Lagrum · SFS 1921:225
39 §
2 kap.
Författningen är upphävd genom SFS 1987:672. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.
Vid återvinning skall egendom som gäldenären utgivit återbäras till konkursboet.
Den som lämnat gäldenären vederlag för egendom som sägs i första stycket äger återfå vad han utgivit. Detta gäller dock ej vederlag som icke kommit boet till godo, om den som lämnade vederlaget hade eller borde ha haft kännedom om att gäldenärens avsikt var att undanhålla borgenärerna detsamma.
Finnes egendom som enligt första eller andra stycket skall återbäras ej i behåll, skall ersättning för dess värde utgå. Är återbäring av viss egendom förenad med särskild olägenhet för den förpliktade, kan det medges honom att utge ersättning i egendomens ställe.
Tillämpas i
2 avgöranden som anger lagrummet, äldst först.
- NJA 1989 s. 736 1989
- NJA 1990 s. 366 1990