Lagrum · SFS 1968:231
7 §
Allmänfarliga sjukdomar
Författningen är upphävd genom SFS 1988:1472. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.
Lider någon av allmänfarlig sjukdom eller för han smitta därav är han skyldig att efter beslut av distriktsläkare, stadsläkare eller motsvarande läkare låta intaga sig för vård på sjukhus som avses i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), om han med hänsyn till faran för smittans spridning icke kan behandlas i öppen vård.
Beträffande den som behandlas i öppen vård skall läkare som avses i första stycket meddela erforderliga föreskrifter om isolering och om inskränkning i hans verksamhet.
Vad i första och andra styckena sägs gäller även den som av läkare misstänkes lida av allmänfarlig sjukdom eller föra smitta därav.
Beslut av läkare enligt denna paragraf skall underställas miljö- och hälsoskyddsnämnden såvitt gäller föreskrifter i samband med behandling i öppen vård och länsrätten såvitt gäller intagning på sjukvårdsanstalt, om det begäres av den beslutet rör. Denne skall av läkaren upplysas om sin rätt till sådan prövning. Läkarens beslut länder till efterrättelse till dess miljö- och hälsoskyddsnämnden eller länsrätten förordnar annorlunda. Miljö- och hälsoskyddsnämnden får självmant pröva beslut som läkare meddelat enligt denna paragraf.
Lydelse enligt SFS 1985:870 (ändringsregistret)