttagare inom skiktet upp lill 15 000 kr. beskattningsbar inkomsl
del av inflationsskyddeis effekler föreslår uiredningen all grundavdraget inflalionsskyddas
även vid den kommunala beskattningen. Däremot föreslår man inte all inflalionsskyddet
utsträcks lill de olika beloppen för skattereduktion och till andra fasta
belopp som i övrigt finns i skattesystemet. Dessa frågor avses bli behandlade
när utredningen slulredovisar sitt arbete.
Utredningens
förslag innebär alt skiklgränserna och grundavdraget så exakt som möjligt
översätts lill basbelopp. Därvid anges basbeloppen med en noggrannhet av en
tiondel för skiktgränserna och en hundradel för grundavdraget. Skiktgränser
och grundavdrag böranges i basbelopp i lagtexten. Del får sedan ankomma på riksskatteverket
att inför varie beskattningsår omvandla basbeloppen lill kronor. Nedanstående
uppställning utvisar nu gällande skiktgränser och dessa gränser uttryckta i det
för november 1976 gällande basbeloppet saml hur skiklgränserna förskjutits vid
ändrat basbelopp.
Beskattningsbar
inkomst
Skiktgränserna
i kr.
Skiktgränserna enligt
Skiktgränserna omvand-
enligi
reglerna för 1977
reglerna för 1977
i
lade i kr, efler att
basbelopp (basbe
lopp-
basbeloppet stigit
1
november 1976, kr.)
7
10 400
till 11 100 kr.
1
1
- 15 000
- 1,4 basbelopp
-15 540
15 000- 20 000
1,4- 1,9
15 540- 21090
20 000- 25 000
1,9- 2,4
21090- 26 640
25 OOO- 30 000
2,4- 2,9
26 640- 32 190
30 000- 35 000
2,9- 3,4
32 190- 37 740
35 000- 40 000
3,4- 3,8
37 740- 42 180
40 000- 45 000
3,8- 4,3
42 180- 47 730
45 000- 50 000
4,3- 4,8
47 730- 53 280
5000O- 55 000
4,8- 5,3
53 280- 58 830
55 000- 60 000
5,3- 5,8
58 830- 64 380
60 000- 65 000
5,8- 6,2
64 380- 68 820
65 000- 70 000
6,2- 6,7
68 820- 74 370
70 000- 80 000
6,7- 7,7
74 370- 85 470
80 000-100000
7,7- 9,6
85 470-106 560
I00 00O-I50
0O0
9,6-14,4
106 560-159 840
150 000-
14,4-
159 840-
3.4
Effekter av förslaget
För
den enskilde innebär utredningsförslaget atl en inkomstökning som bara
motsvarar penningvärdeförsämringen beskattas med samma genomsnittliga
skallesats som lidigare. Endast en real förändring träffas av den
Prop.1977/78:49 31
högre
marginella skattesatsen. Progressiviteten verkar med utredningens förslag
endast på den reala inkomstökningen, dvs. den del som överstiger inflationen.
Uiredningen
påpekar vidare atl om inga ålgärder vidtas medför sådana inkomstökningar som
normall förekommit under senare år realt ökad inkomsl efler skall endast för
inkomsttagare i de lägsta inkomstskiklen men inte för del stora flertalet hellidssysselsalta.
Staten får däremol vid en progressiv skatteskala alllid realt ökade
skatteintäkter från alla inkomstla-gargrupper. Med etl inflalionsskydd medför
inkomstökningarna däremol såväl realt ökad inkomst efler skatt för de flesta
inkomsttagare som realt ökade skatteintäkter för slalen.
Enligt
utredningen är del föreslagna inflalionsskyddet fördelningspolitiskt neutralt
och innebär inte annal än ell bevarande i fasl penningvärde av den skaltefördelning
som beslutats av riksdagen. Realinkomstökningar medför fortfarande skärpt
beskattning men någon aulomalisk inkomstutjämning därutöver sker inte längre
via skattesystemet. Uiredningen framhåller alt del givelvis även i
fortsättningen slår riksdagen fritt all vid varje lidpunkt förändra skalleultaget
på del säll som bedöms önskvärt.
Statsfinansiellt
innebär förslaget atl den skalteskärpning på grund av inflationen som annars
automatiskt skulle ha uppstått uteblir. Stat och kommun får även i
fortsättningen stigande inkomsler varie år. Denna ökning blir dock mindre snabb
än den skulle bli ulan inflalionsskydd. Uiredningen anger all skillnaden i
ökningstakten beror på inflationsutvecklingen. Ju störte del av
inkomstökningarna som är hänföriig lill inflationen desto siörre blir den
uteblivna skalleökningen.
Uiredningen
anger atl storleken på den skalleökning som inflationsskyddet förhindrar hell
beror av den framtida inflationstakten. Om basbeloppet för november 19771, ex.
skulle vara 11 100 alternativt 11 400 kr., skulle den uteblivna skatleskärpningen
för år 1978 uppgå till totalt ca 3 100 resp. 4 350 milj. kr. Genom alt inflalionsskyddet
också omfattar grundavdraget kommer en viss del av della belopp all falla på
kommunerna.
Uiredningen
anser del inte möjligt alt på förhand dra några entydiga slutsatser om inflationsskyddeis
stabiliseringspoliliska effekler. Stabiliseringspolitiken är till sin natur
kortsiktig och dess uiformning måsle förändras efter konjunkturläget. Samma sak
gäller enligt uiredningen belräffande skallesystemets s. k. inbyggda siabiliseringseffeki.
Likaväl som denna får samhällsekonomiskt positiva verkningar i vissa konjunkturiägen
kan den fä motsatta verkningar i andra.
3.5
Reservationer och särskilda yttranden
Ledamölerna
Brandt, Gadd, Hedborg, Hörnlund och Kristenson anser i en gemensam reservaiion atl
det framlagda förslagel inte bör genomföras. Effekterna av inflationen bör i
stället beakias genom återkommande
Prop.1977/78:49 32
skatteomläggningar,
som i en rad avseenden sägs vara bättre än en indexreglering.
Enligt
reservanterna kan effekterna bl. a. utformas på etl fördelningspolitiskt lämpligl
sätt och en effektivare slabiliseringspolilik kan föras genom all återkommande
omläggningar ger möjlighel lill större flexibilitet. Del av majoriteten
föreslagna inflalionsskyddet sägs däremol medföra all de fördelningspoliliska
orättvisorna förstärks, alt möjligheterna att föra en effektiv
stabiliseringspolitik försvåras, all inflationen påskyndas och alt statsfinanserna
försvagas.
Ledamoten
Hedborg har dessulom avlämnat en särskild reservation.
Ledamoten
Hermansson anser i en reservation alt förslaget främst gynnar de högre
inkomsttagarna och alt del är fördelningspolitiskt oacceptabelt. Han är också
kritisk mot att uiredningen inte redovisat hur det beräknade skaiteborifallei
för staten och kommunema skall läckas.
