Ratio Lex

Ratio Lex / Lagrum / SFS 1988:609

Lagtext · SFS 1988:609

Lag (1988:609) om målsägandebiträde

10 paragrafer i konsoliderad lydelse, 9 med rättspraxis. Klicka på paragrafnumret för dess egen sida.

Departement: Justitiedepartementet DÅ · Utfärdad: 26 maj 1988 · Ändrad t.o.m. SFS 2018:535 · Riksdagens post ändrad 2025-10-17

Detta är den konsoliderade lydelsen — grundförfattningen med senare ändringar inarbetade, som riksdagen publicerar den. Den är inte originaltrycket och inte den autentiska texten. riksdagens post · ändringsregistret · Svensk författningssamling

1 §15 avgöranden

När en förundersökning har inletts eller återupptagits ska ett särskilt biträde för målsäganden (målsägandebiträde) förordnas i mål om

  • 1. brott enligt 6 kap. brottsbalken, om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av ett sådant biträde,
  • 2. brott enligt 3 eller 4 kap. brottsbalken, på vilket fängelse kan följa, eller enligt 8 kap. 5 eller 6 § brottsbalken eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, om det med hänsyn till målsägandens personliga relation till den misstänkte eller andra omständigheter kan antas att målsäganden har behov av ett sådant biträde,
  • 3. annat brott på vilket fängelse kan följa, om det med hänsyn till målsägandens personliga förhållanden och övriga omständigheter kan antas att målsäganden har ett särskilt starkt behov av ett sådant biträde.

Lydelse enligt SFS 2018:535 (svenskforfattningssamling.se)

1 a §3 avgöranden

Ett målsägandebiträdes förordnande gäller till dess att tiden för att överklaga domen i målet har löpt ut, om inte förordnandet dessförinnan har upphört eller något annat följer av 3 § andra stycket.

Om åklagaren eller den tilltalade har överklagat domen i ansvarsdelen, ska ett målsägandebiträde förordnas i högre rätt under de förutsättningar som anges i 1 §. Vid bedömningen av om målsäganden har behov av ett målsägandebiträde i högre rätt ska det även beaktas

  • 1. om målsäganden ska höras,
  • 2. vad som ska prövas i fråga om enskilt anspråk, och
  • 3. om det finns något annat särskilt skäl.

Lydelse enligt SFS 2018:535 (svenskforfattningssamling.se)

2 §2 avgöranden

Målsägandebiträde får inte förordnas sedan åklagaren har beslutat att allmänt åtal inte skall väckas eller att sådant åtal skall läggas ned.

Lydelse enligt SFS 1994:59 (ändringsregistret)

3 §13 avgöranden

Målsägandebiträdet ska ta till vara målsägandens intressen i målet samt lämna stöd och hjälp till målsäganden. Målsägandebiträdet ska bistå målsäganden med att föra talan om enskilt anspråk i anledning av brottet, om detta inte görs av åklagaren. Målsägandebiträdets uppgift kvarstår även om talan avskilts enligt 22 kap. 5 § rättegångsbalken för att handläggas som ett särskilt mål enligt reglerna för tvistemål, såvida inte målet handläggs enligt 1 kap. 3 d § rättegångsbalken. Målsägandebiträdets uppgift kvarstår också om domen överklagas endast i fråga om enskilt anspråk.

Lydelse enligt SFS 2018:535 (svenskforfattningssamling.se)

4 §9 avgöranden

Ett målsägandebiträde förordnas på begäran av målsäganden eller när det annars finns anledning till det. Till målsägandebiträde ska förordnas en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan person som har avlagt de kunskapsprov som krävs för behörighet till domaranställning. Endast den som på grund av sina kunskaper och erfarenheter och även i övrigt är särskilt lämplig för uppdraget får förordnas. Om målsäganden har föreslagit någon som är behörig, ska denne förordnas om det inte finns särskilda skäl mot det.

Målsägandebiträdet ska entledigas, om det är påkallat med hänsyn till förhållandena i målet eller om det annars finns skäl för det.

Ett byte av målsägandebiträde får beslutas av rätten, om det finns särskilda skäl. Om ett målsägandebiträde har bytts ut en gång, får ett nytt byte ske bara om det finns synnerliga skäl. Ett målsägandebiträde får inte utan rättens tillstånd sätta någon annan i sitt ställe.

I övrigt tillämpas i fråga om målsägandebiträde rättegångsbalkens regler om rättegångsbiträde.

