Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om kultureIlt samarbete
1971 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:54, Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om kultureIlt samarbete
Dokumentets text
Kungl. Majrts
proposition nr 54 år 1971 Prop. 1971:54
Nr 54
Kungl.
Maj:ts proposition angående godkännande
av avtal mellan
Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige
om kulturellt
samarbete; given Stockholms slott den 19 mars 1971.
Kungl,
Maj:t vUl härmed, under åberopande av bilagda utdrag av StatsrådsprotokoUet
över utbUdningsärenden, föreslå riksdagen att bifaUa det förslag om vars avlålande
liU riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
INGVAR
CARLSSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett avtal meUan de nordiska ländema
ora kullureUt samarbete. Syftet raed avtalet är att vidareutveckla den nordiska
kulturgemenskapen och alt öka den samlade effekten av ländernas insatser inom utbUdning,
forskning och annan kultureU verksarahet. Beslutsfattande organ inom avtalets
ram blir det nordiska ministerråd som kommer alt inrättas enligt det reviderade
Helsingforsavlalel (jfr prop. 1971: 53). Under detla inrättas en äm-betsraannakomraillé
för del kulturella saraarbetet saral etl geraensamt nordiskt sekretariat.
Avtalet innehåUer även bestämmelser om en gemensam budget för del nordiska
kultursamarbetet.
1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 54
Prop.
1971: 54
Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför
Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 mars 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQUIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.
Chefen
för UtbUdningsdepartementet, statsrådet Carlsson, anraäler efter gemensara
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av ett avtal
mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om kulturellt samarbete och
anför.
1 Inledning
På
många områden inom samhällslivet pågår ett omfattande nordiskt samarbete. I
några faU regleras della samarbete av meUanstatliga avtal, i vissa andra faU
har man gemensamt utarbetat bestämmelser som sedan faststäUts nationeUt i varje
land. Den övervägande delen av samarbetet äger dock rum mer informeUl, inom en
rad mer eUer mmdre permanenta saraarbetsorgan eller genora direkta kontakter meUan
berörda myndigheter och organisationer i de nordiska länderna. Endast en del
av samarbetet sker i helt stalUg regi.
För
det mellanstalUga nordiska samarbetet utgör Samarbetsöverenskommelsen den 23
mars 1962 meUan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (det s. k. Helsingforsavtalet)
en aUmän ram. överenskommelsen, som Innehåller få forraeUa utfästelser, är snarast
all se sora en principdeklaration ora de nordiska ländernas vilja att främja
och utveckla samarbetet.
Det
kultureUa samarbetet i vid bemärkelse bedrivs f. n. i stor utsträckning genom
inte formaliserade kontakter. De nordiska undervisnings- och kullurrainislrarna
raöls regelbundet för utbyte av information, för aUmänna poUcydiskussioner och
för dryftande av konkreta geraensarama frågor. Nordiska kulturkoraraissionen
(NKK) är ett för
Prop. 1971: 54 3
regeringarna
gemensamt organ med utredande, initiativtagande och rådgivande uppgifter. NKK
är uppbyggt av nationeUa avdelningar och har inte några gemensamma sekrelarialsresurser.
Under
de senaste åren har del nordiska kultursamarbetets organisation diskuterats och
utretts i flera sammanhang.
Inom
NKK utfördes hösten 1968 en utredning ora planeringen av det nordiska
samarbetet. På grundval av det därvid samraanslällda ut-redningsraalerialel fraraförde
NKK vissa synpunkter på frågan tUl regeringarna.
På
uppdrag av de nordiska ländernas stalsrainislrar lade en nordisk ärabelsraannakommilté
i juli 1969 fram ett förslag lill avtal ora utvidgat nordiskt ekonoraiskt
samarbete. I detla förslag behandlades i två kapitel utbildiung resp.
forskning. Den samarbetsorganisation som föreslogs bU inrättad skuUe också
behandla dessa två områden.
Vid ell
raöte raellan de nordiska ländernas statsministrar och Nordiska rådels
presidium i oktober 1967 enades man om att tiUsätta en kommitté raed uppgift
all bl. a. genomgå de hittiUsvarande erfarenhetema av Nordiska rådets
verksamhet och övriga forraer för nordiskt samarbete. Koraraittén antog namnet
Nordiska organisationskommittén. Vid sill gemensamma möte i november 1969
uppdrog slalsministrama och rådets presidiura åt kommittén att framlägga
förslag om elt nordiskt ministerråd med korapelens för hela det nordiska samarbetsfällel.
Vidare skulle kommittén fortsätta sitt arbete med förslag rörande bl. a. kultursamarbetets
organisation.
Nordiska
organisationskomraittén har lagt frara två rapporter med förslag i dessa
avseenden, nämligen Promemoria ora organisationen av del nordiska kultursaraarbelel
den 24 noveraber 1969 och Rapport ora Nordiska rådet och Nordiska rainisterrådet
den 10 december 1969. I den senare rapporten föreslås bl. a. att etl nordiskt
ministerråd skaU inrättas och atl de viktigare instilulioneUa bestämmelserna i della
avseende skall ingå som en del i Helsingforsavlalel. En överenskommelse om
ändring av Helsingforsavlalel, i huvudsak i enlighet raed organisationskommitténs
förslag, undertecknades den 13 februari 1971 av de nordiska ländernas
statsministrar.