Ledamoten
Tidefelt, som ansluler sig lill det syslem för inflalionsskydd som utredningen
arbetat fram, anför i ett särskill yttrande, att det kan ifrågasättas om inte
den översyn av skallereglerna som uiredningen håller på med borde vara avslutad
innan inflalionsskyddet tas i bruk. En sänkning av den direkta beskattningen
får troligen ske etappvis och måsle omfalla justeringar långl ulöver de som
motsvaras av en indexreglering. Han anser därför all del kanske tidigast år
1982 kan bli aktuellt atl indexregleringssys-lemet tas i bruk.
Experten
Åberg har avlämnat ell särskilt yttrande, vari han i huvudsak ansluter sig till
de uppfattningar som framförts i reservationen av Brandt m.fl.
4
Remissyttrandena 4.1 Inledning
Åtskilliga
remissinstanser ställer sig positiva till tanken på att söka skapa elt mer
permanent skattesystem. Huruvida en inflationsskyddad skatteskala är den bästa
lösningen ifrågasätts dock på flera håll. En del av dem som uttalar sig för ell
inflalionsskydd anser av olika skäl att reformen bör senareläggas. Vid sidan om
mer principiella invändningar mol ett inflalionsskydd framförs även en del
kritik rörande olika tekniska problem. Flera remissinstanser har även fäst
avseende vid förslagets konsekvenser för kommunernas ekonomi.
Utredningens
förslag tillstyrks eller biträds i alll väsentligt av en minoritet vid länsslyrelserna
i Slockholms och Östergötlands län, av länsslyrelserna i Göteborgs och Bohus
samt Skaraborgs län, av en minoriiel vid länsslyrelsema i Värmlands, Västmanlands,
Kopparbergs och Norrbotlens län. Svenska kommunförbundel, Lanclstingsjörbundet,
Näringslivels skalieddegalion. SACOISR samt SHIO.
Prop.1977/78:49 33
Förslagel
avstyrks däremot av länsslyrelserna i Slockholms, Södermanlands och Öslergöllands
län, en minoriiel vid länsslyrelserna i Jönköpings och Malmöhus län,
länsstyrelserna i Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Västernorrlands och
Norrbollens län. av minoriteter inom Kommunförbundel och Landstingsjöibundet saml
LO.
Några
remissinstanser ställer sig positiva till tanken på ett inflalionsskydd men
anser atl detla bör ges en annan uiformning än den som presenterats i betänkandet
eller att genomförandet i vart fall bör anslå. Hit hör bl. a. en minoritet vid
länsstyrelsen i Södermanlands län, länsstyrelserna i Jönköpings och Malmöhus
län, en minoritet vid länsslyrelsen I Västernorriands län samt TCO. LRF
biträder förslagel men vill ändock beteckna del som en provisorisk lösning.
En
del remissinstanser tar inte uttryckligen ställning för eller emot förslaget men
pekar på olika för- och nackdelar med en inflationsskyddad skatteskala eller på
skilda tekniska svårigheter som kan uppkomma om etl inflalionsskydd införs i
skattesystemet. Hit hör kammarrällen i Göteborg. RFV, statskontoret, RRV, RSV,
Föreningen Sveriges fögderichefer och TOR.
4.2
Skäl för inflationsskyddad skatteskala
Länsstyrelsen
i Göleboigs och Bohus län ställer sig posiliv lill ett automatiskt verkande
system och pekar på de uppenbara fördelarna för lönlagarna genom just denna
automatik. En minoritet vid länsslyrelsen i Stockholms län anser en indexreglerad
skatteskala vara en lämplig reform för all undvika de återkommande
skatteomläggningarna och ge arbetsmarknadens organisationer möjlighel atl ulan
statlig inblandning klara avtalsförhandlingarna. Liknande åsikter framförs av
bl. a. en minoriiel vid länsslyrelserna i Öslergöllands och Värmlands län.
Näringslivets skalieddegalion betonar atl en indexreglering inte är samma sak
som en skattesänkning ulan innebär bara alt den genomsnittliga skallen förblir
oförändrad så länge inkomstökningen bara motsvarar penningvärdeförsämringen.
Denna åsikt redovisas av flera remissinstanser som också betonar möjligheterna
för riksdagen att genom särskilda beslul ändra på skaiteultagel. Enligt SHIO
bör man hålla isär de förändringar av skalleskalan som är nödvändiga på grund
av inflationen och de som behövs av fördelningspoliliska skäl.
Näringslivets
skattedeiegation motsätter sig all inflationen tas som intäkt för skatteomläggningar
i inkomslutjämnande syfle och menar atl låglönesatsningen har drivit på
löneglidningen för andra grupper och därigenom kommit atl skärpa inflationstakten.
Enligt delegationen skulle en indexreglering vara en klar fördel i avtalsarbetel.
SACO/SR, som tillstyrkt förslagel, menar alt nuvarande skattesystem är
inflationsdrivande. Vidare pekar man på alt vid var och en av de provisoriska
skalleomläggningarna har progressiviteten i skallesystemet skärpts. Enligt
SACO/SR är emellertid enbart ell inflationsskydd en otillräcklig reform,
eftersom det är en lösning till nu gällande
3 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 49
Prop. 1977/78:49 34
skatteskala
med den starka progressionen.
Enligt
LRF måste alla möjligheter tillvaratas när det gäller alt åsladkomma etl mer
beständigt skattesystem, där de nuvarande marginalskatteeffekterna kan lindras.
LRF anser alt de åriiga skatteomläggningarna spelat ut sin roll. Den föreslagna
lösningen i betänkandet på problemen med infiation, marginalskatter och lönekompensalionskrav
är också enligt LRF principiellt rikligt. Förslaget är dock atl se som en
temporär lösning bl. a. mot bakgrund av hur uteblivna skalleökningar skall
kompenseras.
Kommunjörbundel
och LandsUngsJörbundet anser det föreslagna inflalionsskyddet leda till vä.sentligt
lägre krav på löneökningar i den framtida lönerörelsen.
TCO
anser atl den nuvarande skatteskalan, som vuxit fram genom de årliga
skalleomläggningarna, inte är lämplig atl indexreglera. Enligt TCO bör man i
stället avvakta med etl slutligl slällningslagande lill frågan om utformningen
av ell inflalionsskydd till dess 1972 års skalleutredning framlagt elt förslag lill
en definitiv skalleskala som man avser atl inflations-skydda. TCO förordar atl
man även för år 1978 genomför en provisorisk skalleomläggning med inriktning
att i än högre grad än vad som skulle följa av en indexreglering, lindra del
sammanlagda skaiteultagel och samtidigt dämpa marginaleffekterna för medelinkomsllagarna.
Några
remissinstanser anser också atl frågan om införandet av etl inflalionsskydd bör
anslå och atl man därvid framför alll bör avvakta atl de pågående skalteutredningarnas
arbete slutförs. Hil hör bl. a. en minoriiel vid länsslyrelsen i Södermanlands
län, länsstyrelserna i Jönköpings och Malmöhus län saml en minoritet av
länsstyrelsen i Göieborgs och Bohus län.
4.3
Skäl mot ett Inflationsskydd
Mot
del föreslagna inflalionsskyddet har i huvudsak följande invändningar rests.
Man har menat atl inflalionsskyddet har inte önskvärda fördelnings-politiska effekler,
all det minskar det allmännas inkomsler, atl närmare besked inte lämnais om
vilka kompensationsåtgärder som fordras samt atl det har negativa effekler för
kommunernas ekonomi. Härtill kommer en del mer tekniskt betonade anmärkningar.