Lydelse enligt SFS 2018:535 (svenskforfattningssamling.se)

5 §14 avgöranden

Målsägandebiträdet har rätt till ersättning i enlighet med vad som enligt 27 § rättshjälpslagen (1996:000) gäller för biträde vid rättshjälp. I fråga om ersättningen tillämpas även 29, 43, och 47 §§ rättshjälpslagen.

Lydelse enligt SFS 1996:1644 (ändringsregistret)

6 §1 avgörande

Om ett målsägandebiträde förordnas, ersätts målsägandens därefter uppkommande kostnader för bevisning och utredning med anledning av talan om enskilt anspråk i samma utsträckning som om målsäganden beviljats rättshjälp med anledning av en sådan talan.

I fall där målsägandebiträdets uppgift kvarstår enligt 3 § andra stycket har målsäganden rätt till ersättning av allmänna medel för kostnader för resa och uppehälle i samband med inställelse inför domstol enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Lydelse enligt SFS 1996:1644 (ändringsregistret)

7 §1 avgörande

Beslut i frågor som avses i denna lag fattas av rätten. I de fall som avses i 6 § får dock målsägandebiträdet själv besluta om utredning i samma utsträckning som enligt 17 § rättshjälpslagen (1996:000) gäller för biträde vid rättshjälp.

Lydelse enligt SFS 1996:1644 (ändringsregistret)

7 a §

Om en förundersökning har återupptagits enligt 58 kap. 6 a § första stycket rättegångsbalken ska en framställan om förordnande av målsägandebiträde göras hos den domstol som enligt 58 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken är behörig att pröva ansökan om resning.

Lydelse enligt SFS 2012:660 (ändringsregistret)

8 §2 avgöranden

Bestämmelserna i 31 kap. samt 58 kap. 8 och 8 a §§ rättegångsbalken om skyldighet för den tilltalade eller någon annan att till staten återbetala kostnader för försvarare som enligt rättens beslut har betalats av allmänna medel gäller även i fråga om kostnader för målsägandebiträde. I mål där målsägandebiträdets uppgifter kvarstår enligt 3 § andra stycket gäller för dessa kostnader bestämmelserna i 18 kap. rättegångsbalken om ansvar för motparts rättegångskostnader.

Lydelse enligt SFS 2012:660 (ändringsregistret)

Övergångsbestämmelser

SFS 1990:999

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
  • 2. Har ett målsägandebiträde förordnats före ikraftträdandet tillämpas inte 49 c § rättshjälpslagen (1972:429).
  • 3. Har hovrätt före ikraftträdandet meddelat beslut angående ersättning till målsägandebiträde tillämpas inte 49 § andra stycket rättshjälpslagen.

SFS 1996:1644

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 1997.
  • 2. Äldre föreskrifter tillämpas fortfarande om målsägandebiträde förordnats före ikraftträdandet.

SFS 2018:535

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.
  • 2. Bestämmelsen i första stycket i den nya 1 a § tillämpas inte om målsägandebiträdet har förordnats före ikraftträdandet.

Rättspraxis som anger lagrummet

45 avgöranden, grupperade som Domstolsverket har angett lagrummet.

1 § (15)

