Lagrum · SFS 1968:430
47 §
Indrivning av skatt m.m.
Författningen är upphävd genom SFS 1994:200. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.
En avgift (dröjsmålsavgift) skall tas ut på
- 1. skatt som tagits upp i en deklaration men inte betalas inom den tid som anges i 42 §,
- 2. skatt som beräknats med stöd av 30 § andra stycket i avsaknad av deklaration,
- 3. skatt i övrigt, ränta och skattetillägg som inte betalas inom den tid som har bestämts enligt 43 §.
Har anstånd med betalning av skatten medgetts enligt 45 eller 46 §, tas dröjsmålsavgift ut endast på det belopp som inte har betalats senast vid anståndstidens utgång.
Dröjsmålsavgiften beräknas enligt 58 § 2--5 mom. uppbördslagen (1953:272). När dröjsmålsavgift tas ut enligt första stycket 2 anses skatten ha förfallit till betalning inom tid som anges i 42 §.
Skattemyndigheten får medge befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala dröjsmålsavgift, om det finns särskilda skäl.
Bestämmelserna i denna lag om beskattningsbeslut gäller i tillämpliga delar i fråga om beslut om dröjsmålsavgift.
Lydelse enligt SFS 1992:627 (ändringsregistret)