Enligt
länsslyrelsen i Slockholms län bör skalteystemel utformas så att ekonomiskt
utrymme skapas för angelägna gemensamma behov och alt det medverkar till en
jämnare inkomst- och standardfördelning mellan medborgarna. Del föreslagna
systemet motverkar enligt länsstyrelsen detla. Liknande uppfattning redovisas
av bl. a. en minoritet vid länsstyrelsen 1 Jönköpings län. Länsstyrelsen i
Södermanlands län påpekar atl överenskomna avlalsenliga lönehöjningar i
huvudsak sker genom procentuella påslag, vilket leder lill alll störte klyftor
i bruttolönerna. En indexreglering skulle motverka
Prop. 1977/78:49 35
den
progressiva statsskattens utjämningseffekt. Länsstyrelsen i ÖsiergöUands län
anser varje indexreglering inom beskailningssyslemet, var den än sätts in, vara
av ondo. Indexreglering leder till ökad inflation och sätter kampen mot inflationen
ur spel. Den föreslagna indexregleringen utgör enligt länsstyrelsen etl hot
mot stabiliseringspoliliken och har dessutom negativa fördelningspolitiska
effekter genom att låginkomstlagarna drabbas. Länsstyrelsen i Västmanlands län menaraii
del är en viktig samhällelig uppgift atl komma till rätta med inflationen och åtempprälla
och bevara balans inom ekonomin. Delta kräver bl. a. användning av alla
tillgängliga medel inom finanspolitiken. Den föreslagna i ndex regleri ngen
medför här en begränsning som är ägnad atl försvåra stabiliseringspoliliken
ulan atl innebära några garanlier för ökad rättvisa. Enligt länsstyrelsen i Väslernorrlands
län är del en påtaglig fördel med atl riksdagen även i inflationstider behåller
sin traditionella och grundlagsfästa uppgift atl beslula om statsskatten.
Härigenom kan man vid varje sådant lillfälle beakta även fördelningsmässiga och
statsflnansiella motiv. Åven länsslyrelsen i Kä/Tw/arti/ä/; redovisar denna
uppfattning. Enligt länsstyrelsen i Norrbottens län innebär för egenföretagare
den föreslagna skatteskalan en inflationsjustering ulan grund.
LO
framhåller att frågan om inflationsskydd för skatteskalan endast är en del av
problemkomplexet skattetryck - nationalinkomst - välståndsfördelning. Enligt
LO bör skallesyslemel i framtiden vara sådanl att arbetsmarknadens parter utan
slora svårigheter kan träffa uppgörelser ulan inblandning från siatens sida. Inflationsgaranlierbör
finnas inbyggda i skallesyslemel. LO förordar emellertid här en kronlalsmetod
och avvisar en indexreglering av skatteskalan. LO menar vidare atl skaltepolitiska
reformer bör la sikte på att lägga de proportionella elementen i beskattningen direkl
på produktionen.
Svenska
kommunalarbetareförbundet menar likaså all en indexreglering gynnar
höginkomsttagarna och pekar i sammanhanget också på alt konsum-tionsbeteendei
är annoriunda i högre inkomslskikt.
Enligt
slaiskontorel är del presenterade materialet inte tillräckligt som underiag för
ell beslul om inflalionsskydd. Närmare utredning om de stalsfinansiella och slabiliseringspoliriska
aspekterna saknas. Statskontoret ifrågasätter om del inte är enklare att
korrigera den enskildes statsskatt för penningvärdeförändringar vid den
slutliga uträkningen av skattebeloppet. En annan administrativt enkel metod är
all variera ultagsprocenlen. RR V har granskat förslaget för att bl. a. kunna
bedöma möjligheterna all löpande följa och beräkna statsinkomsterna och även
för atl beräkna de stalsfinansiella effekterna. RRV påpekar all den föreslagna
indexregleringen f n. skulle kosta del allmänna ca 5,8 miljarder kr. Behovel av
att finna andra finansieringskällor än inkomstskatten kommer atl bli belydande.
Man anser del vara en brist atl inte olika finansieringsmöjligheter diskuterats
närmare. Förslagel ökar också efterfrågan på stabiliseringspoliliska styrmedel
och i det sammanhanget påpekar RRV alt exempelvis mervärdeskatten får andra verkningar
i della hänseende än f n. En höjning av mervärdeskatten leder
Prop.
1977/78:49 36
nämligen
till en efterföljande sänkning av den direkta skatten. RRV pekar även på att
konstruktion med basbelopp får vissa administrativa konsekvenser. Man nämner
bl. a. atl skiktgränserna i skalleskalorna uttryckta i kronor inte blir kända
förrän omkring den 20 oktober. Enligt RRV kan det vissa år vara svårt all lidigare
prognoslicera förändringar i basbeloppet även så sent som i början av hösten.
Del innebär alt budgetarbetet liksom underlaget för den skaltepolitiska
debatten måste bygga på prognoser med visst inslag av osäkerhet. Även RRV:s
beräkningar över statens inkomster, budget- och prisprognoser försvåras vid en
indexreglering.
Flera
remissinstanser menar även all förslaget drabbar kommunerna på sådant sätt atl slalen
måste ge kompensation för skattebortfall. Della sammanhänger med att även
grundavdraget föreslagits bli inflationsskyddal. De instanser som tar upp denna
fråga förutsätter att kommunerna får särskild kompensation. Hil hör bl. a.
Kommunförbundet. Landslingsförbundel. länsstyrelserna i Slockholms,
Södermanlands, Göteborgs och Bohus samt Kopparbergs län. RR V har beräknat alt inilialeffeklen
på skaiteborifallei för kommunerna försia året då utbetalningarna av kommunalskatlemedel
sker enligt del nya systemet år 1980, blir ca 2 miljarder kr.
4.4
Övriga frågor
Den
närmare utformningen av den inflationsskyddade skalleskalan har kritiserats i
vissa hänseenden.
RSV
framhåller bl. a. att skikten i skalan, liksom grundavdraget, av praktiska skäl
måsle avrundas lill jämna hundratal. Samma önskemål framförs från flera länsslyrelser
saml Föreningen Sveriges Jögderichefer. Likaså påpekas från flera håll atl en
indexreglering av grundavdraget - som godias av flertalet instanser som yttrat
sig härom - påkallar en översyn av åtskilliga andra gränser på molsvarande
belopp som f n. finns i skatte- och taxeringssystemet.
En
minoritet vid länsslyrelsen i Östergötlands län anser atl även skallereduktionen
redan nu bör omfattas av inflationsskyddet eftersom densamma utgör ett
komplement till grundavdraget.
Den
föreslagna anknytningen lill basbeloppet för november året före inkomståret
godtas av bl. a. länsstyrelsen i Kopparbergs län, SACO/SR, Näringslivets
skattedelegation, SHIO och Kommunförbundet. RSV framhåller att förslagel i
denna del medför all liden blir myckel kort för skattemyndigheterna att framställa
källskattetabeller. De arbetsgivare som beräknar källskatteavdrag datamässigt
måste fä besked i sådan tid all programändringar kan göras. I fråga om
sjömansskatten uppkommer särskilda svårigheter att ordna så att tabellerna är
tillgängliga ombord vid beskattningsårets ingång. Man bör därför välja oktober
månads basbelopp i stället för novembers. Även länsstyrelsen i Skaraborgs län
föreslår della, bl. a. med hänsyn lill församlingarnas budgetarbete.