  1. NJA 2021 s. 694 ”Målsägandebiträdet i hovrätten III” (2021)
    Förordnande av målsägandebiträde i högre rätt. Betydelsen särskilt av att målsäganden framställer ett eget påföljdsyrkande.
  2. NJA 2020 s. 141 ”Målsägandebiträdet i hovrätten II” (2020)
    Förordnande av målsägandebiträde i högre rätt. Betydelsen av att åklagaren förklarat sig inte föra målsägandens talan om enskilt anspråk.
  3. NJA 2019 s. 15 ”Åklagarens bristande klagorätt” (2019)
    En åklagare har inte någon självständig rätt att överklaga ett beslut att inte förordna målsägandebiträde.
  4. NJA 2018 s. 922 ”Målsägandebiträdet i hovrätten” (2018)
    Förordnande av målsägandebiträde i högre rätt i ett mål om våldtäkt.
  5. NJA 2016 s. 796 (2016)
    I ett resningsärende, där förundersökningen inte har återupptagits, har målsäganden förelagts att yttra sig över ansökan. Eftersom åklagaren inte uppträder på målsägandens vägnar, har målsägandebiträde förordnats med stöd av grunderna för lagen om målsägandebi…
  6. RH 2014:15 (2013)
    Allmän åklagare har till tingsrätt anmält fråga om förordnande av målsägandebiträde. Sedan tingsrätten beslutat att inte utse sådant biträde, har åklagaren ansetts ha talerätt vid överklagande av beslutet.
  7. NJA 2010 s. 490 (2010)
    Målsägandebiträde kan inte förordnas för dödsbo. När så likväl skett har biträdet ansetts berättigat till ersättning enligt lagen om målsägandebiträde för arbete som utförts medan förordnandet gällde.
  8. RH 2006:65 (2006)
    Målsägandebiträde har i mål angående vårdslöshet i trafik och vållande till annans död inte förordnats för modern till den person som blivit dödad.
  9. RH 2002:1 (2002)
    Uttalanden i förarbetena om förutsättningar för rätt till målsägandebiträde har befunnits sakna stöd i lagtexten och har därför inte beaktats.
  10. RH 2001:13 (2001)
    Målsägande, som är advokat, har inte på den grunden ansetts sakna behov av målsägandebiträde. Begäran har däremot avslagits då behov av biträde inte kunde antas föreligga vare sig med hänsyn till målsägandens relation till den misstänkte eller andra omständigh…
  11. RH 2000:1 (2000)
    I mål avseende mord m.m. har målsägandebiträde förordnats för sonen till en person som enligt åtalet skall ha bragts om livet.
  12. NJA 1999 s. 781 (1999)
    När en dom i brottmål har överklagats i ansvarsdelen endast av målsäganden, är ett målsägandebiträde inte behörigt att biträda målsäganden i denna del. Det ingår däremot i målsägandebiträdets uppgifter att bistå målsäganden med att föra talan om enskilt ansprå…
  13. RH 1998:104 (1998)
    Målsägande i mål om åtal för försök till dråp har i tidigare mål dömts för brott vid samma tillfälle - stöld och försök till misshandel - riktade mot den nu tilltalade. Målsägandena har ansetts inte ha behov av målsägandebiträde.
  14. RH 1997:120 (1997)
    Målsägandebiträde har förordnats för närstående till person som blivit uppsåtligen dödad.
  15. RH 1990:33 (1989)
    Behov för målsägande att ha biträde i hovrätten har ansetts icke föreligga då målsäganden ej skulle höras vid huvudförhandling.

1 a § (3)

  1. NJA 2021 s. 694 ”Målsägandebiträdet i hovrätten III” (2021)
    Förordnande av målsägandebiträde i högre rätt. Betydelsen särskilt av att målsäganden framställer ett eget påföljdsyrkande.
  2. NJA 2020 s. 141 ”Målsägandebiträdet i hovrätten II” (2020)
    Förordnande av målsägandebiträde i högre rätt. Betydelsen av att åklagaren förklarat sig inte föra målsägandens talan om enskilt anspråk.
  3. NJA 2018 s. 922 ”Målsägandebiträdet i hovrätten” (2018)
    Förordnande av målsägandebiträde i högre rätt i ett mål om våldtäkt.

2 § (2)

  1. RH 1996:126 (1996)
    Ett målsägandebiträde som förordnats vid tingsrätten har ansetts inte ha kvar sin behörighet som sådant biträde i den situationen att tingsrätten lämnat åtal och skadeståndsanspråk utan bifall och åklagaren valt att inte överklaga tingsrättens dom.
  2. RH 1993:161 (1993)
    Målsägandebiträde har förordnats i hovrätten i mål där endast den tilltalade fört talan mot tingsrättens dom.

3 § (13)

