Lagrum · SFS 1967:752

4 §

Författningen är upphävd genom SFS 1990:689. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

Avsatta medel får tagas i anspråk för avskrivning av byggnad som anskaffats under beskattningsåret av den skattskyldige och är avsedd för användning i hans rörelse. Till byggnaden räknas icke sådana tillgångar, vilka enligt kommunalskattelagen skall hänföras till maskiner och andra inventarier i rörelse vid beräkning av värdeminskningsavdrag.

Har den skattskyldige anskaffat fastighet under samma beskattningsår som fastighet avyttrats eller har han redan under tidigare beskattningsår anskaffat fastighet, som är avsedd som ersättning för den avyttrade, får medel som kunnat avsättas till återanskaffningsfond i första hand tagas i anspråk för avskrivning av byggnaden. Därvid anses som om medlen avsatts till återanskaffningsfond och därefter omedelbart tagits i anspråk för sitt ändamål. Garantiförbindelse enligt 3 § fordras icke i sådant fall.

Har den skattskyldige anskaffat fastighet efter utgången av det beskattningsår då han avyttrat sådan fastighet men före den 1 april taxeringsåret, och ger omständigheterna skälig anledning antaga att fonden kommer att tagas i anspråk för sitt ändamål, kan skattemyndigheten medge, att garanti icke ställes eller ställes för belopp motsvarande skälig del av anskaffningskostaden.

Lydelse enligt SFS 1990:357 (ändringsregistret)

Paragrafen i sitt sammanhang

← 3 §Hela författningen5 § →