Kammarrätten i Göteborg och RR V
Prop. 1977/78:49 37
anser
atl konsumentprisindex (KPI) är lämpligare som utgångspunkt vid en indexreglering.
RRV förordar KPI för september månad och menar att anknytning till basbeloppet
medför onödiga irappslegseffekter. RRV ifrågasätter också om inte vissa
spärregler bör byggas in i sysiemel för alt begränsa automatiken i inflalionsskyddet,
della för alt t. ex. undvika att en engång-sinflation fortplantar sig och
förstärks i en senare lidsperiod.
Länsstyrelsen
i Malmöhus län anser alt del föreslagna inflalionsskyddet inte återspeglar den
aktuella prisutvecklingen och ifrågasätter mot denna bakgrund basbeloppets
lämplighet. Basbeloppels spärtegel kan medföra en ryckigare kompensalionsnivå.
Enligt länsslyrelsen bör man utreda möjligheterna alt införa nya index som direkl
avpassas lill ell inflalionsskydd.
Lokala
skattemyndigheien i Slockholm påpekar alt del föreslagna sysiemel kommer alt
medföra krav på ökad service från allmänhelens sida och betonar bl. a. behovel
av information. Länsstyrelsen i Södermanlands län framhåller alt en
indexreglering av bara skatteskalan och grundavdraget inte lorde medföra några
nämnvärda tekniska problem, bortsett från manuella beräkningar-t. ex.
beräkning av lidigare års taxeringar eller förhandsberäkning av slullig skatt.
Men om inflalionsskyddet utsträcks till alt omfatta övriga fasta belopp i skallesyslemel
befarar man atl avsevärda svårigheter kan uppkomma inte bara för
taxeringsnämnderna och skalleadminislralionen i övrigi ulan även för de
skallskyldiga. Den enligt länsslyrelsen kanske aUvariigaste olägenheten gäller
svårigheterna för de skattskyldiga atl själva beräkna och kontrollera sina
skatter. Behovel av informations- och utbildningsinsatser förulses bli mycket
omfattande i samband med övergång lill en mera allmän i ndex reglering av
skattesystemet.
5
Föredraganden
5.1
Allmänna synpunkter
Åriiga
omläggningar av inkomstskatten har kommit all prägla 1970-lalels skattepolitik.
Dessa omläggningar har haft karaktär av provisorier med syfle atl kortsiktigt molverka
de slora skalleskärpningar som den höga inflationstakten i förening med
skatteskalans starka progressivitel eljest automatiskt skulle medfört. Inte minsl
har omläggningarna varit inriktade på all underlätta avtalsförhandlingarna på
arbetsmarknaden.
Enligt
regeringsförklaringen den 8 oktober 1976 skall en mer varaktig skaltereform
genomföras. Den skall bl. a. innehålla sänkta marginalskatter i vanliga
inkomstlägen, inflationsskydd i skattesystemet och åtgärder för att hålla
tillbaka de kommunala skattehöjningarna. Tre stora utredningar har i uppdrag atl
skapa underiag för beslut om en sådan reformering av skattesystemet. 1972 års skatteulredning
(Fi 1972:02) ser över skallesyslemel för fysiska personer. Förelagsskatleberedningen
(Fi 1970:77) har motsvarande uppgift belräffande beskattningen av förelag. 1976
års kommunalekono-
4 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 49
Prop.1977/78:49 38
miska
ulredning(Fi 1976:06) utreder kommunernas ekonomi. Utredningarna samarbetar i
den mån uppdragen berör varandra. De kommer inom kort atl slutföra sitl arbete,
varefter betänkandena skall remissbehandlas.
Statsmakternas
beslul i anledning av utredningarnas förslag kan tidigast fattas under år 1978
och reformerna successivt träda i kraft med början år 1979. En mer begränsad
skatteomläggning måsle emellertid genomföras redan för år 1978 eftersom ell
bibehållande av gällande regler skulle ge hell oacceptabla resultat. Del
kortsiktiga syftet måste liksom i de senaste årens omläggningar främst vara att
motverka inflationens effekter på skatteuttaget och atl underiätta de kommande
avtalsförhandlingarna. Samtidigt är del emellertid också lämpligl all inleda
del mer långsikliga reformarbetet i vissa hänseenden.
Den
grundläggande principen för inkomstbeskattningen är atl skallen skall fördelas
mellan inkomsttagarna efler bärkraft; den s. k. skalteförmågeprin-cipen.
Riksdagens beslut om progressiviteten i skatteuttaget är etl uttryck för denna
princip.
De
senaste årens snabba penningvärdeförsämring haremellertid i hög grad skärpt
marginalskatterna genom all inflationen fört upp skaltebelalama i alll högre
nominella inkomstskikt. Ölägenheterna med denna effekt är uppenbara.
Löntagarna har på grund av progressionen vid varje lönerörelse varit tvungna atl
begära stora nominella löneökningar enbart för all kompensera prisstegringar.
Löneökningarna har i sin lur drivit på inflationen ytteriigare osv.
Avtalsrörelserna har härigenom försvårats.
Från
fördelningspolitisk synpunkt leder inflationen lill att beskattningen får andra
verkningar än som avsetls. Genom att högre skall las ul på nominella inkomslhöjningar,
som inte ökar individens köpkraft ökar inflationen del reella skattetrycket.
Enligt
tilläggsdirektiv från november år 1976 har 1972 års skatteulredning hafl i
uppdrag all med förtur lägga fram förslag om inflalionsskydd för skatteskalan.
I delbelänkandet (SOU 1977:18) har uiredningen redovisat silt förslag som fömtom
den statliga skatteskalan avser även grundavdragen. Innebörden är atl skalans skiklgränser
och grundavdragen automatiskt anpassas till penningvärdels förändring genom en
anknytning lill basbeloppet enligt AFL. Frågan om ett inflalionsskydd även för
andra delar av skallesyslemel kommer alt las upp i utredningens slutbetänkande.
Betänkandet
har remissbehandlats. Åtskilliga remissinstanser tillstyrker ett
inflationsskydd enligt vad utredningen föreslagit. Flera instanser avstyrker
dock förslaget eller anser atl frågan bör las upp försl sedan skalleulredningarna
redovisat hela sitt arbete. Från etl anlal instanser kommer erinringar av
teknisk natur mol den föreslagna utformningen av inflalionsskyddet.
Som
jag framhållit är det regeringens uppfattning alt ell automatiskt verkande inflalionsskydd
bör införas i skattesystemet. Endast därigenom ges en garanti för all de fördelningspoliliska
avvägningar som uttryckts genom
Prop. 1977/78:49 39
riksdagens
beslul om skatteskalan blir beslående lills beslul fattas om en ändrad
avvägning. Endast därigenom kan den framtvungna och av alla parter beklagade
årliga sammankopplingen av löneförhandlingar och beslut om skatlejusteringar
brytas. Endasl därigenom kan skatteskalan ges del mått av varaktighet som krävs
föratt arbetsmarknadens parter skall kunna överblicka konsekvenserna av ett
flerårigt löneavtal. Endast därigenom kan också debatten om förändringar i
skalleskalan föras i sådana termer atl medborgarna får en klar och rättvisande
bild av den reella innebörden av olika skalleförslag.