Vid
sin 18:e session år 1970 antog Nordiska rådel en rekommendation (nr 21/1970) lill
regeringarna atl under beaktande av nordiska organisationskommitténs förslag
vidtaga åtgärder för en förstärkning av del nordiska kultursamarbetets
organisation samt att förbereda ingåendet av en kullurtraklat före den 1
januari 1972, avseende en omfattande gemenskap mellan länderna inora
utbildning, forskning och den fria kultursektorn.
De
nordiska undervisnings- och kullurrainislrarna beslöt vid etl möte den 27 april
1970 i Oslo alt tiUsätta en arbetsgrupp sora före utgången av år 1970 skulle
lägga fram förslag om dels elt avtal ora nordiskt kullu-
1*
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 54
Prop. 1971: 54 4
rellt
saraarbele, dels åtgärder för atl stärka del nordiska kultursamarbetets
organisation. Denna arbetsgrupp, som antog namnet Arbetsgruppen för ell
nordiskt kulturavtaP, lade den 17 deceraber 1970 fram sin rapport.
I
ett regeringsförslag lill Nordiska rådets 19:e session år 1971 anhöU Finlands
regering om rådels yttrande över rapporten. Med anledning av regeringsförslaget
framförde rådet i rekommendation nr 23/1971 vissa önskemål beträffande avtalets
utformning. Vid elt nordiskt undervisnings- och kulturministerraöte i anslulning
till rådssessionen godkändes avtalsförslaget raed vissa ändringar.
Även
NKK har yttrat sig över rapporten.
Avtal
meUan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om kul-tureUt samarbete, vars
text torde få fogas som bilaga till statsrådsprotokollet i della ärende,
undertecknades i Helsingfors den 15 mars 1971.
2 Arbetsgruppens rapport
Arbetsgruppens
rapport (tryckt i Nordisk udredningsserie 1970: 20) omfattar i huvudsak dels
ett förslag tUl avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om kullureUt
saraarbele, dels vissa andra förslag tiU åtgärder avsedda atl stärka det
nordiska kultursamarbetet. Avtalet förutsätts kunna börja tillämpas den 1
januari 1972.
2.1 Avtalets
syfte
Avtalets
område är kultureUt samarbete i vid bemärkelse, omfattande såväl UtbUdning och
forskning som annan kullureU verksamhet. Syftet med avtalet anges vara att
vidareutveckla den nordiska kullurgemenska-pen och att öka den samlade effekten
av ländernas insatser på dessa områden. Detla raål skall nås genom gemensara
planering, samordning och arbetsfördelning. Avtalet skaU även skapa praktiska
förutsättningar för ett väl fungerande samarbete.
2.2 Samarbetsorgan och samarbetsformer
Mot
bakgrund av denna målsättning tUlägger arbetsgruppen den del av avtalet som
behandlar samarbetets organisation central betydelse. Den organisation som
gruppen föreslår skall byggas upp, bör kunna bära upp
'
Kontorcbef Egon Drostby och ekspeditionssekretaer J. Harder Rasmussen, Danmark,
avdelningschef Kalervo Siikala och professor Matti Koskenniemi, Finland,
departementschef Birgir Thorlacius och avdelningschef Ärni Gunnarsson, Island,
statssekretasr Amfinn S0rensen och departementsråd Olav Hove, Norge, samt
expeditionschefen Jan Stiernstedt och kanslirådet Ilmar Bekeris, Sverige.
Prop. 1971: 54 5
inle
bara det pågående samarbetet utan även en kraftig utbyggnad av detta.
Arbetsgruppen
föreslår alt det nordiska rainisterrådet, sora skaU inrättas enligt den nyligen
undertecknade överenskommelsen om ändring av Helsingforsavtalet, skaU vara det
beslutsfattande organet inom kulturavtalets rara. Därvid bar gruppen förutsatt
att fackministrama kommer att delta i ministerrådets arbete. Vid sidan därav
bör emellertid även de nuvarande ministermötena fortsätta för att ge möjlighet
till informeUt samråd och ömsesidig information.
Genom
avtalet föreslås en ämbetsmannakommitté bli tiUsatt för det kulturella
samarbetet. Denna kommitté, i vars arbete representanter för de av de olika
frågorna berörda ministerierna förutsätts della, skall inför rainisterrådet
ansvara för att samarbetet bedrivs effektivt och i enUghet med ministerrådels
beslut. De övriga samarbetsorgan som inrättas bör därför vara underställda ämbetsmannakommitlén.
Som
beredningsorgan för ministerrådet i vad avser kultursamarbetet och för ärabetsraannakoramillén
föreslås elt gemensamt nordiskt sekretariat med fast placering bli inrättat.
Sekretariatet bör ledas av en direktör som utses av ministerrådet för en
bestämd period. Personalen i övrigt bör anstäUas på viss tid genom konlraklsförfärande;
tjänsteförhåUanden m. ra. förutsätts bli utforraade i anslutning till de beslut
och överenskora-melser som kan komma alt träffas på grundval av de förslag sora
nordiska organisationskommittén lagt fram i detta avseende. Arbetsgruppen
betonar all samnordiska tjänstemän inte bör åtnjuta några särskUda privilegier
eller immuniteter.
