Lagtext · SFS 1984:318
12 paragrafer i konsoliderad lydelse, 7 med rättspraxis. Klicka på paragrafnumret för dess egen sida.
Departement: Landsbygds- och infrastrukturdepartementet RSIB TM · Utfärdad: 24 maj 1984 · Ändrad t.o.m. SFS 2001:566 · Riksdagens post ändrad 2025-10-17
Detta är den konsoliderade lydelsen — grundförfattningen med senare ändringar inarbetade, som riksdagen publicerar den. Den är inte originaltrycket och inte den autentiska texten. riksdagens post · ändringsregistret · Svensk författningssamling
En markägare som upplåter ett område för parkering eller förbjuder parkering inom området får under de förutsättningar som anges i denna lag ta ut en avgift (kontrollavgift) om ett fordon parkerats inom området i strid mot förbud eller villkor som han har beslutat (olovlig parkering).
Kontrollavgift får inte tas ut om överträdelsen omfattas av förordnande enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift eller är belagd med straff enligt annan författning än brottsbalken.
Med fordon avses i denna lag
Bestämmelserna i denna lag om markägare gäller också den som på grund av avtal har rätt att upplåta ett område för parkering eller att förbjuda parkering inom området.
Lydelse enligt SFS 2001:566 (ändringsregistret)
Kontrollavgift får tas ut endast om parkeringsförbudet eller parkeringsvillkoren tydligt har tillkännagetts genom skyltning på platsen. Skyltningen skall utföras med vägmärken.
Kontrollavgiften får inte överstiga den felparkeringsavgift som fastställts inom kommunen enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift.
Om felparkeringsavgiften har fastställts till olika belopp för skilda delar av kommunen eller för skilda slag av överträdelser, får den kontrollavgift som tas ut för en olovlig parkering inte överstiga den felparkeringsavgift som har fastställts för det aktuella slaget av felparkering i den del av kommunen där den olovliga parkeringen ägde rum.
Lydelse enligt SFS 1986:377 (ändringsregistret)
En ny kontrollavgift får tas ut för varje påbörjat kalenderdygn som en olovlig parkering pågår. Minst sex timmar måste dock förflyta från det att en betalningsuppmaning enligt 8 § första stycket utställdes till dess att en ny får utställas.
Högst fem kontrollavgifter får tas ut för samma olovliga parkering.
Gör markägaren anspråk på kontrollavgift för en olovlig parkering har han inte rätt att för samma parkering också ta ut parkeringsavgift som inte betalats.
Fordonets förare och ägare ansvarar solidariskt för att kontrollavgiften betalas. Ägaren ansvarar dock inte om omständigheterna gör det sannolikt att fordonet har frånhänts honom genom brott.
Med fordonets ägare avses
Lydelse enligt SFS 1988:1181 (ändringsregistret)
Vill markägaren ta ut kontrollavgift skall han utställa en betalningsuppmaning som överlämnas till fordonets förare eller ägare eller fästs på fordonet.
Om kontrollavgiften inte betalas inom den tid som angetts i uppmaningen, skall markägaren påminna fordonets förare eller ägare om betalningsansvaret innan han vidtar åtgärder för inkassering av avgiften enligt inkassolagen (1974:182). Påminnelsen skall innehålla uppgift om när avgiften senast skall betalas.
Talan om att få ut kontrollavgift får inte väckas senare än två år från den dag då den olovliga parkeringen upphörde.
Talan skall väckas vid tingsrätten i den ort där den olovliga parkeringen ägde rum.
Om det med hänsyn till omständigheterna i samband med den olovliga parkeringen skulle framstå som uppenbart oskäligt att ta ut kontrollavgift, får avgiften inte tas ut.
Har någon genom lagakraftägande dom dömts för gärning som innefattar olovlig parkering eller godkänt strafföreläggande för sådan gärning får kontrollavgift inte tas ut. Redan erlagd avgift skall betalas tillbaka.
Markägaren ansvarar för att den som övervakar efterlevnaden av förbud eller villkor som avses i denna lag har för ändamålet lämplig utbildning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. Lagen tillämpas dock inte i fråga om parkering som påbörjats före ikraftträdandet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. I fråga om olovlig parkering som ägt rum före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
17 avgöranden, grupperade som Domstolsverket har angett lagrummet.