Kungl. Majrts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden
1972 · 68 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 25 av 68 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1972:142, Kungl. Majrts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden
Dokumentets text
Kungl.
Maj:ts proposition nr 142 år 1972 Prop. 1972:142
Nr 142
Kungl.
Majrts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige, Danmark,
Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden; given Stockholms
slott den 10 november 1972.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag om vars avlåtande lill riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåU
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner
ett multilateralt avtal mellan de nordiska ländema om handräckning i
skatteärenden. Avtalet avses för Sveriges del ersätta de bilaterala
handräckningsavtal som nu gäller i förhållande till Danmark, Finland och Norge.
Mellan Sverige och Island finns f. n. inte något sådant avtal. Det nya avtalet
har ett vidare tillämpningsområde än såväl de gällande avtalen med Danmark,
Finland och Norge som övriga internationella handräckningsavtal som Sverige
träffat. Detta gäller både i fråga om den personkrets som avtalet omfattar och
de skaller och offentliga avgifter för vilka handräckning får ske. Så har
exempelvis i det nya avtalet tillskapats möjlighet alt indriva vissa indirekta
skatter samt socialförsäkringsavgifter.
Avtalet tillämpas på ärenden som inkommer fr. o. m.
den 1 januari året efter det att samtliga avtalsslutande stater meddelat det
svenska utrikesdepartementet att man genomfört de konstitutionella åtgärder som
krävs för att avtalet skall träda i kraft.
1
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 142
Prop. 1972:142
Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 10 november 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST,
ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, BENGTSSON, NORLING, CARLSSON,
FELDT.
Chefen för finansdcpanemcntct, statsrådet Sträng,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
godkännande av avtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om
handräckning i skatteärenden och anför.
Sedan Kungl. Maj:! den 6 oktober 1972 beslutat att
avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i
skatteärenden skulle undertecknas, har det den 9 november 1972 undertecknats
för Sveriges del av chefen för utrikesdepartementet.
Under
en lång följd av år har mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge bedrivits
ett omfattande samarbete i fråga om handräckning i skatteärenden på grundval av
bilaterala handräckningsavtal. För Sveriges del gäller i förhållande till
Danmark elt sådant avtal av den 27 oktober 1953, vilket godkändes av riksdagen
(prop. 1953: 237, BeU 61, rskr 406). Kungörelser angående förfarandet för att
erhålla handräckning enligt avtalet utfärdades den 26 maj 1954 (SFS 1954: 503
och 504). Avtalel ändrades genom tilläggsavtal den 14 september 1961 (prop.
1962; 8, SFS 1962: 164). Del gällande avtalet mellan Sverige och Finland om
handräckning i skatteärenden slöts den 10 mars 1943 och godkändes av riksdagen
(prop. 1943:171, rskr 183). Kungörelser om förfarandet utfärdades den 28 maj
1943 (SFS 1943: 286 och 287). Kungö relserna har sedermera ändrats, se SFS
1950: 113, 1952: 563 och 564 samt 1956: 575. Avtalet har kompletterats genom
noteväxling den 29 december 1950 (SFS 1951: 12). Handräckningsavtalet med Norge
träffades den 17 december 1949. Riksdagen godkände avtalet (prop. 1950; 13,
rskr 19) och kungörelser angående förfarandet utfärdades den 24 november 1950
(SFS 1950: 591 och 592). Kungörelserna ändrades genom SFS 1952: 565 och 566.
Som framgått av redogörelsen är de nu gällande
svenska avtalen med Danmark, Finland och Norge av ganska gammalt datum. Detta
gäl-
Prop.1972:142 3
ler
också de bilaterala avtal som träffats inbördes mellan Danmark, Finland och
Norge. Dessa avtal dalerar sig från mitten aV 1950-lalet. Med hänsyn till
erfarenheterna av tillämpningen av avtalen liksom till utvecklingen av de olika
staternas interna lagstiftning på skatte- och handräckningsområdet har man
sedan ganska lång tid inom samtliga stater varit överens om att avtalen behövde
revideras. Man har vidare varit enig i den nordiska kretsen om atl
avtalsreglering på della område borde tillskapas även med Island. Frågan
upptogs redan år 1967 vid etl möte i Helsingfors mellan represenlanler för de
nordiska ländernas finansdepartement, då man enades om att gemensaml söka
utarbeta etl modellavtal som kunde tjäna som mönster för bilaterala handräckningsavtal
mellan de nordiska staterna. Utkast till etl sådant modellavtal diskuterades
vid ett möte i maj 1970. Diskussionen gav vid handen, atl de sinsemellan
likartade reglerna i existerande handräckningsavtal och den i många avseenden
enhetliga nordiska lagstiftningen på handräckningsområdet motiverade etl försök
att åsiadkomma ell nordiskt multilateralt avtal om handräckning i
skatteärenden. Inledande förhandlingar om etl sådant avtal ägde rum i
Stockholm den 2022 oktober 1970. Förhandlingarna fortsattes i Helsingfors den
3 och 4 februari
1971, varvid
enighet nåddes om etl på svenska språket avfattat förslag
till avtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om hand
räckning i skatteärenden.
Avtalsförslaget remitterades till kammarrätten och
riksskatteverket. I remissvaren framfördes vissa anmärkningar mot förslaget av
i huvudsak formell art. Med anledning härav och då även de övriga nordiska
länderna uttryckte önskemål om vissa ändringar av avtalsförslagets
bestämmelser, ägde fortsatta förhandlingar rum under åren 1971 och
1972. Man
enades därvid om vissa ändringar i avtalsförslaget. Vid
efterföljande skriftväxling nåddes överenskommelse om dansk, finsk,
isländsk resp. norsk avtalstext samt en på svenska språket upprättad
avtalstext för Finland.
Avtalsförslagel har numera godkänts av de nordiska
ländernas regeringar och har som jag tidigare nämnt undertecknats den 9
november 1972. Samtliga texter till avtalet torde få fogas som bilaga lill
statsrådsprotokollet i delta ärende.
Den viktigaste nyheten med det nya avtalet i
förhållande till tidigare intemationella skatteavtal är givetvis att det fått
multilateral form. Överläggningar inom EFTA åren 196469 i syfte att få till
stånd ett multilateralt avtal för undvikande av dubbelbeskattning ledde inle
till avsett resultat bl. a. på grund av svårigheter att åstadkomma en avtalsmekanism
som kunde överbrygga eventuella motsättningar mellan de avtalsslutande staterna
i tolknings- och tillämpningsfrågor. I det nya avtalet har infogats en regel
som torde lösa frågor av denna karaktär. Med hänsyn lill det nära samarbete i
handräckningsfrågor som före-
Prop. 1972:142 4
kommer
mellan de nordiska länderna och den gemensamma grundsyn man har på detta område,
finns det anledning atl antaga atl lolknings-och tiUämpningsfrågor inte kommer
atl vålla alltför stora svårigheter mellan dessa länder. I sakligt hänseende
innehåller det nya avtalet flera nyheter i förhållande såväl lill de gällande
handräckningsavtalen med Danmark, Finland och Norge som lill övriga svenska
handräckningsavtal. I första hand kan nämnas utvidgningen av den krets av
personer mot vilka handräckning kan riktas. Enligt gällande avtal medges handräckning
vanligen endast mot personer som är medborgare eller, i fråga om bl. a. de
finska och norska avtalen, bosatta i den stat som begär handräckningen. Enligt
det nya avtalet har, i likhet med det nuvarande danska avtalet, varken
medborgarskapet eller bosättningen någon betydelse. Det är t. ex. tillräckligt
för indrivning, att den som resterar för skatt har i den stat dit
indrivningsframslällningen riktas egendom, som kan tas i anspråk för att täcka
skattekravet. En annan viktig nyhet i förhållande lill gällande avtal är
omfattningen av de skatter och offentliga avgifter på vilka avtalet skall
tillämpas. I motsats till vad som nu vanligtvis gäller innefattas i det nya
avtalets tillämpningsområde bl. a. indirekt skatt av lyp mervärdeskatt samt
socialförsäkringsavgifter. Även i andra hänseenden finns i det nya avtalet
sakliga skillnader i förhållande till gällande avtalsreglering med såväl
Danmark, Finland och Norge som med andra länder. Jag avser emellertid att
behandla dessa skillnader i samband med redovisningen av de bestämmelser till
vilka de hör och då även ta upp elt par anmärkningar som framställts av
riksskatteverket i samband med remissförfarandet.
Angående del huvudsakliga innehållet i avtalet får
jag anföra följande.
Enligt art. 1 åtar sig avtalsslutande stat att
lämna handräckning, förutom i den form som sedvanligcn förekommer i
handräckningsavtal, nämligen delgivning av handlingar, utredning och utbyte av
upplysningar i skatteärenden samt indrivning av skatt, även genom alt tillhandahålla
vissa blanketter och medverka till uppbörd av annan avtals-slutande stats
skatt. Sistnämnda åtagande kan, som jag senare skall återkomma till, bli
aktuellt bl. a. i fråga om skatt som skall erläggas av s. k. gränsgångare, dvs.
person som bor nära riksgränsen i ett land och som har sitt dagliga arbete
förlagt lill grannlandet och som regelmässigt återvänder till bostaden efter
arbetets slut.
I arl. 2 anges vilka skatter och avgifter som
avtalel gäller. Genom del nya avtalet har som jag lidigare nämnt skapats
möjligheter att få handräckning i ärenden rörande skatter och avgifter på vilka
gällande avtal iivte kan tillämpas. Detta gäller framför allt vid en jämförelse
med avtalen med Danmark och Norge, vilka avser endast de skatter som omfattas
av bestämmelserna i resp. dubbelbeskattningsavtal med dessa stater, dvs.
skatter på inkomst, förmögenhet, arv och kvar-
Prop. 1972:142 i,; 4 5
låtenskap.
Del nya avtalet gäller förutom sådana skaller även gåvoskatt, saml, i den
omfaitning som anges i särskild överenskommelse enligt art. 20,
motorfordonsskatt, mervärdeskatt eller annan allmän omsättningsskatt,
socialförsäkringsavgifter och andra offentliga avgifter. Avsiklen är alt i
sådan överenskommelse för varje land ta in beteckningarna på de skatter och avgifter
på vilka avtalel skall tillämpas. Överenskommelsen skall ses över kontinuerligt
med hänsyn bl. a. till de ändrade beteckningar som skatterna eller avgiftema
kan få genom ändrad lagstiftning och till eventuella önskemål om all få avtalet
till-lämpligt på nya skatter eller avgifter, överenskommelsen avses för Sveriges
del komma alt innehålla den årliga bilskatten, mervärdeskatten samt
socialförsäkringsavgifter såsom exempelvis avgifter enligt lagen (1962: 398) om
allmän försäkring och folkpensionsavgiften. Vidare kommer all ingå den allmänna
arbetsgivaravgiften och den överlastavgift som beslutades av riksdagen i
våras. Beträffande den sistnänmda avgiften framhöll föredragande
departementschefen vikten av att systemet med överlastavgift fick effekt även
beträffande utländska särskilt nordiska fordon (prop. 1972: 81 s. 74).
Ikraftträdandet av lagen (1972: 435) om överlaslavgifl skulle därför anslå i
awaktan på det nordiska handräckningsavlalet.
Art. 3 försia stycket, första meningen, har
utformats efter mönster av motsvarande bestämmelse i det svensk-danska
handräckningsavtalet och innebär, som jag tidigare berört, atl i förhållandet
mellan exempelvis Sverige och Finland resp. Norge möjlighetema att få handräckning
utvidgas lill personer på vilka nuvarande bilaterala avtal inte kan tillämpas.
Del blir sålunda möjligt att i fortsättningen indriva svenska skaller i t. ex.
Norge om egendom som kan tas i anspråk för skatt finns där. Detla är fallet
även om den skattskyldige är utom-nordisk medborgare som aldrig varit bosatt i
Sverige eller i Norge. Som jterligare exempel kan nämnas, att del nya avtalet
medger indrivning av svensk skatt i Finland resp. Norge beträffande skattekrav
som åvilar finsk resp. norsk medborgare som inle är eller har varit bosalt i
Sverige.
Riksskatteverket har ansett, alt möjlighelerna lill
handräckning för alt la ut skaller och avgifter bör begränsas i enlighet med
vad som nu gäller enligt avtalen med Finland och Norge, om bestämmelsen i det
nya avtalel kan anses strida mot internationell praxis på
handräcknings-området. I denna fråga vill jag framhålla, att någon
intemationell praxis knappast kan sägas ha utvecklats i detla avseende. För
Sveriges del finns, som riksskatteverket också påpekat, etl tidigare exempel i
handräckningsavlalet med Danmark. Vid förhandlingarna mellan de nordiska
länderna har man strävat efler all i avtalet uppnå överensstämmelse med de
regler som gäller för indrivning av egna skatter i det egna landet. För
indrivning av svenska skatter i Sverige existerar som
ti
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 142
Prop. 1972:142 6
bekant
inte några krav på att den skattskyldige skall vara medborgare eller bosatt här
i landet. Med hänsyn härtill förordar jag att bestämmelsen får den föreslagna
lydelsen.
Andra meningen av art. 3 försia stycket har samband
med avtalets multilaterala karaktär och avser att klargöra atl handräckning
behöver medges endast i sådant ärende angående skatt eller avgift som omfattas
av dubbelbeskattningsavtal med den stat som begär handräckningen. Sverige
behöver exempelvis ej medge handräckning för indrivning av isländsk skatt som
väl omfattas av det dansk-isländska dubbelbeskattningsavtalet men inte av det
svensk-isländska.
I art. 3 andra stycket föreskrivs skyldighet för
avtalsslutande stat att medge handräckning inle endast i fråga om krav som
riktar sig mol skattskyldig utan även mot den som är skyldig iimehålla skatt
vid utbetalning av lön o. dyl. och mot annan som är ansvarig för skatt. Genom
denna regel har man tillgodosett elt gammalt önskemål från svenska och norska
myndigheters sida att inom ramen för handräcknings-avtal få möjlighet atl hos
arbetsgivare indriva skatt som deime innehållit för arbetstagares räkning men
underlåtit att redovisa.
I art. 4 anges vem som är behörig myndighet enligt
avtalet. För Sveriges del handhar normalt riksskatteverket tillämpningen av de
gällande nordiska handräckningsavtalen. Detta bör bli fallet också i fråga om
det nya avtalel. Sådant bemyndigande torde därför böra lämnas riksskatteverket
i samband med att avtalet träder i kraft.
Art. 58 innehåUer i huvudsak
handläggningsföreskrifter som i sak har sina motsvarigheter i gällande
handräckningsavtal.
Bestänunelserna om delgivning i art. 9 och 10
överensstämmer i sak med de regler som vanligen återfinns i våra
handräckningsavtal.
Art. 11 och 12 innehåller regler om utbyte av
upplysningar i skatteärenden. Art. 11 behandlar utbyte av upplysningar i
enskilda fall och förutsätter en särskild begäran från avtalsslutande stat.
Dess sakliga innehåll överensstämmer i princip med motsvarande bestämmelse i
del svensk-danska avtalet.
Regler om årligt utbyte av tillgängliga uppgifter i
skatteärenden ulan särskild framställning finns i gällande svensk-danska och
svensk-norska handräckningsavtal men saknas i det svensk-finska avtalet. Genom
art. 12 i det nya avtalet skapas ett sådant utbyte också med Finland, vilket
enligt min uppfattning är särskilt tillfredsställande med hänsyn bl. a. till
det omfattande utbytet av arbetskraft mellan Sverige och Finland. Omfattningen
av de upplysningar som skall lämnas enligt art. 12 är något vidare än enligt
avtalen med Danmark och Norge. Som exempel kan nämnas att upplysningar om
utbetald royalty och vissa försäkringsersättningar inle omfattas av dessa
avtal. Den allmänna förutsättningen om skyldighet att överlämna endast
tillgängliga uppgifter kvarstår dock. I detta sammanhang kan nämnas att det
numera är möjligt att få upp-
Prop. 1972:142 7
lysningar
från Danmark om bl. a. bankräntor och banktillgodohavanden i dansk bank. Sådana
upplysningar var dansk bank tidigare skyldig att lämna endast om vederbörande
person var eller kunde antas vara skattskyldig i Danmark.
