Högskoleförordning (1977:263); upphävd

1 §

I denna förordning meddelas föreskrifter om högskolan utöver vad som sägs i högskolelagen (1977:218).

2 §

Inom högskolan finns de statliga högskoleenheter som anges i bilaga 1 till denna förordning.

3 §

Enligt 15 § högskolelagen (1977:218) kan kommun och landsting medges rätt att anordna grundläggande högskoleutbildning (kommunal högskoleutbildning).

Lydelse enligt SFS 1991:1611 (ändringsregistret)

4 §

Grundläggande högskoleutbildning bedrives även vid de statliga läroanstalter, som regeringen bestämmer särskilt.

5 §

har upphävts genom förordning (1991:1284)

6 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

7 §

Med utbildning inom vårdområdet avses i denna förordning utbildning på allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn för utbildning för vårdyrken samt lokala och individuella linjer och fristående kurser i anslutning till de nämnda utbildningslinjerna.

Lydelse enligt SFS 1991:1082 (ändringsregistret)

8 §

Sveriges lantbruksuniversitet är direkt underställt regeringen.

Lydelse enligt SFS 1991:1284 (ändringsregistret)

9 §

För Sveriges lantbruksuniversitet gäller ej 9--25 kap. denna förordning.

10 §

Med kommun jämställes i denna förordning kommunalförbund mellan kommuner. Med landsting jämställes kommunalförbund mellan landsting eller mellan en eller flera landsting och en eller flera kommuner, som ej ingår i landsting.

Lydelse enligt SFS 1991:1611 (ändringsregistret)

11 §

I förordningen avses med styrelse för utbildning dels en styrelse för statlig högskoleenhet (högskolestyrelse) enligt 17 § högskolelagen (1977:218), dels den eller de nämnder hos en kommun eller ett landsting som är styrelse för grundläggande högskoleutbildning.

Lydelse enligt SFS 1991:1611 (ändringsregistret)

12 §

För viss utbildning i Arvika gäller förordningen (1978:748) om landstingskommunal högskoleutbildning på musiklärarlinjen. ANDRA AVDELNINGEN

1 §

Allmänna riktlinjer för grundläggande högskoleutbildning finns i 2, 5 och 7 §§ samt 9 § första stycket högskolelagen (1977:218).

2 §

Den grundläggande högskoleutbildningen skall utformas så att hänsyn tas till skillnader mellan studerande i fråga om kunskaper, erfarenheter och studievana.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

3 §

Grundläggande högskoleutbildning skall så långt det är möjligt anordnas så, att studerande som så önskar kan bedriva studier på deltid.

4 §

Den, som bedriver studier inom grundläggande högskoleutbildning eller som avser att börja sådana studier, bör beredas tillgång till studievägledning och yrkesorientering.

5 §

Grundläggande högskoleutbildning skall anordnas under läsår. Läsåret skall omfatta 40 veckor av det statliga budgetåret, om ej annat följer av bilaga 2 till denna förordning.

Läsåret skall delas på två terminer.

6 §

Läsårets och terminernas förläggning skall fastställas av högskolestyrelserna.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

7 §

Med hänsyn till utbildningens art eller de studerandes önskemål får grundläggande högskoleutbildning förläggas även till annan tid än läsår. Beslut härom fattas av styrelsen för utbildningen eller det organ som styrelsen utser.

8 §

Om ej regeringen eller myndighet som regeringen utser förordnar annat, anges omfattningen av grundläggande högskoleutbildning enligt ett poängsystem, där 40 poäng motsvarar heltidsstudier under ett läsår.

9 §

Grundläggande högskoleutbildning skall bedrivas på linjer och på fristående kurser.

Om inte något annat är föreskrivet, får högskolestyrelsen bestämma att utbildningen skall förläggas till annan ort än högskoleorten.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

10 §

Huvudman för statsunderstödd läroanstalt är skyldig att ställa läroanstalten till förfogande för grundläggande högskoleutbildning som avser utbildning av lärare och syofunktionärer i den utsträckning detta behövs för praktik, försök och demonstrationer eller liknande verksamhet. Motsvarande gäller för huvudman för barnavårdande institution i vad avser utbildning på fritidspedagoglinjen, förskollärarlinjen och specialpedagogiska påbyggnadslinjen.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

11 §

Praktik för studerande på specialpedagogiska påbyggnadslinjen får förläggas till sjukhus, skolenhet med specialskola eller särskolan eller annan liknande inrättning. Sådan praktik får förläggas till inrättning som ej är statlig, om huvudmannen medger det.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

1 §

Inom grundläggande högskoleutbildning finns allmänna, lokala och individuella utbildningslinjer samt påbyggnadslinjer.

2 §

Sådant behov av utbildning som är av mera bestående och allmän karaktär skall tillgodoses genom allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer.

3 §

Vad som sägs om linjenämnd i detta kapitel skall, när linjenämnd ej finns, avse styrelsen för utbildningen eller det organ som styrelsen utser.

4 §

Allmän utbildningslinje skall utformas så, att den förbereder för verksamhet inom ett visst yrkesområde eller en viss sektor av arbetslivet.

5 §

Allmän utbildningslinje tillhör någon av följande fem yrkesutbildningssektorer, nämligen

• 1. sektorn för utbildning för tekniska yrken,
• 2. sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken,
• 3. sektorn för utbildning för vårdyrken,
• 4. sektorn för utbildning för undervisningsyrken samt
• 5. sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken.

6 §

Allmänna utbildningslinjer finns enligt bilaga 3 till denna förordning.

Antalet antagningsplatser för allmän utbildningslinje som anordnas vid en högskoleenhet beslutas av högskolestyrelsen inom ramen för de resurser som står till förfogande och de riktlinjer som kan ha meddelats.

7 §

Utbildningen inom en allmän utbildningslinje kan ges olika inriktningar. För studerande som har vissa kunskaper eller viss praktisk erfarenhet kan utbildningen på en allmän utbildningslinje avkortas.

Utbildningen inom en allmän utbildningslinje kan inom ramen för tillgängliga res urser ges en annan längd än den som anges i bilaga 3. Beslut om en sådan avvikelse fattas av styrelsen för utbildningen.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

8 §

Allmän utbildningslinje skall delas upp på kurser. Så skall dock ej ske om det är uppenbart olämpligt med hänsyn till utbildningens art.

Varje kurs skall ges ett poängtal, om ej annat följer av föreskrifter som regeringen meddelar särskilt.

9 §

Linjenämnden skall besluta om hur allmän utbildningslinje skall delas upp på kurser.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

10 §

I allmän utbildningslinje kan ingå praktik.

Praktik kan utgöra en hel kurs eller en del av kurs. Praktik kan, om särskilda skäl föreligger, även utgöra ett från kurs fristående utbildningsmoment.

Praktik som utgör ett från kurs fristående utbildningsmoment skall ej ges ett särskilt poängtal.

11 §

Föreskrifter om att i linje skall ingå sådan praktik som utgör ett från kurs fristående utbildningsmoment skall ges i utbildningsplanen.

12 §

Allmän utbildningslinje skall om det är ändamålsenligt och möjligt anordnas så, att utbildningen kan gås igenom i etapper.

13 §

För en allmän utbildningslinje skall det finnas en lokal utbildningsplan vid varje läroanstalt som anordnar linjen. För sådana allmänna utbildningslinjer , som anges i bilaga 11 till denna förordning, skall det dessutom finnas centrala utbildningsplaner.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

14 §

I utbildningsplan för allmän utbildningslinje skall anges

• 1. innehållet i beslut om inrättande av linjen,
• 2. de riktlinjer i övrigt som kan ha meddelats för linjen,
• 3. syftet med linjen,
• 4. det huvudsakliga innehållet i linjen,
• 5. den huvudsakliga uppläggningen av linjen,
• 6. de föreskrifter med villkor för särskild behörighet att antas till linjen ell er del av den som har meddelats,
• 7. de betyg som skall användas samt
• 8. de övriga föreskrifter som behövs.

I lokal utbildningsplan skall även anges de kurser och andra utbildningsmoment s om anordnas.

Skall det finnas olika inriktningar eller skall utbildningen avkortas skall detta anges i planerna.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

15 §

En lokal utbildningsplan fastställs av linjenämnden. En central utbildnings plan bestäms av regeringen eller i fråga om en utbildningsplan för en allmän utbildningslinje som anordnas av Sveriges lantbruk suniversitet av styrelsen för lantbruksuniversitetet.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

16 §

Innan en central utbildningsplan fastställs eller ändras skall den eller de linjenämnder, till vilkas verksamhetsområden linjen hör, beredas tillfälle att yttra sig. Detta behövs inte när ändringen är av mindre vikt.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

17 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

18 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

19 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

20 §

För kurs som ingår i allmän utbildningslinje vid läroanstalt skall finnas en kursplan.

21 §

I kursplan skall anges

• 1. kursens benämning,
• 2. kursens poängtal,
• 3. syftet med kursen,
• 4. det huvudsakliga innehållet i kursen,
• 5. den huvudsakliga karaktären av den undervisning och de läromedel som kan, bör eller skall förekomma i kursen,
• 6. de föreskrifter om krav på förkunskaper och om andra villkor som gäller för t illträdet till kursen eller moment inom kursen,
• 7. formerna för att bedöma de studerandes prestationer,
• 8. föreskrifter om rätten att genomgå förnyat prov samt
• 9. de övriga föreskrifter som behövs.

I kursplanen skall även anges om kursen är uppdelad i delar.

Om litteratur förekommer som läromedel i en kurs skall litteraturen förtecknas.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

22 §

Kursplaner skall fastställas av linjenämnden. Om en kurs hör till flera linjenämnders verksamhetsområden, skall kursplanen fastställas av linjenämnderna i samråd. Om linjenämnderna inte kan komma överens, skall frågan överlämnas till styrelsen för utbildningen.

När en kursplan fastställs skall behovet av att utnyttja kursen som en fristående kurs beaktas.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

23 §

För två eller flera allmänna eller lokala utbildningslinjer får finnas ett gemensamt inledande studieprogram.

Inledande studieprogram skall omfatta 40 poäng, om ej särskilda skäl föranleder annat.

Föreskrifter om inledande studieprogram meddelas i utbildningsplanerna.

24 §

Lokal utbildningslinje inrättas av styrelse för utbildning.

25 §

Lokal utbildningslinje bör förbereda för verksamhet inom ett visst yrkesområde eller en viss sektor av arbetslivet.

25 a §

Lokal utbildningslinje får bygga på allmän utbildningslinje eller annan lokal utbildningslinje.

26 §

Lokal utbildningslinje skall knyta an till styrelsens verksamhetsområde i fråga om högskoleutbildning eller forskning. Sådan linje får inrättas endast om det är ändamålsenligt med hänsyn till lokala förutsättningar och möjligt inom ramen för de resurser som står till förfogande och de riktlinjer som kan ha meddelats. Lokal utbildningslinje får ej inrättas för behov som tillgodoses genom allmän utbildningslinje eller påbyggnadslinje.

27 §

Styrelsen för utbildningen får förlägga del av utbildningen inom lokal utbildningslinje till annan läroanstalt än den vid vilken linjen har inrättats. Styrelsen för den andra läroanstalten skall ha samtyckt härtill.

28 §

Lokal utbildningslinje som inte bygger på allmän eller annan lokal utbildningslinje skall omfatta lägst 60 och högst 160 poäng, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Lokal utbildningslinje som bygger på allmän eller annan lokal utbildningslinje skall omfatta lägst 20 poäng.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

29 §

Föreskrifterna i 7--12 §§ äger motsvarande tillämpning på lokal utbildningslinje.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

30 §

För lokal utbildningslinje skall finnas en utbildningsplan.

Föreskrifterna i 14 § skall i tillämpliga delar äga motsvarande tillämpning på utbildningsplan för lokal utbildningslinje.

31 §

Utbildningsplan för lokal utbildningslinje skall fastställas av linjenämnden.

32 §

Föreskrifterna i 20--22 §§ skall äga motsvarande tillämpning i fråga om kursplan för kurs som ingår i lokal utbildningslinje.

33 §

Om gemensamt inledande studieprogram finns föreskrifter i 23 §.

34 §

Individuell utbildningslinje får finnas för att tillgodose en eller flera studerandes särskilda önskemål om kombination av kurser eller andra utbildningsmoment.

35 §

Individuell utbildningslinje får inrättas av styrelse för utbildning.