Beslul
om ett inflalionsskydd för den statliga skatteskalan kan också enligt min
mening fattas redan nu ulan all föregripa de vidare utredningsförslagen.
Däremot
bör frågan om ett infiationsskydd också för grundavdragen anstå i avvaktan på
en samlad prövning av de förslag som rör kommunernas ekonomi. Även i övrigi bör
skalleomläggningen för år 1978 utformas så alt den inte binder statsmakterna i
deras kommande ställningstaganden.
Den
skatteomläggning som jag nu kommer alt föreslå innefallar en justering av
skalan för den statliga inkomstskatten. I överiäggningar med arbetsmarknadens
parter har den närmare utformningen av denna diskuterats. Marginalskallesänkningen
blir störst i de inkomslskikt där de stora löntagargrupperna befinner sig.
Därutöver ges skallelättnad genom att den särskilda skattereduktionen på 250
kr. höjs till 400 kr. och medges alla inkomsttagare i stället för som nu med
begränsningar i fråga om bl. a. inkomstens art och storiek. Genom all den
särskilda skattereduktionen utnyttjas på detta sätt kan gmndavdragen nu lämnas
oförändrade. Inte heller påverkas del kommunala skatteunderlaget.
Den
skatteskala som nu fastslås för år 1978 inflalionsskyddas så alt en automatisk
uppräkning av skiktgränserna med hänsyn till penningvärdets förändring kommer lill
stånd i fortsättningen. Detla böremellertid ske på ett någol annat sätt än
genom den anknytning till basbeloppet enligt AFL som skatteutredningen
föreslagit. Jag återkommer i del följande lill den lämpliga konstruktionen i della
avseende.
1
fråga om folkpensionärerna bör skatteomläggningen förår 1978 sikta mol all närma
skattereglerna för denna kategori lill dem som gäller för inkomsttagare i
aktiv ålder. Del sker genom all även pensionärerna fär del av den lidigare
berörda särskilda skallereduktionen på 400 kr. samtidigt som det extra avdraget
reduceras någol. Denna lösning innefattar också en förmån för kommunerna
eftersom deras skatteunderlag ökar genom all de exlra avdragen blir lägre.
Den
särskilda skatten för ombordanställda, sjömansskatten, är bestämd bl. a. genom
anknytning lill den stadiga inkomstskatten. Mina förslag lill sänkningar av den
statliga inkomstskatten för 1978 års inkomsler bör leda lill alt sjömansskallen
justeras på motsvarande sätl. Likaså bör även sjömansskallen omfattas av inflalionsskyddet.
Den rent tekniska utformningen
Prop.1977/78:49 40
härav
kräver emellertid ytteriigare överväganden. Jag avser därför all ta upp sislnämnda
fråga i ell senare sammanhang.
Genom
den föreslagna omläggningen kan de samlade skatteinkomsterna beräknas bli ca 5
500 milj. kr. mindre än de skulle blivit om oförändrade regler tillämpats.
Genom alt folkpensionärerna nu också kommer i åtnjutande av den särskilda
skattereduktionen ökar emellertid bortfallet av statlig inkomstskatt med ca
250 milj. kr. därutöver medan kommunalskallen genom de minskade exlra avdragen
ökar i samma mån. På grund av eflersläpningsef-fekierna vid utbetalningen av kommunalskallemedlen
innebär della emellertid inte någon ökad utbetalning från statsverket till
kommunerna förrän år 1980. Det finns därför tid all ta in även denna effekl i
de samlade övervägandena om nivån på de statliga överföringarna till kommunerna
på gmndval av 1976 års kommunalekonomiska utrednings förslag.
Jag vill dock betona all
jämförelsen med skatteinkomsterna om oförändrade regler tillämpats är i hög
grad hypotetisk. Grundläggande är ju del faktum alt del inte sedan många år
varit möjligt för stalsmaktema atl tillämpa ell års inkomslskalleskala
oförändrad även etl följande år. För alt inte utvecklingen i fråga om
hushållens disponibla inkomsler och utfallet i avtalsrörelserna skulle bli
fullkomligt oacceptabel har justeringar av inkomstskatten måst genomföras som
inneburit all den automatiska skatleskärpningen till följd av inflationen
motverkats.
Enligt
lidigare modell har lältnadema i fråga om inkomstskatten kombinerats med
höjningar av olika arbetsgivaravgifter som formellt ökat slalens inkomster med
samma belopp. Någon sådan höjning är inte aktuell för år 1978, ulan de 5 500
miljonerna är en nettoram för omläggningen. Del finns därför anledning all
erinra om att, trots avgiftshöjningarna, inte heller de lidigare omläggningarna
varit lotalfinansierade i den meningen atl de samlade skalle- och avgiftsinkomsterna
blivit desamma som de skulle blivit vid oförändrade regler. Hade så varit fallel
skulle omläggningarna tett sig skäligen meningslösa för arbetsmarknadens
parter, som ju förutsatts avräkna avgiftshöjningarna från det tillgängliga
utrymmet för löneökningar.
1
själva verket uppnåddes emellertid även genom de tidigare omläggningarna
reella skattelättnader i förhållande lill vad oförändrade regler skulle inneburit.
Genom alt avgiftshöjningarna förutsatts reducera kontanllöneök-ningarna har
basen för såväl den statliga som den kommunala inkomstskatten blivit mindre än
eljest. Det totala inkomstskatieutlagel har alltså -fortfarande jämfört med
utfallet om reglerna varit oförändrade - minskat inte bara med lättnaden lill
följd av ändringarna i skalleskala m. m., ulan också genom alt de
skallepliktiga inkomslerna blivit mindre. Den senare effekten har därvid kommil
atl iräffa såväl slalen som kommunerna. Jämfört med dessa lidigare omläggningar
innebär alltså den nu föreslagna lösningen för år 1978 för kommunema en klar
fördel.
Effekten
på del samlade skatte- och avgiftsuttaget av all arbetsgivaravgifts-ökningar
delvis ersatt kontanta löneökningar är mycket kraftig. För de
Prop.1977/78:49 41
marginella
inkomstökningar del här är fråga om lorde den sammanlagda statliga och
kommunala skallesatsen i genomsniti ligga vid drygt 55 %. Därtill kommer alt
också underiaget för arbetsgivaravgifterna blir mindre. Sammantaget innebär del
atl den totala marginaleffekten kan uppskattas till inemot 2/3. En omläggning
av lidigare slag innefattande t. ex. en inkomst-skattelättnad om 4,5 miljarder
kr. och en lika stor höjning av arbetsgivaravgifterna skulle alltså innebära
en nellominskning av det samlade skalle- och avgiftsuttaget om ca 3 miljarder kr
Omvänt kan man schematiskt beräkna all den nu föreslagna omläggningen för år
1978 innebär samma skattelättnad som en omläggning enligt lidigare modell med
en brutloram om över 8 miljarder kr.