De regler om indrivning av skatt som intagits i
art. 1317 i det nya avtalel överensslämmer i huvudsak med de bestämmelser som
återfinns i gällande avtal med Danmark, Finland och Norge. Det bör emellertid
påpekas, att i art. 13 försia stycket uttryckligen har angetts att den indrivningsordning
och de preskriptionsregler som gäller i den stal där verkställighet skall ske
är normgivande för indrivning av den utländska skatten. Denna regel är ett
uttryck för den allmänna princip som man vid förhandlingarna om avtalel var
ense om, nämligen all lagstiftningen i den stat där verkställigheten sker
skall vara bestämmande för handläggningen av indrivningsärendel.
På en punkt föreligger en väsenilig olikhet mellan
det nya avtalets bestämmelser och gällande svenska avtal med övriga nordiska
länder. Enligt gällande avtal medges i regel inle handräckning för indrivning
av skatt, om indrivningen skulle medföra dubbelbeskattning i förhållandet
mellan staterna i fråga. Någon sådan föreskrift finns inte i del nya avtalet.
Riksskatteverket har i sitt remissvar framhållit, att man anser ett sådant krav
böra upprätthållas också i det nya avtalet och alt en bestämmelse härom bör
tas in som ett tredje stycke i art. 13.
Vid förhandlingarna rådde enighet om atl
dubbelbeskattning inte borde utgöra hinder för indrivning av skatt. Man ansåg,
atl dubbelbeskattning i förekommande fall skulle undanröjas enligt
bestämmelserna i de existerande avtalen för undvikande av dubbelbeskattning och
inte påverka möjlighelerna alt indriva i laga ordning debilerad skatt. Jag
delar denna uppfattning och tillstyrker atl art. 13 godkänns i föreslagen
utformning.
Art. 16 saknar visserligen formellt motsvarighet i
gällande avtal men den anmälningsskyldighet som där föreskrivs torde dock ändå
ha iakttagits vid handläggningen enligt dessa avtal.
Art. 18 innehåller bestänunelser om sekretesskydd
medan arl. 19 reglerar ansvaret för kostnadema för handräckningsförfarandet. I
dessa avseenden gäller i slort sett samma principer enligt det nya avtalet som
enligt existerande bilaterala a'vtal.
Enligt art. 20 första stycket kan avtalet
kompletteras med överenskommelse mellan behöriga myndigheter om
detaljföreskrifter. Som jag tidigare nämnt kan dessa avse bl. a. vilka skatter
och avgifter som inom den ram som anges i art. 2 skall omfattas av
avtalsbeslämmelsema. De kan även innehålla regler om uppbörd av skatt. Detta
gäller som jag berört vid redogörelsen för art. 1 särskilt i fråga om de s. k.
gränsgångarna. Dubbelbeskattningsavtalen föreskriver regelmässigt, all
arbetsinkomst skall beskattas i den stat där arbetet utförts. Enligt de svenska
avtalen
Prop. 1972:142 8
med
Finland och Norge gäller dock bl. a. beträffande gränsgångama att arbetsinkomst
beskattas endast i inkomstlagarens hemvislstat. I sådant fall kunde det vara
praktiskt om arbetsgivaren ålades alt verkställa avdrag för preliminär skatt
för hemvislstatens räkning. För etl sådant förfarande krävs dock särskilda
regler, vilka lämpligen kunde ingå i en överenskonmielse enligt art. 20.
Överenskommelsen kan omfatta även de särsldlda belopp som utgår i samband med
beskatming och indrivning. Avgift som utgår vid försummelse av uppgifts- eller
redovisningsskyldighet i fråga om skatt eller offentlig avgift avses sålimda
komma att las med i överenskommelsen, varigenom avtalets bestämmelser för
Sveriges del kommer att omfatta även förseningsavgift samt skatte- och
avgiftstillägg.
I art. 20 andra och tredje styckena fiims regler om
hur tolknings- och tillämpningsfrågor skall lösas. Bestämmelserna är betingade
av avtalets multilaterala karaktär och innebär, alt de stater som närmast
berörs av del aktuella problemet skall söka lösa frågan genom gemensamma överläggningar.
Lyckas detla skall man underrätta övriga stater om irmehål-let i den
överenskommelse som träffats. Lyckas man ej träffa överenskommelse eller
godkänner någon av de övriga staterna inte den träffade överenskommelsen, står
det varje stat fritt att begära, att överläggningar i frågan skall äga mm
mellan samtliga stater. Som framgår av art. 20 tredje stycket föreligger
obligatorisk skyldighet för avlalsslutande stat atl delta i sådana
överläggningar.
Enligt arl. 21 gäller avtalet i territoriellt
hänseende inte för vissa lill Danmark och Norge knutna områden.
Avtalet träder enligt art. 22 i kraft med ingången
av det kalenderår som följer på det år då samtliga stater meddelat det svenska
utrikesdepartementet att man genomfört de konstitutionella åtgärder som krävs
för avtalets ikraftträdande. A'vtalets bestämmelser skall tillämpas på ärenden
som kommit in efter denna tidpunkt. Det nya avtalet ersätter sex bilaterala
avtal mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge.
Art. 23 ger föreskrifter om upphörande av gällande
bilaterala hand-räckningsa'vtal.
Art.
24 innehåller uppsägningsbestämmelser.
Sammanfattningsvis får jag anföra följande.
Gällande svenska avtal med Danmark, Finland och Norge om handräckning i
skatteärenden daterar sig från 1940- och 1950-talen. Mellan Sverige och Island
finns inte något sådant avtal. En modernisering av de gällande avtalen både
formellt och materieUt har länge varit etl önskemål. Vidare har det ansetts
som en brist att dubbelbeskattningsavtalet med Island, som ingicks år 1964,
inte kompletterats med ett handräckningsavlal. Med del nu föreslagna avtalet
kommer båda dessa önskemål att realiseras, något som måste hälsas med
tillfredsställelse. Genom den multilaterala for-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1972:142 . 9
men
når man dessutom fördelen att i etl enda dokument få enhetliga regler för
handläggningen av inter-nordiska handräckningsfrågor, vilkel medför
obestridliga vinster på det praktiska planet i form av förenklad
administration. Tidigare försök alt skapa multilaterala skaltea'vtal, t. ex.
inom EFTA, har strandat på de svårigheter av både materiell och formell nalur
som är förbundna med denna avtalsform. Även om dessa svårigheter givelvis är
mindre inom en så relativt homogen grupp som den nordiska än inom EFTA, måste
dock tillskapandet av avtalet betraktas som ett utmärkt exempel på praktiskt
nordiskt samarbele. I materiellt hänseende sker genom det nya avtalet en
väsentlig utvidgning av bl. a. möjligheterna atl driva in skatter och avgifter
samt utbyta upplysningar i skatteärenden. Härigenom tas elt viktigt steg mot
etl fullständigt undanröjande av det hinder för sådana åtgärder som gränserna
mellan de nordiska ländema ulgör.
Under åberopande av det anförda hemsläller jag alt
Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
alt godkänna avtalet mellan Sverige, Danmark,
Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj;t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur
protokollet: BrUta Gyllensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
BUaga
Aftale
mellem Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige om bistand i skattesager
Regeringerne i Danmark, Finland, Island, Norge og
Sverige er, foranlediget af 0nskel om at indgå en aftale om bisland i
skattesager, blevet enige om f0lgende be-stemmelser:
Suomen, Islannin, Norjan, Ruotsin ja Tanskan välinen sopimus
virka-avusta vero-asioissa
Suomen, Islannin, Norjan, Ruotsin ja Tanskan
hallitukset oval, haluten teh-dä veroasioissa annetlavaa virka-apua koskevan
sopimuksen, sopineet seuraa-vista määräyksistä;
Avtal
mellan Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige om handräckning i skatteärenden
Regeringarna i Finland, Danmark, Island, Norge och
Sverige har, föranledda av önskan att ingå ett avtal om handräckning i
skatteärenden, överenskommit om följande bestämmelser;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Almiiidelige
bestemmelser Artikel 1
De konlraherende stater forpligter sig til al yde
hin-anden bistand i skattesager på den nedenfor angivne made.
Bistand if0lge denne aftale omfatter:
a)
forkyndelse af doku-menter,
b)
oplysning i skattesager, såsom
tilvejebringelse af selvangivelser eller andre meddelelser og udveksling af
oplysninger uden sa3rlig be-gsring eller efter anmod-ning i det enkelte
tilfaelde,
c)
fremskaffelse af selv-angivelsesblanketter
og andre skatteblanketter, samt
d) opkraevning og inddri-
velse af skat.
Artikel
2
Som skat anses i denne aftale:
a)
skat, på hvilken aftale mellem
de konlraherende stater til undgåelse af dob-beltbeskatning for så vidt angår
skatter på indkomst,, formue, arv eller efterla-denskaber i 0vrigt finder
an-vendelse;
b)
gaveafgifter;
Yleisiä
määräyksiä
1 artikla
Sopimusvalliot sitouluvat antamaan toisilleen
virka-apua veroasioissa jäljempäna mainitulla lavalla.
Tämän sopimuksen mu-kainen virka-apu voi kos-kea:
a)
asiakirjain tiedoksian-loa,
b)
selvitystä
veroasioissa, kuten veroilmoitusten tai muiden ilmoilusten hankki-mista ja
tielojen vaihtamista ilman erityistä pyynlöä tai yksittäistapauksessa tehdys-lä
esityksestä,
c) veroilmoitus- ja muiden
verolomakkeiden saatavana
pilämistä, sekä
d) veron kantoa ja perin-
tää.
2 artikla
Verolla tarkoitelaan tässä sopimuksessa:
a)
veroa, johon
sovelle-taan sopimusvaltioiden vä-listä, tulo-, omaisuus-, perin-lö- tai
jäämistöveroa koskevan kaksinkertaisen veroluk-sen välttämiseksi tehlyä
sopimusta;
b)
lahjaveroa;
Allmänna
bestämmelser Artikel 1
De avtalsslulande staterna förbinder sig att lämna
varandra handräckning i skatteärenden på sätt nedan anges.
Handräckning enligt detta avtal kan avse;
a)
delgivning av handlingar,
b)
utredning i skatteärenden,
såsom införskaffande av deklarationer eller andra uppgifter och utbyte av upplysningar
utan särskild begäran eller efler framställning i del enskilda fallet,
c) tillhandahållande av
deklarationsblanketter och
andra skatteblanketter, samt
d) uppbörd och indriv
ning av skatt.
Artikel
2
Med skatt avses i detta avtal:
a)
skatt, på vilken avtal mellan
de avtalsslutande staterna för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter på inkomst, förmögenhet, arv eller kvarlå-lenskap äger tillämpning;
b)
gåvoskatt;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Samningur
milli Islands, Dan-merkur, Finnlands, Noregs og Svipjödar um adstoö i
skatta-mälum
Rikissljörnir Islands,
Danmerkur,
Finnlands, Noregs og Svit)jöSar, sem öska aÖ gera meö sér samning um aÖsloS i
skatlamålum, hafa orSiS sammåla um ef-tirfarandi äkvaeöi:
Avtale
mellom Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige om bistand i skattesaker
Regjeringene i Norge, Danmark, Finland, Island og
Sverige som 0nsker å inngå en avtale om bisland i skallesaker, er blitt enige
om f0lgende bestemmelser;
Avtal mellan Sverige, Danmark,
Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden
Regeringarna i Sverige, Danmark, Finland, Island
och Norge har, föranledda av önskan att ingå ett avtal om handräckning i skatteärenden,
överenskommit om följande bestänunelser:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Almenn
dkvcedi
1. gr.
AÖildarrikin skuldbinda sig til a8 veita hvert öÖra
aöstoö I skatlamålum å baim halt, sem greinu: hér å eftur.
ASstoS samkvsemt sam-ningi J)essum tekur til:
a) birtingar
skjala,
b)
rannsokna i skatlamålum, svo
sem öflunar framlala eSa annarra upp-lysinga og skipla ä upp-lysingum baeSi än
sérstakrar beiöni og samkvaemt beiSni hverju sinni,
c)
afhendingar framtals-eyöublaöa
og annarra skatta-eyöublaöa, svo og
d) irmheimlu
skatta.
2. gr.
Meö skatti er i samningi Jjessum ått vi5:
a) skatt, sem samningur milli aÖildarrikjaima til
J)ess a6 komast hjä tvisköltun tekna, eigna, arfs eÖa eftir-låtiima eigna tekur
til;
Alminnelige
bestemmelser
Arlikkel
1
De konlraherende stater forplikter seg til å yle
hver-andra bistand i skattesaker på den mate som er angitt nedenfor.
Bisland etter denne avtale omfatter:
a)
forkynnelse av doku-menler,
b)
opplysninger i skattesaker, så
som fremskaffing av selvangivelser eller andre oppgaver og utveksling av
opplysninger uten saerskilt begjaering eller etter anmod-ning i det enkelte
tilfelle,
c)
fremskaffing av
selv-angivelsesblankelter og andre skatteblanketter, samt
d) oppkreving og inndriv-
ing av skatt.
Arlikkel
2
Som skatt anses i denne avtale:
a) skatt som går inn under avtalene mellom de konlraherende
stater til tmn-gåelse av dobbeltbeskatning for så vidt angår skatt på inntekt,
formue, arv eller etterlatenskaper.
AUmänna
bestämmelser Artikel 1
De avlalsslutande staterna förbuider sig att lämna
varandra handräckning i skatteärenden på sätt nedan anges.
Handräckning enligt detta avtal kan avse:
a)
delgivning av handlingar,
b)
utredning i skatteärenden,
såsom införskaffande av deklarationer eller andra uppgifter och utbyte av upplysningar
utan särskild begäran eller efter framställning i det enskilda fallet,
c)
tillhandahållande av
deklarationsblanketter och andra skatteblanketter, samt
d) uppbörd och indriv
ning av skatt.
Artikel
2
Med skatt avses i detta avtal:
a) skatt, på vilken avtal mellan de avtalsslutande
staterna för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst,
förmögenhet, arv eller kvar-lålenskap äger tillämpning;
opaginerad Kontrollera mot PDF
b) gjafaskatt;
b)
avgift på gaver.
b)
gåvoskatt;
opaginerad Kontrollera mot PDF
c) motorafgifter, i det
omfång som angives i en i
henhold til artikel 20 tmffen
aftale;
d) mervaerdiafgift og an
den almindelig omsajtnings-
afgift, i det omfång som
angives i en i henhold til
artikel 20 Iraffen aftale;
e) socialforsikringsbidrag
og andre bidrag til del of
fentlige, i del omfång som
angives i en i henhold til
artikel 20 truffen aftale.
Med skat ligestilles for-skud på sådan skat og
af-gift, som omfalles af denne artikels f0rste stykke.
Artikel
3
En konlraherende stat er pUglig at yde bistand i
henhold til art. 1 i alle de skattesager og med hensyn til alle de
skattekrav, som er opstået i en anden konlraherende stat i overensstem-melse
med dennes lovgiv-ning vedr0rende de skatter, afgifter og bidrag som om-faltes
af artikel 2. I säger vedr0rende skatter, som om-fattes af artikel 2 a) foreligger en sådan pligt dog kun, såfremt skatten omfalles af en aftale til undgåelse af
dobbeltbeskatning med den konlraherende stat, som be-gajrer bistånden.
Bistanden kan omfalte foranstaltninger ikke blöt
över for skattepligtige men tillige över for arbejdsgivere og andre, som har
vseret pligtige at tilbageholde skat ved udbetaling af l0n eller anden ydelse,
og över for andre, som if0lge lovgiv-ningen i den stat, som be-gasrer
bistanden, er ansva-lige for skat.
c) moottoriajoneuvove-
roa, siinä laajuudessa, kuin
määrätään 20 artiklan mu-
kaisessa sopimuksessa;
d) lisäarvonveroa ja muu-
la yleisiä liikevaihtoveroa,
siinä laajuudessa, kuin mää
rätään 20 artiklan mukai-
sessa sopimuksessa;
e) sosiaalivakuutus- ja
muila julkisia maksuja, sii
nä laajuudessa, kuin mää
rätään 20 artiklan mukai-
sessa sopimuksessa.
Veroon rinnasletaan 1 kappaleessa tarkoitetun veron
ja maksun ennakko.
