Lagrum · SFS 1973:670

39 §

Tullskyldighet i särskilda fall

Författningen är upphävd genom SFS 1987:1070. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

Om en oförtullad vara går förlorad, när den införs till tullområdet eller sänds under tullverkets överinseende inom detta, är fraktföraren tullskyldig för varan. Om ingen fraktförare åtagit sig att befordra varan, är den som befordrat varan tullskyldig för den.

Om en oförtullad vara går förlorad, när den förvaras på tullupplag eller tullager eller i exportbutik eller frihamn är innehavaren av upplaget, lagret, exportbutiken eller frihamnen tullskyldig för varan.

Om en oförtullad vara går förlorad, när den innehas med temporär tullfrihet, är den som åtnjuter den temporära tullfriheten tullskyldig för varan.

Den som visar att förlust av en vara inte beror på fel eller försummelse av honom eller någon för vilken han svarar är inte tullskyldig enligt första--tredje styckena. Om särskilda skäl föreligger kan generaltullstyrelsen medge nedsättning av eller befrielse från tullen eller avgiften.

I fråga om tullskyldig som avses i första--tredje styckena gäller bestämmelserna i 7--16 §§ i tillämpliga delar.

Lydelse enligt SFS 1984:940 (ändringsregistret)

Tillämpas i

1 avgörande som anger lagrummet, äldst först.

  1. RÅ 1992 not. 447 1992

Paragrafen i sitt sammanhang

← 38 §Hela författningen40 § →