Vid
denna jämförelse framstår tydligt att regeringen genom den föreslagna omläggningen
går mycket långt i strävandena all genom inkomslskaltelätlnader underiätta för
arbetsmarknadens parter atl nå löneavtal med rimlig effekt i fråga om de
disponibla inkomslerna. De samlade skatlelättnaderna går också någol utöver vad
som kan uppskattas motsvara kompensation för den automatiska skalleskärpning
inflationen eljesl skulle inneburit för år 1978. En viss real skattesänkning lorde
därför bli resultatet.
Effekterna
på statsbudgeten av omläggningen har för budgetåret 1977/78 beaktats inom anslagel
för oförutsedda utgifter. I fråga om budgetåret 1978/ 79 fär de på sedvanligt
sätt beaktas vid inkomstberäkningen.
5.2
Skatteskalans utformning m. m.
Som
jag lidigare sagt bör 1978 års skatteomläggning utformas så all den blir elt
steg i del mera långsiktiga reformarbetet enligt de rikllinjer som angells i
regeringsförklaringen. Huvudinslagen bör vara marginalskattelällnader i de inkomslskikt
där de stora löntagargrupperna befinner sig och elt automatiskt verkande
inflationsskydd för skatteskalan. Man bör i övrigt sträva efler minsta möjliga
ingrepp i de beslående reglerna för all inte föregripa statsmakternas mera
långsikliga ställningstagande. Mol bakgrunden härav föreslår jag en slatsskalteskala
av följande innebörd för år 1978. Den nuvarande skalan anges som jämförelse.
Skattesats inom skiktet
i
procent
Årsinkomst
år 1978,
Nuvarande
Föreslagen
Skillnad
kr
skala
skala
1
2
3
4
- 20000
2
2
_
20 000- 25 000
4
4
-
25 000- 30 000
6
4
-2
30 000- 35 000
10
8
-2
35 000- 40000
15
13
-2
40 000- 45000
21
16
-5
45 000- 50000
26
21
-5
50000- 55 000
35
27
-8
55 OOO- 60 000
36
31
-5
60 000- 65 000
37
34
-3
65 OOO- 70 000
38
35
-3
70000- 75 000
43
40
-3
75 000- 85 000
48
45
-3
85 000-105000
49
49
-
105
000-155 000
53
53
_
155 000-
58
58
-
Som
framgår aV tabellen sänks marginalskatten med 3-8 procentenheter för de stora
löntagargrupperna. I tekniskt hänseende bör den beskattningsbara inkomsten i
skatteskalans olika skikt uttryckas i basenheter som lätt kan anpassas lill
penningvärdeutvecklingen. Jag återkommer till denna fråga i del följande.
För
att tillgodose bl.a. låginkomsttagarna bör lättnaderna genom den ändrade skalan
kompletteras med förmåner genom ändringar av andra regler. Nära till hands
ligger en höjning av grundavdraget. En ändring av della avdrag kan emellertid
föregripa de kommande uiredningsförslagen och påverkar dessulom kommunernas skatteunderiag.
Som jag sagt förul bör därför denna metod inte väljas. I stället bör den
särskilda skattereduktionen göras förmånligare.
F.
n. förekommer två slag av skattereduktion. Ensamslående skaltskyldig med barn
under 18 år och gift skaltskyldig vars make saknar slatiigt taxerad inkomsl
medges skatiereduklion med 1 800 kr. Gift skallskyldig med make vars taxerade inkomsl
understiger 4 500 kr. får skattereduktionen med 40 % av skillnaden mellan 4 500
kr. och makens taxerade inkomst. Skattereduktion avräknas mot vissa skatter
och avgifter, dock inte mot bl. a. statlig förmögenhetsskatt, ATP-avgift eller
andra socialförsäkringsavgifter. Denna skattereduktion avser all differentiera skatteutlaget
med hänsyn till olika försörjningsbörda och civilstånd. Bestämmelserna härom
finns i 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272), UL.
Prop.1977/78:49 43
Härutöver
finns en s. k. särskild skattereduktion. Den tillkommer skallskyldiga med
inkomst understigande 36 000 kr. En avtrappning sker sedan när inkomsten ligger
mellan 36 000 kr. och 38 500 kr. I delta skikt avtrappas skattereduktionen med
10 % av skillnaden mellan 38 500 kr. och den taxerade inkomsten. Som
ytterligare förutsättning för rätt lill särskild skallereduktion gäller all den
skatlskyldige har arbetsinkomst, att han är minsl 16 år och att han inte uppbär
folkpension. Denna skattereduktion är enbart avsedd som en skattelättnad för
låginkomsttagare. Beslämmelserna i detta hänseende finns i 2 >; 5 mom. UL.
I fråga om den särskilda
skaltereduktionen föreslårjag dels atl reduktionens belopp höjs från 250 kr. till
400 kr., dels alt reduktionen medges oavsett den skallskyldiges ålder- och
inkomstförhållanden. Reduktionen bör alltså utgå med 400 kr. till inkomsttagare
oavsell inkomstens arl och storlek. Del sammanlagda resultatet av ändringarna
av skalan och den särskilda skattereduktionen ger enligt min mening en lämplig
avvägning av skatteomläggningen för inkomsttagare i aktiv ålder. Höjningen av
beloppet har avpassats främst med hänsyn lill den föreslagna skalleskalan.
Genom att avskaffa avtrappningen vinner man också den fördelen alt de f n.
besvärande marginalskatteeffektema för inkomsttagare i skiktet 36 000 - 38 500
kr. försvinner.
I övrigi bör
skattereduktion med 400 kr. medges efter samma regler som f. n. Reduktionen
skall alltså vara individuell vilket bl. a. innebär alt makar skall ha rält lill
var sin skattereduktion. Bosättning i riket av någon del av beskattningsåret
krävs. Vidare skall reduktion fä avräknas mol samma slags skatter och avgifter
som nu.
Mina förslag i fråga om
skalleskalan och den särskilda skattereduktionen föranleder ändringar i 10 v? 1
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SI, och 2 i 5 mom. samt 4 Jj 1
mom. UL.
De individuella effekterna
av den föreslagna skatteskalan och den höjda särskilda skaltereduktionen
framgår av följande tabeller. Tabellerna avser skaltskyldig ulan förvärvsavdrag
och skattereduktion med 1 800 kr. Tabellerna bygger vidare på en kommunal
utdebitering på 28:50.
Skattelättnader
år 1978
Taxerad
Total skatt 1978
Skattel ä ttnad
enligt f ö rslaget
inkomst å r 1978,
kr.
enligt nuvarande regler
kr
procent
1
2
3
4
15 000
2 952
150
5,1
20 000
4 487
150
3,3
25 000
6 122
160
2,6
30 000
7 867
260
3,3
35
000
9817
360
3,7
40 000
12 272
725
5,9
45 000
14 772
975
6,6
50 000
17 542
1 240
7,1
55 000
20 722
1625
7,8
60 000
23 952
1 865
7,8
65 000
27 232
2015
7.4
70 000
30 582
2 165
7,1
75 000
34 182
2315
6,8
80 000
38 007
2 465
6,5
85 000
41837
2 600
6,2
90 000
45 712
2 600
5,7
100 000
53 462
2 600
4,9
120 000
69 582
2 600
3,7
150 000
94 032
2 600
2,8
200 000
137 057
2 600
1,9
Jag
är medveten om att de kommunala utdebiteringsökningarna förår 1978 kan väntas
bli slora. För människorna i mänga kommuner kommer därför den samlade inkomslskatlelättnaden
år 1978 att bli mindre än som framgår här. I några fall kan det t. o. m. länkas
all lättnaden hell uteblir. En så snabb ulbyggnad av verksamhelen som
kommunerna nu genomför fär emellertid oundvikligen dessa följder för
skatteuttaget.