3 artikla
Sopimusvaltio on velvol-linen antamaan 1 artiklan
mukaista virka-apua kaikissa niissä veroasioissa ja kaik-kiin niihin
verovaaleisiin nähden, jotka oval syntyneet toisessa sopimusvalliossa sen
lainsäädännön mukaan ja jotka koskevat 2 artiklassa tarkoitettuja veroja ja maksuja.
Sopimuksen 2 artiklan a) kohdassa tarkoitettua veroa koskevissa asioissa
täl-lainen velvollisuus on kuitenkin vain, jos vero kuuluu virka-apua pyytävän
valtion kanssa kaksinkertaisen vero-tuksen välttämiseksi tehdyn sopimuksen
piiriin.
Virka-apu voi koskea sekä toimenpideltä,
joka koh-distuu verovelvolliseen, etta toimenpideltä, jonka koh-leena on
työnantaja tai muu henkilö, joka maksaessaan palkkaa tai muuta etuutla on ollut
velvollinen pidältä-mään siitä veroa, ja muu henkilö, joka virka-apua pyytävän
valtion lainsäädännön mukaan on vastuussa verosta.
c) motorfordonsskatt, i
den omfattning som anges i
överenskommelse enligt arti
kel 20;
d) mervärdeskall och an
nan allmän omsättnings
skatt, i den omfattning som
anges i överenskommelse
enligt artikel 20;
e) socialförsäkringsavgif
ter och andra offentliga av
gifter, i den omfattning som
anges i överenskommelse
enligt artikel 20.
Med skatt likställes förskott på sådan skall och
avgift som avses i försia stycket.
Artikel
3
Avtalsslutande stat är skyldig lämna handräckning
enligt artikel 1 i alla de skatteärenden och i fråga om alla de
skalteanspråk, som uppkommit i annan avlalsslutande stat i enlighet med dess
lagstiftning belräffande de skatter och avgifter som omfattas av artikel 2. I
ärenden rörande skatt som avses i artikel 2 a) föreligger dock sådan skyldighet endast om skatten omfattas av avtal för undvikande av dubbelbeskattning med
den avlalsslutande stat som begär handräckningen.
Handräckning får avse åtgärd icke blott mot skattskyldig
utan även mot arbetsgivare och annan, som har varit skyldig att innehålla
skatt vid utbetahiing av lön eller annan förmån, och mot annan som enligt
lagstiftningen i den stat som begär handräckningen är ansvarig för skatt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
c) skatt af vélknunum
ökutaekjum, aö Ijvi leyti,
sem greinir i samkomulagi
samkvsemt 20. gr;
d) virÖisaukaskatt og ann
an almennan söluskatt, aÖ
t)vi leyti, sem greinir i sam
komulagi samkvsemt 20. gr;
e) almannatryggingagjöld
og önnur opinber gjöld, at5
\>vi leyti, sem greinir i sam
komulagi samkvaemt 20. gr.
Meö skatti er jafnframt ått viÖ fyrirframgreiÖslu
t)eirra skatta og gjalda, sem fyrri målsgrein J)essarar greinar tekur til.
3.
gr.
AÖildarriki er skyll aÖ veita aÖsloÖ samkvaemt 1.
gr. 1 öllum J)eim skatlamålum og viS allar xi skattakröfur, sem fram hafa
komiö i öÖm aÖildarriki i samraemi viÖ löggjöf l)ess, og varöa J)ä skatta og
gjöld, sem 2. gr. tekur til. I skatlamålum, sem 2. gr. a) tekur til, er t)essi
skylda t)6 p\i aSeins fyrir hendi, aS skatt-urinn falli undir samning til aö
komast hjå tvisköltun viÖ J)aÖ aÖildarriki, sem aöstoöar öskar.
AÖstoÖ getur ekki aÖeins lekiö til aögeröa gegn
l)eim, sem skatt skuldar, heldur eiimig gegn vinnu-veitanda og öÖmm, sem skylt
var aÖ halda eftu- fé til greiöslu skatta viÖ ut-borgun launa eÖa annarrar J)6knunar,
svo og gegn öör-um eim, sem äbyrgö bera å skÖltum samkvaemt löggjöf t>ess
rikis, er aöstoöar öskar.
c) motorvognavgift i den
ulstrekning det f0lger av
avtale i henhold til artikkel
20,
d) merverdiavgift og an-
nen alminnelig omsetnings-
avgtft i den utstrekning det
f01 ger av avtale i henhold
til artikkel 20,
e) avgifter til folketryg-
den og andre offentlige av
gifter i den utstrekning det
f0lger av avtale i henhold til
artikkel 20.
Med skatt likesliUes for-skudd på skatt og avgift
som går inn under f0rste ledd i denne artikkel.
Artikkel
3
En konlraherende stat er etter artikkel 1 pliktig
til å yle bistand i alle skaltesaker o g skattekrav som er opp-ståll etter
lovgivningen i en konlraherende stat når det gjelder skatter og avgifter som går
iim under artikkel 2. I saker om skatt etter artikkel 2 a foreligger det dog bare en slik plikt når skatten går inn under en avtale til unngåelse av
dobbeltbeskatning med den konlraherende stat som begjaerer bistand.
Bistanden kan omfalte til-tak ikke bare överfor
skatt-ytere, men også överfor ar-beidsgivere og andre som har halt plikt til å
holde til-bake skatt ved ulbetaling av l0im eller annen ytelse og överfor andre
som etter lovgivningen i den stat som har begjaert bistand, er an-svarlig for
skatt.
c) motorfordonsskatt, i
den omfattning som anges i
överenskommelse enligt ar
tikel 20;
d) mervärdeskatt och an
nan allmän omsättnings
skatt, i den omfaitning som
anges i överenskommelse
enligt artikel 20;
e) socialförsäkringsavgif
ter och andra offentliga av
gifter, i den omfaitning som
anges i överenskommelse
enligt artikel 20.
Med skatt likställes förskott på sådan skatt och
avgift som avses i första stycket.
Artikel
3
Avtalsslutande stat är skyldig lämna handräckning
enligt artikel 1 i alla de skatteärenden och i fråga om alla de skalteanspråk,
som uppkommit i annan avtalsslutande stat i eidighet med dess lagstiftning
beträffande de skatter och avgifter som omfattas av artikel 2. I ärenden
rörande skatt som avses i artikel 2 a) föreligger dock sådan skyldighet endast
om skatten omfattas av avtal för imdvikande av dubbelbeskattning med den
avtalsslutande stat som begär handräckningen.
Handräckning får avse åtgärd icke blott mot skattskyldig
utan även mot arbetsgivare och annan, som har varit skyldig alt iimehålla
skatt -vid utbetalning av lön eller annan förmån, och mot annan som enligt
lagstiftningen i den stat som begär handräckningen är ansvarig för skatt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
t2 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 142
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel 4
Anmodning om bistand og skriftveksling mellem de
konlraherende stater i henhold til denne aftale ivaerk-saettes af den
kompetente myndighed i disse stater.
Ved "den kompetente myndighed" forstås
for Danmarks vedkom-mende; Finansministeriet,
skattedepartementel,
for Finlands vedkommen-de; Finansministeriet og
skatteslyrelsen,
for Islands vedkommen-de; Finansministeriet
(fjår-mälaråÖuneytiÖ),
for Norges vedkommen-de: Finans- og
tolldeparte-mentel og
for Sveriges vedkommen-de; Finansdepartementet,
eller sådan myndighed i enhver af disse stater, der
er bemyndiget til på ovennaevn-te myndigheders vegne at behandle sp0rgsmål, der
omfalles af denne aftale.
Artikel
5
Anmodninger og andre dokumenler i säger vedr0-rende
bisland skal vaere af-fattede på dansk, norsk eller svensk eller vaere bilagt
en overssettelse til et af disse sprog. For säger vedr0ren-de forkyndelse
gaelder delte dog alene anmodningen om forkyndelse.
I anmodninger om bisland skal angives den
myndighed, som primxrt har begaeret bistanden, samt navn, erhverv eller titel,
adresse, f0dsels-data og hjemstedskommune, saml, om muligt, arbejds-plads og
opholdssted ved-
4 artikla
Tämän sopimuksen mu-kaisen, virka-apua koskevan
esilyksen tekemisestä ja 'sopimusvaltioiden välisestä kirjeenvaihdosla
huolehlivat näiden valtioiden asian-omaisel viranomaiset.
Sanonnalla "asianomai-nen viranomainen" tarkoitelaan Suomen
osalta: valtio-varainminisleriötä ja vero-hallitusta, Islannin osalla;
valtiovarainministeriötä (fjärmälaräöuneytiÖ), Norjan osalta: valtiovarain- ja
tullidepartemenltiä (finans-og tolldepartementet), Ruotsin osalta:
valtiovarainde-partementtiä (finansdepartementet) ja Tanskan osalta:
valtiovarainministeriön vero-departemenltiä (finansministeriet,
skattedepartementel),
tai sellaisla kunkin valtion viranomaista, jolle
on annettu tehtäväksi edellä mainittujen viranomaisten sijasla hoitaa tämän
sopimuksen piiriin kuuluvia ky-symyksiä.
5 artikla
Esitysten ja muiden virka-apua koskevien
asiakirjojen lulee olla laaditut norjan-, ruotsin- tai tanskankielellä taikka
on niihin liitettävä käännös johonkin näistä Melistä. Tiedoksiantoa koskevissa
asioissa tämä koskee kuitenkin vain tiedoksiantoa koskevaa esitystä.
Virka-apua koskevassa esilyksessä on mainiltava se
viranomainen, joka ensisijai-sesli on virka-avun pyylänyt, sekä sen henkilön
nimi, arvo tai ammalti, osoile, synty-mäaika ja kotikunta, jota asia
koskee, sekä, mikäli
Artikel 4
Framställning om handräckning och skriftväxling
mellan de avtalsslulande staterna enligt detta avtal ombesörjes av behörig myndighet
i dessa stater.
Med "behörig myndighet" avses för
Finlands vidkommande: finansministeriet och skatteslyrelsen, för Danmarks
vidkommande: finansministeriet, skattedepartementel, för Islands vidkommande:
finansministeriet (fjårmälaråöuneytiö), för Norges vidkommande: finans- og
tolldepartementet och för Sveriges vidkommande: finansdepartementet,
eller sådan myndighet i envar av dessa stater ål vUken
uppdragits att i ovannämnda myndigheters ställe handha frågor enligt detla
avtal.
Artikel
5
Framställningar och andra handlingar i ärenden angående
handräckning skall vara avfattade på danska, norska eller svenska språket eller
vara åtföljda av en översättning till något av dessa språk. Beträffande ärenden
om delgivning gäller delta dock endast framställningen om delgivning.
I framställning om handräckning skall anges den
myndighet som i försia hand begärt handräckningen samt namn, yrke eller titel,
adress, födelsedata och hemortskommun samt, om möjligt, arbetsplats och
vistelseort
opaginerad Kontrollera mot PDF
4.
gr.
Beer stjornvöld i aÖUdar-rikjunum annast beiönir um
aÖsloÖ og bréfaskipli milli rikjanna samkvaemt samningi Jjessum.
Meö orÖunum "baer stjornvöld" er i
samningi i)essum ått viÖ; å Islandi: fjårmälaråöuneytiö, i Dan-mörku:
fjärmälaräöuneytiÖ, skaltamåladeild, i Finn-landi: fjårmälaråöuneytiö og
skattamälastjémina, i Nor-egi: fjårmäla- og tollaräöu-neytiö og i SviJjjoÖ:
fjårmälaråöuneytiö eöa J)au stjornvöld i hverju {jessara rikja, sem faliö
hefir veriö aö annast um målefni varö-andi samning J)ennan i slaÖ
framangreindra stj omvalda.
Arlikkel
4
Amnodning om bistand og skriftveksling mellom de
konlraherende stater i henhold til denne avtale företas av de kompetente
myndigheter i disse slatene.
Med "kompetente myndigheter" forstås
for Norges vedkommen-de; Finans- og tolldepartementet,
for Danmarks vedkom-mende: Finansministeriet,
skattedepartementet,
for Finlands vedkommen-de; Finansministeriet og
skatteslyrelsen.
For Islands vedkommen-de: Finansministeriet (fjårmälaråöuneytiö),
og
for Sveriges vedkommen-de: Finansdepartementet,
eller den myndighet i hver av disse statene som har
fått i oppdrag å behandle sp0rs-mål vedr0rende denne avtale istedenfor de
myndigheter som er nevnt ovenfor.
Artikel 4
Framställning om handräckning och skriftväxling
mellan de avtalsslulande staterna enligt detta avtal ombesörjes av behörig myndighet
i dessa stater.
Med "behörig myndighet" avses för Sveriges
vidkommande: finansdepartementet, för Danmarks vidkommande:
finansministeriet, skattedepartementel, för Finlands vidkommande: finansministeriet
och skattestyrelsen, för Islands vidkommande: finansministeriet (fjårmälaråöuneytiö)
och för Norges vidkommande: finans-og tolldepartementet,
eller sådan myndighet i envar av dessa stater åt vUken
uppdragits att i ovannämnda myndigheters ställe handha frågor enligt detta
avtal.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5. gr.
Beiönir og önnur skjöl i målum varöandi aöstoö
skulu vera samin å dönsku, norsku eöa saensku, en ella skal fylgja |)eim
JjyÖing å eitlhvert t)essara tungum.åla. I målum, sem varöa birt-ingu, å Jjetta
J)6 aöeins viö um sjålfa birtingarbeiönina.
I beiSni um aöstoÖ skal tUgreina tiaö sljornvald,
sem upphaflega hefir beÖiö um aöstoöina, ennfremur nafn, stööu eÖa tilU,
heimilisfang, fasöingardag og år og heimilissveit, svo og, ef unnl er,
vinnustaÖ og
Artikkel 5
Anmodninger og andre dokumenler i saker som gjelder
bistand, skal vasre skrevet på norsk, dansk eUer svensk eller skal ha som
vediegg en oversettelse til et av disse språk. Når det gjelder forkynnelse,
gjelder delte bare anmodningen om forkynnelse.
I anmodningen om bistand skal angis den myndighet
som f0rst har bedl om bistanden, samt navn, yrke eller tittel, adresse,
f0dselsdala og bostedskom-mune, og om mulig, arbeids-plass og oppholdssted
for
Artikel
5
Framställningar och andra handlingar i ärenden angående
handräckning skaU vara avfattade på danska, norska eller svenska språket eller
vara åtföljda av en översättning till något av dessa språk. Beträffande ärenden
om delgi'vning gäller delta dock endast framställningen om delgivning.
I framstäUning om handräckning skaU anges den
myndighet som i första hand begärt handräckningen samt namn, yrke eller titel,
adress, födelsedata och hemortskommun samt, om möjligt, arbetsplats och
vistelse-
opaginerad Kontrollera mot PDF
r0rende
den person, som sägen gaelder. Anmodningen b0r endvidere indeholde oplysning
om 0vrige omslaen-digheder, som kan tjene lU vejledning for al identificere
denne person.
mahdoUista,
hanen työpaik-kansa ja oleskelupaikkakun-tansa. Esilyksen lulee lisäksi
sisällää lieto muista seikois-ta, jotka saatlavat olla oh-jeena sanotun
henkilön tunnistamiseksi.
beträffande
den person saken gäller. Framställningen bör vidare innehålla uppgift om
övriga omständigheter, som kan tjäna till ledning för att identifiera denna person.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel 6
En anmodning om bistand kan afslås,
såfremt den stal, hos hvilken bistanden er begaeret, anser denne for al stride
mod sine almene inte-resser.
6
artikla
Virka-apua koskeva esitys voidaan
evälä, milloin se valtio, jolta virka-apua on pyydetty, katsoo virka-avun
olevan sen yleisen edun vastainen.
Artikel 6
Framställning om handräckning kan
avböjas, om den stal, hos vilken handräckningen begärts, anser denna ägnad alt
strida mol dess allmänna intresse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel 7
Såfremt en anmodning om bistand
ikke efterkommes, skal den stat, som har begaeret bistånden, ufort0vel
underreltes om afg0relsen og motiveringen for denne.
Ivaerksasttes bistanden, skal den
stal, hos hvilken bistanden er begaeret, sna-resl muligt underrette den anden
stat om resultatet af bistånden.