Arbetsgruppen
har inte ansett sig kunna ta ställning liU sekretariatets placering. Bl. a.
därför har gruppen inle lagt fram detaljerade budgelbe-räkningar för de
administrativa -kostnaderna. Enligt förslaget skall sekretariatet byggas upp
under två år tiU att ha en personal om ungefär tjugo personer. Årskostnaderna
för det då utbyggda sekretariatet har överslagsmässigt beräknats till 3,5 mUj.
danska kr. I denna summa har då medräknats en betydande post för
utredningsarbete och för till-fälligl engagerad sakkunnig personal.
Arbetsgruppen
anser att de nya samarbelsorganen bl. a. bör kunna överta de uppgifter sora NKK
har i dag. Det är dock väsentligt att de kontakter med verksamhetsfältet som NKK
ger också står tiU förfogande för de nya organen. Dessa bör därför kunna
utnyttja redan befintliga organ. Ministerrådet bör dessutom kunna tillsätta
kommittéer och arbetsgrupper med i första hand rådgivande uppgifter. Arbetsgruppen
anser all man härvid bör eftersträva ett flexibelt system och har därför inte
nu lagt frara några preciserade förslag om sådana kommittéer. Den pekar dock
på alt det inom vissa viktigare områden kan finnas behov av kontinuerlig
kontakt.
För
att de nordiska länderna skall kunna möta de krav som etl ul-
Prop.
1971: 54 6
vidgat
samarbete kommer att släUa och kunna tiUgodogöra sig de fördelar samarbetet
ger bör de förbinda sig att i det egna landet sörja för en effektiv
organisation av samarbetsfrågorna.
Arbetsgruppen anser också
att även om det enskilda landet genora att ingå avtalet inte uppger någon del
av sin suveränitet, bör det förbinda sig alt i informationssyfte sararåda med
de andra länderna innan det fattar viktiga beslut på områden som omfattas av
avtalet.
2.3
Samarbetets finansiering
Mot
bakgrund av all de nordiska ländernas anslag till gemensararaa ändamål inom de
av avtalet berörda områdena redan i dag uppgår lUl betydande belopp för
budgetåret 1970/71 har de samlade anslagen i de fem länderna uppskattats tUl
c:a 29 milj. danska kr. och för det därpå följande budgetåret liU drygt 32 mUj.
och kan förväntas öka väsentligt bl. a. tiU följd av all avtalet ingås,
föreslår arbetsgruppen att en ordning raed en geraensam nordisk verksarahetsbudget
införs. Denna verksamhelsbudget avses så långt raöjligl omfatta aUa de
nordiska institutioner, projekt, prograra etc. sora finansieras via
statsbudgeterna. En sådan ordning förutsätter en delvis ny, gemensam budgelbehandling.
Inom ramen för denna, som skuUe koordkieras av del geraensamma sekretariatet,
avses en samlad bedömning och prioritering av de nämnda anslagen kunna ske. De
förslag som koraraer atl föreläggas de nationella parlamenten bör utgå från
det förslag som nordiska ministerrådet lägger frara.
Arbetsgruppen finner det
nödvändigt att ett belopp årligen ställs tiU ministerrådels fria disposition.
Detta belopp bör anvisas redan under år 1972. Det totala anslagsbehovet för
nordiskt kultursamarbete under år 1972 uppskattar arbetsgruppen lUl 42 milj.
danska kr., inbegripet dispositionsbeloppet och kostnaderna för
samarbetsorganen. För åren efter 1972 bör det totala anslagsbehovet tUl
nordiska ändamål, inbegripet storleken av dispositionsbeloppet, prövas efter
hand i anslulning tiU det fortlöpande reviderade generalprogram sora saraarbelsorganen
avses utarbeta.
Vad
rör fördelningen av kostnaderna för samarbetet förutsätter arbetsgruppen att
en enhetlig princip avseende hela del nordiska samarbetet kommer att
genomföras. I särskilda faU bör ministerrådet kunna besluta om annan
fördelning. Ulan all lägga fram förslag framhåller arbetsgruppen atl en
interimistisk kostnadsfördelning för kultursamarbetet måste fastställas för
tiden närmast efter kulturavtalels ikraftträdande.
Arbetsgruppen
har även tagit upp frågan om förhållandet mellan de dispositionsmedel som
föreslås bli stäUda tiU ministerrådets förfogande och nordiska kulturfonden.
Gruppen föreslår att frågan utreds och
Prop. 1971: 54 7
prövas
före utgången av år 1974 på grundval av de erfarenheter sora då vunnits. Redan
nu bör dock övervägas hur utnyttjandet av dessa raedel under raeUantiden kan
samordnas. Arbetsgruppen pekar där på möjligheten att låta det gemensararaa
sekretariatet betjäna även kulturfonden.
2.4
Nordiska rådet
Arbetsgruppen
anser atl det kommer all ha stor betydelse för samarbetet att finna
ändamålsenliga former för medverkan från Nordiska rådets sida men konstaterar
alt frågan på grund av sin genereUa karaktär bör avgöras i samband med all
förhållandel mellan det nordiska ministerrådet och Nordiska rådet allmänt
regleras.