Individuell utbildningslinje skall knyta an till högskoleenhetens verksamhetsområde .Sådan linje får inrättas endast inom ramen för de resurser som står till förfogande och de riktlinjer som kan ha meddelats.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

36 §

Individuell utbildningslinje inrättas för att tillgodose en studerandes önskemål om ett visst innehåll för en linje. Innehållet för linjen bestäms antingen

• 1. genom att en utbildningsplan fastställs för den studerande, eller
• 2. genom att den studerande successivt väljer innehållet.

Om tillgängliga resurser inte medger att samtliga begärda linjer enligt första stycket 1 inrättas, får styrelsen för utbildningen begränsa antalet linjer. Vid beslut om sådan begränsning skall styrelsen i tillämpliga delar iaktta de föreskrifter som gäller för urval till allmän eller lokal utbildningslinje enligt 5 kap. 24--38 och 40 §§.

För individuell utbildningslinje som avses i första stycket 2 finns föreskrifter om urval i 5 kap. 42 §.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

37 §

Individuell utbildningslinje skall bestå av två eller flera kurser eller andra utbildningsmoment.

Lydelse enligt SFS 1986:460 (ändringsregistret)

38 §

I fråga om omfattningen av individuell utbildningslinje äger föreskrifterna i 28 § motsvarande tillämpning.

39 §

För individuell utbildningslinje som avses i 36 § första stycket 1 skall finnas en utbildningsplan och för linje som avses i 36 § första stycket 2 en förteckning över de kurser och andra utbildningsmoment som en studerande får välja. Utbildningsplan och förteckning skall fastställas av styrelsen för utbildningen eller det organ som styrelsen utser.

Lydelse enligt SFS 1986:460 (ändringsregistret)

40 §

Påbyggnadslinje bygger på allmän utbildningslinje.

41 §

Påbyggnadslinjer finns enligt bilaga 4 till denna förordning.

42 §

Föreskrifterna om allmän utbildningslinje i detta kapitel skall äga motsvarande tillämpning på påbyggnadslinje.

1 §

En fristående kurs inom den grundläggande högskoleutbildningen skall tillgodose sådana behov av fortbildning eller vidareutbildning och sådana andra behov av eller önskemål om utbildning som inte motsvaras av linjer.

En fristående kurs skall även kunna tillgodose behov av kompletterande utbildning för studerande som önskar gå över till forskarutbildning men som inte uppfyller villkoren för särskild behörighet att antas till sådan utbildning.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

2 §

En fristående kurs kan avse utbildning som inte ingår i någon linje vid högskoleenheten. Sådan fristående kurs inrättas av högskolestyrelsen. Kursplaner för dessa fristående kurser fastställs av den linjenämnd som högskolestyrelsen anger.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

3 §

Efter beslut av högskolestyrelsen får som fristående kurs även utnyttjas en kurs som ingår i någon av linjerna vid högskoleenheten. Linjenämnden skall fastställa kursplaner för dessa fristående kurser.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

4 §

När en fristående kurs inrättas skall hänsyn tas till behovet av utbildning även för dem som är bosatta på andra orter än den där högskoleenheten finns.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

5 §

I en fristående kurs kan det ingå specialarbete eller praktik.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

6 §

Varje fristående kurs skall ges ett poängtal. Detta omfattar även sådan praktik som anges i 5 §.

En fristående kurs får omfatta högst 60 poäng. Om det föreligger särskilda skäl får kursen omfatta högre poängtal än 60.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

7 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

8 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

1 §

Föreskrifter om tillträde till grundläggande högskoleutbildning finns i 10 och 11--13 §§ högskolelagen (1977:218).

Lydelse enligt SFS 1989:73 (ändringsregistret)

2 §

Föreskrifter om försöksverksamhet meddelas enligt 37 § högskolelagen (1977:218) av regeringen eller av den myndighet som regeringen utser.

Lydelse enligt SFS 1989:73 (ändringsregistret)

3 §

Villkor för behörighet att antas till grundläggande högskoleutbildning omfattar villkor för dels allmän, dels särskild behörighet.

Lydelse enligt SFS 1989:73 (ändringsregistret)

4 §

Om den sökande saknar de formella meriter som föreskrivits som behörighetsvillkor, skall antagningsmyndigheten bedöma om den sökande har motsvarande meriter.

Om det föreligger särskilda skäl får antagningsmyndigheten besluta om dispens från något eller några behörighetsvillkor.

Lydelse enligt SFS 1989:73 (ändringsregistret)

5 §

I 7--9 §§ finns föreskrifter om behörighet för

• 1. allmänna utbildningslinjer som anges i bilaga 5,
• 2. lokala utbildningslinjer som inte bygger på en annan utbildningslinje,
• 3. individuella utbildningslinjer och
• 4. fristående kurser.

Lydelse enligt SFS 1989:73 (ändringsregistret)

6 §

För övriga allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer meddelas före skrifter om behörighet av regeringen eller i fråga om sådana allmänna utbildningslinjer som anordnas av Sveriges lantbruksuniversitet av styrelsen för lantbruksuniversitetet.

Den myndighet som fastställer utbildningsplan för lokala utbildningslinjer som b ygger på annan utbildningslinje meddelar föreskrifter om behörighet för dessa linjer.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

7 §

Allmän behörighet har den som i gymnasieskolan har gått igenom en tvååri g linje eller en treårig linje eller de tre första årskurserna av den fyraåriga tekniska linjen eller som har motsvarande utbildni ng samt

• 1. har följt en sådan fullständig studiekurs som avses i gymnasieförordningen (1 992:394),
• 2. har fått betyg i alla de ämnen i vilka betyg sätts,
• 3. har kunskaper i svenska och engelska som motsvarar en slutförd lärokurs om mi nst två årskurser i gymnasieskolan.

Närmare föreskrifter om vilken annan svensk utbildning inom gymnasieskolan, stat lig eller kommunal vuxenutbildning, folkhögskolan eller annan utbildning som ger allmän behörighet samt om vilken utbildning som ger de kunskaper i svenska och engelska som krävs för allmän behörighet meddelar regeringen särskilt.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

8 §

Allmän behörighet har även den som

• 1. fyller 25 år senast under det kalenderår då utbildningen börjar,
• 2. varit yrkesverksam minst fyra år före det kalenderhalvår då utbildningen börj ar eller på annat sätt förvärvat motsvarande erfarenhet,
• 3. har kunskaper i engelska som motsvarar slutförd lärokurs om minst två årskurser i gymnasieskolan och
• 4. är svensk medborgare eller är bosatt i Sverige och har bosatt sig i riket i annat syfte än att studera.

Den som har annat modersmål än svenska, danska, norska, isländska eller färöiska har allmän behörighet enligt denna paragraf om han har sådana kunskaper i svenska som regeringen föreskriver särskilt.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

9 §

Allmän behörighet har även den som

• 1. har utländsk utbildning som i huvudsak motsvarar sådan svensk utbildning som anges i 7 § punkt 1 och 2,
• 2. har kunskaper i engelska som motsvarar slutförd lärokurs om minst två årskurser i gymnasieskolan och
• 3. har de kunskaper i övrigt som anges i andra eller tredje stycket.

Den som har svenska, danska, norska, isländska eller färöiska som modersmål och som fått sådan utbildning som avses i första stycket 1 skall antingen i sista årskursen av utbildningen ha fått betyg i det s pråk som har använts vid denna utbildning eller ha kunskaper i svenska som motsvarar slutförd lärokurs om minst två årskurser på nå gon linje i gymnasieskolan.

Den som har annat modersmål än som angetts i andra stycket skall ha sådana kunsk aper i svenska som regeringen föreskriver särskilt.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

10 §

Föreskrifter med villkor för särskild behörighet skall meddelas i utbil dningsplanen och kursplanen om regeringen inte föreskriver något annat. För de allmänna linjer som anordnas av Sveriges lantbru ksuniversitet fastställer styrelsen villkoren för särskild behörighet. För övriga allmänna utbildningslinjer fastställs villkoren av regeringen.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

11 §

Kraven på särskilda förkunskaper skall avse kunskaper i ämne i gymnasieskolan eller inom motsvarande utbildning.

Även andra villkor får uppställas som betingas av utbildningen eller som är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Lydelse enligt SFS 1989:73 (ändringsregistret)

12 §

Kraven skall avse lägst betyget 3 i det eller de ämnen som fordras.

Kravet på betyg kan även avse medelvärdet 3,0 av betygen i de ämnen som ingår i förkunskapskraven. Om det föreligger synnerliga skäl kan för viss utbildning högre betyg än 3 krävas i ett enskilt ämne.

Lydelse enligt SFS 1989:73 (ändringsregistret)

13 §

Den som söker till en fristående kurs och som är minst 25 år och har mi nst fyra års yrkeserfarenhet behöver inte dokumentera de förkunskaper i ämne i gymnasieskolan som krävs för allmän eller s ärskild behörighet. Den sökande får själv avgöra om han har erforderliga kunskaper.

Den som inte har svenska som modersmål skall dock styrka sina kunskaper i svenska.

Antagningsmyndigheten får besluta om självprövningsrätten skall gälla även andra sökande till fristående kurs.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

14 §

Vid urval till högskoleutbildning på allmänna utbildningslinjer enligt bilaga 7 och lokala utbildningslinjer som inte bygger på annan linje skall finnas ett betygsurval och ett provurval.

Lydelse enligt SFS 1989:73 (ändringsregistret)

15 §

Andelen platser som tillsätts genom betygsurval och provurval får vari era mellan olika utbildningslinjer inom intervallet 1/3--2/3.

Fördelningen för allmänna utbildningslinjer bestäms av Verket för högskoleservic e och styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet och för lokala utbildningslinjer av styrelsen för utbildningen, efter de riktlinjer som regeringen kan ha meddelat.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

16 §

Sökande som uppfyller kraven för båda urvalen skall ingå i båda.

Lydelse enligt SFS 1989:73 (ändringsregistret)

17 §

Antagningsmyndigheten får utanför betygs- och provurvalet anta enstaka sökande på grund av särskilda skäl.

Lydelse enligt SFS 1989:73 (ändringsregistret)

18 §

För övriga allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer meddelas fö reskrifter om urval av regeringen särskilt eller i fråga om sådana allmänna utbildningslinjer som anordnas av Sveriges lantbruksuni versitet av styrelsen för Lantbruksuniversitetet.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

19 §

I betygsurvalet skall ingå följande grupper

• 1. de som genomgått treårig eller de tre första åren av fyraårig gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning,
• 2. de som genomgått tvåårig gymnasieutbildning eller treårig yrkesinriktad gymnasieutbildning eller motsvarande samt
• 3. de som har allmän behörighet genom utbildning vid folkhögskola och studieomdöme från utbildningen.

Platserna skall fördelas mellan dessa grupper i proportion till antalet sökande i varje grupp.

En sökande med utländsk förutbildning får delta i betygsurvalet på motsvarande villkor.

En sökande får delta i urvalet till den eller de grupper till vilka han uppfyller kraven.

Lydelse enligt SFS 1989:73 (ändringsregistret)

20 §

Sökande i betygsurvalet skall antas på grundval av betygspoäng eller p oäng för studieomdöme. Betygspoängen utgörs av medelvärdet av betygen i de ämnen som ingår i avgångsbetyget.

Betyg i frivilligt ämne och i ämne som kompletterats för behörighet skall medräk nas om ämnet krävs för behörighet. Betyg i ämnet idrott skall medräknas om medelvärdet därigenom blir högre.

Betyg i annan betygsskala än 1--5 skall omräknas enligt föreskrifter som regerin gen meddelar särskilt.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

21 §

Föreskrifter om poäng för studieomdöme meddelas av regeringen särskilt.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

22 §

I provurvalet skall sådana sökanden ingå som deltagit i högskoleprovet.

Lydelse enligt SFS 1990:106 (ändringsregistret)

23 §

Av sökandena i provurvalet skall hälften antas på grundval av poäng fö r högskoleprov och poäng för arbetslivserfarenhet, och hälften enbart på grundval av poäng för högskoleprov.

Poäng för högskoleprov är 0,1 till 2,0 och resultatet är giltigt i två år.

Poäng för arbetslivserfarenhet ges med 0,5 poäng efter fem års arbete på minst h alvtid. Arbete parallellt med studier i gymnasieskolan får inte medräknas.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

24 §

De som vill delta i högskoleprovet skall erlägga en avgift i samband med anmälan. Regeringen bestämmer avgiftens storlek.

Lydelse enligt SFS 1989:73 (ändringsregistret)

25 §

Poäng för arbetslivserfarenhet erhålls genom

• 1. arbete i en eller flera anställningar,
• 2. arbete i eget företag eller som fri yrkesutövare,
• 3. arbete i eget hem med vård av barn under tio år,
• 4. arbete i eget hem med vård av en eller flera personer som på grund av sjukdom, ålder eller handikapp är i behov av särskild omvårdnad samt
• 5. värnpliktstjänstgöring, militär grundutbildning för kvinnor och vapenfri tjänst.