Underrelning i henhold til denne
artikel skal tillige omfalte sådanne omstaendig-heder, som kan vaere af
be-lydning for skaltesagens vi-dere behandling.
7
artikla
MiUoin virka-apua koske-vaan
esitykseen ei suostula, on virka-apua pyytäneelle valtiolle viipymältä
ilmoi-leltava päätöksestä ja sen syistä.
Milloin virka-apua anne-taan, on sen valtion, jolta
virka-apua on pyydetty, mahdollisimman pian ilmoi-letlava toiselle valtiolle,
mi-hin tulokseen virka-apu on johlanut.
Tämän artiklan mukaises-sa ilmoiluksessa on mainiltava
myös sellaiset seikal, joilla saattaa olla merkitystä veroasiassa
suoriteltavien lisäloimenpiteiden kannalta.
Artikel 7
Efterkommes icke framställning om
handräckning, skall den stal som begärt handräckningen ofördröjligen
underrättas om beslutet och skälen för detta.
VerkstäUes handräckning, skall den stat, hos vilken
handräckningen begärts, snarast underrätta den andra staten om resultatet av
handräckningen.
I underrättelse enligt denna
artikel skall även anges sådana omständigheter, som kan vara av belydelse för
vidare åtgärder i skatteärendet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel 8
Dokumenler, som er ud-faerdiget
eller bekraeflet af domstol eUer forvaltnings-myndighed i en af de konlraherende
stater, beh0ver ikke at blive legaliseret for al kunne anvendes i skattesager
inden for en anden af de konlraherende staters område.
Tilsvarende gaelder for så vidt
angår dokumenler, som er underskrevel af en tjene-
8
artikla
Sopimusvaltion luomiois-tuimen tai
hallintoviran-omaisen anlamaa tai vahvis-tamaa asiakirjaa ei larvilse
laillistaa, jolta sila voilai-siin käyltää veroasiassa loisen sopimusvaltion
alueella. Tämä koskee vastaavasli asiakirjaa, jonka tuomiois-tuimen tai
viranomaisen palveluksessa oleva virka-mies on allekirjoiltanut, jos
lällainen allekirjoilus on
Artikel 8
Handling, som utfärdats eller
bestyrkts av domstol eller förvaltningsmyndighet i en av de avtalsslulande
staterna, behöver ej legaliseras för all användas i skalleärende inom annan
avtalsslutande stats område. Motsvarande gäller i fråga om handling, som
underskrivits av tjänsteman hos domstolen eller myndigheten, om sådan
underskrift är lill-
opaginerad Kontrollera mot PDF
dvalarstaö
t)ess aöila, sem måliÖ varÖar. I beiöninni skal ennfremur geta annarra atriöa,
sem orÖiÖ geta til leiöbeiningar viö aö sér-greina J)ennan aöHa.
den
person saken gjelder. Anmodningen b0r videre in-neholde oppgave över de 0vrige
omstendigheter som kan bidra lU identifikasjon av denne person.
ort belräffande den person
saken gäller. Framställningen bör vidare innehålla uppgift om övriga
omständigheter, som kan tjäna till ledning för atl identifiera denna person.
6.
gr.
HeimUt er aÖ synja beiÖni um aöstoö, ef J)aö riki,
sem aöstoöar er beiÖzt i, lelur hanamunu striÖagegn almannahagsmunum sinum.
Artikkel
6
Anmodning om bistand kan avslås dersom den stat som
er bedl om å yte bistand, anser denne for å stride mol sine almene
in-teresser.
Artikel 6
Framställning om handräckning kan avböjas, om den
stal, hos vilken handräckningen begärts, anser denna ägnad att strida mot dess
allmänna intresse.
7. gr.
Ef ekki er orÖiÖ viÖ beiÖni um aöstoö, skal
lafarlausl tilkynna J)å äkvöröun \>vi riki, sem aÖstoÖar orsakaÖi, svo og
åstaeÖur J)£er, er tU åkvöröunarinnar lågu.
Ef aöstoö er vein, skal J)aÖ riki, sem aÖstoÖar var
beÖiö, skyra hinu riki-nu frå årangri af aÖstoÖinni svo fljött sem veröa må.
I tUkynningu skv. ]3essari grein skal einnig skyra
frå Jieim atriöum öÖrum, sem haft geta Jjyöingu viÖ åframhaldandi aÖgerÖir i
skattamälinu.
Artikkel
7
Blir anmodningen om bistand ikke elterkommet, skal
den stat som har bedl om bistanden, uten opphold underreltes om avgj0relsen og
begrunnelsen for den.
Hvis
bistand iverkselles, skal den stat som er bedl om å yte bistand, snarest mulig
underrette den annen stat om resultatet av bistanden.
Underretning i henhold til denne artikkel skal også
omfalte slike omstendigheter som kan vaere av betydning for den videre
behandling av saken.
Artikel
7
Efterkommes icke framställning om handräckning,
skall den stat som begärt handräckningen ofördröjligen underrättas om beslutet
och skälen för detta.
VerkstäUes handräckning, skall den stat, hos vilken handräckningen
begärts, snarast underrätta den andra staten om resultatet av handräckningen.
I underrättelse enligt denna artikel skall även
anges sådana omständigheter, som kan vara av betydelse för vidare åtgärder i
skatteärendet.
8. gr.
Skjal, sem lit er gefiÖ eÖa staÖfest af dömstöli
eÖa framkvaemdarvaldshafa i emu aÖUdarrikjanna, J)arf ekki aö löggUda, til
J)ess aÖ nota megi t)aö i skallamåli ä yfirråÖasvaaÖi annars aÖUdarrikis. HiÖ
sama gUdir um skjal, sem undirritaÖ hefir veriö af starfsmanni döm-stolsins eöa
sljörnvaldsins, ef slik undLrskrifl er naegUeg skv. löggjöf tiess rikis, sem
Artikkel
8
Dokumenler som er ut-ferdigel eller bevitnet av en
domstol eller et förvalt ningsorgan i en av de konlraherende stater, beh0ver
ilike legaliseres for å kuime anvendes i skaltesaker in-nenfor en annen av de
konlraherende staters område. TUsvarende gjelder for dokumenler som er
underskrevel av en tjenestemann ved domstolen eller förvaltnings-
Artikel
8
Handling, som utfärdats eUer bestyrkts av domstol
eller förvaltningsmyndighet i en av de avtalsslutande statema, behöver ej
legaliseras för alt användas i skatteärende inom annan avtalsslutande stats
område. Motsvarande gäller i fråga om handling, som imderskrivits av
tjänsteman hos domstolen eller myndigheten, om sådan underskrift är tUl-
opaginerad Kontrollera mot PDF
stemand hos domstolen eller
myndigheden, såfremt sådan underskrift er tilstrask-kelig if0lge lovgivningen i
den stat, som domstolen eller myndigheden tilh0rer.
riittävä sen
valtion lainsäädännön mukaan, johon tuomioistuin tai viranomainen kuuluu.
räcklig enligt
lagstiftningen i den stat domstolen eller myndigheten tillhör.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Forkyndelse
af dokumentet Asiakirjojen tiedoksianto
Artikel
9
Forkyndelse i henhold lU denne aftale skal ske på
den made, som for tilsvarende forkyndelse anvendes i henhold til lovgivning eller
administrativ praksis i den stat, hos hvilken for-kyndelsen er begaeret. En anmodning
om forkyndelse af et dokument skal indeholde en kort angivelse af dokumentets
indhold.
Såfremt den stat, som be-gajrer forkyndelsen,
0nsker del, kan forkyndelsen ske under iagltagelse af saerlige formforskrifter,
i det omfång den begaerede frem-gangsmåde er i overens-slemmelse med
lovgivningen i den stat, i hvUken forkyndelsen skal ske.
Artikel
10
Som bevis for forkyndelsen skal gselde enten en
da-lerel og bekrffiftel anerken-delse af den, överfor hvUken forkyndelsen er
sket, eller el bevis af pågasldende myndighed i den stat, hos hvUken
forkyndelsen er begaeret, indeholdende en angivelse af formen og lidspunktel for
forkyndelsen.
9 artikla
Tämän sopimuksen mu-kaisen tiedoksiannon tulee
tapahtua sunä järjeslyk-sessä, jota seUaisessa tiedok-siannossa sovelletaan sen
valtion lainsäädännön tai hallinlokäytännön mukaan, jolta tiedoksianto on pyydetty.
Asiakirjan tiedoksiantoa koskevan pyynnön tulee sisällää lyhyt ilmoitus asiakirjan
sisällöstä.
Milloin tiedoksiantoa pyy-lävä valtio niin haluaa,
voi tiedoksianto tapahtua eri-lyisessä muodossa, jos pyydetty menettely on sen
valtion lainsäädännön mukai-nen, jossa tiedoksiannon on lapahdultava.
10 artikla
Todistuksena tiedoksian-nosta on pidettävä joko tiedoksiannon
vastaanotlaneen henkUön anlamaa, päivältyä ja oikeaksi todisteltua
vas-taanottoUmoitusta tai sen valtion, jolta tiedoksiantoa on pyydetty,
asianomaisen viranomaisen anlamaa lodis-lusta, josta tiedoksiannon muoto ja
tiedoksiantoaika Umenevät.
Delgivning av handlingar
Artikel 9
Delgivning enligt detta avtal skall ske i den ordning
som för liknande delgivning tiUämpas enligt lagstiftning eller administrativ praxis
i den stat hos vilken delgivning begärts. Begäran om delgivning av handling
skall innehålla kort uppgift om handlingens innehåll.
Om den stal som begär delgivningen så önskar, kan
delgivning ske i särskUd form, i den mån det begärda förfarandet står i överensstämmelse
med lagstiftningen i den stat i vilken delgivningen skall ske.
Artikel
10
Såsom bevis om delgivningen skall gälla antingen
elt daterat och bestyrkt erkännande av den, med vUken delgivningen skett,
eller ett intyg av vederbörande myndighet i den stat, hos vilken delgivningen
begärts, utvisande formen och tiden för delgivningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
dömstollinn
eöa sljornvald-iö er i.
organet hvis en slik underskrift
er tilstrekkelig if0lge lovgivningen i den stat hvor vedkommende domstol eUei
förvaltningsorgan er hjem-meh0rende.
räcklig enligt
lagstiftningen i den stat domstolen eller myndigheten tillhör.
Forkynnelse
av dokumenler Delgivning av handlingar Arlikkel 9
Birting
skjala
9.
gr.
Birting skv. samningi l)ess-um skal fara fram å
J)ann håll, sem tiÖkasl um svi-paöa birtingu skv. löggjöf eöa framkvasmdavenju
i jjvi riki, J)ar sem birtingar er öskaö. 1 beiÖni um birtingu skjals skal
stultlega greina frå efni skjalsins.
Birting getur fariö fram å åkveöinn håll aÖ ösk
t)ess rikis, sem biÖur um birtingu, ef sä håltur sam-rymisl löggjöf |)ess rikis,
t)ar sem birting å aÖ fara fram.
Forkynnelse i henhold til denne avtale skal skje på
den mate som anvendes for lignende forkynnelser i henhold til lovgivningen
eller den administrative praksis i den stat som er bedt om å företa
forkynnelsen. Anmodningen om forkynnelse av et dokument skal inne-holde en
kort oppgave om innholdet i dokumentet.
Hvis den stat som be-gjasrer forkynnelsen 0nsker
del, kan forkynnelsen skje i saerskilte former i den utstrekning den begjasrte
frem-gangsmåle er i overensstem-melse med lovgivningen i den stat hvor
forkynnelsen skal finne sted.
Artikel
9
Delgivning enligt detta avtal skall ske i den ordning
som för liknande delgivning tillämpas enligt lagstiftning eller administrativ
praxis i den stat hos vilken delgivning begärts. Begäran om delgivning av
handling skall innehålla kort uppgift om handlingens innehåll.
Om den stat som begär delgivningen så önskar, kan
delgivning ske i särskUd form, i den mån det begärda förfarandet står i överensstämmelse
med lagstiftningen i den stat i vilken delgivningen skaU ske.
10.
gr.
Sem sönnun um birtingu skal gilda annaöhvort
dag-sett og voltfest viöur-kenning l)ess, sem var birt, eöa voltorö frå
viökomandi stjörnvaldi i J)vi riki, t>är sem birtingar var öskaÖ, er greini
frå formi birtingar og hvenaer hun för fram.
Artikkel 10
Som bevis for forkynnelsen skal gjelde enten en
da-terl og bekreflet erkjennelse fra den som moltok forkynnelsen, eUer et
bevis fra vedkommende myndighet i den stat hos hvem forkynnelsen er begjaert,
som viser formen og tiden for forkynnelsen.
Artikel
10
Såsom bevis om delgivningen skall gäUa antingen
elt daterat och bestyrkt erkännande av den, med vilken delgivningen skett,
eller elt intyg av vederbörande myndighet i den stat, hos vUken delgivningen
begärts, utvisande formen och tiden för delgivningen.
Indfordring af
oplysninger Tietojen hankkiminen y. m.
Artikel
11
Oplysninger skal ind-fordres i overensslemmelse med
lovgivningen i den stat, til hvilken begaeringen er rettet.
Anmodning om indfordring af oplysninger må kun
fremsaeltes, såfremt den stat, som fremsaetler anmodningen, if0lge sin egen
lovgivning kan indfordre tilsvarende oplysninger på be-gasring af den stat,
tU hvUken anmodningen er rettet.
Anmodning om indfordring af oplysninger kan afslås,
såfremt forrelnings-, fabrikations- eller erhvervs-hemmeligheder ville blive
åbenbaret, såfremt anmodningen blev efterkommet.
11 artikla
Tielojen hankkimisen on lapahdultava sen valtion
lainsäädännön mukaisesti, jolle esitys lehdään.
Tietojen hankkimisla koskeva esitys saadaan lehdä
vain, jos se valtio, joka tekee esilyksen, öman lainsäädän-lönsä mukaan voi sen
valtion pyynnöstä, jolle esitys lehdään, hankkia vaslaaval tiedol.
Tietojen hankkimista koskeva esitys voidaan evälä,
jos siihen suostuminen joh-taisi liike-, valmistus- tai ammattisalaisuuden
paljas-tumiseen.
Införskaffande
av uppgifter m. m.
ArtUcel
11
Uppgifter skall införskaffas i enlighet med
lagstiftningen i den stat, tUl vUken framställningen riktals.
FramstäUning om införskaffande av uppgifter får
göras endast om den stal som gör framställningen enligt sin egen lagstiftning
kan på begäran av den stal tiU vilken framställningen riktats införskaffa
motsvarande uppgifter.
Framställning om införskaffande av uppgifter kan
avböjas, om affärs-, fabrikations- eller yrkeshemlighet skidle yppas om
framställningen efterkommes.
Artikel
12
Den kompetente myndighed i en konlraherende stat
skal, i det omfång det kan ske på grundlag af lilgaenge-lige kontroloplysninger
eller tilsvarende oplysninger, snarest muligt efter ud\0bet af hvert
kalenderår, uden saer-1ig anmodning, tilslUle den kompetente myndighed i enhver
af de andre konlraherende stater oplysninger vedr0rende i denne stal bosatte
fysiske personer eller dér hjemmeh0rende juri-diske personer, for så vidt angår
a)
udlodninger fra aktie-selskaber
og lignende juri-diske pesoner,
b)
renler af obligationer og
lignende vaerdipapirer,
c) tilgodehavender hos
banker, sparekasser o. lign.
12 artikla
Sopimusvaltion asianomaisen viranomaisen tulee,
mikäli niin voi tapahtua saa-tavissa olevien tarkkaUu- tai muiden vastaavien
tietojen pemsleella, mahdollisimman pian jokaisen kalenlerivuo-den päätlymisen
jälkeen, H-man eri esitystä, toimitlaa kunkin muun sopimusvaltion
asianomaiselle viran-omaiselle mainitussa val-tiossa asuvia luonnoUisia
henkilöitä ja siellä kotipai-kan omaavia oikeushenki-löitä tarkoittavat tiedol,
jotka koskevat
a)
osakeyhtiöiden ja muiden
sellaisten oikeushenki-löiden jakamaa voittoa,
b)
obligaalioiden ja muiden
seUaisten arvopaperei-den korkoja,
c)
pankeilla,
säästöpan-keilta ja muUla sellaisUta
Artikel 12
Behörig myndighet i avlalsslutande stat skall, i
den mån det kan ske på grundval av tillgängliga kontroUuppgifter eller
motsvarande uppgifter, snarast möjligt efter utgången av varje kalenderår,
utan särskild framställning, tiUsläUa behörig myndighet i envar av de andra
avtalsslutande staterna upplysningar avseende i denna stal bosatta fysiska
personer eller där hemmahörande juridiska personer beträffande
a)
utdelningar från aktiebolag
och liknande juridiska personer,
b)
räntor på obligationer och
andra sådana värdepapper,
c) tUlgodohavanden hos
banker, sparbanker och lik-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1972:142
Öflun
upplysinga o. fl.