3 Yttranden över rapporten
3.1
Nordiska rådet
Med
anledning av ell av Finlands regering väckt regeringsförslag med anhållan om
rådets yttrande har arbetsgruppens rapport behandlats i Nordiska rådets
kulturutskott med deltagande av undervisnings-och kulturministrarna. På
utskottets förslag antog rådet vid sin 19:e session år 1971 en rekomraendation lill
regeringarna att genoraföra arbetsgruppens förslag raed vissa i
rekommendationen och i utskottets betänkande föreslagna ändringar och tillägg.
I utskottets betänkande
anförs att förslaget innebär en betydande förstärkning av de organisatoriska
förutsättningarna för samarbetet. På vissa punkter föreslås ändringar eUer
tillägg till avtalstexten. Sålunda anser utskottet bl. a. atl del skulle vara
till fördel om vissa frågor inom den kultureUa sektorn löstes som gemensamma
nordiska samarbetsupp-gifter, varför i artikeln om avtalets syfte borde frarahållas
att saraarbele skall äga rum även i form av gemensamraa projekt. Vidare
föreslås, med hänvisning till del arbete som på annat håll pågår för all koordinera
informaiionen om del nordiska samarbetet, att inom avtalets ram endasl
information ora de nordiska ländernas kulturliv tas raed.
Utskottet understryker
betydelsen av all generalplaner för utvecklingen av det nordiska
kultursamarbetet utarbetas snarast, och all tUlräckliga finansieUa resurser
anvisas för genoraförande av saraarbels-planerna. En viktig förutsättning för
samarbetets utbyggnad är också enligt utskottets uppfattning att det föreslagna
nordiska sekretariatet erhåller tillräckliga resurser.
Prop. 1971: 54 8
I
fråga om kostnaderna för samarbetet anser utskottet det vara av vikt att
klarhet om fördelningsprincipen nås innan avtalet föreläggs de nationeUa
parlamenten för godkännande.
Utskottet
fäster också uppmärksamheten vid att Nordiska rådets medverkan i
kultursamarbetet inte berörts i avtalsförslaget. I anslutning tUl nordiska organisationskoramilténs
synpunkter föreslår utskottet att i avtalet inarbetas dels ett aUmänt stadgande
om att rådet raedverkar i samarbetet enligt avtalet, dels en bestämmelse som
ger rådel möjUghet tiU samråd med undervisnings- och kulturministrarna innan
budget och planer för samarbetet fastställs.
3.2
Nordiska kulturkommissionen
NKK
konstaterar att avtalsförslaget förefaller skapa goda förutsättningar för atl
det nordiska kultursamarbetet skall kunna effektiviseras och den nordiska
kulturgemenskapen vidareutvecklas. Det sägs vara tiUfredsstäUande att avtalets
verksamhetsområde beslämts sora kultureUt samarbete i vid bemärkelse, liksom atl
avtalet uttryckligen omfattar nordiskt samarbete i internationella sammanhang.
Vad gäller annan kulturell verksamhet än utbildning och forskning har det
praktisk betydelse att detta område i avtalsförslagel fått en flexibel utforraning
som möjUggör en smidig anpassning efter utvecklingens krav.
NKK fiimer också att
förslaget i sina huvuddrag väl ansluter sig liU synpunkter som NKK i tidigare
sammanhang framfört. Detta gäller bl. a. betydelsen dels av alt samarbetsorganen
på regeringsnivå får en mycket nära anknytning lUl resp. lands policy-skapande
instanser, dels av att samarbetsorganisationen byggs upp på elt sådant sätt att
ett aktivt deltagande av aUa berörda parter säkras. I likhet med arbetsgruppen
finner NKK det vara av stor vikt att planeringen av samarbetet sker i ett
längre tidsperspektiv.
4 De nordiska undervisnings- och kulturministrarna
Förberedande
diskussioner om del framlagda förslaget till avtal och med detta sammanhängande
frågor fördes mellan de nordiska undervisnings- och kulturministrarna vid ett
möte den 12 januari 1971. Vid ett följande möte i anslutning till Nordiska
rådels session i Köpenhamn i febmari 1971 enades man med beaktande av de från
Nordiska rådels sida framförda önskemålen om den slutliga texten.
Prop. 1971: 54 9
Med
anledning av de inom Nordiska rådel förda diskussionerna företogs vid mötet i
Köpenhamn i febmari vissa ändringar och tillägg i avtalstexten. För att tillgodose
önskemålet om att av avtalet skall framgå att samarbetet bör bedrivas även i
form av gemensamma projekt har sålunda elt tillägg gjorts tUl artikel 1.
Artikel 6 rörande bl. a. information om nordiskt samarbete har vidare ändrats
i enUghet raed rådets synpunkter. Vad rör Nordiska rådets raedverkan har,
likaså i enlighet med rådets synpunkter, bestämmelser härom införts i avtalet,
dels ell allmänt stadgande i arlikel 8, dels en bestämmelse i artikel 15 atl
innan förslag för den gemensamraa nordiska verksarahetsbudgeten upprättas skaU
berört organ inom Nordiska rådel beredas tillfälle till överläggningar.