Lydelse enligt SFS 1989:73 (ändringsregistret)

26 §

Företräde i betygsurvalet bestäms av ett jämförelsetal som utgörs av betygspoäng eller av poäng för studieomdöme.

Företräde i provurvalet bestäms av ett jämförelsetal som består av summan av poäng för högskoleprov och poäng för arbetslivserfarenhet.

Alla poängtal anges med en decimal. Om den andra decimalen är fem eller högre skall den första decimalen höjas till närmast högre tal.

Lydelse enligt SFS 1989:73 (ändringsregistret)

27 §

När sökande har lika jämförelsetal skall först de sökande antas som ti llhör visst kön så länge dess andel av de antagna understiger 30 procent.

Därefter antas sökande som har angivit utbildningen som tidigare alternativ än v ad övriga återstående sökande gjort.

Ytterligare föreskrifter om företräde meddelas av regeringen särskilt. Förordning (1992:716).

Urval till fristående kurser m. m.

28 §

Vid urval till fristående kurser skall en eller flera av urvalskriterierna, betyg, behov av utbildning, tidigare utbildning, högskoleprov och arbetslivserfarenhet användas. Även av sökande åberopade särskilda skäl skall kunna läggas till grund för urvalet.

Styrelsen för utbildningen beslutar om vilka kriterier för urvalet som skall användas.

Lydelse enligt SFS 1989:73 (ändringsregistret)

29 §

Vid urval till individuella utbildningslinjer med successivt val av kurser skall urval till den första kursen ske med utgångspunkt i de kriterier som tillämpas vid urval till allmänna utbildningslinjer.

Lydelse enligt SFS 1989:73 (ändringsregistret)

30 §

Styrelsen för utbildningen beslutar om vilka kriterier som skall användas vid urval till lokala utbildningslinjer som bygger på annan utbildningslinje samt individuella utbildningslinjer med fastställd utbildningsplan.

Lydelse enligt SFS 1989:73 (ändringsregistret)

31 §

Den som vill delta i grundläggande högskoleutbildning skall anmäla det ta till den myndighet som avgör frågan om antagning. Anmälan skall göras inom den tid och på det sätt regeringen föreskri ver. Antagningsmyndigheten får anta behöriga sökande som har anmält sig för sent, om det finns särskilda skäl för det.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

32 §

Beträffande allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer avgörs frå gor om antagning

• 1. för de allmänna utbildningslinjer som anges i bilaga 9 samt för de påbyggnads linjer som regeringen föreskriver särskilt av Verket för högskoleservice eller, efter dess bemyndigande, av styrelsen för utbildninge n eller det organ som styrelsen utser,
• 2. för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer i kommunal högskoleutbild ning och för statlig sjukgymnastutbildning av Landstingsförbundets antagningsnämnd för högskoleutbildning,
• 3. för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer i övrigt av högskolestyre lsen eller det organ som styrelsen utser.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

33 §

Beträffande lokala och individuella utbildningslinjer avgörs frågor om antagning

• 1. för lokala utbildningslinjer i statlig högskoleutbildning av högskolestyrelsen,
• 2. för lokala utbildningslinjer i kommunal högskoleutbildning av styrelsen för u tbildningen eller, om Landstingsförbundets antagningsnämnd för högskoleutbildning efter framställan av styrelsen så medger, av nämnden,
• 3. för individuella utbildningslinjer av styrelsen för utbildningen eller av org an som styrelsen utser.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

34 §

Beträffande fristående kurser avgörs frågor om antagning av styrelsen för utbildningen eller av organ som styrelsen utser.

Lydelse enligt SFS 1989:73 (ändringsregistret)

35 §

I Landstingsförbundets antagningsnämnd för högskoleutbildning skall företrädare för de studerande och de anställda som berörs av utbildningen ha rätt att ingå.

Lydelse enligt SFS 1989:73 (ändringsregistret)

36 §

Antagningsmyndigheten skall lämna skriftligt besked till den som åbero par allmän behörighet enligt 9 § om denne uppfyller villkoren för behörighet att antas till grundläggande högskoleutbildning.

Annan antagningsmyndighet än Verket för högskoleservice bör samråda med verket i de fall någon begär besked om sin behörighet och till stöd för sin allmänna behörighet enligt 7--9 §§ åberopar utbildning ell er kunskaper som är svåra att bedöma, innan antagningsmyndigheten lämnar besked om behörigheten.

Verket för högskoleservice är skyldigt att på begäran av viss person lämna skrif tligt besked om denne uppfyller villkoren för allmän behörighet.

Besked som lämnats om att någon är behörig att antas till grundläggande högskole utbildning är bindande vid senare antagning till sådan utbildning vid varje läroanstalt där den meddelas.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

37 §

har upphävts genom förordning (1992:716).

1 §

Kan ej alla studerande på en allmän eller lokal utbildningslinje vid en läroanstalt beredas plats på en av två eller flera alternativa kurser inom linjen sker ett urval.

2 §

Vid urval till viss kurs som avses i 1 § skall företräde ges den studerande, som antingen har anmält att han önskar plats endast vid denna kurs eller som i sin anmälan har angivit denna kurs som det första av två eller flera alternativ. Därefter ges företräde åt den studerande som i sin anmälan har angivit kursen som ett tidigare alternativ än övriga studerande gjort. Detta gäller inte om annat föranleds av de studerandes behov av utbildningen, tidigare utbildning och yrkesverksamhet. Om de studerande inte kan skiljas åt skall lottning ske. Förordning (1988:811).

Anstånd för antagna samt studieuppehåll och byte av utbildningslinje eller läroanstalt

3 §

Om det föreligger särskilda skäl får styrelsen för utbildningen medge att den som har antagits till grundläggande högskoleutbildning får anstånd med studiernas påbörjande och att studerande får fortsätta studierna efter ett uppehåll samt att studerande på en linje får övergå till en annan linje eller till samma linje vid annan läroanstalt. Avser bytet övergång till annan läroanstalt prövas frågan av styrelsen för denna.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

3 a §

Föreskrifter om antagning till del av grundläggande högskoleutbildning på linje samt om anstånd, studieuppehåll och byte enligt 3 § meddelar regeringen särskilt.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

4 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

5 §

har upphävts genom förordning (1988:1060).

6 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

7 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

1 §

Inom den grundläggande högskoleutbildningen skall betyg sättas på kurs.

I utbildningsplan eller i kursplan kan föreskrivas att betyg inte skall sättas eller skall sättas i annan omfattning än som anges i första stycket.

Regeringen kan föreskriva att betyg skall sättas i annan omfattning än som anges i första stycket.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

2 §

I fråga om praktik som utgör ett från kurs fristående utbildningsmoment skall betyg sättas endast om så anges i utbildningsplanen.

3 §

Som betyg används normalt något av uttrycken underkänd, godkänd och väl godkänd, eller endast uttrycken underkänd och godkänd.

För viss grundläggande högskoleutbildning kan, om det föreligger särskilda skäl, föreskrivas att betyg skall sättas på annat sätt.

Föreskrifter om betyg meddelas av regeringen särskilt eller, i fråga om Sveriges lantbruksuniversitet, av universitetets styrelse.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

4 §

Betyg skall bestämmas av lärare som utses av linjenämnden eller det organ nämnden bestämmer.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

5 §

I utbildningsplanen för allmän utbildningslinje, lokal utbildningslinje eller påbyggnadslinje skall tas in de föreskrifter om betygsättning som behövs, utöver 1--4 §§, för att utbildningen på linjen skall kunna gås igenom på ett ändamålsenligt sätt.

6 §

Studerande som har underkänts i prov har rätt att genomgå förnyat prov för att få godkänt betyg. Närmare föreskrifter om rätten att genomgå ett förnyat prov skall meddelas i lokal utbildningsplan eller kursplan.

Studerande, som har underkänts två gånger i prov för viss kurs eller del av kurs, har rätt att hos det organ som utser den lärare som skall bestämma betyget för kursen eller del av kursen, begära att en annan lärare utses för att bestämma betyget för honom.

Den som har godkänts i ett prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

7 §

Har studerande vid en läroanstalt inom landet gått igenom viss grundläggande högskoleutbildning med godkänt resultat, har han rätt att tillgodoräkna sig detta för motsvarande utbildning vid annan läroanstalt.

8 §

Studerande, som vid universitet eller motsvarande läroanstalt i Danmark, Finland, Island eller Norge har gått igenom viss utbildning med godkänt resultat, har rätt att tillgodoräkna sig detta för motsvarande grundläggande högskoleutbildning här i landet. Föreskrifter om tillgodoräknande av utbildning i nordiskt land skall meddelas av regeringen eller, i fråga om Sveriges lantbruksuniversitet, av universitetets styrelse.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

9 §

Studerande har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än som avses i 7 eller 8 §. Studerande får även tillgodoräkna sig motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet.

Frågan om tillgodoräknande prövas, efter framställning av den studerande, i fråga om utbildning på en linje av linjenämnden och i annat fall av den myndighet som fastställer kursplanen.

Framställningen skall bifallas om den utbildning eller de kunskaper och färdigheter som den studerande åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. När framställningen prövas skall det tas skälig hänsyn till syftet med utbildningen som helhet enligt den för linjen eller kursen fastställda planen.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

10 §

Studerande som har godkänts i kurs eller annat utbildningsmoment eller som i övrigt på ett tillfredsställande sätt har gått igenom kurs eller annat utbildningsmoment, skall på begäran få bevis över utbildningen (utbildningsbevis).

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

11 §

Utbildningsbevis kan avse en eller flera kurser eller andra utbildningsmoment som den studerande har gått igenom.

I utbildningsbevis skall de kurser och andra utbildningsmoment anges i vilka den studerande har fått lägst betyget godkänd. Poängtal samt betyg som har givits skall anges. I fråga om kurser och andra utbildningsmoment där betyg inte skall ges, skall i beviset anges vilka kurser och andra utbildningsmoment som den studerande har fullgjort. I utbildningsbevis skall datum för betyg anges.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

12 §

Om utbildningsbeviset avser samtliga utbildningsmoment som för den studerande ingår i en linje, skall linjens benämning och poängtal anges i beviset.

Om utbildningen inom fristående kurser motsvarar utbildningen enligt en viss allmän eller lokal linje skall första stycket tillämpas.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

13 §

Styrelsen för utbildningen eller det organ som styrelsen utser kan besluta att i utbildningsbevis skall ingå eller till beviset skall fogas en beskrivning över utbildningen.

14 §

Utbildningsbevis skall utfärdas, om inte regeringen eller myndighet som regeringen utser föreskriver annat,

• 1. vid statlig högskoleenhet av rektorsämbetet, och
• 2. vid grundläggande högskoleutbildning i övrigt av den arbetstagare som styrelsen för utbildningen utser.

Skall utbildningsbevis avse utbildning vid mer än en läroanstalt, skall beviset utfärdas av den läroanstalt där den studerande senast har godkänts i prov eller har slutfört sin utbildning. Därvid skall första stycket äga motsvarande tillämpning.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

15 §

Till utbildningsbevis kan knytas en examensbenämning. Examensbenämningen bö r utformas så att den ger en meningsfull information om utbildningens omfattning, innehåll eller huvudsakliga inriktning . Examensbenämningen skall översättas till det engelska språket. Närmare föreskrifter om examensbenämning meddelar regeringen särskilt.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

1 §

Allmänna riktlinjer för forskarutbildning finns i 2, 5 och 7 §§ högskolelagen (1977:218).

2 §

Utöver de allmänna riktlinjer som avses i 1 § skall gälla att forskarutbildning skall anordnas så att de studerande förvärvar kunskaper, utöver vad som ges i grundläggande högskoleutbildning, samt färdigheter i forskningsmetodik och erfarenheter av forskning.

3 §

Forskarutbildning skall anordnas under läsår. Läsåret skall omfatta 40 veckor av det statliga budgetåret, om ej annat följer av föreskrifter som kan ha meddelats av regeringen eller myndighet som regeringen utser. Läsåret skall delas på två terminer.