11.
gr.
Öflun upplysinga skal fara fram 1 sanuraemi viÖ löggjöf
J)ess rikis, sem beiÖni er beinl til.
BeiÖni um öflun upp-lysmga må J)vi aÖeins selja
fram, aö l)aÖ riki, sem beiÖni ber fram, geli samkvaemt löggjöf sinni aflaö
sambaerilegra upplysinga, ef J)aÖ riki, sem aÖstoÖar er beÖiÖ, fer fram å
slikt.
Hafna må beiÖni um öflun upplysinga, ef
viöskipta-, framleiöslu- eÖa alvinnu-leyndarmäli yröi IjöstraÖ upp, ef orÖiÖ
vaeri viÖ beiöninni.
Fremskaffing
av opplysninger m. m.
Artikkel
11
Opplysninger skal inn-hentes i samsvar med lovgivningen
i den stat anmodningen er rettet til.
Anmodning om innhen-ling av opplysninger kan bare
fremselles såfremt den stal som ber om opplysninger etter sin egen lovgivning
kan skaffe tilsvarende oppgaver på begjaering fra den stat som anmodningen er
rettet til.
Anmodning om å skaffe opplysninger kan avslås dersom
forretnings-, fabrika-sjons- eUer yrkeshemmelig-heter ville bli kjent, såfremt
anmodningen ble elterkommet.
21
Införskaffande
av uppgifter m. m.
Artikel
11
Uppgifter skall införskaffas i enlighet med
lagstiftningen i den stat, tiU vUken framställningen riktals.
Framställning om införskaffande av uppgifter får
göras endast om den stat som gör framställningen enligt sin egen lagstiftning
kan på begäran av den stat tiU vilken framstäUningen riktats införskaffa motsvarande
uppgifter.
Framställning om införskaffande av uppgifter kan
avböjas, om affärs-, fabrikations- eller yrkeshemlighet skulle yppas om
framstäUningen efterkommes.
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
gr.
Baert sljornvald i aÖildar
riki skal, aö svo miklu leyti,
sem unnl er ä gmndveUi
samanburÖargagna eöa
samsvarandi
upplysinga, svo fljött sem veröa må eftir hver åramöl og ån sérstakrar beiÖni,
afhenda baem stjömvaldi i hverju hinna aÖUdarrikjanna upplysingar um J)ä menn,
sem biisettir eru i t)essu riki, eÖa lög-persönur, sem {)ar eiga heimUi,
varÖandi
a)
arÖgreiÖslur frå hluta-félögum
og hliÖstaeÖum lög-personum,
b)
vexti af skuldabréfum og ÖÖrum
slikum verÖbréf-um,
c) innstjeöur i bönkum,
sparisjoöum og hliöstasöum
ArtUfkel
12
Den kompetente myndighet i de konlraherende stater
skal i den utstrekning det kan skje på graimlag av tU-gjengelige
konlrolloppgaver eller tilsvarende opplysninger, snarest mulig etter utgången
av hvert kalenderår, uten spesiell anmodning, oversende den kompetente
myndighet i hver av de andre konlraherende stater opplysninger om fysiske personer
som er bosatt der, eller om juridiske personer som er hjemmeh0rende der, for så
vidt angår
a)
uldelinger fra aksje-selskaper
og lignende juridiske personer,
b)
renter av obligasjoner og andre
lignende verdipa-pirer,
c)
tUgodehavender i banker,
sparebanker og Ugnen-
Artikel 12
Behörig myndighet i avtalsslulande stat skall, i
den mån det kan ske på gmndval av tillgängliga kontrolluppgifter eller
molsvarande uppgifter, snarast möjligt efter utgången av varje kalenderår,
ulan särskUd framställning, tUlställa behörig myndighet i envar av de andra
avtalsslulande staterna upplysningar avseende i denna stal bosatta fysiska
personer eUer där hemmahörande juridiska personer beträffande
a)
utdelningar från aktiebolag
och liknande juridiska personer,
b)
räntor på obUgationer och andra
sådana värdepapper,
c) tiUgodohavanden hos
banker, sparbanker och lik-
opaginerad Kontrollera mot PDF
institutioner
saml renter af sådanne tUgodehavender,
d) royalties og andre pe
riodisk betalbare afgifter for
udnyltelse af ophavsret, pa
tent, m0nster, varemaerke el
ler anden sådan rettighed
eller ejendom,
e) l0nninger, honorarer,
pensioner og livrenter,
f) skades-, forsikrings- og
anden sådan erstatning, som
er oppebårel i förbindelse
med nasringsvirksomhed,
samt
g) andre indkomster eUer
aktiver, i det omfång over-
enskomst herom trasffes i
henhold til artikel 20.
Såfremt del i den stal, som har modtagel
oplys-ningerne viser sig, al op-lysningerne ikke er i over-enstemmelse med de
virke-lige forhold, skal den kompetente myndighed i denne stal på passende
made underrette den kompetente myndighed i den stat, som har afgivet
oplysningerne, om forholdet.
I tilfaelde, hvor en i en af de konlraherende
stater bo-sat person er afgået ved d0den og har efterladt sig fasl ejendom i en
anden af de konlraherende stater eller akliver anbragt i en virk-somhed dér,
skal den kompetente myndighed i den f0rstncevnte stat, så snart kendskab til
forholdet er erhvervet, underrette den kompetente myndighed i den anden stat
herom.
lailoksiita olevia saamisia sekä tällaisten saamisten korkoja,
d) rojaltia tai muuta, te-
kijänoikeuden, patenlin,
mallin, lavaramerkin tai
muun sellaisen oikeuden tai
omaisuuden käytöstä toistu-
vasti suoiileltavaa maksua,
e) palkkoja, palkkioita,
eläkkeilä ja elinkorkoja,
f) elinkeinotoiminnan yh
leydessä saatua vahingon-,
vakuutus- ja muuta sellaisla
korvausla, sekä
g) muita tuloja tai varoja,
mikäli täslä on sovittu 20
artiklan mukaisesti.
Jos sunä valtiossa, joka on vastaanottanul tiedol,
käy selviUe, etlä tiedol eivät vas-laa todellisia olosuhleila, on tämän valtion
asianomaisen viranomaisen sopivaUa ta-valla ilmoitettava asiasta sen valtion
asianomaiselle viran-omaiselle, joka on tiedol an-tanut.
Milloin sopimusvalliossa
asuva henkilö on kuollut ja
häneltä on jäänyt toisessa
sopimusvalliossa olevaa
kiinteää omaisuulta tai siellä olevaan liikkeeseen sijoitet-luja
varoja, on ensiksi mai-nitun valtion asianomaisen viranomaisen, niin pian kun
asiasta on saatu tieto, Umoi-tettava täslä loisen valtion asianomaiselle
viranomai-selle.
nande
inrättningar samt räntor på sådana tillgodohavanden,
d) royalty och annan pe
riodiskt utgående avgift för
utnyttjande av upphovsrätt,
patent, mönster, varumärke
eller annan sådan rättighet
eller egendom,
e) löner, arvoden, pensio
ner och livräntor,
f) skade-, försäkrings-
och annan sådan ersättning
som erhåUits i samband med
näringsverksamhet, samt
g) andra inkomster eller
tillgångar, i den mån över
enskommelse träffats därom
enligt artikel 20.
Om det i den stat som mottagit upplysningama
framkommer, att upplysningarna icke motsvarar de verkliga förhållandena, skall
behörig myndighet i denna stat på lämpligt sätt underrätta den behöriga myndigheten
i den stat, som lämnat upplysningarna, om förhållandet.
Då person bosatt i en av de avtalsslutande staterna
avlidit och efterlämnat fast egendom i annan avtalsslutande stat eller
tillgångar nedlagda i rörelse där, skall behörig myndighet i förstnämnda stal,
så snart kännedom vunnits om förhållandet, underrätta behörig myndighet i den
andra staten därom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inddrivelse
af skat
Artikel
13
Afg0relser i skattesager, som if0lge lovgivningen i
en af de konlraherende stater
Veron perintä 13 artikla
Veroasiassa annettu pää-tös, joka sopimusvaltion
lainsäädännön mukaan on
Indrivning
av skatt
Artikel
13
Beslut i skatteärende, som enligt lagstiftningen i
en av de avtalsslutande sta-
opaginerad Kontrollera mot PDF
stofnunum, svo og vexti af slikum innstaeöum,
d) hvers konar ]jöknanir
og limabilsgreiöslur fyrir
nolkun å höftmdarrétti,
einkaleyfi, munsiri, vöm-
merki eöa öÖrum slikum
réltindum eÖa eignum,
e) vinnulaun, starfslaun,
elii- og eflirlaun og lifeyri,
f) skaöabaslur, trygginga-
bxtur og aörar slikar baetur,
sem fengizt hafa i sambandi
viö atvinnurekstur, svo og
g) aörar lekjur eÖa eignir,
aö svo miklu leyti, sem sam-
komulag veröur um skv. 20.
grein.
Ef fram kemur i J)vi riki, sem
fengiö hefir upplys-ingamar, aÖ Jjaer séu ekki sannleikanum samkvaemar, skal
basrt sljornvald i t)essu riki skyra baeru stjörnvaldi i l)vi riki, sem
upplysing-arnar gaf, å viöeigandi häll frå aÖstseöum.
I>egar maÖur, biisettur i einu
aÖUdarrikjanna, hefir andazt og läliÖ eftir sig fast-eign i öÖm aÖildarriki eöa
eignir i alvinnurekslri Jjar, skal baert sljornvald i fyrr-nefnda rikinu, strax
og t)aÖ hefir fengiÖ vitneskju um målavexti, tUkynna IpztS baem stjörnvaldi i
siöar-nefnda rikinu.
de instilusjoner, saml renter på slike tilgodehavender,
d) royalty og annen pe
riodisk uigående avgift for
ulnyttelsen av opphavsrett,
patent, m0nster, varemerke
eller annen slik retlighet el
ler eiendom,
e) l0nn, honorarer, pen-
sjoner og livrenter,
f) skade-, forsikrings- og
annen lignende erstatning
som er oppebårel i sam
band med naeringsvirksom-
het, samt
g) andre inntekter eller
aktiva i den utstrekning det
er truffet avtale om det i
henhold til arlikkel 20.
Hvis det i den stal som har mottalt
opplysninger, viser seg at opplysningene ikke samsvarer med del fak-liske
forhold, skal den kompetente myndighet i denne stat på passende mate underrette
den kompetente myndighet i den stat som har gitt opplysningene om forholdet.
Når en person som er bosatt i en
av de konlraherende stater er avgått ved d0-den og har elterlatt seg fast
eiendom i en annen konlraherende stat eller midler som er plassert i en
virk-somhel der, skal den kompetente myndighet i f0rst-nevnte stat underrette
den kompetente myndighet i den annen stat om delte så snart den har fått
kjennskap til forholdet.
nande inrättningar samt räntor på sådana tillgodohavanden,
d) royalty och annan pe
riodiskt uigående avgift för
utnyttjande av upphovsrätt,
patent, mönster, varumärke
eller annan sådan rättighet
eller egendom,
e) löner, arvoden, pensio
ner och livräntor,
f) skade-, försäkrings- och
annan sådan ersätlning som
erhållits i samband med nä
ringsverksamhet, samt
g) andra inkomster eller
tillgångar, i den mån över
enskommelse träffals därom
enligt artikel 20.
Om del i den stat som mottagit
upplysningarna framkommer, att upplysningarna icke motsvarar de verkliga
förhållandena, skall behörig myndighet i denna stat på lämpligl sätt underrätta
den behöriga myndigheten i den stat, som lämnat upplysningama, om förhållandet.
Då person bosatt i en av de
avtalsslulande staterna avlidit och efterlämnat fast egendom i annan avlalsslutande
stat eller tillgångar nedlagda i rörelse där, skall behörig myndighet i förstnämnda
stat, så snart kännedom vunnits om förhåUandet, underrätta behörig myndighet
i den andra staten därom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Innheimta skatta
13. gr:
tJrskurÖ i skallamåli, sem skv.
löggjöf eins af aÖild-arrikjunum er aÖfararhaef-
Inndriving av skatt Artikkel 13
Avgj0relser i skallesaker, som i
henhold tU lovgivningen i en av de konlra-
Indrivning av skatt Artikel 13
Beslut i skalleärende, som enligt
lagstiftningen i en av de aNlalsslutande staterna är
opaginerad Kontrollera mot PDF
er
eksigible i denne stat, skal anerkendes som eksigible i en anden konlraherende
stat. Bistand tU inddrivelse af skat på grundlag af en sådan afg0relse skal
ivaerk-saettes i sidstnasvnte stat på den made pg med iagltagelse af de
praeskriptionsregler, som gaelder for inddrivelse af skat af tilsvarende art
if0lge denne stats egen lovgivning.
Den myndighed, som pri-masrt begaerer bistånd til
inddrivelse, skal i anmodningen bekrasfte, at afg0rel-sen er eksigibel i egen
stat samt angive del tidspunkt, da retten til al inddrive skallen helt eller
delvis op-h0rer på gmnd af prjeskrip-tion if0lge denne stals lovgivning; denne
myndigheds kompetence skal bekraeftes af en af artikel 4 omfattet myndighed.
Artikel
14
Anmodning om bistand til inddrivelse af skal må kun
fremsaeltes, såfremt skatten ikke kan inddrives i egen stal uden vaesenllige
vanskeligheder.
Er en skattepliglig eller en anden person, som
omfalles af artikel 3, sik. 2, afgået ved d0den, må inddrivelse ikke ske med
bel0b, scm överstiger vasrdien af akti-verne i d0dsboet. Er boet skiftet, må
hos arvinger eller andre, som har erhvervet aktiver på grund af d0ds-faldet,
ikke inddrives mere end hvad der modsvarer va;rdien af aktiverne på tidspunktet
for erhvervelsen.
täylänlöönpanokelpoinen
tässä valtiossa, on tunnustet-
tava täytäntöönpanokelpoi-
seksi toisessa sopimusval
liossa. "Virka-apua veron pe-
rimiseksi tällaisen päätöksen
pemsleella on viimeksi mai
nitussa valtiossa anneltava
sunä järjestyksessä ja mitä
vanhentumisla koskevia
säännöksiä
noudattaen, jotka valtion öman lainsäädännön mukaan oval voimassa
vastaavanlaisen veron peri-miseen nähden.
Veron perimistä koskevaa virka-apua ensisijaisesti
pyytävän viranomaisen on esilyksessä todistetlava, etlä päätös on
täylänlöönpanokelpoinen sen omassa valtiossa sekä mainiltava se ajankohta,
jolloin oikeus pe-riä vero lakkaa kokonaan tai osaksi vanhentumisen johdosla
tämän valtion lainsäädännön mukaan; tämän viranomaisen toimivalla on 4
artiklassa tarkoitetun viranomaisen todistetlava.
14
artikla
Veron perimistä koskeva virka-apuesitys saadan lehdä
vain, jollei veroa voida omassa valtiossa periä ilman oleellisia vaikeuksia.
Milloin verovelvoUinen tai muu 3 artiklan 2 kappaleessa
tarkoitetlu henkilö on kuollut, ei saada periä enem-pää kuin määrä, joka vaslaa
kuolinpesän varojen arvoa. Milloin pesä on jaetlu, ei perilliseltä tai muulta
kuo-lemanlapauksen jobdosta omaisuulta saaneelta henkilöitä saada periä
enempää kuin määrä, joka vaslaa omaisuuden arvoa sen saan-tihelkellä.
terna
är exigibelt i denna stat, skaU erkännas som exigibelt i annan avlalsslutande
stal. Handräckning för indrivning av skatt på grund av sådant beslut skall
verkstäUas i sistnämnda stat i den ordning och med iakttagande av de
preskriptionsregler som gäUer för indrivning av skatt av motsvarande slag
enUgt dess egen lagstiftning.