Vid ministrarnas
diskussioner har även vissa frågor med anknytning till avtalet dryftats. Vid
mötet den 12 januari 1971 var man överens om all, såsora arbetsgruppen
föreslagit, raedel borde stäUas tiU rainisterrå-dets fria förfogande från och raed
år 1972. För det första årel borde detta disposilionsbelopp uppgå till 6,5
milj. danska kronor. Vidare enades man ora alt föreslå att i avvaktan på att en
generell princip för fördelning av kostnaderna fastställs, detla
dispositionsbelopp liksom kostnaderna för de nya samarbetsorganen under 1972
skall fördelas på samma sätt som bidragen till nordiska kulturfonden; detta
innebär en fördelning beräknad, med avmndade siffror, enligt förhåUandet
mellan ländernas befoUcningstal och ger följande procenttal: Danmark 23%, Finland
22 %, Island 1 %, Norge 17 % och Sverige 37 %.
Ministrarna har anslutit
sig till arbetsgruppens förslag om att frågan ora nordiska kulturfondens fraratida
stäUning bör utredas och värderas så atl slutlig StäUning kan tas före utgången
av år 1974 på grundval av de erfarenheter som då vunnits.
5 Departenientschefen
På
många områden, bl. a. på kulturområdet, bedrivs nordiskt samarbete sedan länge
och väsentliga resultat har uppnåtts. Formerna för samarbetet har skiftat och
i raånga fall inte varit närmare reglerade.
För att de institutionella
grundvalarna skall förstärkas och en koordinering av samarbetet möjliggöras
föreslår t. f. chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Myrdal i annat
sammanhang att ett nordiskt ministerråd med kompetens för hela det nordiska
fältet inrättas enligt den överenskommelse om ändring av Helsingforsavtalet som
undertecknades den 13 februari i år (prop. 1971: 53).
Med syfte all skapa en
fastare gmnd för det nordiska samarbetet på kulturområdet har på uppdrag av de
nordiska undervisnings- och kulturministrarna en arbetsgrupp utarbetat ell
förslag liU nordiskt kulturavtal.
Prop. 1971: 54 10
Sedan
bl. a. Nordiska rådet yttrat sig över förslagel har ministrarna enats om den
slutliga texten. Avtalet undertecknades av de fem nordiska ländema den 15 mars
1971.
Jag
komraer i det följande att kort presentera avtalet och i anslutning därtiU la
upp vissa frågor.
I avtalet fastslås syftet
vara alt vidareutveckla den nordiska kullur-geraenskapen och atl öka den saralade
effekten av ländernas insatser på kulturområdet i vid bemärkelse, omfattande
såväl utbildning och forskning sora annan kulturell verksamhet. Den aUmänna målsällmngen
inom vart och etl av dessa tre områden anges i avtalet. Del blir en viktig
första uppgift för de nya saraarbelsorganen alt precisera raålen för
saraarbetet de närmaste åren.
Samarbetet
skaU bedrivas genom geraensara planering, samordning, samverkan och
arbetsfördelning. Inom raraen härför koramer givelvis skiftande samarbetsforraer
att tUlämpas. I likhet med arbetsgruppen anser jag atl en prövning av den
lämpligaste formen bör ske för varje nytt projekt sora tas upp.
En
central plats i avtalet upptas av bestäraraelser om samarbetets organisation.
Del nordiska ministerrådet skall vara det beslutsfallande organet inora avtalets
rara. Under rainisterrådet tUlsälls en ärabelsraannakommilté för det
kulturella samarbetet. Ministerrådet och ämbetsmanna-komrailtén skaU biträdas
av ell geraensarat nordiskt sekretariat med fast placering. Beslut ora
placeringen föreligger ännu inle. De årliga kostnaderna för delta sekretariat
har översiktligt uppskattats uppgå lill ca 3,5 milj. danska kronor efler den
första uppbyggnadsperioden.
Vad
gäller ministerrådet bör dess verksamhetsformer i första hand regleras inora
ramen för det reviderade Helsingforsavtalet. Del har förutsatts att del skall
ha en skiftande sararaansättning aUlefler arten av de frågor som behandlas.
Eftersom ministerrådet i första hand är elt beslutsfallande organ komraer de av
kulturavtalet berörda fackminislrar-na även framdeles att samråda i t. ex. policyfrågor,
bl. a. vid undervisnings- och kulturministermöten.
Ärabetsraannakoramillén
skall inför ministerrådet ha del direkta ansvaret för samarbetet. Liksom arbetsgmppen
finner jag det ändamålsenUgt all vissa ärenden av ministerrådet delegeras till
ämbetsmannakommitlén.
Jag
anser det ha den största betydelse all samarbetet bedrivs under medverkan av
alla berörda grupper, bl. a. av de kulturarbetare, företrädare för
folkbildnings- och ungdomsverksamhet, vetenskapsmän och andra som arbetar ute
på verksamhetsfältet. Med hänsyn lill den snabba utvecklingen på kulturområdet
bör kontakterna med dessa grupper få en flexibel utformning.
Minislerrådet
skall varje år till regeringarna avge elt förslag till budget för geraensamraa
nordiska ändamål. Jag anser atl en sådan ord-
Prop. 1971:54 11
ning
kommer atl ge möjlighet tUl en samlad bedömning och prioritering av anslagsbehov
och planer. Della kan väntas få stor betydelse som underlag för en fortsatt
utbyggnad av samarbetet. Jag förutsätter alt bedömningen görs med beaktande av
de nationella prioriteringarna.