4 §

Läsårets och terminernas förläggning skall fastställas av högskolestyrelserna.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

5 §

Undervisning och prov inom ramen för forskarutbildning får förläggas även till annan tid än läsår om det är motiverat med hänsyn till utbildningens art eller de studerandes önskemål. Beslut härom fattas av högskolestyrelsen eller det organ som styrelsen utser.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

6 §

Forskarutbildning skall anordnas inom de fakulteter och vid de högskoleenheter som anges i bilaga 10 till denna förordning. Har en fakultet enligt vad som föreskrivs i 14 kap. 3 § indelats i sektioner skall forskarutbildningen inom fakulteten anordnas inom sektionerna.

Utöver vad som följer av första stycket skall forskarutbildning anordnas inom forskningsområden som regeringen bestämmer. För sådana forskningsområden gäller de föreskrifter som regeringen meddelar särskilt.

7 §

Forskarutbildning anordnas inom de ämnen där det finns lärare som kan ge handledning av den omfattning som anges i 15 och 16 §§. För varje fakultet eller sektion och högskoleenhet skall ämnen fastställas antingen av fakultets- eller sektionsnämnden eller av något av de organ som avses i 23 § tredje och femte styckena, 24 a § och 25 § högskolelagen (1977:218).

Forskarutbildningen inom ett ämne kan ges olika inriktningar. Forskarutbildningen omfattar för varje studerande ett av de ämnen som avses i första stycket.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

7 a §

Forskarutbildning skall om det är ändamålsenligt och möjligt anordnas så, att utbildningen kan gås igenom i etapper.

8 §

Forskarutbildning får avslutas med doktorsexamen.

Doktorsexamen skall ges beteckning, som svarar mot namnet på den fakultet, inom vilken examen avlägges. Om särskilda skäl föreligger får doktorsexamen ges annan benämning.

En examensbenämning kan knytas till ett sådant bevis som avses i 39 § andra styc ket enligt föreskrifter som regeringen meddelar särskilt.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

9 §

Forskarutbildningen anordnas där så är ändamålsenligt, i samarbete med lärare inom andra fakulteter och sektioner inom högskoleenheten och vid andra högskoleenheter samt med andra myndigheter och inrättningar som bedriver forskning.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

10 §

Föreskrifterna nedan i detta kapitel om fakultets- eller sektionsnämnder gäller även för sådana andra organ som avses i 24 a och 25 §§ högskolelagen (1977:218).

11 §

Fordringarna för doktorsexamen skall bestämmas och utbildningen planläggas så, att studierna normalt kräver fyra läsår. Därvid förutsätts att de studerande dels har de förkunskaper som krävs, dels ägnar sig helt åt studierna, dels utnyttjar undervisningen effektivt.

För studerande som har tjänst som assistent skall utbildningen normalt planläggas så, att studierna för doktorsexamen kräver högst fem år.

I tid som anges i första eller andra stycket inräknas inte den tid för klinisk verksamhet, som inom medicinsk, odontologisk eller veterinärmedicinsk fakultet behövs för forskarutbildning inom ett kliniskt ämne. Förordning 1988:811).

12 §

För varje ämne inom en fakultet eller sektion, inom vilket forskarutbildning anordnas vid en högskoleenhet, skall finnas en studieplan.

13 §

I varje studieplan för forskarutbildning inom ett ämne skall anges

• 1. syftet med utbildningen,
• 2. det huvudsakliga innehållet i utbildningen,
• 3. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen,
• 4. de krav på förkunskaper och andra villkor som gäller för att antagas till utbildningen eller till en viss del av utbildningen,
• 5. de föreskrifter om urval som gäller vid antagning till utbildningen,
• 6. de krav på kunskaper och vetenskaplig skicklighet som gäller för doktorsexamen,
• 7. de prov som ingår i utbildningen.

Kraven på kunskaper för doktorsexamen skall avse dels moment som skall gälla för samtliga studerande som följer studieplanen, dels moment som skall fastställas för varje studerande särskilt av handledare efter samråd med den studerande enligt riktlinjer som anges i studieplanen.

Skall det finnas sådana etapper inom utbildningen som avses i 7 a §, skall detta anges i studieplanen.

14 §

Studieplan för forskarutbildning skall fastställas av fakultets- eller sektionsnämnden.

15 §

För varje studerande inom forskarutbildningen skall utses en eller flera handledare.Utses flera handledare skall en av dessa utses till huvudhandledare. Forskarstuderande har rätt till handledning, heltidsstuderande under fyra år och deltidsstuderande som innehar arvodestjänst som assistent under fem år. Annan deltidsstuderande har rätt till handledning av motsvarande omfattning.

Om särskilda skäl föreligger får fakultets- eller sektionsnämnden medge att viss studerande ges handledning under längre tid eller, i fråga om deltidsstuderande, i större omfattning än som avses i första stycket.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

16 §

Forskarstuderande inom kliniskt ämne inom medicinsk, odontologisk eller veterinärmedicinsk fakultet har rätt till handledning även under den tid för klinisk verksamhet som behövs för forskarutbildningen.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

17 §

Till forskarutbildning får endast antas det antal studerande som kan erbjudas godtagbara villkor i fråga om handledning och studievillkor i övrigt. Beslut om det högsta antal studerande, som under ett läsår får finnas antagna till forskarutbildning, fattas av fakultets- eller sektionsnämnd efter förslag av berörd institution.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

18 §

Behörig att antas till forskarutbildning är den som uppfyller dels villkor för allmän behörighet, dels villkor för särskild behörighet, och som har sådan förmåga i övrigt som behövs för att gå igenom utbildningen.

19 §

Allmän behörighet att antagas till forskarutbildning har den som på ett tillfredsställande sätt har gått igenom allmän, lokal eller individuell utbildningslinje inom grundläggande högskoleutbildning om minst 80 poäng.

En sådan allmän utbildningslinje som enligt bilaga 3 omfattar 80 poäng eller mer, skall ge allmän behörighet även om regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer har beslutat att linjen för vissa studerande skall omfatta mindre än 80 poäng.

20 §

Föreskrifter med villkor för särskild behörighet att antas till forskarutbi ldning meddelas i studieplan enligt riktlinjer som, för forskarutbildning vid högskoleenhet inom Utbildningsdepartementets område, medde las av regeringen särskilt och för forskarutbildning vid Sveriges lantbruksunive rsitet av styrelsen för universitetet.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

21 §

Krav som avses i 19 eller 20 § skall anses vara uppfyllt även av den som i annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

Om särskilda skäl föreligger får fakultets- eller sektionsnämnd för en enskild sökande medge undantag från villkor för allmän behörighet.

22 §

Grunden för urval bland behöriga sökande till forskarutbildning är graden av förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen.

Fakultets- eller sektionsnämnden meddelar i studieplan föreskrifter om urvalet b land behöriga sökande enligt riktlinjer, som för forskarutbildning vid högskoleenhet inom Utbildningsdepartementets område, medde las av regeringen särskilt och för forskarutbildning vid Sveriges lantbruksunive rsitet av styrelsen för universitetet.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

23 §

Den som vill antas till forskarutbildningen vid en högskoleenhet skall anmäla det till rektorsämbetet inom den tid och i den ordning som ämbetet föreskriver.

Antagningsmyndigheten får anta behöriga sökande som har anmält sig för sent om det föreligger särskilda skäl.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

24 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

25 §

Fråga om antagning prövas i den ordning som följer av 15 kap. 7--12 §§.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

26 §

Doktorsexamen får avläggas av studerande som har gått igenom forskarutbildning.

Doktorsexamen får avläggas också av den som inte har gått igenom forskarutbildning, om han är behörig att antas som studerande inom forskarutbildning. Föreskrift om studerande i 27--39 §§ gäller även sådan person.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

27 §

För doktorsexamen fordras att den studerande har fått betyget godkänd vid de prov som ingår i forskarutbildningen samt för en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling). Dessutom krävs att han muntligen har försvarat doktorsavhandlingen vid en offentlig disputation.

28 §

Prov som ingår i forskarutbildning skall bedömas med något av betygen underkänd och godkänd.

När prov bedömes skall hänsyn tagas till såväl grundligheten av den studerandes kunskaper som den grad av mogenhet och förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys som den studerande har visat.

Betyg skall bestämmas av lärare som utses av fakultets- eller sektionsnämnden eller organ som nämnden bestämmer.

29 §

Studerande, som vid en högskoleenhet har godkänts i prov som ingår i forskarutbildning, har rätt att tillgodoräkna sig detta även vid annan högskoleenhet.

Lärare som bestämmer betyg får medge studerande rätt att tillgodoräkna sig utbildning vid utländsk läroanstalt.

30 §

Doktorsavhandling skall utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en sammanläggning av vetenskapliga uppsatser med en kort sammanfattning av dessa (sammanläggningsavhandling) som den studerande har författat ensam eller gemensamt med annan person.

Doktorsavhandling skall skrivas på svenska, danska, norska, engelska, franska el ler tyska. I fråga om språkvetenskapligt ämne får fakultets- eller sektionsnämnd medge att doktorsavhandling skrives på annat spr åk. Doktorsavhandling som ej har skrivits på engelska, franska eller tyska skall innehålla en sammanfattning på något av dess a språk.

Till doktorsavhandling skall fogas ett kortfattat engelskspråkigt referat.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

31 §

Doktorsavhandling skall under minst tre terminsveckor omedelbart före disputationen finnas tillgänglig vid högskoleenhetens bibliotek i det antal exemplar som behövs för att möjliggöra en tillfredsställande granskning av avhandlingen vid disputationen.

Minst tre terminsveckor före disputationen skall doktorsavhandlingen sändas dels till varje sådan institution vid högskoleenhet inom vars verksamhetsområde ämnet för avhandlingen faller, dels till bibliotek vid sådan högskoleenhet vid vilken det finns arbetstagare som är ledamöter i det fakultets- eller sektionskollegium inom vars verksamhetsområde doktorsavhandlingen faller.

Om det föreligger särskilda skäl, får rektorsämbetet medge att viss doktorsavhandling görs tillgänglig eller utsänds senare än som anges i första respektive andra stycket.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

32 §

Disputation skall äga rum under terminstid på tid och plats som rektorsämbetet bestämmer. Tillkännagivande av rektorsämbetets beslut skall anslås på högskoleenhetens anslagstavla minst tre terminsveckor före disputationen.

Om särskilda skäl föreligger, får rektorsämbetet medge att viss disputation får ske under annan tid än terminstid. I sådant medgivande får ämbetet även medge att doktorsavhandlingen får göras tillgänglig och utsändas enligt 31 § under annan tid än terminstid. Tillkännagivande om tiden för sådan disputation skall anslås på högskoleenhetens anslagstavla minst tre veckor före disputationen.

33 §

Disputation skall ledas av en ordförande. Vid disputationen skall finnas en opponent (fakultetsopponent). Ordförande och fakultetsopponent utses av fakultets- eller sektionsnämnden.

34 §

Åhörarna vid disputationen har rätt att ställa frågor till den studerande i den ordning ordföranden bestämmer.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

35 §

Doktorsavhandling skall bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygsättningen skall hänsyn tagas till innehållet i avhandlingen och till försvaret av avhandlingen.

Vetenskaplig avhandling som har författats av två eller flera personer gemensamt får godkännas som doktorsavhandling för sådan författare vars insatser kan särskiljas.

När sammanläggningsavhandling bedömes, får vetenskaplig uppsats, som den studerande har författat gemensamt med annan person, beaktas endast i den mån den studerandes insatser kan särskiljas.

36 §

Betyg för doktorsavhandling skall bestämmas av en betygsnämnd. Denna skall utses särskilt för varje avhandling.

37 §

En betygsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter. Antalet ledamöter skall bestämmas och utses av fakultets- eller sektionsnämnden. Flertalet av ledamöterna i betygsnämnden skall hämtas utanför den institution som den studerande tillhör om det inte finns särskilda skäl mot detta. Minst en av dem bör utses bland lärare inom en annan fakultet eller vid en annan högskoleenhet. Nämnden utser ordförande inom sig.

Den lärare som har utsetts att vara handledare skall vara närvarande vid sammanträden med nämnden och delta i överläggningarna men inte i besluten.Har flera handledare utsetts skall detta gälla huvudhandledaren. Endast om det finns särskilda skäl för detta, får handledare utses till ledamot i nämnden.

Fakultetsopponenten har rätt att vara närvarande vid sammanträden med nämnden och att delta i överläggningarna men inte i besluten.

Betygsnämnden är beslutför när samtliga ledamöter är närvarande. Som nämndens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Om avhandlingen godkänns, får skälen för nämndens beslut inte redovisas i protokoll eller annan handling. Detsamma gäller i fråga om de skäl som en enskild ledamot kan ha anfört i skiljaktig mening eller i annan ordning.