  1. NJA 2020 s. 141 ”Målsägandebiträdet i hovrätten II” (2020)
    Förordnande av målsägandebiträde i högre rätt. Betydelsen av att åklagaren förklarat sig inte föra målsägandens talan om enskilt anspråk.
  2. NJA 2019 s. 15 ”Åklagarens bristande klagorätt” (2019)
    En åklagare har inte någon självständig rätt att överklaga ett beslut att inte förordna målsägandebiträde.
  3. NJA 2016 s. 341 (2016)
    Det ingår inte i ett målsägandebiträdes uppgifter att biträda målsäganden vid överprövning av en åklagares beslut om förundersökning eller åtal.
  4. NJA 2015 s. 702 ”Balkongmålet” (2015)
    Bevisvärdering i mål om försök till mord (fall från balkong).
  5. RH 2015:8 (2015)
    Ett målsägandebiträdes uppdrag har ansetts omfatta vissa kontakter med presumtiva vittnen.
  6. RH 2014:3 (2013)
    Det ingår inte i ett målsägandebiträdes uppgifter att bistå målsäganden vid begäran om överprövning av åklagarens beslut att lägga ned förundersökningen. Tingsrättens beslut att avskriva målet när åklagaren lagt ned åtalet har därför varit riktigt.
  7. NJA 2012 s. 818 (2012)
    Ett målsägandebiträdes uppdrag har ansetts omfatta uppgiften att föra talan mot domstols beslut i fråga om rättegångskostnader.
  8. NJA 2010 s. 490 (2010)
    Målsägandebiträde kan inte förordnas för dödsbo. När så likväl skett har biträdet ansetts berättigat till ersättning enligt lagen om målsägandebiträde för arbete som utförts medan förordnandet gällde.
  9. RH 2009:22 (2009)
    Efter det att åklagaren lagt ned förundersökningen har målsäganden genom sitt målsägandebiträde begärt överprövning av beslutet. Uppdraget som målsägandebiträde har ansetts bestå till dess att överprövningsärendet avgjorts. Tingsrättens beslut att skriva av må…
  10. NJA 2001 s. 18 (2001)
    Fråga om ersättning till målsägandebiträde, som nedlagt arbete å målet efter det att målsäganden, biträdet ovetande, ingått förlikning och som ingivit kostnadsräkning till domstolen sedan denna stadfäst förlikningen. Domstolen har, med hänsyn till omständighet…
  11. NJA 1999 s. 781 (1999)
    När en dom i brottmål har överklagats i ansvarsdelen endast av målsäganden, är ett målsägandebiträde inte behörigt att biträda målsäganden i denna del. Det ingår däremot i målsägandebiträdets uppgifter att bistå målsäganden med att föra talan om enskilt ansprå…
  12. RH 1996:126 (1996)
    Ett målsägandebiträde som förordnats vid tingsrätten har ansetts inte ha kvar sin behörighet som sådant biträde i den situationen att tingsrätten lämnat åtal och skadeståndsanspråk utan bifall och åklagaren valt att inte överklaga tingsrättens dom.
  13. RH 1989:107 (1989)
    Sedan åtal för grov otukt med barn m m och i samband därmed förd skadeståndstalan ogillats av tingsrätten, har målsäganden ensam fullföljt talan mot domen. Målsägandebiträdets uppdrag har ansetts inte omfatta arbete med fullföljande av talan i hovrätten, vare …

4 § (9)

  1. NJA 2019 s. 15 ”Åklagarens bristande klagorätt” (2019)
    En åklagare har inte någon självständig rätt att överklaga ett beslut att inte förordna målsägandebiträde.
  2. NJA 2017 s. 527 (2017)
    Ersättning till målsägandebiträde vid substitution.
  3. RH 2014:15 (2013)
    Allmän åklagare har till tingsrätt anmält fråga om förordnande av målsägandebiträde. Sedan tingsrätten beslutat att inte utse sådant biträde, har åklagaren ansetts ha talerätt vid överklagande av beslutet.
  4. RH 2007:66 (2007)
    Ett målsägandebiträde entledigades av tingsrätten efter att enskilda anspråk avskilts för att handläggas i den för tvistemål stadgade ordningen. Inga övriga förhållanden i målet hade förändrats. Hovrätten har inte ansett att det förelegat förutsättningar för a…
  5. NJA 2001 s. 18 (2001)
    Fråga om ersättning till målsägandebiträde, som nedlagt arbete å målet efter det att målsäganden, biträdet ovetande, ingått förlikning och som ingivit kostnadsräkning till domstolen sedan denna stadfäst förlikningen. Domstolen har, med hänsyn till omständighet…
  6. RH 1999:22 (1999)
    En advokat verksam på annan ort än där målet skall prövas men i närheten av målsägandens hemort har förordnats till målsägandebiträde.
  7. NJA 1994 s. 596 (1994)
    Fråga om byte av målsägandebiträde åt underårig i mål om grova sexualbrott.
  8. RH 1995:9 (1994)
    I mål där målsägandens vårdnadshavare var gift med den tilltalade har det ansetts erforderligt att förordna god man för att underteckna fullmakt för målsägandebiträdet.
  9. RH 1990:33 (1989)
    Behov för målsägande att ha biträde i hovrätten har ansetts icke föreligga då målsäganden ej skulle höras vid huvudförhandling.