Ländernas
anslag liU nordiska ändamål uppgår redan i dag till betydande belopp, under
innevarande budgetår sammanlagt ca 29 milj. danska kronor med en uppskattad
ökning för följande budgetår tiU drygt 32 milj. Bl. a. tUl följd av att avtalet
ingås kan en betydande utvidgning av samarbetet förväntas ske. Arbetsgruppen
har uppskattat det totala anslagsbehovet för nordiskt kultursamarbete under år
1972 till 42 mUj. danska kronor. Det fortsatta anslagsbehovet måste prövas
efter hand mot bakgrund av då föreliggande planer.
Underlag
för atl exakt beräkna de kostnader som utvidgningen av saraarbelet raedför för
Sveriges del fr. o. ra. den 1 januari 1972 föreligger f. n. inle. Jag avser all
ta upp denna fråga i samband med min anraälan om medel på tiUäggsstat för nästa
budgetår.
Redan
nu viU jag dock nämna att jag i likhet med arbetsgrappen finner del
betydelsefullt att medel ställs till rainisterrådets fria förfogande redan för
år 1972. Dessa medel bör för det första året uppgå till 6,5 milj. danska kr.
Beloppet bör kunna användas bl. a. för att utvidga vissa redan pågående projekt
eller igångsätta nya, liksom för utrednings- och försöksverksamhet.
Kostnaderna för gemensamma
nordiska projekt har hittills fördelats mellan ländema efter olika grunder.
Arbetsgruppen har fömtsatt all en enhetlig princip införs som bör gälla i vart
fall nya samarbetsprojekt. Denna fråga berör emellertid det nordiska
samarbetet även utanför kulturområdet och bör avgöras i annat sammanhang. I
avvaktan härpå anser jag i enlighet med undervisnings- och kulturministrarnas
överenskommelse att anslaget till ministerrådets disposition och kostnaderna för
de genom avtalet inrättade samarbelsorganen t. v. bör fördelas på Samma sätt
som anslagen lill nordiska kulturfonden, varav Sverige betalar 37 %.
I
della sammanhang har frågan om nordiska kulturfondens ställning aktualiserats.
Jag ansluter mig till arbetsgruppens bedömning att frågan bör utredas och
prövas så att slulUg stäUning kan las före utgången av år 1974 på grundval av
de erfarenheter sora då vunnits.
Arbetsgmppen har på grund
av frågans generella karaktär inte anselt sig själv kunna ta ställning till
frågan om Nordiska rådels medverkan. Sedan önskemål därom framförts från rådels
sida har undervisnings-och kulturministrarna i den slutliga avtalstexten infört
dels en allmän bestämraelse ora att rådet raedverkar i samarbetet, dels en
bestämmelse av innebörd all berört organ inom rådel bör ges tiUfäUe till
överläggningar innan budget för samarbetet utarbetas. Jag ansluter mig till
den bedöraning som därvid gjordes alt Nordiska rådet, närmast dess kultur-
Prop. 1971: 54 12
utskott,
bör beredas tillfälle tiU sådana överläggningar på ett så tidigt stadium att
de synpunkter som framförs kan beaktas vid utarbetandet av budgetförslagen. I
delta sammanhang viU jag också erinra om att ministerrådet enhgt det reviderade
Helsingforsavtalet varje år skaU avge en berättelse om det nordiska samarbetet tiU
Nordiska rådet. I denna kommer givetvis att redogöras för utvecklingen och
planerna även på kulturområdet.
Sammanfattningsvis
vUl jag anföra att jag betraktar detta avtal som ett betydelsefuUt framsteg som
bör kunna utgöra en ram och en grund för en framtida omfattande utbyggnad av
det nordiska kultursamarbetet. Jag förordar alt avtalet ratificeras av Sverige.
6 Hemställan
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna avtalet den 15 mars 1971 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och
Sverige om kulturellt saraarbete.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1971: 54 13
Bilaga
Avtal
mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om kulturellt samarbete
Danmarks,
Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar, vilka utgår från den nära
kulturgemenskapen i Norden, vilka lägger stor vikt vid det vitt förgrenade och
omfattande samarbete, som äger rum under medverkan av Nordiska rådet och andra
saraarbetsorgan, och
vUka
hänvisar till Samarbetsöverenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge
och Sverige av år 1962, har överenskomrait om följande.
Avtalets
syfte
Artikel
1
Detta
avtal har till syfte
att
stärka och intensifiera kulturellt samarbete i vid bemärkelse mellan
avtalsparterna fÖr alt vidareutveckla den nordiska kulturgemenskapen och öka
den samlade effekten av ländernas insatser i utbildning, forskning och annan kullureU
verksamhet genora gemensam planering, samordning, samverkan och
arbetsfördelning samt
att
skapa praktiska förutsättningar för ett väl fungerande samarbete.
Artikel
2
Avtalet
har även tUl syfte att skapa grundval för en samordnad insats i internationeUt
kulturellt samarbete.
Yerksambetsområde
Artikd
3
Samarbetet
på utbildningsområdet skall inriktas på
a. UtbUdningens mål,
innehåll och medel,
b. utbUdningssystemets
stmktur,
c. pedagogiskt
utvecklingsarbete.