Om avhandlingen underkänns, får däremot skälen för nämndens beslut redovisas i protokoll eller annan handling. Detsamma gäller i fråga om de skäl som en enskild ledamot i sådant fall kan ha anfört i skiljaktig mening eller i annan ordning.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

38 §

Bevis om doktorsexamen skall utfärdas av rektorsämbetet.

39 §

Den som utan att uppfylla fordringarna för doktorsexamen har godkänts i prov för sådan examen får på begäran bevis därom. Beviset skall utfärdas av rektorsämbetet.

Motsvarande skall gälla i fråga om den som utan att uppfylla fordringarna för doktorsexamen har godkänts i samtliga moment som ingår i en sådan etapp som avses i 7 a §. I 8 § tredje stycket ges föreskrifter om att en examensbenämning kan knytas till ett sådant bevis som avses i detta stycke. TREDJE AVDELNINGEN

1 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

2 §

Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på högskoleenheterna med undantag av 2, 4, 11--13, 19, 21--26 och 30 §§. Vid tillämpningen av verksförordningen förstås med chefen för myndigheten, rektorsämbetet.

Vid universiteten, tekniska högskolan i Stockholm, karolinska institutet, Chalmers tekniska högskola och högskolan i Luleå får dock högskolestyrelsen inrätta personalansvarsnämnd med uppgifter enligt 19 § verksförordningen. Sådan nämnd består -- förutom av rektorn och de företrädare för de anställda som ingår i högskolestyrelsen -- av förvaltningschefen samt ytterligare högst tre ledamöter som styrelsen utser. Rektorn är nämndens ordförande.

Lydelse enligt SFS 1990:957 (ändringsregistret)

3 §

En högskoleenhet eller ett organ inom högskolan får inte utan regeringens medgivande i varje enskilt fall delta i bildande av stiftelser, aktiebolag eller handelsbolag eller bedriva verksamhet i sådan form.

1 §

Enligt 17 § högskolelagen (1977:218) skall styrelsen för statlig högskoleenhet (högskolestyrelsen) ha inseende över högskoleenhetens alla angelägenheter och svara för att enhetens uppgifter fullgöres.

2 §

Högskolestyrelsen skall särskilt

• 1. verka för goda villkor för utbildning, forskning och utvecklingsarbete samt f ör goda arbetsförhållanden,
• 2. verka för att resurserna för högskoleutbildning och forskning fördelas så att behov och önskemål tillgodoses i möjligaste mån,
• 3. verka för att resurserna utnyttjas effektivt,
• 4. svara för samordnande planering av den grundläggande högskoleutbildningen,
• 5. främja sambandet mellan den grundläggande utbildningen samt forskning och for skarutbildning,
• 6. ta initiativ till åtgärder som kan främja förnyelse och utveckling av utbildn ingen och forskningen,
• 7. svara för samordnande planering i fråga om resurser för forskning och forskar utbildning samt resurser som är gemensamma för grundläggande utbildning, forskning och forskarutbildning,
• 8. svara för att verksamheten följs upp och att dess resultat analyseras,
• 9. svara för att beslutsorganisationen utformas ändamålsenligt,
• 10. svara för förvaltning av de statsmedel och övriga medel som har anvisats för verksamheten,
• 11. stödja och främja verksamheten genom information, rådgivning och andra åtgär der,
• 12. stödja och främja samarbetet med andra högskoleenheter,
• 13. fatta beslut om anslagsframställning, årsredovisning och andra viktigare fra mställningar,
• 14. fatta beslut i anledning av Riksrevisionsverkets revisionsberättelser och re visionsrapporter.

Vid högskoleenhet för konstnärlig utbildning i Stockholm, där enligt särskild föreskrift av regeringen linjenämnd inte skall finnas, åligger det styrelsen att fullgöra de uppgifter som ankommer på linjenämnden en ligt 12 kap. 5--7 §§.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

3 §

Befogenhet enligt 15 kap. 1 § första stycket och 3 § lagen (1976:600) om offentlig anställning utövas av högskolestyrelsen i den mån ej annat följer av 21 kap. 3 §.

4 §

Om sammansättningen av högskolestyrelserna finns föreskrifter i 18 § högskolelagen (1977:218).

Efter framställan från högskolestyrelsen kan regeringen föreskriva att antalet ledamöter i styrelsen skall vara högst 13 eller 15.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

5 §

Företrädare för allmänna intressen utses av regeringen.

Företrädare för verksamheten utses av de arbetstagare vid högskoleenheten som innehar tjänster som avses i 19 kap. 1 §. De närmare föreskrifter som behövs om utseende av företrädare för verksamheten meddelas av högskolestyrelsen.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

6 §

Företrädare för de anställda skall utses om en arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland de anställda vid högskoleenheten begär det.

Företrädarna utses enligt föreskrifter i personalföreträdarförordningen (1987:1101).

Företrädare för de studerande i högskolestyrelsen utses enligt föreskrifterna i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar för fakultet.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

7 §

Rektor är högskolestyrelsens ordförande, om ej regeringen beslutar annat.

Högskolestyrelsen utser vice ordförande bland ledamöterna.

8 §

Regeringen beslutar, efter framställan av högskolestyrelsen, om suppleanter skall finnas för ledamöter i styrelsen. Suppleanter utses i samma ordning som ledamöter. Vid förfall för rektor inträder prorektor som ledamot i styrelsen.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

8 a §

har upphävts genom förordning (1988:1060).

8 b §

Högskolestyrelsen skall avgöra

• 1. frågor som avser fastställande av plan för fördelning och användning av enhetens resurser,
• 2. frågor som avser anslagsframställningar och viktigare framställningar i övrigt,
• 3. viktigare frågor om enhetens organisation,
• 4. frågor med anledning av riksrevisionsverkets revisionsberättelser och revisionsrapporter,
• 5. viktigare frågor om föreskrifter,
• 6. frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning från tjänst, läkarundersökning eller frågor om skiljande från uppdrag eller från anställning, utom då det är fråga om uppsägning på grund av arbetsbrist eller besked om avbrytande av provanställning vid eller före prövotidens utgång,
• 7. frågor i övrigt som är av principiell vikt samt
• 8. frågor som rektorsämbetet hänskjuter till styrelsen.

Frågor som avses i första stycket 6 avgörs dock av personalansvarsnämnden vid högskoleenhet, där sådan finns inrättad.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

9 §

Högskolestyrelsen är beslutför när fler än hälften av ledamöterna, bland dem ordföranden eller vice ordföranden och, om rektor inte är ordförande, rektor eller prorektor är närvarande.

Val förrättas med slutna sedlar. Faller rösterna lika vid ett val skiljer lotten.

Lydelse enligt SFS 1986:999 (ändringsregistret)

10 §

Är styrelseärende så brådskande att högskolestyrelsen ej hinner sammanträda för behandling av ärendet, avgörs detta genom meddelande mellan fler än hälften av styrelsens ledamöter, bland dem ordföranden eller vice ordföranden samt rektor, om han ej är ordförande eller vice ordförande. Kan ärendet ej lämpligen avgöras på detta sätt, får ordföranden eller vice ordföranden besluta ensam i närvaro av den föredragande till vars uppgifter ärendet hör.

Beslut, som fattas enligt första stycket, skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen.

10 b §

Ärenden, som inte enligt 8 b § skall avgöras av högskolestyrelsen, avgörs av rektorsämbetet, såvida de inte med stöd av beslut enligt 11 § skall avgöras av annan.

Lydelse enligt SFS 1984:930 (ändringsregistret)

11 §

Högskolestyrelsen får i arbetsordningen eller genom särskilt beslut överlämna till annat beslutande organ vid högskoleenheten att avgöra ärenden som inte enligt 8 b § skall avgöras av styrelsen. Sådant överlämnande får också ske till en eller flera ledamöter, till arbetstagare vid enheten eller till beslutande organ som är gemensamt för högskoleenheten och en eller flera andra läroanstalter.

Ett överlämnande enligt första stycket får inte avse ärenden om uppsägning på grund av arbetsbrist.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

12 §

Ärenden avgörs efter föredragning av förvaltningschefen eller av den som rektor eller förvaltningschefen utser.

Om det finns överbibliotekarie vid en högskoleenhet föredras ärenden som avser högskolebibliotek av denne eller av den arbetstagare som överbibliotekarien utser.

Ärenden som handläggs av arbetstagare enligt 11 § första stycket får avgöras utan föredragning om detta medgetts i arbetsordningen eller genom särskilt beslut.

Ordföranden får själv överta föredragning av ärenden.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

13 §

Ledamot får ej utan laga förfall utebli från sammanträde.

14 §

har upphävts genom förordning (1986:999).

15 §

I skrivelse till myndighet skall anges -- dagen för beslutet, -- beslutets innehåll, -- vem som har fattat beslutet, -- vem som har varit med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet, -- vem som har varit föredragande.

Har skiljaktig mening förekommit i ärendet, skall denna anges i skrivelsen eller framgå av protokollsutdrag som bifogas skrivelsen.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

16 §

Om rektor begär det skall högskolestyrelsen sammankallas.

Lydelse enligt SFS 1989:646 (ändringsregistret)

17 §

Om inte annat föreskrivs i 18--20 §§, får högskolestyrelsen inrätta rådgivande och beredande organ efter vad den finner lämpligt.

Lydelse enligt SFS 1989:646 (ändringsregistret)

18 §

Vid högskoleenheter som har konstnärlig utbildning skall styrelsen ha ett rådgivande organ för planering, beredning och fördelning av medel för konstnärligt utvecklingsarbete, rådet för konstnärligt utvecklingsarbete.

Lydelse enligt SFS 1989:646 (ändringsregistret)

19 §

Rådet för konstnärligt utvecklingsarbete bör ha högst tolv medlemmar. Det bör till en tredjedel bestå av personer verksamma inom den berörda högskoleenheten, till en tredjedel av personer från andra högskoleenheter med verksamhet inom området och till en tredjedel av personer som är konstnärligt verksamma utanför högskolan.

Lydelse enligt SFS 1989:646 (ändringsregistret)

20 §

Högskolestyrelsen vid berörd högskoleenhet skall bestämma antal ledamöter i rådet samt hur de skall utses.

Lydelse enligt SFS 1989:646 (ändringsregistret)

1 §

Vid högskoleenhet skall finnas ett rektorsämbete.

2 §

Rektorsämbetet består av rektor och, om sådan finns, förvaltningschef.

3 §

Vid högskoleenhet skall finnas en förvaltningschef om regeringen föreskriver det.

4 §

Rektor är högskoleenhetens främste företrädare.

5 §

Rektorsämbetet skall under styrelsen ha det närmaste inseendet över allt som rör högskoleenheten. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

6 §

Inom rektorsämbetet skall förvaltningschefen svara för den administrativa och ekonomiska verksamheten.

Förvaltningschefen skall också svara för de uppgifter som gäller den för högskoleenheten gemensamma förvaltningsorganisationen. Det åligger förvaltningschefen särskilt att

• 1. svara för beredningen av ärenden och verkställigheten av beslut av styrelsen och av rektorsämbetet och
• 2. tillse att skilda organ får det biträde av förvaltningsorganisationens personal som behövs.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

7 §

Finns ej förvaltningschef vid högskoleenheten skall rektor fullgöra de uppgifter som ankommer på förvaltningschef.

8 §

Ärende som ankommer på rektorsämbetet avgöres av rektor i närvaro av förvaltningschefen, om sådan finns.

9 §

Rektorsämbetet får överlämna till de personer och organ som anges i 10 § att avgöra ärende eller grupp av ärenden som ankommer på ämbetet.

Ett överlämnande enligt första stycket får inte avse ärenden om uppsägning på grund av arbetsbrist.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

10 §

Delegering enligt 9 § får ske till en eller flera arbetstagare vid högskoleenheten eller till beslutande organ vid enheten eller till beslutande organ som är gemensamt för enheten och en eller flera andra läroanstalter.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

11 §

Ärenden som ankommer på rektorsämbetet avgörs efter föredragning.

Rektor eller förvaltningschefen får medge att ärenden som handläggs av arbetstagare enligt 9 och 10 §§ får avgöras utan föredragning.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

12 §

Rektor och förvaltningschef har rätt att närvara vid sammanträde med organ inom högskoleenheten och därvid deltaga i överläggningarna men ej i besluten.

/Prorektor

13 §

När rektor är förhindrad att utöva sina åligganden enligt denna förordning med undantag av uppdrag som ordförande i högskolestyrelsen, skall de utövas av den arbetstagare vid högskoleenheten som högskolestyrelsen därtill utser (prorektor).