5 § (14)

  1. RH 2024:51 (2024)
    Frågan om ett målsägandebiträde är att anse som ett distansbiträde eller inte ska avgöras utifrån förhållandena när förordnandet skedde.
  2. RH 2022:21 (2022)
    Fråga om målsägandebiträde ska ha rätt till ersättning för tidsspillan, utlägg och traktamente vid personlig inställelse till ett första polisförhör med målsäganden under en förundersökning och då målsäganden befinner sig på ett s.k. skyddat boende som är plac…
  3. RH 2020:16 (2020)
    Ett målsägandebiträde ansågs ha rätt till ersättning för deltagande vid förhör på en lördag. Ersättning utgick enligt samma förhöjda timkostnadsnorm som för en offentlig försvarare i motsvarande situation.
  4. RH 2020:9 (2020)
    Ett målsägandebiträde, som inte har förordnats i högre rätt, har fått ersättning av allmänna medel för arbete som utförts sedan förordnandet upphört i den mån det har ansetts omfatta skälig ersättning för avslutande åtgärder.
  5. NJA 2020 s. 483 ”Målsägandebiträdets promenad” (2020)
    Ett målsägandebiträde har tillerkänts ersättning för tidsspillan för promenad till och från en domstolsförhandling, eftersom det inte funnits anledning att ifrågasätta valet av transportsätt.
  6. RH 2019:18 (2019)
    Ett målsägandebiträde vars förordnande inte förnyats i hovrätten har nekats ersättning av allmänna medel för arbete som utförts sedan förordnandet upphört.
  7. RH 2017:7 (2017)
    Ett målsägandebiträde ansågs ha rätt till skäliga merkostnader för tidsspillan och utlägg som föranleddes av att hon var verksam långt ifrån tingsrättens domsaga. Detta med hänsyn till att målsäganden var under 15 år och hade sin vistelseort i närheten av måls…
  8. NJA 2016 s. 414 (2016)
    Rätt till ersättning för tidsspillan och utlägg till offentlig försvarare (I) respektive målsägandebiträde (II). Betydelsen av att en tingsrätt har flera tingsställen.
  9. NJA 2010 s. 206 (2010)
    Fråga sedan en huvudförhandling ställts in om den offentlige försvararen och målsägandebiträdet kan tillerkännas ersättning av allmänna medel för den tid som de reserverat för huvudförhandlingen och dess förberedande och som de inte kunnat använda för andra up…
  10. RH 2009:85 (2009)
    Ett målsägandebiträde har promenerat från advokatkontoret till en huvudförhandling i hovrätten och begärt ersättning för tidsspillan med 507, 50 kr avseende en sammanlagd gångtid om 30 minuter. Hovrätten har ansett att målsägandebiträdet varit skyldigt att öve…
  11. NJA 2005 s. 606 (2005)
    Målsägandebiträde har ansetts berättigat till ersättning för utlägg för resor och hotell med tillägg om 25 procent för utgående mervärdesskatt beräknat på utlägget efter avdrag för ingående mervärdesskatt.
  12. RH 2000:68 (2000)
    Fråga om ersättning av allmänna medel till målsägandebiträde i mål angående rån m.m. Hovrätten fann skäl till viss nedsättning av biträdets kostnadsanspråk med hänsyn till att den i kostnadsräkningen intagna arbetsredogörelsen inte var så utförlig att erforder…
  13. NJA 1993 s. 257 (1993)
    Fråga om skälig timersättning till målsägandebiträde för utfört arbete och tidsspillan.
  14. RH 1989:107 (1989)
    Sedan åtal för grov otukt med barn m m och i samband därmed förd skadeståndstalan ogillats av tingsrätten, har målsäganden ensam fullföljt talan mot domen. Målsägandebiträdets uppdrag har ansetts inte omfatta arbete med fullföljande av talan i hovrätten, vare …

6 § (1)

  1. NJA 2015 s. 702 ”Balkongmålet” (2015)
    Bevisvärdering i mål om försök till mord (fall från balkong).

7 § (1)

  1. NJA 2019 s. 15 ”Åklagarens bristande klagorätt” (2019)
    En åklagare har inte någon självständig rätt att överklaga ett beslut att inte förordna målsägandebiträde.

8 § (2)

  1. RH 2022:9 (2022)
    Dagsbotsbeloppets storlek har inte satts ned på grund av att den tilltalade saknar inkomst när denne i närtid haft en förhållandevis hög lön och den nedsatta inkomsten beror på den tilltalade har beslut att investera pengar i egen näringsverksamhet genom att s…
  2. RH 2013:14 (2013)
    Modern till ett drygt ett år gammalt barn mördades. Skadestånd för personskada i form av psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) har ansetts kunna utgå till barnet utan att barnet närmare beskriver sina psykiska besvär. - Bestämmelsen i 8 § lagen…

28 § (1)

  1. RH 1989:107 (1989)
    Sedan åtal för grov otukt med barn m m och i samband därmed förd skadeståndstalan ogillats av tingsrätten, har målsäganden ensam fullföljt talan mot domen. Målsägandebiträdets uppdrag har ansetts inte omfatta arbete med fullföljande av talan i hovrätten, vare …