Härvid skall avtalspartema
d. främja
undervisningen i de andra nordiska ländernas språk, kultur
och samhäUsförhåUanden,
e. vidga
möjligheterna för studerande och andra hemmahörande i etl
nordiskt land att utbilda sig och avlägga examen vid de övriga nor
diska ländemas utbUdningsanstalter,
Prop. 1971: 54 14
f. inrätta
gemensara utbildning eller gemensamma utbildningsinstitutio
ner, i synnerhet inom de mest avancerade och specialiserade utbUd
ningslinjerna,
g. åstadkomraa
örasesidigl erkännande av exaraina, delexaraina Och
andra preslationsbeskrivningar,
h.
söka saraordna den offentligt anordnade utbUdning som syftar tUl alt ge
behörighet för viss yrkesutövning, på så sätt att den ger sarama behörighet i aUa
de avtalsslulande staterna,
i.
söka tUlgodose önskemål från medborgare i ett nordiskt land som bor i ett annat
nordiskt land om undervisning på hans modersmål.
Artikel
4
Samarbetet
på forskningsområdet skall inriktas på
a. inforraation om
forskningsverksamhet och forskningsresultat,
b. gemensararaa
forskningsprojekt,
c. gemensararaa
forskningsinstitutioner,
d. metoder och raedel
i forskningspolitiken,
e. forskningens
organisatoriska struktur,
f. samordning
mellan nationeUa forskningsprogram.
Härvid skaU avtalsparterna
g. fräraja
anordnande av symposier, konferenser och möten raeUan
forskare från de nordiska länderna, samt gemensam vetenskaplig
publikalionsverksamhel,
b.
söka uppmuntra forskare och forskningsinstitutioner från två eller flera av de
nordiska länderna lill aktivare samarbetsformer och till gemensamt utnyttjande
av särskilt dyrbar eller myckel specialiserad apparatur.
Artikel
5
Samarbetet
skall omfatta annan kulturell verksamhet i vid bemärkelse och inriktas på
a. raålen
för den allmänna kulturpolitiken, dess innehåll och metoder,
b. kulturlivets
institutionella, organisatoriska och finansiella förhållan-
den.
Härvid skaU avtalsparterna samarbeta ora
c. konstnärligt
och annat kulturellt utbyte meUan två eller flera av de
nordiska länderna,
d. verksamheten
inora arkiv, bibliotek, museer, radio, television och
fUm samt annan kulturell förmedlmgsverksamhet,
e. främjande
av verksamheten inora föreningar och organisationer med
allmänkultureUa syften, däribland också inom ungdoras- och idrotts-
arbete,
f. tiUrättaläggande
av vUlkoren för skapande och utövande verksamhet
inora alla konstarter.
Prop.
1971: 54 15
g. frärajande av konstnärernas och kulturarbetarnas
möjligheter tUl verksarahet i de nordiska länderna.
Artikel 6
Avtalsparterna skall eftersträva gemensamt uppträdande i
internationella sararaanhang inora de områden som della avtal omfattar, samt
samarbeta om
a. att
sprida information om de nordiska ländernas kulturliv, och
b. att uppnå geraensarat eUer samordnat
ställningstagande i internatio
neUt kulturellt samarbete.
Beslut kan
fattas om gemensam representation i samband med dellagande i internationeUt kullureUt
saraarbete.
Artikel 7
Samarbetet skall omfatta informations- och dokuraenlationsverksam-het
inom de oraråden sora orafallas av avtalets artiklar 3, 4, 5 och 6.
Samarbetsorgan och samarbetsformer
Artikel 8
Saraarbetet äger rura genora Nordiska rainisterrådet, som
inrättats enligt Samarbelsöverenskoraraelsen raeUan Danraark, Finland, Island,
Norge och Sverige av år 1962 raed senare ändringar, genora nordiska ministermöten,
genom de organ som upprättas enligt delta avtal, samt direkt genom berörda
myndigheter i de nordiska ländema.
Samarbetet
enligt detta avtal sker under medverkan av Nordiska rådet.
Artikel 9
Ministerrådet fattar de beslut som erfordras för atl
förverkliga avtalets syften.
Artikel 10
Sora ett led i genoraförandet av delta avtal upprättas en ärabelsmanna-koraraillé
och ett sekretariat för nordiskt kulturellt samarbete.
Ministerrådet tiUsälter koraraittéer och arbetsgrupper för
särskilda uppgifter.
Artikd 11
Ämbelsmannakommiltén beslår av en representant för varje
land, utsedd av regeringen.
Prop. 1971: 54 16
Ämbetsmannakommitlén
förbereder ministerrådets arbete och fuUgör de uppgifter som ministerrådet
ålägger kommittén, eUer som den bemyndigas av minislerrådet alt avgöra.
Ministerrådet
faststäUer arbetsordning för ämbetsmannakommitlén.
Artikd
12
Sekretariatet
bistår ministerrådet och ämbelsmannakommiltén. Det kan efter beslut av minislerrådet
bistå andra nordiska samarbetsorgan.
Ministerrådet
utser för en närmare bestämd period en direktör som leder sekretariatets
arbete.
Minislerrådet
faststäUer arbetsordning för sekretariatet samt bestämmelser om direktörens
och personalens tjänsteförhåUanden och anstäUningsviUkor.
Avtalsparterna
träffar överenskommelse om sekretariatels placering.
Ministerrådet
träffar överenskoraraelse med värdlandet om direktörens och de anstäUdas stäUning
i förhåUande tiU värdlandet.