14 §

Högskolestyrelsen kan besluta att förslag till innehavare av uppdrag som prorektor skall avges av valförsamling som avses i 18 kap. 3 §.

15 §

När rektor är förhindrad att fullgöra åligganden som ledamot i högskolestyrelsen, skall prorektor inträda såsom ledamot i hans ställe. Prorektor som ej är ledamot i styrelsen, har rätt att närvara vid sammanträde med denna och deltaga i överläggningarna men ej i besluten.

1 §

För den grundläggande högskoleutbildningen skall enligt 21 § första stycket högskolelagen (1977:218) finnas linjenämnder, om inte annat följer av 24 a § samma lag eller föreskrifter som regeringen meddelar.

2 §

En linjenämnds verksamhetsområde skall omfatta en eller flera allmänna eller lokala utbildningslinjer eller påbyggnadslinjer. I verksamhetsområdet får det dessutom ingå en eller flera individuella utbildningslinjer eller fristående kurser. Om det föreligger särskilda skäl, får en linjenämnds verksamhetsområde omfatta enbart en eller flera fristående kurser.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

3 §

En linjenämnd vars verksamhetsområde skall omfatta utbildning vid enbart en högskoleenhet inrättas av högskolestyrelsen.

Styrelsen beslutar om vilka linjer eller kurser som skall ingå i linjenämndens verksamhetsområde. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

4 §

En linjenämnd, vars verksamhetsområde skall omfatta utbildning vid mer än en högskoleenhet eller vid högskoleenhet och kommunal eller landstingskommunal läroanstalt, inrättas efter gemensamt beslut av styrelserna för berörda läroanstalter.

Styrelserna skall även gemensamt besluta om till vilken högskoleenhet linjenämnden skall vara knuten samt vilka linjer eller kurser som skall ingå i linjenämndens verksamhetsområde. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

5 §

Linjenämnden skall planera utbildningen och handlägga övriga frågor om utbildningens innehåll och organisation. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

6 §

Utöver vad som följer av 5 § åligger det linjenämnden särskilt att

• 1. främja utvecklingen av utbildningen med beaktande av samhällets och yrkeslivets krav, enskildas önskemål och forskningens utveckling,
• 2. verka för att de kurser och andra utbildningsmoment som ingår i en utbildningslinje samordnas pedagogiskt och studieorganisatoriskt,
• 3. lämna högskolestyrelsen underlag för anslagsframställningar och andra framställningar ,
• 4. lämna högskolestyrelsen underlag för plan för fördelning och användning av enhetens resurser samt
• 5. verka för att resurserna utnyttjas ändamålsenligt och effektivt. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

7 §

Linjenämnden skall samarbeta med de institutioner och andra arbetsenheter som berörs. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

8 §

Om ledamöter i linjenämnden finns föreskrifter i 22 § högskolelagen (1977:218).

Linjenämnden skall bestå av

• 1. företrädare för lärarna, som avses i 19 kap. 1 §, inom nämndens verksamhetsområde och
• 2. om inte särskilda skäl föranleder annat företrädare för yrkeslivet med anknytning till nämndens verksamhetsområde.

Ordföranden utses av högskolestyrelsen efter förslag av nämnden. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

9 §

Företrädare för de anställda som enligt 22 § första stycket högskolelagen (1977:218) har rätt att ingå i linjenämnd skall vara företrädare för den tekniska och administrativa personal vid högskoleenheten, som är verksam inom nämndens verksamhetsområde.

10 §

Enligt 22 § första stycket högskolelagen (1977:218) har företrädare för de studerande inom linjenämnds verksamhetsområde rätt att ingå i nämnden.

11 §

Om det är lämpligt skall i linjenämnd ingå även företrädare för sådan högskoleutbildning som har anknytning till nämndens verksamhetsområde men som ej ingår i detta.

12 §

Skall ledamöter som avses i 8 § 2 och 11 § ingå i linjenämnd skall antalet sådana ledamöter vara lika stort som antalet ledamöter som avses i 8 § 1, om ej särskilda skäl föranleder annat.

Utses företrädare för de studerande, skall antalet företrädare för dem vara lika stort som antalet ledamöter som avses i 8 § 1.

Utses företrädare för de anställda som avses i 9 §, skall antalet vara en. Har högskolestyrelse med stöd av 15 kap. 12 eller 25 § beslutat att uppgifter som ankommer på institutionsstyrelse eller på styrelse för annan arbetsenhet skall handläggas av linjenämnd, kan antalet företrädare för de anställda som avses i 9 § vara två eller tre.

13 §

Företrädarna för lärare skall utses av de lärare som undervisar inom nämndens verksamhetsområde. Dock får högst en sådan företrädare utses av styrelsen för berörd högskoleenhet efter förslag av en arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland lärarna. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

14 §

Företrädarna för yrkeslivet eller sådan annan högskoleutbildning som avses i 11 § utses av styrelsen för berörd högskoleenhet. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

15 §

Företrädarna för teknisk och administrativ personal skall ingå i linjenämnden om en arbetstagarorganisation, som har en eller flera medlemmar bland denna personal vid högskoleenheten, begär det. Företrädarna utses av styrelsen för berörd högskoleenhet. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

16 §

Företrädare för de studerande i linjenämnden skall utses enligt föreskrifterna i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar för fakultet.

I en linjenämnd som är gemensam för statliga högskoleenheter får företrädare för de studerande utses på det sätt studerandekårerna vid enheterna kommer överens om.

I en linjenämnd vars verksamhetsområde skall omfatta en högskoleenhet och en eller flera kommunala eller landstingskommunala läroanstalter utses företrädare för de studerande enligt föreskrifter i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar för fakultet och av den eller de sammanslutningar av studerande som finns vid berörda läroanstalter. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

17 §

För var och en av ledamöterna i linjenämnden får finnas en suppleant.

Ärendenas handläggning m. m.

18 §

Linjenämnden får överlämna till en eller flera ledamöter eller till en eller flera suppleanter, om sådana finns, eller till en eller flera arbetstagare vid högskoleenheten eller till styrelsen för en institution eller annan arbetsenhet att avgöra ärenden som inte är av sådant slag att de bör prövas av nämnden.

19 §

Ärenden avgörs efter föredragning av arbetstagare som rektor eller förvaltningschefen utser efter samråd med ordföranden.

Ordföranden får själv överta föredragningen av ärenden. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

20 §

I fråga om handläggningen i linjenämnden av ärenden skall 10 kap. 9 § första och andra styckena samt 10, 13, 15 och 17 §§ tillämpas. */k/ Förordning (1989:646). */-k/

21 §

Den myndighet som har inrättat linjenämnden skall meddela de ytterligare föreskrifter om nämnden som behövs.

22 §

har upphävts genom förordning (1984:100).

23 §

har upphävts genom förordning (1984:100).

24 §

har upphävts genom förordning (1984:100).

25 §

har upphävts genom förordning (1984:100).

26 §

har upphävts genom förordning (1984:100).

1 §

Styrelsen för en högskoleenhet kan inrätta en antagningsnämnd för grundläggande högskoleutbildning vid enheten.

2 §

Antagningsnämnden skall bereda frågor av allmän eller principiell karaktär rörande tillträde till grundläggande högskoleutbildning.

Det åligger antagningsnämnd att besluta i de frågor som högskolestyrelsen hänskjuter till nämnden.

3 §

Antagningsnämnden skall bestå av ordförande och åtta andra ledamöter. I nämnden skall ingå företrädare för allmänna intressen samt lärare. Företrädare för de studerande har rätt att ingå i nämnden.

4 §

Ordföranden och de ledamöter som skall vara företrädare för allmänna intressen i antagningsnämnden skall utses av högskolestyrelsen.

5 §

Lärarna som avses i 3 § skall utses av arbetstagare vid högskoleenheten som innehar tjänster som avses i 19 kap. 1 §. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

6 §

Företrädare för de studerande i antagningsnämnden skall utses enligt föreskrifterna i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar för fakultet.

7 §

För var och en av ledamöterna i antagningsnämnden får finnas en suppleant.

Ärendenas handläggning m. m.

8 §

Ärenden avgörs efter föredragning av den arbetstagare som rektor eller förvaltningschefen utser efter samråd med ordföranden.

Ordföranden får själv överta föredragningen av ärenden.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

9 §

I fråga om handläggningen i antagningsnämnden av ärenden som avses i 2 § andra stycket skall 10 kap. 9 § första och andra styckena samt 10, 13 och 15 §§ tillämpas.

Lydelse enligt SFS 1986:999 (ändringsregistret)

10 §

Högskolestyrelsen skall meddela de ytterligare föreskrifter om antagningsnämnden som behövs.

1 §

I bilaga 10 anges de fakulteter som skall finnas och de högskoleenheter som fakulteterna skall vara knutna till. Vid varje fakultet skall det finnas ett fakultetskollegium, om inte annat följer av beslut enligt 2 eller 4 §.

Fakultetskollegiet är gemensamt för vissa högskoleenheter enligt vad som anges i bilaga 10 a.

Lydelse enligt SFS 1989:646 (ändringsregistret)

2 §

Styrelsen för en högskoleenhet, till vilken fakultetskollegier är knutna får, efter samråd med övriga berörda högskolestyrelser besluta att det i stället för eller vid sidan av fakultetskollegier skall finnas ett för två eller flera fakulteter gemensamt kollegium (fakultetsgruppskollegium).

Om fakultetskollegierna är knutna till olika högskoleenheter får de berörda högskolestyrelserna gemensamt besluta att ett fakultetsgruppskollegium skall inrättas. Om fakultetsgruppskollegium skall finnas vid sidan av fakultetskollegier skall högskolestyrelsen eller högskolestyrelserna ange hur uppgifterna skall fördelas mellan fakultetskollegierna och fakultetsgruppskollegiet.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

3 §

Styrelsen för en högskoleenhet, till vilken ett fakultetskollegium är knutet, får, efter samråd med övriga berörda högskolestyrelser, besluta om indelning av fakulteten i sektioner.

För varje sektion skall det finnas ett sektionskollegium, om inte annat följer av beslut enligt 5 §.

Sektionskollegiet skall knytas till samma högskoleenhet som fakultetskollegiet.

Sektionskollegiet är gemensamt för högskoleenheter på samma sätt som fakultetskollegium enligt bilaga 10 a.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

3 a §

Om fördelningen av uppgifter mellan fakultets- och sektionskollegier beslutar styrelsen för den högskoleenhet till vilken kollegierna är knutna.

4 §

Styrelsen för den högskoleenhet, till vilken ett fakultetskollegium skall vara knutet, får i fråga om fakulteter som är delade i sektioner besluta att fakultetskollegium ej skall finnas. Har sådant beslut meddelats, fullgörs de uppgifter som ankommer på fakultetskollegiet av sektionskollegierna gemensamt enligt föreskrifter som meddelas av styrelsen.

5 §

Styrelsen för en högskoleenhet, till vilken sektionskollegier är knutna, får, efter samråd med övriga berörda högskolestyrelser, besluta att det i stället för eller vid sidan av sektionskollegier skall finnas ett för två eller flera sektioner gemensamt kollegium (sektionsgruppskollegium).

Om sektionskollegierna är knutna till olika högskoleenheter, får de berörda högskolestyrelserna gemensamt besluta att ett sektionsgruppskollegium skall inrättas.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

6 §

Om ett sektionsgruppskollegium skall finnas vid sidan av sektionskollegier skall berörda högskolestyrelser ange hur uppgifterna skall fördelas mellan sektionsgruppskollegiet och sektionskollegierna.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

6 a §

Föreskrifter om fakultetskollegier och sektionskollegier skall tillämpas på fakultetsgruppskollegier och sektionsgruppskollegier.

7 §

Fakultets- eller sektionskollegiet skall såsom samrådsorgan för fakultet och sektion främja forskningen och dess kontakt med samhällslivet samt sambandet mellan forskning, forskarutbildning och grundläggande högskoleutbildning.

Det åligger kollegiet att besluta i de frågor som fakultets- eller sektionsnämnden överlämnar till kollegiet.

Det åligger vidare fakultets- eller sektionskollegiet att utse ledamöter i organ inom högskolan enligt föreskrifter i denna förordning och de föreskrifter som meddelas särskilt av regeringen eller av styrelsen för den högskoleenhet till vilken kollegiet är knutet.

Fakultets- eller sektionskollegiet får utse hedersdoktor. Sammansättning

8 §

I fakultets- eller sektionskollegium skall ingå den som i ämne som tillhör fakulteten eller sektionen vid de högskoleenheter som anges i bilaga 10 a

• 1. innehar eller uppehåller tjänst som professor,
• 2. innehar eller uppehåller lärartjänst för vilken det krävs lägst doktorsexamen eller motsvarande kompetens,
• 3. innehar eller uppehåller tjänst vid forskningsråd, vilken motsvarar tjänst under 1 eller 2.