Den myndighet som i första hand begär handräckning
för indrivning skall i framställningen intyga att beslutet är exigibelt i den
egna staten samt ange den tidpunkt då rätten atl uttaga skallen hell eller
delvis upphör på grund av preskription enligt denna stats lagstiftning;
denna myndighets behörighet skall bestyrkas av myndighet som avses i artikel 4.
Artikel
14
Framställning om handräckning för indrivning av
skall får göras endasl om skatten icke kan indrivas i den egna staten utan
väsentliga svårigheter.
Har skattskyldig eUer annan som avses i artikel 3
andra stycket avlidit, får indrivning ej ske med belopp överstigande värdet av
tUlgångarna i dödsboet. Är boet skiftat, får av arvinge eller annan som
förvärvat egendom på gmnd av dödsfallet icke indrivas mer än som motsvarar
värdet av egendomen vid tiden för förvärvet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
ur
1 |)vi riki, skal viSur-kenna aÖfararhcefan i öÖm aÖildarriki. ' AÖsloÖ viÖ
skaltheimtu, sem byggö er ä slikum urskuröi, skal veita i siöamefnda rikinu å
J)ann hatt og meS hliSsjön af peim fymingarreglum, sem gUda um innheimlu å samskonar
sköltum samkvaemt löggjöf J)essa rikis.
PaÖ sljornvald, sem i upphafi fer fram å aÖsloö viö
innheimlu, skal i beiÖni sinni staöfesta, aÖ iirskurö-urinn sé
aöfararhaefurieigin riki, svo og lilgreina, hvenaer réllur til aö innheimta
skatt-inn feUur aÖ nokkm eÖa öllu leyti niÖur fyrir fym-ingu skv. löggjöf
Jjessa rikis. HeimUd J)essa sljorn-valds skal slaöfest af stjörnvaldi, sem
tUgreint er i 4. grein.
herende stater er
eksigibelt i denne stat, skal anerkjen-nes som eksigibelt i en annen
konlraherende stat. Bisland tu indriving av skatt på gmnnlag av en sUk
av-gj0relse skal iverkselles i den sislnevnle stat på samme måle og under
hensyn tU de preskripsjonsregler som gjelder for innfordring av tilsvarende
skatt i henhold til dens egen lovgivning.
Den myndighet som f0rst begjaerer bisland til
inn-driving, skal i anmodningen bekrefle at kravet er eksigibelt i dens egen
stat, samt oppgi lidspunktel for når retten til å drive inn skatten helt eller
delvis er foreidet etter lovgivningen i denne staten. Al denne myndighet er
relle vedkonomen-de, skal bekrefles av den myndighet som er nevnt i artikkel 4.
exigibelt i denna stat,
skall erkännas som exigibelt i annan avtalsslulande stat. Handräckrung för
indrivning av skatt på grund av sådant beslul skall verkställas i sistnämnda
stat i den ordning och med iakttagande av de preskriptionsregler som gäller
för indrivning av skatt av motsvarande slag enligt dess egen lagstiftning.
Den myndighet som i första hand begär handräckning
för indrivning skall i framställningen intyga att beslutet är exigibelt i den
egna staten samt ange den tidpunkt då rätten att uttaga skatten helt eller
delvis upphör på gmnd av preskription enligt denna stats lagstiftning; denna
myndighels behörighet skall bestyrkas av myndighet som avses i artikel 4.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14.
gr.
BeiÖni um aÖstoÖ viÖ innheimlu skatta må J)vi
aöeitis selja fram, aÖ ekki sé unnl aÖ innheimta skalt-inn i eigin riki ån
vemlegra erfiSleika.
Hafi
hinn skallskyldi eÖa annar, sem um getur i 2. mgr. 3. gr., låtizl, må eigi
innheimta haerri fjärhxö en eignum dånarbiisins nemur. Hafi biii veriö skipt,
må eigi innheimta hjå erfingjum eöa ÖÖrum, sem fengiö hafa einhverjar eignir
vegna and-låtsins, haerri fjärhaeÖ en sem svarar til verömaetis eignar-innar å
Jjeim lima, sem Jjessi aÖUi fékk håna.
Artikkel 14
Anmodning om bisland til inndriving av skatt skal
bare kunne gj0res såfremt skallen ikke kan drives inn i egen stat uten
vesenllige vanskeligheler.
Har
skattjrteren eller andre som er nevnt i artikkel 3, annel ledd, avgått ved
d0den, skal man ikke drive inn bel0p som överstiger verdien av aktiva i
d0ds-boet. Er boel skiftet, kan man ikke innfordre sl0rre bel0p hos arving
eller en annen som har ervervet formue på gmnn av d0ds-fallel, enn det som
svarer lU verdien av aktiva på det tidspunktet ervervet fant sted.
Artikel 14
Framställning om handräckning för indrivning av
skatt får göras endast om skallen icke kan indrivas i den egna staten utan
väsentliga svårigheter.
Har
skallskyldig eller annan som avses i artikel 3 andra siycket avUdil, får indrivning
ej ske med belopp överstigande värdet av tUlgångarna i dödsboet. Är boel
skiftat, får av arvinge eller annan som förvärvat egendom på gmnd av dödsfallet
icke indrivas mer än som motsvarar värdet av egendomen vid tiden för förvärvet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel 15
For skat, som skal inddrives if0lge denne aftale,
gaelder i den stat, hos hvilken bistand er begaeret, ikke sådan saerlig
fortrinsrel, som dér kan vaere gaeldende for denne stals egne skatter.
I säger vedr0rende inddrivelse af skat if01ge
denne aftale må foranstaltninger for at indlede s0gsmål ved anden domstol end
förvaltningsdomstol eller konkurs ikke indledes i den stat, hos hvilken
inddrivelsen be-gaeres, med mindre den kompetente myndighed i denne stat, efter
anmodning fra den kompetente myndighed i den stal, som har fremsat
anmodningen, ud-trykkeligl samlykker i en sådan foranstaltning.
15 artikla
Vero, joka tämän sopimuksen mukaan on perittä-vä,
ei siinä valtiossa, jolta virka-apua on pyydetty, nauti sellaisla erityistä
etuoi-keutta, joka siellä saattaa olla voimassa sen omiin ve-roihin nähden.
Tämän sopimuksen mu-kaisessa verojen perimistä
koskevassa asiassa ei siinä valtiossa, jolta perimistä on pyydetty, saada
ryhtyä toi-menpiteisiin oikeudenkäyn-limenettelyn aloittamiseksi muussa
luomioisluimessa kuin hallintotuomioistuimes-sa tai konkurssimenettelyn
vireUlepanemiseksi, ellei tämän valtion asianomainen viranomainen, esilyksen
teh-neen valtion asianomaisen viranomaisen esityksestä, ni-menomaan suostu
sUhen, etlä sellaiseen toimenpitee-seen ryhdytään.
Artikel 15
För skatt, som skall indrivas enligt detta avtal,
åtnjutes ej i den stal hos vilken handräckning begärts sådan särskild
förmånsrätt som där kan gäUa för dess egna skatter.
I ärende angående indrivning av skatt enligt detta
avtal får åtgärd för att inleda rättegångsförfarande vid annan domstol än förvaltningsdomstol
eller konkursförfarande icke vidtagas i den stat hos vilken indrivning
begärts, med mindre behörig myndighet i denna stat, efter framställning av den
behöriga myndigheten i den stat som gjort framställningen, uttryckligen
samtycker lill sådan åtgärd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel 16
Oph0rer, inden en sag vedr0rende inddrivelse af
skat i henhold tU denne aftale er afsluttet, retten tU at inddrive skatten
helt eller delvis if0lge lovgivningen i den stat, som har begaeret bistanden,
på grund af be-taling, nedsaeltelse eller op-haevelse af skatteansaeltelsen,
lempelse eller af anden år-sag, skal den kompetente myndighed i denne stat snarest
muligt anmelde det således indtrufne tU den kompetente myndighed i den anden
stat.
Bestemmelserne i sik. 1 skal finde tilsvarende
anven-delse, såfremt henstand med betaling af skatten er ind-r0mmel.
16 artikla
Milloin oikeus periä vero lakkaa kokonaan tai
osaksi virka-apua pyytäneen valtion lainsäädännön mukaan, ennen kuin tämän
sopimuksen mukainen veron perimistä koskeva asia on päät-tynyt, maksun,
taksoituksen (verotuksen) alentamisen tai poistamisen, lyhennyksen tai muun
syyn johdosla, on tämän valtion asianomaisen viranomaisen mahdollisimman pian
ilmoitettava ta-pahtumasla loisen valtion asianomaiselle viranomai-selle.
Mitä 1 kappaleessa on määrätty, on vastaavasli
so-velleltava, milloin on myön-netty veron suorittamisen lykkäyslä.
Artikel 16
Upphör, innan ärende angående indrivning av skatt
enligt delta avtal avslutats, rätten alt uttaga skatten helt eller delvis
enligt lagstiftningen i den stat som begärt handräckningen på gmnd av
betalning, nedsättning eller undanröjande av taxering (beskattning), avkorlning
eller annan anledning, skaU den behöriga myndigheten i denna stat snarast
möjligl anmäla det inträffade tUl den behöriga myndigheten i den andra staten.
Bestämmelsema i första stycket skall äga molsvarande
tiUämpning i fall då anstånd med betalning av skatten medgivits.
opaginerad Kontrollera mot PDF
15.
gr.
Viö innheimlu skatta skv. samningi J)essum gildir
eigi i t)vi riki, Jjar sem aÖstoÖar er beiÖzl, så sérstaki for-gangsréttur, sem
t)ar känn aö gilda um skatta Jjess rikis.
1 målum varöandi innheimlu å skatti skv. samningi
t>essum er eigi heimilt aö hefja målsökn fyrir ÖÖrum dömstöli en
sljörnvalda-dömstöli eöa krefjast gjaldt)rotaskipla i tvi riki, J)ar sem öskaÖ
er innheimlu, nema baert stornvald i J)essu riki hafi gefiÖ skyrl sam-t)ykki tU
slikra aögeröa aÖ beiÖni baers stjörnvalds i Jjvi riki, sem aöstoöar öskar.
Artikkel 15
For skatt som skal inn-drives etter denne a-vtalen,
gjelder ikke den sxrskille fortrinnsrett som kan vaere vedtalt for egne skatter
i den stat som er bedt om å yte bistand.
I saker om inndriving av skatt etter denne avtale
må det ikke innledes s0ksmål ved annen domstol enn förvaltningsdomstol eller
be-gjasres konkurs i den stal det er begjaert bistand til inndriving, med
mindre den kompetente myndighet i denne stat etter anmodning fra den kompetente
myndighet i den stat som har an-modet om bistand, uttrykke-1ig samlykker i
slike tUtak.
Artikel
15
För skatt, som skall indrivas enligt delta avtal,
åtnjutes ej i den stat hos vUken handräckning begärts sådan särskild
förmånsrätt som där kan gälla för dess egna skatter.
I ärende angående indrivning av skatt enligt della
avtal fär åtgärd för att inleda rättegångsförfarande vid annan domstol än
förvaltningsdomstol eller konkursförfarande icke vidtagas i den stat hos
vilken indrivning begärts, med mindre behörig myndighet i denna stat, efler
framställning av den behöriga myndigheten i den stat som gjort framstäUningen,
uttryckligen samtycker till sådan åtgärd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
16.
gr.
Fari svo, åöur en mäli um innheimlu å skatti skv.
samningi tessum er lokiÖ, aÖ réllur til aÖ innheimta skatt-inn falli aÖ nokkru
eÖa öllu leyti niöur skv. löggjöf l)ess rikis, sem aÖsloÖar hefir öskaö, vegna
greiöslu, laekk-unar eÖa niÖurfeUingar skattaälagningar, ivilnunar eöa af öÖmm
ästasöum, t>å skal baert sljornvald i J)essu riki tilkynna J)elta baem
stjörnvaldi i hinu rikinu svo fljött scm auÖiÖ er.
AkvaeÖum 1. mgr. skal beitt å sama håll {»egar
veittur hefir veriÖ greiÖslu-frestur å skaltinum.
Artikkel
16
Opph0rer retten til å drive inn skatten helt eUer
delvis etter lovgivningen i den stat som har begjaert bistanden på grunn av
betaling, nedsettelse eller opp-hevelse av ligningen, avkort-ning eller av
andre årsaker f0r saken om inndriving av skatten i henhold til denne avtale er
avsluttet, skal den kompetente myndighet i denne stat snarest mulig meddele det
inntmfne til den kompetente myndighet i den annen stat.
Bestemmelsene i f0rste ledd skal gjelde tUsvarende
når det blir gitt utseltelse med betaling av skatten.
Artikel
16
Upphör, innan ärende angående indrivning av skatt
enligt detta avtal avslutats, rätten att uttaga skatten helt eller delvis
enligt lagstiftningen i den stat som be gärt handräckningen på gmnd av
betalning, nedsättning eller undanröjande av taxering (beskattning), avkorlning
eller annan anledning, skall den behöriga myndigheten i denna stal snarast
möjligt amnäla det inträffade tUl den behöriga myndigheten i den andra staten.
Bestämmelserna
i första stycket skall äga motsvarande tillämpning i fall då anstånd med
betalning av skallen medgivits.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel 17
Når inddrivelse if0lge denne aftale er sket i en af
slalerne, og del inddrevne bel0b er kommet inddri-velsesmyndigheden i denne
stat i haende, er denne stat ansvarlig for del inddrevne bel0b över for den
stal, som har begaeret inddrivelsen.
17 artikla
Kun tämän sopimuksen mukainen periminen on
ta-pahtunut sopimusvalliossa ja peritty määrä on saapu-nut tämän valtion
perimis-viranomaiseUe, tämä valtio on perimistä pyytäneeUe valtiolle vastuussa
peritystä määräslä.
Artikel 17
När indrivning enligt detla avtal skett i en av
staterna och indrivet belopp kommit indrivningsmyndig-het i denna stat
tiUhanda, är den staten ansvarig gentemot den stat som begärt indrivningen för
del indrivna beloppel.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Saerlige
bestemmelser Artikel 18
For så vidt angår fore-sp0rgsler, oplysnmger,
er-klaeringer og andre meddelelser, som i henhold til denne aftale fremkommer
til en af stateme, skal de i henhold til denne stats lovgivning gaeldende
bestemmelser om tavshedspligt og dokumenters hemmeligholdelse finde
anvendelse.
Artikel
19
For bistand i henhold tU denne aftale er den stal,
som har begaeret bistanden, kun pligtig at erstatte om-kostninger for sådant s0gs-mål
ved anden domstol end förvaltningsdomstol eller konkurs i denne anden stat, som
er foranlediget af bistanden.
Artikel
20
De kompetente myndigheder i de konlraherende
stater kan indgå yderligere overenskomst for at gen-nemf0re bestemmelserne i
denne aftale. De kan saerligt indgå overenskomst om udveksling af oplysninger
i henhold til artikel 12 g), om mindstebel0b, som anmodning om inddrivelse
skal an-
Erinäisiä määräyksiä 18 artikla
Kyselyihin, tietoihin, U-moituksUn ja muUiin
tiedon-anloiliin, jotka valtio tämän sopimuksen mukaisesti vas-taanottaa,
sovelletaan tämän valtion lainsäädännön mukaan voimassa olevia
sa-lassapilomääräyksiä.
19 artikla
Tämän sopimuksen mukaista virka-apua pyylänyt
valtio on velvollinen korvaa-maan vain ne kustannukset, joka virka-avusta
aiheutu-val toisessa valtiossa oUceu-denkäyntimenettelystä muussa
luomioisluimessa kuin hallintotuomioistuimes-sa tai konkurssimenettelys-lä.