Prop. 1
[977/78:49
45
Marginalskatten
år 1978
Årsinkomst
Marginalskatt
i
i
procent
år 1978,
kr
Nuv.
Enligt
Marginai-
regler
förslaget
skalle-lättnad
1
2
3
4
- 20
000
30,5
30,5
_
20 000 -
- 25
000
32,5
32,5
-
25 000 -
- 30 000
34,5
32,5
-2,0
30 000 -
- 35 000
38,5
36,5
-2,0
35 000 -
- 40 000
48,51
41,5
-7,02
40 000 -
- 45 000
49,5
44,5
-5,0
45 000 -
- 50 000
54,5
49,5
-5,0
50 000 -
- 55
000
63,5
55,5
-8,0
55 000 -
- 60
000
64,5
59,5
-5,0
60 000 -
- 65
000
65,5
62,5
-3,0
65 000 -
- 70
000
66,5
63,5
-3,0
70 000 -
- 75
000
71,5
68,5
-3,0
75 000 -
85 000
76,5
73,5
-3,0
85 000 -
105 000
77,5
77,5
-
105 000
-
155
000
81,5
81,5
_
155 000-
86,5
86,5
-
'
Härav beror 5,0 procentenheter på avtrappningen av 250-kronorsreduktionen.
Härav
beror 5,0 procentenheter på slopandet av 250-kronorsreduktionens avtrappning.
Den
särskilda skallen för ombordanställda, sjömansskatten, är bestämd bl. a. med
anknytning till den statliga inkomstskatten. Regelmässigt ändras sjömansskatten
när den vanliga statliga inkomstskatten ändras. Senasi skedde detla år 1976 (prop.
1976/77:45, SkU 1976/77:15, rskr 1976/77:103, SFS 1976:1082-1087). De
sänkningar som jag föreslagit i fråga om den statliga inkomstskatten för 1978
års inkomsler bör medföra att sjömansskatten justeras på molsvarande sätt.
Härvid skall även den särskilda skattereduktionen på 400 kr. beaktas.
Mina
förslag belräffande sjömansskallen föranleder ändringar i de tabeller som är
fogade lill lagen (1958:295) om sjömansskatt.
Totalt
sett kommer sjömansskatten enligt förslaget att sänkas för de flesta sjömän med
belopp som ligger mellan 100 och 200 kr. per månad. För staten uppkommer ett
skattebortfall på ca 20 milj. kr De individuella verkningarna i olika
inkomstlägen framgår av följande tabell.
Förändringar i sjömansskatten 1977-1978
Beskatt-
Minskn
ing av
sj ö mansskatten å r
1978 i
ningsbar
m ä nads-
fj ä rrfart
n ä rfart
inkomst.
kr.
ogift
gift
ogift
utl ä n-
ogift
gift
ogift
utl ä n-
utan
med
ning
ulan
med
ning
barn
barn
barn
barn
1200
12
10
1800
13
10
12
13
13
10
2 400
22
22
19
19
27
25
22
22
3000
49
46
28
40
57
58
40
52
3 600
79
79
70
70
87
85
76
76
4 200
115
115
100
103
126
124
112
112
4 800
151
151
145
136
156
157
148
142
5 400
172
169
166
154
174
175
169
157
6 000
187
190
181
172
192
193
187
172
6 600
208
208
202
187
210
211
205
190
7 200
217
217
217
196
219
217
217
196
7 800
217
217
217
196
219
217
217
196
8 400
217
217
217
196
219
217
217
196
9 000
214
217
214
196
216
217
217
193
10 000
214
217
214
194
216
217
217
196
11000
214
217
214
194
216
217
217
196
12 000
214
217
214
194
216
217
217
196
13 000
214
217
214
194
216
217
217
196
15 000
214
217
214
194
216
217
217
196
20 000
214
217
214
194
216
217
217
196
Prop.1977/78:49 47
Inflationsskyddet
Som
jag angett i det föregående är avsikten all ell automatiskt verkande inflalionsskydd
för skatteskalan skall införas. Utredningsförslaget i detta hänseende innebär
bl. a. atl inflalionsskyddet anknyter lill konsumentprisindex,sådant detta
återspeglas i basbeloppet enligt lagen (1962:38)om allmän försäkring. En del
remissinstanser har invänt all delta medför all ändringar av mervärdeskatten fär
återverkningar för inkomslskatleuttaget vid följande års inkomsttaxering,
vilket också utredningen själv framhållit. En höjning av mervärdeskatten
påverkar nämligen konsumentprisindex och därmed också basbeloppet. Detla leder
i sin lur lill en viss sänkning av den statliga inkomstskatten vid senare års
laxeringar. Det sagda innebär att t. ex. konjunkturpolitiskt betingade
ändringar av mervärdeskatten utlöser motsatta effekter i inkomstbeskattningen
påföljande år. Jag är ense med kritiken atl sådana verkningar av inflalionsskyddet
inte är lämpliga.
Del
har också påtalats att beslämmelsen om alt nytt basbelopp skall beräknas försl
när konsumentprisindex ändrats med mer än 3 96 i förening med avrundningsreglerna
kan medföra tämligen betydande avvikelser mellan den faktiskt registrerade inflationstakien
under en lolvmånadersperiod och den procentuella förändringen av basbeloppet.
En inflationsuppräkning anknuten till basbeloppet skulle därför kunna medföra
ett icke önskvärt element av ryckighel i inflationsanpassningen av
skattesystemet. Det inflalionsskydd som nu införs för skalleskalan bör därför
bygga på en direkl anknytning lill konsumentprisindex, där dock inverkan av
ändringar i fråga om mervärdeskatteuttaget eliminerats.
Utredningsförslaget
innebär vidare atl basbeloppsanknylningen avser beloppet för november månad för
inkomståret. Även detta har kritiserats av remissinstanserna med hänvisning lill
alt skattemyndigheterna fär en alltför knappt tillmätt lid för alt utarbeta
skattetabeller. Inte minsl gäller della i fråga om sjömansskatten. Även denna
kritik bör enligt min mening beaktas. Den tidpunkt då penningvärdeutvecklingen
registreras bör alltså läggas lidigare än uiredningen föreslagit. Detsamma
gäller önskemål som framförts om att skikten i skalan bör avrundas till jämna
hundratal kronor.
Mot
bakgrunden av vad jag nu sagt föreslårjag atl inflationsskyddet ges följande
utformning.
Den
beskattningsbara inkomsten i skatteskalans olika inkomslskikt uttrycks tekniskt
i enheter som lämpligen benämnes basenheter. Dessa ulgör ett belopp av 5 000
kr. multiplicerat med ett jämförelsetal som uttrycker penningvärdeutvecklingen.
Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prislägel i augusti
månad andra året före laxeringsårel och den valda utgångspunkten för
indexberäkningen. Härvid elimineras genom en särskild regel effekterna av de
ändringar av mervärdeskatteuttaget som kan ha förekommit mellan de två
tidpunkterna. Utgångspunkten för beräkningen av penningvärdeutvecklingen är
augusti månad 1977.
Prop.1977/78:49 48
Basenheten
fastställs av regeringen före ulgången av september månad. Den närmare
beräkningen av jämförelsetalet utförs av en särskild myndighei. Eftersom delta
arbete till stor del är av samma nalur som del som statistiska centralbyrån f. n.
har i fråga om basbeloppet enligt AFL bör denna myndighei göra erforderliga
beräkningar beträffande basenheten. Del ankommer på regeringen alt uifärda
närmare föreskrifier om detla.
Basenheternas
belopp anges i jämna hundratal kronor. Avrundning sker nedåt. Riksskatteverket
avses liksom nu utfärda de skattetabeller som behövs.
De
nya reglerna avses tillämpas försia gången vid 1979 års taxering. Basenheten
utgör då 5 000 kr. Den automatiska anpassningen till penning-värdeulvecklingen blir
aktuell första gången belräffande 1979 års inkomst. Anpassningen avser då
prisutvecklingen augusti 1977 - augusti 1978.
De
grundläggande bestämmelserna om basenheten bör tas in i en särskild lag.
Folkpensionärernas
beskattning
Folkpensionärer
beskattas regelmässigt lindrigare än personer i aktiv ålder med molsvarande inkomsl.
Det sker genom atl pensionären medges elt exlra avdrag vid laxeringen. Avdraget
är f n. så avpassat all ålderspension och en sidoinkomsl på 3 800 kr. går fria
från skall. Uppgår folkpensionen inte till delta belopp är pensionären
regelmässigt också befriad från deklaralionsplikt enligt 22 i 3 mom. taxeringslagen
(1956:623), TL. Del extra avdraget avtrappas i takt med stigande sidoinkomst.
Folkpensionär, vars inkomst inte överstiger 36 000 kr. har alllid rält lill exlra
avdrag med minst 500 kr. Detta avdrag avtrappas i skiktet mellan 36 000 kr. och
38 500 kr. Avdraget är i detta skikt 20 % av skillnaden mellan 38 500 kr. och
den laxerade inkomsten.
Mitt
förslag om ändrad skatteskala för 1978 års inkomsler och om inflalionsskydd
avser såväl personer i aktiv ålder som folkpensionärer. Däremol skulle enligt
nuvarande ordning höjningen av den särskilda skattereduktionen inte komma
folkpensionärerna lill del. Så som reglerna om del extra avdraget är utformade
skulle f. ö. inte heller en höjning av grundavdraget för majoriteten av
pensionärerna medföra någon skattelättnad. Som jag redan angivit bör därför
den särskilda skallereduktionen göras tillämplig för alla kategorier
inkomsttagare, således även folkpensionärer. För låginkomsttagare i aktiv ålder
ulgör höjningen av denna reduktion 150 kr. medan den för pensionärerna blir 400
kr. För atl balansera della bör reglerna om det extra avdraget justeras så att
tillägget ulöver folkpensionen blir 3 300 kr mol f n. 3 800 kr. Likaså bör det
nuvarande garanterade minsta avdraget om 500 kr falla bort. Mitt förslag i den
senare delen föranleder ändringar i punkt 2 av anvisningarna till 50 § KL.
En följdändring bör vidare
göras i 2 i; lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skall.
Prop.1977/78:49 49
m.
m. i fråga om undanlagsregeln belräffande pensionärernas minimiavdrag på 500
kr. Denna regel infördes samtidigt med 500-kronorsavdragel och innebar alt
kommunerna skulle få kompensation fördel skattebortfall som följde av regeln.
Undanlagsregeln behövs nu inte längre.
Sammanlaget
blir innebörden av de föreslagna förändringarna all den inkomstnivå som för
folkpensionärerna blir helt skattefri under år 1978 kommer att motsvara en sidoinkomsl
ulöver folkpensionen om drygt 4 200 kr., dvs. en icke obetydlig förbättring
jämfört med nuvarande regler Samtidigt uppnås ett önskvärt närmande av
skattereglerna för folkpensionärer lill dem som gäller för andra kategorier
skattskyldiga.
Vid
en antagen prisutveckling om 8 % i årstakl från september 1977 kommer
pensionärernas exlra avdrag, trots justeringen av dess storlek, alt öka med 700
kr. från år 1977 till år 1978 vid en oförändrad inkomst. De individuellaeffeklernaförfolkpensionäreravskatleomläggningen
förår 1978 kan därmed sammanfallas på följande sätl:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skattelättnad
år 1978 för
Total
skillnad
1 skatt
år 19782
skaltskyldig
ensamstående
kr
i aktiv
ålder
folkpensionär
150
244'
2 802
150
614
2 572
160
614
2 062
260
664
1450
360
832
901
725
903
178
975
975
-
Taxerad
inkomst kr.
15
000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000
'
Ingen skatt utgår år 1978 enligt de föreslagna reglerna. 2 Mellan skattskyldiga
i aktiv ålder och pensionärer.
I
fråga om deklarationspliklsgränsen för pensionärer i 22 i; 3 mom. TL gäller alt
den liksom hillills bör anges i bestämda belopp. F. n. är gränsen belräffande
flertalet pensionärer 13 500 kr. för ogift och 11 700 kr. för gift pensionär
vars make uppburit folkpension. I fråga om 1978 års inkomsler kan gränsen anges
exakt försl mol slutet av det året efiersom ålderspensionens storlek är känd försl
då. Jag kommer därför all la upp denna fråga i elt senare sammanhang. Belräffande
1977 års inkomsl kan emellertid deklarationspliklsgränsen fastställas nu.
Ålderspensionens grundbelopp jämte 3 800 kr. med tillägg av 100 kr. ulgör ca 14
600 kr för ogift och 12 600 kr. för gift pensionär vars make uppbär pension.
Jag föreslår all deklarationspliklsgränsen för denna grupp sätts vid dessa
belopp.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1977/78:49 sO
6 Hemställan
Med hänvisning lill vad jag nu har anföri hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen alt antaga inom budgetdepartementel upprättade
förslag till
1.
lag om ändring
i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
2.
lag om basenhet
enligt 10 S 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskall,
3.
lag om ändring
i lagen (1958:295) om sjömansskatt.
4.
lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370),
5.
lag om ändring
i taxeringslagen (1956:623),
6.
lag om ändring
i uppbördslagen (1953:272),
7.
lag om ändring
i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighels
utdebitering av skall, m, m.
Beslut
Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden
och beslular alt genom proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
33 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (33)
33 kopplingar i 21 dokument.
- Prop. 1984/85:180 om förenklad självdeklaration s. 124 i texten
- Bet. 1984/85:SkU8 om basenheten vid 1987 års taxering (prop. 1984/85:9) s. 5 i texten
- Prop. 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. s. 41 om s. 39 i texten
- Prop. 1980/81:116 om kommunalekonomiska frågor inför år 1982 s. 13 i texten
- Prop. 1980/81:118 om ekonomisk-politiska åtgärder s. 6 i texten