För att en arbetstagare skall ingå i kollegium fordras dessutom att han innehar eller uppehåller en tjänst som avses i första stycket utan tidsbegränsning eller med förordnande för minst sex månader. Tjänsten skall avse minst halvtidstjänstgöring. För att den som uppehåller en tjänst som avses i första stycket skall ha rätt att ingå i kollegiet krävs att han uppfyller behörighetskraven för tjänsten.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

9 §

Om det finns särskilda skäl får styrelsen för den högskoleenhet, till vilken fakultets- eller sektionskollegiet är knutet, besluta att i kollegiet skall ingå endast företrädare för de grupper, som avses i 8 och 10 §§, enligt de närmare föreskrifter som styrelsen meddelar.

10 §

På förslag av eller efter hörande av fakultets- eller sektionskollegium får styrelsen för den högskoleenhet till vilken kollegiet är knutet besluta att vetenskapligt meriterad person, som är verksam i utbildning eller forskning inom högskolan, skall ingå i kollegiet utan hinder av att han ej innehar eller uppehåller tjänst som avses i 8 §.

11 §

Om en fakultet har fått uppgifter beträffande kommunal högskoleutbildning s kall i fakultets- eller sektionskollegium ingå en företrädare för sådan utbildning. Företrädaren utses av styrelsen för den högsko leenhet till vilket kollegiet är knutet efter förslag av berörda läroanstalter.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

12 §

Fakultets- eller sektionskollegium skall välja en ordförande (dekanus) och en vice ordförande (prodekanus) bland de ledamöter som avses i 8 § första stycket 1 och 2. Valbar är dock ej den som innehar eller uppehåller tjänst med tidsbegränsat förordnande.

13 §

Fakultets- eller sektionskollegium får överlämna till en eller flera ledamöter eller till fakultets- eller sektionsnämnd eller utbildnings- och forskningsnämnd att avgöra ärende eller grupp av ärenden. Sådant överlämnande får dock ej avse val av dekanus eller prodekanus eller utseende av ledamöter i fakultets- eller sektionsnämnd. Vidare gäller i fråga om ärenden om att utse vissa ledamöter i tjänsteförslagsnämnd bestämmelserna i andra stycket.

Fakultets- eller sektionskollegium får överlåta till fakultets- eller sektionsnämnd att utse sådana ledamöter i tjänsteförslagsnämnd som skall vara särskilt förtrogna med ämnet för den ledigförklarade tjänsten. Finns inte fakultets- eller sektionsnämnd får sådana ledamöter utses av de innehavare av tjänst som professor som ingår i det organ som ersätter fakultets- eller sektionsnämnd, under förutsättning att dessa är minst fyra till antalet.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

14 §

I fråga om handläggningen i fakultets- och sektionskollegium av ärenden om utseende av ledamöter i organ enligt 7 § tredje stycket och om val av dekanus och prodekanus enligt 12 § skall 10 kap 9 § samt 13 § tillämpas.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

14 a §

Styrelsen för den högskoleenhet till vilken ett fakultets- eller sektionskollegium är knutet skall, efter samråd med övriga berörda högskoleenheter, meddela de ytterligare föreskrifter för kollegiet som behövs.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

15 §

För forskarutbildningen och forskningen inom högskolan skall enligt 23 § första stycket högskolelagen (1977:218) finnas fakultetsnämnder och sektionsnämnder, om ej annat följer av 24 a och 25 §§ samma lag.

Enligt 23 § tredje stycket högskolelagen kan det för två eller flera fakulteter finnas en gemensam fakultetsnämnd och för två eller flera sektioner en gemensam sektionsnämnd.

För varje fakultets- eller fakultetsgruppskollegium skall finnas en fakultetsnämnd och för varje sektions- eller sektionsgruppskollegium en sektionsnämnd, om ej annat följer av 24 a § högskolelagen.

15 a §

För sådan forskning och forskarutbildning som ej avser ett särskilt vetenskapsområde får enligt 23 § högskolelagen (1977:218) finnas andra organ än fakultets- och sektionsnämnder. Föreskrifter om sådana organ meddelas särskilt.

16 §

Fakultets- eller sektionsnämnd är knuten till samma högskoleenhet som motvarande fakultets- eller sektionskollegium.

16 a §

Fakultetsnämnd kan finnas för fakultet som avses i 4 §.

Lydelse enligt SFS 1984:930 (ändringsregistret)

16 b §

Finns ej fakultetsnämnd för en fakultet, som är delad i sektioner, skall de uppgifter som ankommer på en sådan nämnd fullgöras av sektionsnämnderna gemensamt enligt föreskrifter som meddelas av högskolestyrelsen.

Lydelse enligt SFS 1984:930 (ändringsregistret)

17 §

Om fördelningen av uppgifter mellan fakultetsnämnd och sektionsnämnd beslutar styrelsen för den högskoleenhet till vilken nämnderna är knutna, efter samråd med övriga berörda högskolestyrelser.

Om nämnderna är knutna till två eller flera högskoleenheter beslutar berörda styrelser gemensamt om fördelningen av uppgifter mellan nämnderna.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

18 §

har upphävts genom förordning (1984:100).

19 §

Fakultets- eller sektionsnämnden skall inom sitt verksamhetsområde

• 1. planera forskarutbildningen,
• 2. handlägga övriga frågor om vad forskarutbildningen skall innehålla och om hur forskarutbildningen skall organiseras samt
• 3. handlägga vissa frågor om planeringen av forskningen.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

20 §

Fakultets- eller sektionsnämnden skall särskilt

• 1. till högskolestyrelsen överlämna underlag för anslagsframställningar och andra framställningar ,
• 2. lämna högskolestyrelsen underlag för plan för fördelningen och användningen av högskoleenhetens resurser innefattande även resurser för externt finansierad forskning,
• 3. till högskolestyrelser och linjenämnder föra fram sådana synpunkter och förslag rörande den grundläggande högskoleutbildningens innehåll och organisation, som betingas av den vetenskapliga utvecklingen och forskarutbildningens behov samt
• 4. i övrigt främja forskningen och forskarutbildningen och upprätthålla kontakterna med myndigheter och andra.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

21 §

Om ledamöter i fakultets- och sektionsnämnder finns föreskrifter i 24 § högskolelagen (1977:218).

Fakultets- eller sektionsnämnd skall bestå av fakultets- eller sektionskollegiets dekanus, som är ordförande, och dess prodekanus, som är vice ordförande, samt fem andra ledamöter som är ledamöter av fakultets- eller sektionskollegiet.

Två företrädare vardera för de anställda och de studerande har rätt att ingå i fakultets- eller sektionsnämnden.

En företrädare vardera för sådan grundläggande högskoleutbildning som saknar representation i fakultetskollegiet och för allmänna intressen kan ingå i fakultets- eller sektionsnämnden.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

22 §

I stället för en av de fem ledamöter utöver dekanus och prodekanus, får i fakultets- eller sektionsnämnden ingå en företrädare för forskning och utvecklingsarbete utanför högskolan med anknytning till nämndens verksamhetsområde. Denna företrädare utses av högskolestyrelsen efter förslag eller hörande av fakultets- eller sektionskollegiet.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

23 §

I stället för en av de företrädare för de anställda som avses i 21 § tredje stycket får i fakultets- eller sektionsnämnd ingå en företrädare för forskning och utvecklingsarbete utanför högskolan med anknytning till nämndens verksamhetsområde. Sådan företrädare utses av högskolestyrelsen efter om möjligt gemensamt förslag av den eller de arbetstagarorganisationer som avses i 26 §.

Lydelse enligt SFS 1984:930 (ändringsregistret)

23 a §

Högskolestyrelsen bestämmer om en företrädare för sådan grundläggande högskoleutbildning som saknar representation i fakultetskollegiet skall ingå i fakultets- eller sektionsnämnden. Denna företrädare utses av högskolestyrelsen.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

23 b §

Högskolestyrelsen bestämmer efter förslag av fakultets- eller sektionsnämnd om en företrädare för allmänna intressen skall ingå i nämnden. Sådan företrädare utses av högskolestyrelsen.

24 §

Av de ledamöter som avses i 21 § andra stycket skall fyra vara professorer, ytterligare två inneha tjänst där forskning ingår som en arbetsuppgift samt en vara högskolelektor, om inte särskilda skäl föranleder annat. Dessa ledamöter utses av fakultets- eller sektionskollegiet.

I fakultets- eller sektionsnämnd skall ingå minst en högskolelektor från högskoleenhet till vilken fakultetsorganisation inte är knuten och som enligt bilaga 10 a hör till nämndens verksamhetsområde.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

25 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

26 §

Företrädare för de anställda skall utses att ingå i fakultets- eller sektionsnämnden, om en arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland de anställda som är verksamma inom nämndens verksamhetsområde begär det. Företrädarna skall utses av styrelsen för den högskoleenhet till vilken nämnden är knuten.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

27 §

Företrädare för de studerande i fakultets- eller sektionsnämnden skall utses enligt föreskrifterna i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar för fakultet.

Berörs två eller flera högskoleenheter får företrädare för de studerande utses på det sätt studerandekårerna vid enheterna kommer överens om.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

28 §

För var och en av ledamöterna i fakultets- eller sektionsnämnden får finnas en suppleant.

29 §

Fakultets- eller sektionsnämnden får överlämna till en eller flera ledamöter eller till en eller flera suppleanter, om sådana finns, eller till en eller flera arbetstagare vid den högskoleenhet, till vilken nämnden är knuten, eller till fakultets- eller sektionskollegiet eller till styrelsen för en institution eller annan arbetsenhet att avgöra ärenden som inte är av sådant slag att de bör prövas av nämnden.

30 §

Ärendena avgörs efter föredragning av den arbetstagare som rektor eller förvaltningschefen utser efter samråd med ordföranden i fakultets- eller sektionsnämnden. Ordföranden får själv överta föredragningen av ärenden.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

31 §

I fråga om handläggningen i fakultets- eller sektionsnämnden av ärenden skall 10 kap. 9 § första och andra styckena samt 10, 13, 15 och 17 §§ tillämpas.

Lydelse enligt SFS 1989:646 (ändringsregistret)

32 §

Styrelsen för den högskoleenhet, till vilken en fakultets- eller sektionsnämnd är knuten, skall, efter hörande av övriga berörda högskolestyrelser, meddela de ytterligare föreskrifter om nämnden som behövs.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

1 §

Enligt 24 a § högskolelagen (1977:218) får uppgifter som ankommer på linjenämnder och fakultets- eller sektionsnämnder fullgöras av en utbildnings- och forskningsnämnd.

2 §

Utbildnings- och forskningsnämnder, vars verksamhetsområde skall omfatta utbildning och forskning vid endast en högskoleenhet, inrättas av högskolestyrelsen.

Utbildnings- och forskningsnämnder som är gemensamma för flera högskoleenheter inrättas efter gemensamt beslut av berörda högskolestyrelser. Styrelserna skall även besluta om till vilken högskoleenhet nämnden skall vara knuten.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

2 b §

Enligt 14 kap. 16 b § fullgörs en fakultetsnämnds uppgifter av sektionsnämnderna gemensamt när fakultetsnämnd saknas för fakulteten. Har en utbildnings- och forskningsnämnd inrättats som skall fullgöra sektionsnämnds uppgifter vid sådan fakultet ankommer det på utbildnings- och forskningsnämnden att gemensamt med andra utbildnings- och forskningsnämnder och sektionsnämnder fullgöra de uppgifter som ankommer på en fakultetsnämnd enligt föreskrifter som meddelas av högskolestyrelsen.

Lydelse enligt SFS 1984:930 (ändringsregistret)

3 §

Utbildnings- och forskningsnämnden skall fullgöra de uppgifter som ankommer på linjenämnd och fakultets- eller sektionsnämnd.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

4 §

Utbildnings- och forskningsnämnden skall när den fullgör sina uppgifter samarbeta med de institutioner och andra arbetsenheter som berörs.

5 §

I fråga om utbildnings- och forskningsnämnden gäller att

• 1. de ledamöter som skall företräda verksamheten skall vara lärare inom nämndens verksamhetsområde och utgöra minst hälften av antalet ledamöter,
• 2. företrädare för yrkeslivet bör utgöra omkring en fjärdedel av antalet ledamöter,
• 3. de anställda skall ha rätt att bli företrädda av en ledamot, om inte annat följer av 8 §,
• 4. de studerande skall ha rätt att bli företrädda av omkring en fjärdedel av antalet ledamöter.