20 artikla
Sopimusvaltioiden asian-
omaiset viranomaiset voival tehdä täydentäviä sopimuk-sia tämän
sopimuksen mää-räyslen toleultamiseksi. Eri-tyisesti ne voival sopia tietojen
vaihdosta 12 artiklan g) kohdan mukaan, vähim-mäismäärästä, jota perimistä
koskeva esitys saa lar-koittaa, veroja ja maksuja
Särskilda
bestämmelser
Artikel
18
Beträffande förfrågningar, upplysningar, uppgifter
och andra meddelanden, som enligt detta avtal ingår tUl en av staterna,
tillämpas de sekretessbestämmelser som gäUer enligt lagstiftningen i denna
stat.
Artikel
19
För handräckning erUigt delta avtal är den stat som
begärt handräckningen skyldig ersätta kostnad endast för sådant
rättegångsförfarande vid annan domstol än förvaltningsdomstol eUer konkursförfarande
i den andra staten, som föranledes av handräckningen.
Artikel
20
De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna
kan träffa ytterUgare överenskommelse för alt genomföra bestämmelsema i detta
avtal. De kan särskilt överenskomma om utbyte av upplysningar enligt artikel 12 g), om minsta belopp, som framställning om indrivning får avse, om hand-
17.
gr.
t>egar
innheimta skv. samningi J)essum hefir ätt sér SlaÖ i einu rikjanna og innheimt
fé hefir borizt innheimlusljornvaldi i J)essu riki, er t)aÖ riki åbyrgl fyrir
hinu innheimta fé gagnvart J3vi riki, sem innheimlu öskaöi.
Arlikkel 17
Når inndriving etter denne avtale er skjedd i en
av slatene, og del bel0p som er drevet inn er kommet til
iimfordringsmyndighelene i denne stat, er denne stat ansvarlig överfor den
annen stat for del inndrevne be-l0p.
Artikel 17
När indrivning enUgt delta avtal skett i en av staterna
och indrivet belopp kommit indrivningsmyndig-hel i denna stat tillhanda, är den
staten ansvarig gentemot den stal som begärt indrivningen för det indrivna
beloppet.
Sérstök
äkvcEÖi
18.
gr.
Um fyrirspurnir, upplysingar, yfirlysingar og
aÖrar tilkynningar, sem samkvaemt samningi J)essum ber-asl til einhvers
rikjanna, skal beita J)eim åkvaeÖum um J)agnarskyldu og skjala-leynd, sem gilda
samkvaemt löggjöf J)essa rikis.
Sa;rlige bestemmelser
Artikkel
18
Med hensyn til foresppr-sler, opplysninger,
oppgaver og andre meddelelser som etter denne avtale er mottalt av en av
statene, skal bestemmelsene om laushels-plikl 0.1. som gjelder etter
lovgivningen i denne staten, få tilsvarende anvendelse.
Särskilda bestämmelser
Artikel
18
Belräffande förfrågningar, upplysningar, uppgifter
och andra meddelanden, som enligt detta avtal ingår till en av staterna,
tiUämpas de sekretessbestämmelser som gäUer enligt lagstiftningen i denna
stat.
19.
gr.
Fyrir aÖstoÖ samkvaemt J)essum samningi er t)vi
riki, sem aöstoöar öskaöi, aöems skylt aö greiÖa kosln-aÖ, sem af aÖstoÖinni leiddi,
viö målsökn fyrir öÖmm döstölum en sljomvalda-dömstölum og af
gjald-JjrotameÖferÖ.
Artikkel 19
For bisland etter denne avtale, er den stat som har
begjaert bistanden, bare pliktig til å erstatte omkost-ninger vedrörende
bistanden i den andre staten som er pål0pet ved s0ksmål ved annen domstol enn
förvaltningsdomstol, eller ved konkurs.
Artikel 19
För handräckning enligt detta avtal är den stat som
begärt handräckningen skyldig ersätla kostnad endast för sådant rättegångsförfarande
vid annan domstol än förvaltningsdomstol eller konkursförfarande i den andra
staten, som föranledes av handräckningen.
20. gr.
Basr stjornvöld i aÖildar-
rikjunum geta gert meÖ sér
ytarlegra samkomulag um
framkvasmd äkvasÖa J)essa
samnings. tau geta einkum
gert meö sér samkomulag
um skipli ä upplysingum
samkvaemt 12. gr. g), um
lågmarksfjårhaeöir, sem
asskja
må iimheimtu ä, um aöstoö varöandi skatta og
Artikkel
20
De kompetente myndigheter i de konlraherende
stater kan inngå ytterligere overenskomst for å gjen-nomf0re bestemmelsene i
denne avtale. De kan saerskilt inngå avtale om utveksling av opplysninger i
henhold til artikkel 12 g), om minstebel0p for anmodning om inndriving, om bi-
Artikel
20
De behöriga myndigheterna i de avlalsslutande staterna
kan träffa ytterligare överenskommelse för atl genomföra bestämmelserna i
detla avtal. De kan särskilt överenskomma om utbyte av upplysningar enligt
artikel 12 g), om minsta belopp, som framställning om indrivning får avse, om
hand-
opaginerad Kontrollera mot PDF
gå,
om bistand vedr0rende skatter og afgifter i henhold tu artikel 2 c), d) og e)
og om opkraevning af skat i saerlige lUfaelde, f. eks. ved-r0rende såkaldte
graense-gasngere, samt vedr0rende renter, s0gsmålsomkoslnin-ger, b0der og andre
lignende bel0b, som pålaegges i förbindelse med beskatning eller inddrivelse,
om fast-saettelse af kurs for omreg-ning af bel0b, som skal inddrives, samt om
afregning af inddrevne bel0b.
Såfremt
vanskeligheder eller tvivlssp0rgsmål opslår mellem to eller flere af de konlraherende
stater vedr0-rende fortolkning eller anvendelse af denne aftale, skal de
kompetente myndigheder i disse stater forhand-le med henblik på al 10se
sp0rgsmålel gennem saerlig overenskomst. Resultatet af sådanne forhandlinger
skal snarest meddeles de kompetente myndigheder i de 0vrige konlraherende
stater. Såfremt den kompetente myndighed i en af de konlraherende stater
finder, at forhandlinger vedr0rende sp0rgsmål om fortolkning eller anvendelse
af denne aftale b0r ske mellem de kompetente myndigheder i samtUge de
konlraherende stater, skal sådanne forhandlinger finde sted på be-gEering af
denne stat.
koskevasta virka-avusta 2 artiklan c), d) ja e) kohdan mukaan ja veron
kannosta eräissä tapauksissa, esim. n.s. rajankävijöiden osalla, sekä koroisla,
oikeuden-käyntikuluista, uhkasakoista ja muista sellaisista, verotuksen tai
perimisen yhleydessä menevislä maksuisla, periltäviä määriä muunnet-taessa
sovellettavan kurssin vahvistamisesta sekä peritty-jen määrien lUittämisestä.
Jos kahden tai useamman sopimusvaltion välUlä
syn-tyy vaikeuksia tai epätietoi-suulla tämän sopimuksen tulkinnasta tai
sovellamises-ta, näiden valtioiden asian-omaisten viranomaisten on neuvoteltava
keskenään ky-symyksen ralkaisemiseksi eri-lyisin sopimuksin. Neuvotte-lujen tulokset
on mahdollisimman pian anneltava tie-doksi muiden sopimusvaltioiden
asianomaisille viran-omaisUle.
Milloin sopimusvaltion asianomainen viranomainen
katsoo, etlä kaikkien sopimusvaltioiden asianomaisten viranomaisten on
neuvoteltava keskenään tämän sopimuksen tulkinnasta tai so-veltamisesta,
neuvollelut on käytävä tämän valtion pyynnöstä.
räckning
belräffande skatter och avgifter enligt artikel 2 c), d) och e) och om
uppbörd av skatt i vissa fall, t. ex. i fråga om s. k. gränsgångare, saml belräffande
räntor, rättegångskostnader, viten och andra liknande belopp, som utgår i
samband med beskattning eller indrivning, om fastställande av kurs för omräkning
av belopp, som skall indrivas, samt om redovisning av indrivna belopp.
Om svårigheter eller Ivivelsmål uppkommer meUan
två eller flera av de avtalsslulande staterna rörande tolkning eUer
tillämpning av detta avtal, skall de behöriga myndigheterna i dessa stater
överlägga för atl söka lösa frågan genom särskUd överenskommelse. Resultatet
av sådana överläggningar skall snarast delges behöriga myndigheter i övriga
avtalsslutande stater.
Finner behörig myndighet i en av de avtalsslutande
staterna alt överläggningar i fråga om tolkning eller tillämpning av detta
avtal bör ske mellan de behöriga myndighetema i samlliga avlalsslutande
stater, skall sådana överläggningar äga rum på begäran av denna stat.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel
21
Denne aftale finder Ucke anvendelse
for
Danmarks vedkommende: på Fa2r0eme og i Gr0n-land;
21 artikla
Täta sopimusta ei sovel-leta
Norjan osalta: Huippu-vuorilla eikä Jan MayeniUa, eikä myöskään Norjan
Eu-roopan ulkopuolella ole-vissa alusmaissa;
Artikel 21
Detta avtal skaU icke tUl-lämpas
för
Danmarks vidkommande; på Färöarna och i Grönland;
opaginerad Kontrollera mot PDF
gjöld
samkvaemt 2. gr. c), d) og e) og um innheimlu skatta i sérstökum tilvikum, t.
d. vegna Jjeurra, sem saekja vinnu yfir landamaeri, ennfremur um vexti,
måls-koslnaö, féviti og aörar Jjcss hallar greiöslur, sem ä eru lagöar viö
skatlaälagningu eöa innheimlu, um äkvöröun ä gengi viÖ umreikning å
fjärhaeöum, sem innheimta å, svo og um reikningsskil ä innheimlu fé.
Komi upp erfiÖleikar eÖa vafi milli Iveggja eÖa
fleiri aöildarrikja um tiilkun eÖa framkvaemd a samningi t)essum, skulu baer
stjornvöld 1 J)essum rikjum eiga meö sér viörasöur tU t)ess aö reyna aÖ leysa
måliÖ meö sérstöku samkomulagi. NiÖurstöÖur slikra viöraeöna skal tilkynna
basmm stjorn-völdum i ÖÖrum aÖUdar-rikjum svo fljött sem unnl
Telji baer stjornvöld i einu aÖUdarrikjanna, aÖ
viöraeö-ur um lulkun eÖa framkvaemd å samningi J)essum eigi aö fara fram mUli
baerra stjömvalda i öllum aÖildar-rikjunum, skulu slikar viö-rasöur fara fram
samkvaemt ösk J)essa rikis.
stånd
vedr0rende skaller og avgifter etter artikkel 2 c), d) og e) og om oppkreving
av skatt i visse tilfelle, f. eks. vedr0rende såkalte grensegjengere, samt
vedr0-rende renler, retlergangsom-kostninger, b0ler og andre lignende bel0p som
utskrives i samband med beskatning eller inndriving, om fastsetting av kurs
for om-regning av bel0p som skal inndrives samt om avreg-ning av bel0p som er
drevet inn.
Hvis
det oppstär vanskeligheler eller tvilssp0rsmål mellom lo eUer flere av de
konlraherende stater om tolkningen eller anvendel-sen av denne avtale, skal de
kompetente myndigheter i disse statene forhandle for å fors0ke å l0se
sp0rsmålene gjennom saerskilt avtale. Resultatet av slike forhandlinger skal
snarest meddeles de kompetente myndigheter i de 0vrige konlraherende stater.
Finner den kompetente myndighet i en av de konlraherende
stater at forhandlinger om sp0rsmål om tolkning eUer anvendelse av denne
avtale b0r skje mellom kompetente myndigheter i samtlige konlraherende
stater, skal slike forhandlinger finne sted på anmodning fra denne stat.
räckning
beträffande skatter och avgifter enligt artikel 2 c), d) och e) och om
uppbörd av skatt i vissa fall, t. ex. i fråga om s. k. gränsgångare, samt
beträffande räntor, rättegångskostnader, viten och andra liknande belopp, som
utgår i samband med beskattning eller indrivning, om fastställande av kurs för
omräkning av belopp, som skall indrivas, samt om redovisning av indrivna
belopp.
Om svårigheter eller Ivivelsmål uppkommer mellan
två eller flera av de avlalsslutande staterna rörande tolkning eller
tUlämpning av detta avtal, skall de behöriga myndigheterna i dessa stater
överlägga för all söka lösa frågan genom särskUd överenskommelse. Resultatet av
sådana överläggningar skall snarast delges behöriga myndigheter i övriga avtalsslulande
stater.
Finner behörig myndighet i en av de avtalsslulande
staterna att överläggningar i fråga om tolkning eller tUl-lämpning av detta
avtal bör ske mellan de behöriga myndigheterna i samtliga avtalsslutande
stater, skall sådana överläggningar äga rum på begäran av denna stat.
21. gr.
Samningi {)essum skal eigi beita
aö
t)vi er Danmörku varÖar: i Faereyjum og a Grasnlandi;
Artikkel 21
Denne avtale skal ikke få anvendelse
for
Norges vedkommende på Svalbard og Jan Mayen saml de norske besillelser utenfor
Europa,
Artikel
21
Delta avtal skall icke tUl-lämpas
för
Danmarks vidkommande: pä Färöarna och i Grönland;
for
Norges vedkommende: på Svalbard og Jan Mayen samt på de norske besiddel-ser
uden for Europa.
Artikel
22
Denne aftale traeder i kraft fra begyndeisen af det
kalenderår, som f0lger naer-mesl efler det år, da samtlige konlraherende
stater har meddelt det svenske udenrigsdepartemenl, at de konstitutionelle
foranstaltninger, som er n0dvendige for aftalens ikraftlraedelse er
gennemf0rt. Det svenske udenrigsdepartemenl under-retter de 0'vrige konlraherende
stater om modtagel-sen af disse meddelelser.
Tanskan osalta: Färsaaril-la eikä Grönlannissa.
22 artikla
Tämä sopimus tulee voimaan sila vuolta lähinnä
seuraavan kalenterivuoden alusta alkaen, jona kaikki sopimusvalliot oval
ilmoit-laneei Ruotsin ulkoasiainde-partemenlille, etlä sopimuksen voimaantulon
vaalimat valliosännön mukaiset toi-menpiteet on suoriteltu. Ruotsin
ulkoasiaindeparte-mentti ilmoittaa muille sopi-musvallioUle näiden Umoi-tusten
vaslaanoltamisesta.
för Norges vidkommande: på Svalbard och Jan Mayen
saml de norska besittningarna utom Europa.
Artikel
22
Della avtal träder i kraft med ingången av del kalenderår
som följer närmast efter det år då samlliga avtalsslutande stater meddelat det
svenska utrikesdepartementet atl de konstitutionella åtgärder som kräves för
avtalets ikraftträdande genomförts. Det svenska utrikesdepartementet underrättar
de övriga avtalsslutande staterna om mottagandet av dessa meddelanden.
Artikel
23
Efter at denne aftale er trådt i kraft, skal dens
be-stenamelser anvendes på säger, som er indkommet efler ikrafttraedelsen til
den kompetente myndighed i den stat, tU hvUken anmodningen er rettet.
Nedennaevnle aftaler skal oph0re med at gaelde og
skal sidsle gäng anvendes for så vidt angår säger, som er indkommet til den
kompetente myndighed i den stal, til hvilken begaeringen er rettet f0r
ikrafttraedelsen af denne aftale:
Aftale af 10. marts 1943 mellem Finland og Sverige
om bistand i skattesager;
Aftale af 17. december 1949 meUem Norge og Sverige
om bistand i skattesager;
Aftale af 27. oktober 1953 mellem Danmark og
Sverige om bistand i skattesager;
23 artUcla
Tämän sopimuksen voi-maantultua on sen määräyksiä
sovellettava asioihin, jotka oval voimaantulon jälkeen saapuneel sen valtion,
jolle esitys osoitetaan, asianomaiselle viranomaiselle.
Jäljempäna mainitut sopi-mukset lakkaavat olemasta
voimassa ja nutä sovelletaan viimeisen kerran asioihin, jotka oval saapuneel
sen valtion, jolle esitys osoitetaan, asianomaiselle viranomaiselle ennen
tämän sopimuksen voimaanluloa:
Suomen ja Ruotsin välUlä virka-avusta veroasioissa
10 päivänä maaliskuuta 1943 tehty sopimus;
Norjan ja Ruotsin välUlä virka-avusta veroasioissa
17 päivänä joulukuuta 1949 tehty sopimus;
Ruotsin ja Tanskan väliUä virka-avusta veroasioissa
27 päivänä lokakuula 1953 tehty sopimus;
Artikel
23
Sedan detla avtal trätt i kraft skall dess
bestämmelser tiUämpas på ärenden som inkommit efter ikraftträdandet till den
behöriga myndigheten i den stal till vilken framställningen riktas.
