31 a §

Om en innehavare av en atomanläggning här i landet är ansvarig för en atomskada för vilken ansvaret är begränsat enligt 17 § första stycket 2 eller andra stycket, och det sammanlagda beloppet av de ersättningar som ska betalas enligt de bestämmelserna och 18 § första stycket samt av statsmedel enligt 29-31 §§ eller annars enligt tilläggskonventionen inte räcker till full ersättning för uppkommen skada, betalas ytterligare ersättning för skada som har uppkommit

• 1. här i landet,
• 2. i Danmark, Finland eller Norge,
• 3. annars ombord på ett fartyg eller ett luftfartyg som är registrerat i Sverige, Danmark, Finland eller Norge, eller
• 4. på annat ställe, om skadan har tillfogats svensk medborgare eller svensk juridisk person.

Ersättning enligt första stycket betalas också för skada i en annan stat som har tillträtt tilläggskonventionen i samma utsträckning som ersättning i den staten skulle betalas för atomskada som uppkommer i Sverige.

Det sammanlagda beloppet av de ersättningar som ska betalas till följd av en atomolycka, dels enligt 5-16 §§, 17 § första stycket 2 och andra-fjärde styckena, 18-21 §§ och 29-31 §§ av innehavare av atomanläggning och staten, dels enligt ett sådant avtal som avses i artikel 15 i tilläggskonventionen, dels av staten enligt första och andra styckena, är begränsat till sex miljarder kronor. I beloppet inräknas inte ränta eller ersättning för rättegångskostnader.

I fråga om ersättning enligt första och andra styckena har 30 § motsvarande tillämpning.

Om det belopp som med tillämpning av tredje stycket står till förfogande för gottgörelse av statsmedel inte räcker till ersättning för skadorna, nedsätts ersättningarna och därpå belöpande ränta med samma kvotdel. Om det efter ett inträffat skadefall kan befaras att nedsättning fordras, kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordna att ersättning tills vidare ska betalas med endast viss kvotdel.