Avtalsparterna
ställer tiU sekretariatets förfogande de resurser sora är nödvändiga för alt
det skall kunna ulföra sina uppgifter.
Artikel
13
För
atl uppnå tiUfredsställande samverkan meUan samarbelsorganen och berörda
myndigheter i de enskUda länderna förpliktar avtalsparterna sig att i det egna
landet sörja för en effektiv organisation av arbetet med de samarbelsfrågor som
omfattas av della avtal.
Artikd
14
Var
avtalspart bör i ministerrådet, vid andra minislerraölen eUer i ära-belsmannakoramittéen
samråda raed övriga avtalsparter innan den fattar beslut av väsentUg betydelse
på områden sora omfattas av detla avtal.
Samarbetets
finansiering
Artikd
15
Ministerrådet
låter utarbeta och beslutar om budgetförslag för de gemensamma institutionerna,
programraen och övriga verksarahetsoraråden, omfattande både befintliga
samarbetsprojekt som av ministerrådet hänförs tiU detta avtal, och nya projekt
som igångsätts raed stöd av avtalet.
Innan
ministerrådet låter utarbeta budgetförslag skall berört organ inora Nordiska
rådet beredas tiUfälle till överläggningar.
Prop.
1971:54 17
Artikel 16
Ministerrådet låter utarbeta och beslutar ora
budgetförslag för sekretariatets och andra saraarbetsorgans verksarahet.
Artikd 17
Ministerrådet avger på grundval av de enligt artiklarna 15
och 16 utarbetade budgetförslagen förslag till regeringarna i de nordiska
länderna om anslag tiU nordiskt kultureUt samarbete.
När medel anvisats, fastställer ministerrådet den slutliga
fördelningen av dessa tiU de ändamål om vUka förslag avgivits.
Artikd 18
Ministerrådet fattar beslut ora fördelningen mellan
avtalsparterna av kostnaderna för samarbetet.
Kostnaderna för det samarbete som igångsatts före detla
avtals ikraftträdande och som av ministerrådet hänförs tUl avtalet, fördelas tUls
vidare enligt träffade avtal, såvida inle annat beslutas.
Artikel 19
Ministerrådet faststäUer riktlinjer för den ekonoraiska
förvaltningen för de områden som närans i artiklarna 15 och 16.
Slutbestämmelser
Artikel 20
Detta avtal skaU ratificeras och ratifikationsinstrumenten
snarast möjligt deponeras i det finska utrikesministeriet.
Avtalet skall vara deponerat i det finska
utrikesministeriet och bestyrkta avskrifter skall av det finska ministeriet tillstäUas
var och en av avtalsparterna.
Avtalet träder i kraft första dagen i den raånad som
infaller närmast efter den dag då samtliga avtalsparters ratifikationsinslruraent
deponerats.
ArUkd 21
önskar någon av avtalsparterna uppsäga avtalet, skall
skriftligt raeddelande härora tiUsläUas den finska regeringen sora omedelbart skaU
underrätta övriga avtalsparter härora och ora dagen då meddelandet mottogs.
Avtalet upphör att gälla vid utgången av det kalenderår då
det upp-sägs av någon av avtalsparterna, såvida uppsägningen mottagits av den
Prop. 1971: 54 18
finska
regeringen senast den 30 juni under ett kalenderår, och i annat faU vid
utgången av nästföljande kalenderår.
Artikel
22
Efter
mottagande av meddelande om uppsägning skaU sararåd äga rura meUan samtUga
avtalsparter ora avveckling av de rättigheter och förpliktelser som
avtalsparterna haft enligt avtalet.
TiU
bekräftelse härav har undertecknade befuUmäktigade orabud undertecknat della
avtal.
Sora
skedde i Helsingfors den 15 raars 1971 i elt exeraplar på danska, finska,
isländska, norska och svenska språken, vilka samtliga texter skall äga samma
vitsord.
Prop. 1971:54 19
Innehåll
Sid.
1.
Inledning 2
2.
Arbetsgruppens rapport 4
2.1
Avtalets syfte 4
2.2
Samarbelsorgan och samarbetsformer 4
2.3
Samarbetets finansiering 6
2.4
Nordiska rådet 7
3. Yttranden
över rapporten 7
3.1
Nordiska rådet 7
3.2
Nordiska kulturkoraraissionen 8
4.
De nordiska undervisnings- och kullurrainislrarna 8
5.
Departeraentschefen 9
6.
Heraställan 12 Bilaga
Avtal
raeUan Danraark, Finland, Island, Norge och Sverige om
kullureUt
samarbete 13
opaginerad Kontrollera mot PDF
TRYCKERIBOLAGET
IVAR HiCGGSTR Ö M AB, STOCKHOLM 1971
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
23 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (23)
23 kopplingar.
- Prop. 1984/85:194 om nordiskt kultursamarbete m.m. s. 2 i texten
- Prop. 1983/84:181 om nordiskt kultursamarbete m.m. s. 2 i texten
- Prop. 1982/83:164 om nordiskt kultursamarbete m.m. s. 2 i texten
- Prop. 1981/82:200 om nordiskt kultursamarbete m.m. s. 2 i texten
- Prop. 1980/81:180 om Nordiska ministerrådets kulturbudget för år 1982 i texten