Nedanstående avtal skall upphöra alt gäUa och skall
sista gången tillämpas beträffande ärenden som inkommit till den behöriga
myndigheten i den stat till vilken framställningen riktas före ikraftträdandet
av detta avtal;
Avtal den 10 mars 1943 mellan Finland och Sverige
angående handräckning i skatteärenden;
Avtal den 17 december 1949 meUan Norge och Sverige
angående handräckning i skatteärenden;
Avtal den 27 oktober 1953 mellan Danmark och
Sverige angående handräckning i skatteärenden;
opaginerad Kontrollera mot PDF
aö t)vi er Noreg varöar: ä SvalbarÖa og Jan Mayen
svo og å hinum norsku landsvaeÖum ulan Evropu.
22.
gr.
Samningur t)essi öÖlast gUdi viö upphaf J)ess
alm-anaksårs, sem naest kemur eftir J)vi åri, er öll aÖUdar-rikin hafa tilkynnt
sasnska utanrikisråÖuneytinu, aÖ uppfylltar hafi veriÖ J)aer sljörnskipulegu
kröfur, sem gerÖar eru til gildistöku ]}essa samnings. Saenska
utanrikisråöuneytiö tilkynn-ir hinum aÖUdarrikjunum um möttöku t)essara
tilkynn-inga.
for Danmarks vedkommende på Faer0yene og på
Gr0nland.
Artikkel
22
Denne avtale trer i kraft ved begynnelsen av del kalenderår
som f0lger naer-mesl eller del år da samtUge konlraherende stater meddeler del
svenske uten-riksdeparlementel at de for-falningsmessige tUtak som kreves for
avtalens ikraft-tredelse, er gjennomf0rt. Det svenske utenriksdepartement
meddeler de 0vrige konlraherende stater om mollagel-sen av disse meldinger.
för Norges vidkommande: på Svalbard och Jan Mayen
samt de norska besittningarna utom Europa.
Artikel
22
Detta avtal träder i kraft med ingången av del
kalenderår som följer närmast efter del år då samtiiga avtalsslutande stater
meddelat det svenska utrikesdepartementet all de konstitutionella ålgärder
som kräves för avtalets ikraftträdande genomförts. Det svenska utrikesdepartementet
underrättar de övriga avtalsslutande staterna om mottagandet av dessa
meddelanden.
23.
gr.
E>egar samningur J)essi hefir tekiö gUdi, skal
åkvaeÖum hans beitt um mål, sem borizt hafa eftir gUd-islökuna tU viökomandi
stjörnvalds i J)vi riki, sem beiÖni er beinl til.
Eftirfarandi samningar skulu faUa ur gildi, og skal
Slöast beita l)eim viÖ mål, sem borizt hafa viökomandi Stjörnvaldi i J)vi riki,
sem beiÖni er beinl tU, fyrir gUd-istöku J)essa samnings:
Samningur, dags. 10. marz 1943, milli Finnlands og
Svijjjoöar um aÖsioö i skatlamålum;
Samningur, dags. 17. des-ember 1949, milli Noregs
og SviJjjöÖar um aösloö i skatlamålum;
Samningur, dags. 27. oktober 1953, mUU Danmerkur
og SviJjjöÖar um aÖstoÖ i skatlamålum;
Artikkel 23
Etter al denne avtale er trådt i kraft skal dens bestemmelser
få anvendelse på saker som etter ikraf tlredel-sen er kommet inn tU den kompetente
myndighet i den stal som anmodningen er rettet til.
De avtaler som er nevnt nedenfor, skal opph0re å
gjelde og skal siste gäng få anvendelse på saker som er kommet inn tU den kompetente
myndighet i den stat som anmodningen er rettet til f0r ikrafltredelsen av denne
avtale:
Avtale av 10. mars 1943 mellom Finland og Sverige
om bistand i skattesaker;
Avtale av 17. desember 1949 mellom Norge og Sverige
om bistand i skattesaker;
Avtale av 27. oktober 1953 mellom Danmark og
Sverige om bistand i skaltesaker;
Artikel 23
Sedan detla avtal trätt i krafl skall dess
bestämmelser tillämpas på ärenden som inkommit efler ikraftträdandet lUl den
behöriga myndigheten i den stat tiU vUken framställningen riktas.
Nedanstående avtal skall upphöra alt gälla och
skall sista gången tUlämpas beträffande ärenden som inkommit tiU den behöriga
myndigheten i den stal tUl vUken framställningen riktas före ikraftträdandet
av delta avtal:
Avtal den 10 mars 1943 mellan Sverige och Finland
angående handräckning i skalleärenden;
Avllal den 17 december 1949 mellan Sverige och
Norge angående handräckning i skatteärenden;
Avtal den 27 oktober 1953 mellan Sverige och
Danmark angående handräckning i skalleärenden;
Aftale af 29. marts 1954 mellem Finland og Norge om
bistand i skattesager;
Aftale af 18. juli 1955 mellem Danmark og Finland
om bisland i skattesager; saml
Aftale af 23. maj 1956 mellem Danmark og Norge om
bistand i skattesager.
Artikel
24
Denne aftale skal forblive i kraft uden
tidsbegraens-ning, men de konlraherende stater kan ad diplomatisk vej opsige
aflalen ved underretning tU -inhver af de andre konlraherende stater senest 6
måneder f0r ud-gangen af et kalenderår. Er opsigelsesfristen iagltaget, oph0rer
aflalen at gaelde i forholdet mellem den stat, som har förelaget opsigelsen og
de 0vrige konlraherende stater med kalenderårels ud-gang.
Anmodning om bistand, som er indkommet til den
kompetente myndighed i den stat, til hvilken aiunod-ningen er rettet inden aflalen
er oph0rt med at gaelde, skal efterkommes i overensslemmelse med aftalens
bestemmelser.
Aflalen skal deponeres i det svenske udenrigsdepartemenl
og bekraeftede af-skrifler skal af det svenske udenrigsdepartemenl tilstU-les
hver af de konlraherende staters regeringer.
TU bekraeftelse heraf bar undertegnede, dertil
beh0-rigt bemyndigede, underteg-net denne aftale og forsynel samme med deres
segl.
Suomen ja Norjan välUlä virka-avusta veroasioissa
29 päivänä maaliskuuta 1954 tehty sopimus;
Suomen ja Tanskan välUlä virka-avusta veroasioissa
18 päivänä heinäkuuta 1955 tehty sopimus; sekä
Norjan ja Tanskan välillä virka-avusta
veroasioissa
23
päivänä loukokuuta 1956 tehty
sopimus.
24
artikla
Tämä sopimus on voimassa ilman aikarajoilusla,
mutta sopimusvaltio voi ir-tisanoa sopimuksen diplo-maatlileilse ilmoittamalla
täslä muUle sopimusvallioil-le viimeistään kuusi kuu-kaulta ennen
kalenteri'vuo-den päätlymistä. Jos irlisa-nomisaikaa on noudalellu, sopimus
lakkaa olemasta voimassa irlisanomisen toi-millaneen valtion ja muiden
sopimusvaltioiden välillä kalenterivuoden päätlyessä.
Virka-apua koskevaan esitykseen, joka ennen kuin
sopimus on lakannul olemasta voimassa, on saapunut sen valtion, jolle esitys
on osoi-lettu, asianomaiselle viranomaiselle, on suosluttava so-punuksen
määräysten mukaisesti.
Sopimus on talleteltava Ruotsin ulkoasiaindeparte-menttiin
ja on Routsin ulko-asiaindeparlementin toimi-lettava oikeaksi todistelut
jäljennöksel sutä kullekin sopimusvaltion hallilukselle.
Tämän vakuudeksi oval
allekirjoittaneel, suhen
asiaimiukaisesli valtuulcttui-na, allekirjoitlaneel tämän sopimuksen
ja varaslaneet sen sineteUlään.
Avtal den 29 mars 1954 mellan Finland och Norge
angående handräckning i skatteärenden;
Avtal den 18 juli 1955 mellan Finland och Danmark
angående handräckning i skatteärenden; samt
Avtal den 23 maj 1956 mellan Danmark och Norge om
handräckning i skatteärenden.
Artikel
24
Detta avtal skaU förbU i kraft utan tidsbegränsning
men avtalsslutande stal kan på diplomatisk väg uppsäga avtalel genom
underrättelser tUl envar av de andra avtalsslutande staterna senast sex
månader före utgången av ett kalenderår. Har uppsägningstiden iakttagits upphör
avtalet att gälla i förhållandel mellan den stat som verkställt uppsägningen
och övriga avtalsslutande stater med kalenderårels utgång.
FramstäUning om handräckning, som inkommit tUl
behörig myndighet i den stat till vilken framställningen riktats innan avtalet
upphört atl gälla, skall efterkommas i enlighel med avtalets bestämmelser.
Avtalet skall vara deponerat i del svenska utrikesdepartementet
och bestyrkta avskrifter skall av del svenska utrikesdepartmentel liUställas
var och en av de avtalsslutande statemas regeringar.
TUl bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen
bemyndigade, undertecknat delta avtal och försett detsamma med sina sigUl.
Samningur,
dags. 29. marz
1954, miUi
Finnlands og
Noregs um aÖstoÖ i skatla
målum;
Samningur,
dags 18. jiili
1955, mUli
Danmerkur og
Finnlands um aöstoÖ i
skattamälum; og
Samningur,
dags. 23. mai
1956, miUi
Danmerkur og
Noregs um aÖsloÖ i skatta
mälum.
24.
gr.
Samningur Jjessi gildir ån timatakmörkunar, en
hvert aöUdarriki getur sagt honum upp eftir diplömatiskum leiöum meö
tilkynningu tU sérhvers hinna aÖUdarrikjanna i siÖasla lagi sex månuöum fyrir
lok alman-aksårs. Hafi äkvaeöanna um uppsagnartima veriÖ gaett, fellur
samningurinn ur gildi i samskiptum mUli Jiess rikis, sem sagt hefir honum upp,
og annarra aöildarrikja frå og meö lokum |)ess alm-anaksårs.
Hafi beiÖni um aÖsloÖ borizt baeru stjörnvaldi i
J)vi riki, sem aÖstoÖar er öskaÖ i, åöur en samningurinn feUur iir gildi, skal
fariÖ meö håna samkvaemt åkvaeÖum samningsins.
Samningurinn skal varÖ-fveittur i
utanrikisräöu-neyti SviJjjöÖar, og saenska utanrikisråöuneytiö skal senda
rikisstjörn hvers aÖUdarrikis slaöfest endurrit.
TU staöfestingar Jjessu hafa undirrilaÖir
fulltruar, sem til t)ess hafa fullgilt um-boÖ, ritaÖ undir Jjennan samning og
sett viö innsigli sin.
Avtale av 29. mars 1954 mellom Norge og Finland om
bistand i skattesaker;
Avtale av 18. juU 1955 mellom Danmark og Finland
om bistand i skaltesaker;
Avtale av 23. mai 1956 mellom Norge og Danmark om
bistand i skaltesaker.
Artikkel
24
Denne avtale skal vaere i kraft uten
tidsbegrensning, men de kontrahenrede stater kan på diplomatisk vei si opp
avtalen ved under-retning til hver av de andre konlraherende stater senest seks
måneder f0r utgången av et kalenderår. Er opp-sigelsesfrislen iakttatt,
opp-h0rer avtalen å gjelde i forholdet mellom den stat som har sagt opp
avtalen og de 0vrige konlraherende stater ved utgången av kalenderårel.
Anmodrung om bistand som er kommet inn til kompetent
myndighet i den stal som anmodningen er rettet til innen avtalen opph0rer å
gjelde, skal etterkommes i henhold tU avtalens bestemmelser.
Avtalen skal vaere depo-nert i det svenke utenriksdepartement
som vil oversende bekreftede avskrifter til hver av de konlraherende staters
regjeringer.
Til bekreftelse av delte har undertegnede, som er
beh0rig bemyndiget, under-tegnel denne avtale og försynt den med deres segl.
Avtal den 29 mars 1954 mellan Finland och Norge
angående handräckning i skatteärenden;
Avtal den 18 juli 1955 mellan Danmark och Finland
angående handräckning i skatteärenden; saml
Avtal den 23 maj 1956 mellan Danmark och Norge om
handräckning i skatteärenden.
Artikel
24
Detla avtal skall förbli i krafl ulan
tidsbegränsning men avtalsslutande stat kan på diplomatisk väg uppsäga avtalet
genom underrättelser till envar av de andra avtalsslutande staterna senasi
sex månader före utgången av ett kalenderår. Har uppsägningstiden iakttagils
upphör avtalet atl gälla i förhållandet mellan den stat som verkställt uppsägningen
och övriga avtalsslulande stater med kalenderårets utgång.
Framställning om handräckning, som inkommit lUl
behörig myndighet i den stat tUl vilken framställningen riklats innan avtalel
upphört alt gälla, skall efterkommas i enlighet med avtalets bestämmelser.
Avtalel skall vara deponerat i det svenska utrikesdepartementet
och bestyrkta avskrifter skall av det svenska utrikesdepartementet
tillställas var och en av de avtalsslulande staternas regeringar.
TUl bekräftelse härav har undertecknade, därtUl
vederbörligen bemyndigade, undertecknat detla avtal och försett detsamma med
sina sigill.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Udfaerdiget
i Stockholm i el eksemplar på det danske, det finske, det isländske, det norske
og det svenske sprog, idet der på det svenske sprog er udfasrdiget to leks-ter,
en for Finland og en for Sverige, hvilke samtlige lekster har lige gyldighed,
den 9. november 1972.
Tehty Tukholmassa 9 päivänä marraskuula 1972 yhtenä suomen-,
islannin-, norjan-, motsin- ja tanskan-kielisenä kappaleena, jossa ruotsin
kielellä on kaksi tekstiä, toinen Suomea ja toinen Ruotsia varten, kaikkien
lekstien ollessa yhlä lo-distusvoimaisel.
Som
skedde i Stockholm i elt exemplar på finska, danska, isländska, norska och
svenska språken, varvid på svenska språket utfärdades två texter, en för Finland
och en för Sverige, vilka samtiiga texter har lika vitsord, den 9 november
1972.
opaginerad Kontrollera mot PDF
E. Schram-Nielsen Max Jakobson
opaginerad Kontrollera mot PDF
Gert i Stokkhölmi i einu cinlaki a hverju Jjessara måla: islenzku,
dönsku, finnsku, norsku og saensku, og em sasnsku lextarnir tveir, annar fyrir
Finnland, hinn fyrir Svijjjöö, og skulu allir textar jafngildir, hinn 9.
november 1972.
Utferdigct
i Stockholm i et eksemplar på norsk, dansk, finsk, isländsk og svensk, hvorav
del på svensk er utfcdiget to lekster, en for Finland og en for Sverige, slik
at samtlige tekster har samme gyldighet, den 9. november 1972.
Som
skedde i Stockholm i etl exemplar på svenska, danska, finska, isländska och
norska språken, varvid på svenska språket utfärdades två texter, en för Sverige
och en för Finland, vilka samtliga texter har lika vitsord, den 9 november
1972.
opaginerad Kontrollera mot PDF
MARCUS BOKTR.STOCKHOLM U7J 7204
Sveinn
Björnsson
Henr. A. Broch
Sven-Eric
NUsson
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (11)
11 kopplingar i 10 dokument.
- Prop. 1989/90:98 om avtal mellan de nordiska liinderna om handräckning i skatteärenden s. 12 · s. 14 i texten
- Prop. 1986/87:94 om dubbelbeskattningsavtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, m.m. s. 31 i texten
- Prop. 1983/84:19 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge s. 131 om s. 2 i texten
- Prop. 1981/82:73 om godkännande av tilläggsavtal till avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden, m. m. s. 9 i texten
- Prop. 1980/81:169 om godkännande av avtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om ömsesidigt bistånd i tullfrågor s. 6 i texten