Av de ledamöter som skall företräda verksamheten i nämnden bör omkring hälften vara professorer. Vid behandling av en fråga som ankommer på fakultets- eller sektionsnämnd skall i nämnden ingå minst en högskolelektor från högskoleenhet till vilken fakultetsorganisation inte är knuten och som enligt bilaga 10 a hör till nämndens verksamhetsområde.

Om det föreligger särskilda skäl att inte utse företrädare för yrkeslivet, skall de ledamöter som företräder verksamheten i nämnden utgöra omkring tre fjärdedelar av antalet ledamöter.

Lydelse enligt SFS 1990:957 (ändringsregistret)

6 §

Högskolestyrelsen får besluta att i stället för en av de ledamöter som anges i 5 § första stycket 1 eller 2 i nämnden skall ingå en företrädare för sådant forsknings- och utvecklingsarbete utanför högskolan som har anknytning till nämndens verksamhetsområde.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

7 §

Högskolestyrelsen får besluta att i stället för en av de ledamöter som anges i 5 § första stycket 1 eller 2 i nämnden skall ingå en företrädare för allmänna intressen.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

8 §

Om högskolestyrelsen har beslutat att uppgifter som ankommer på styrelsen för en institution eller annan arbetsenhet skall handläggas av en utbildnings- och forskningsnämnd, kan antalet företrädare för de anställda vara två eller tre.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

9 §

Företrädare för lärare skall utses av fakultets- eller sektionskollegiet och av sådana lärare som avses i 19 kap. 1 § och som är verksamma inom nämndens verksamhetsområde. Dock får högst en sådan företrädare utses av styrelsen för den högskoleenhet till vilken nämnden är knuten, efter förslag av en arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland lärarna.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

10 §

Företrädare för yrkeslivet eller sådana företrädare som avses i 6 och 7 §§ skall utses av styrelsen för den högskoleenhet till vilken nämnden är knuten.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

11 §

Företrädare för de anställda skall utses att ingå om en arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland de anställda inom nämndens verksamhetsområde begär det. Sådana företrädare skall utses av styrelsen för den högskoleenhet till vilken nämnden är knuten.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

12 §

Företrädare för de studerande utses enligt föreskrifterna i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar för fakultet. Såväl studerande inom den grundläggande högskoleutbildningen som forskarstuderande bör vara företrädda i nämnden.

I en nämnd som är gemensam för flera statliga högskoleenheter får företrädare för de studerande utses på det sätt studerandekårerna vid högskoleenheterna kommer överens om. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

13 §

För var och en av ledamöterna i utbildnings- och forskningsnämnden får finnas en suppleant.

Ärendenas handläggning m. m.

14 §

Utbildnings- och forskningsnämnden får överlämna till en eller flera ledamöter eller till en eller flera suppleanter, om sådana finns, eller till en eller flera arbetstagare eller till fakultets- eller sektionskollegium eller till styrelsen för en institution eller annan arbetsenhet vid högskoleenheten att avgöra ärenden som inte är av sådant slag att de bör prövas av nämnden.

15 §

Ärendena avgörs efter föredragning av den arbetstagare som rektor eller förvaltningschefen utser efter samråd med ordföranden i nämnden.

Ordföranden får själv överta föredragningen av ärendena. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

16 §

I fråga om handläggningen i utbildnings- och forskningsnämnden av ärenden skall 10 kap. 9 § första och andra styckena samt 10, 13, 15 och 17 §§ tillämpas. */k/ Förordning (1989:646). */-k/

17 §

Den myndighet som har inrättat utbildnings- och forskningsnämnden skall meddela de ytterligare föreskrifter om nämnden som behövs.

1 §

Enligt 26 § första stycket högskolelagen (1977:218) skall utbildningen, forskningen och utvecklingsarbetet vid högskoleenhet bedrivas inom institutioner eller andra arbetsenheter.

2 §

Högskolestyrelsen skall besluta om indelning i institutioner och andra arbetsenheter, om ej annat följer av beslut enligt 3 §.

Styrelsen för en högskoleenhet i Stockholm för konstnärlig utbildning och, om särskilda skäl föreligger, styrelsen för en annan högskoleenhet får besluta att högskoleenheten i sin helhet skall betraktas som en arbetsenhet. För en sådan enhet gäller inte föreskrifterna om arbetsenhet i denna förordning.

3 §

En institution eller annan arbetsenhet kan vara gemensam för två eller flera högskoleenheter om berörda högskolestyrelser beslutar det. De skall då även besluta om att sådan arbetsenhet skall stå under tillsyn av styrelsen för en av högskoleenheterna eller av ett särskilt organ som är gemensamt för högskoleenheterna. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

4 §

Innan beslut fattas om sådan indelning i institutioner som berör resurser inom kliniskt område, skall sjukvårdshuvudmannen beredas tillfälle att yttra sig.

5 §

Institutionen skall ledas av en styrelse (institutionsstyrelse), om inte annat följer av föreskrifter som regeringen meddelar. */k/ Förordning (1 988:811). */-k/

6 §

Under institutionsstyrelsen skall institution ledas av en prefekt.

7 §

Institutionsstyrelse skall fullgöra uppgifter enligt något av de två alternativ som anges i 8 och 9 §§.

8 §

Institutionsstyrelsen skall ha allmän tillsyn över och vård om institutionens angelägenheter samt verka för goda arbets- och studieförhållanden och ett gott samarbete inom institutionen och med andra institutioner. Styrelsen skall ta initiativ till och främja utvecklingen av utbildning, forskning och utvecklingsarbete inom institutionens område.

Vidare skall institutionsstyrelsen för institutionen

• 1. besluta om riktlinjer för organisation av arbetet samt för fördelning av göromål mellan arbetstagarna,
• 2. besluta om riktlinjer för dispositionen av lokaler och materiella resurser i övrigt, dock med undantag av lokaler och materiel som sjukvårdshuvudman tillhandahåller, 2 a. följa upp verksamheten och analysera resultaten samt se till att resurserna utnyttjas effektivt,
• 3. besluta om riktlinjer för anordnande av undervisning och prov,
• 4. utarbeta och avge förslag till föreskrivna planer för utbildningen,
• 5. utarbeta underlag för förslag till anslagsframställningar,
• 6. avge förslag som avses i 19 kap. 48 § angående lärartjänst som är eller blir ledig,
• 7. avge förslag om inrättande av tjänst,
• 8. informera de anställda och de studerande om styrelsens uppgifter,
• 9. besluta i frågor som har överlämnats till styrelsen genom beslut,
• 10. yttra sig i fråga om tillsättning av ledig tjänst där förslag inte upprättas av annat organ samt
• 11. anta studerande till forskarutbildningen. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

9 §

Institutionsstyrelsen skall fullgöra de uppgifter som avses i 8 § första stycket och 8 § andra stycket 1--9.

De uppgifter som avses i 8 § andra stycket 10 och 11 skall fullgöras av prefekten.

Innan prefekten fattar beslut i ärende som avses i 8 § andra stycket 10 skall han samråda med de ledamöter i fakultets- eller sektionskollegium som tillhör institutionen.

Innan prefekten fattar beslut i ärende som avses i 8 § andra stycket 11, skall han samråda med de lärare som tjänstgör som handledare i forskarutbildningen i det ämne inom institutionen som antagningen avser.

Institutionsstyrelsen kan föreskriva att prefekten i ärende som avses i 8 § andra stycket 10 och 11 skall samråda med styrelsen eller avdelning inom styrelsen.

10 §

Beslut om vilket av alternativen som skall gälla för en institutionsstyrelse fattas av högskolestyrelsen. I fråga om styrelsen för institution som är gemensam för flera högskoleenheter fattas beslutet gemensamt av berörda högskolestyrelser.

Innan ett beslut fattas enligt första stycket, skall samråd ske med företrädare för de anställda och för de studerande vid institutionen. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

11 §

Högskolestyrelsen eller berörda högskolestyrelser får om det föreligger särskilda skäl föreskriva att en institution skall förvaltas enbart av prefekten. Sådant beslut får avse högst ett år. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

12 §

Högskolestyrelsen får besluta att uppgifter som ankommer på en institutionsstyrelse i stället skall handläggas av en linjenämnd, en fakultetsnämnd, en sektionsnämnd eller en utbildnings- och forskningsnämnd. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

13 §

Institutionsstyrelse skall bestå av prefekten, som är ordförande, samt företrädare för de anställda och de studerande vid institutionen.

För var och en av ledamöterna i institutionsstyrelse får finnas suppleant enligt föreskrifter som meddelas av högskolestyrelsen.

14 §

Högskolestyrelsen får föreskriva att i styrelsen

• 1. för institution, som har verksamhet också inom kliniskt område, skall ingå även en eller flera företrädare för sådana anställda inom sjukvården som berörs samt
• 2. för institution, vars verksamhetsområde också omfattar studiepraktik, skall ingå även en eller flera företrädare för berörd praktisk verksamhet.

Beslut enligt första stycket 1 får meddelas om sjukvårdshuvudmannen har begärt det och beslut enligt första stycket 2 får meddelas om berörd arbetsgivare har begärt det eller efter samråd medgivit det.

15 §

Andra ledamöter i institutionsstyrelsen än prefekten skall utses genom val av berörda grupper vid institutionen. Om det finns flera valkorporationer än en, får ingen av dem välja mer än hälften av det antal ledamöter som skall utses genom val. Företrädare för de studerande får också utses enligt föreskrifterna i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar för fakultet.

Berörs två eller flera högskoleenheter får företrädare för de studerande utses på det sätt studerandekårerna vid högskoleenheterna kommer överens om. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

16 §

har upphävts genom förordning (1984:100).

17 §

Efter förslag av institutionsstyrelse får högskolestyrelsen inrätta en eller flera nämnder (institutionsnämnder) med rätt att i stället för institutionsstyrelsen avgöra vissa ärenden eller grupper av ärenden.

18 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

19 §

Institutionsstyrelse får överlämna till en eller flera ledamöter, till en eller flera suppleanter, om sådana finns, till institutionsnämnd, till prefekten eller till annan arbetstagare som tillhör institutionen att avgöra ärende eller grupp av ärenden som ej är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på institutionsstyrelsen.

Prefekt får överlämna till arbetstagare som tillhör institutionen att avgöra ärende eller grupp av ärenden som ankommer på prefekten. Ärende eller grupp av ärenden som institutionsstyrelsen har överlämnat till prefekten enligt första stycket får prefekten överlämna endast om institutionsstyrelsen har medgivit det.

20 §

Ärende skall avgöras efter föredragning av prefekten eller annan arbetstagare, som tillhör institutionen, som denne utser. I arbetsordning eller genom särskilt beslut får medges att ärende som handläggs av arbetstagare enligt 19 § avgörs utan föredragning. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

20 a §

Högskolestyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, besluta att en eller flera företrädare för yrkeslivet med anknytning till institutionens verksamhetsområde får närvara och delta i överläggningarna när ärenden om den grundläggande utbildningens innehåll och organisation handläggs i institutionsstyrelsen. Sådana företrädare har rätt att få skiljaktig mening antecknad.

21 §

I fråga om handläggningen i institutionsstyrelsen av ärenden skall 10 kap. 9 § första och andra styckena samt 10, 13, 15 och 17 §§ tillämpas. */k/ Förordning (1989:646). */-k/

21 a §

Närmare föreskrifter om institutionsstyrelser skall meddelas av högskolestyrelsen eller i de fall institutionerna är gemensamma av berörda högskolestyrelser gemensamt. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

Prefekt m. m.

22 §

Prefekten har den omedelbara ledningen av verksamheten vid institutionen.

Det åligger prefekten särskilt att

• 1. främja goda arbets- och studieförhållanden och ett gott samarbete inom institutionen,
• 2. tillse att institutionsstyrelsens beslut verkställs,
• 3. fullgöra de uppgifter som i övrigt åvilar prefekt enligt gällande föreskrifter eller högskolemyndighets beslut,
• 4. ansvara för den ekonomiska förvaltningen för institutionen,
• 5. vara arbetsledare för personalen vid institutionen, fördela göromålen på arbetstagarna och tillse att dessa fullgör sina skyldigheter. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

23 §

Rektorsämbetet får förordna en eller flera arbetstagare som uppfyller de fordringar som anges i 18 kap. 14 § första stycket att som studierektor fullgöra sådana uppgifter i fråga om utbildningen vilka ankommer på prefekt.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

24 §

Annan arbetsenhet än institution skall ledas av en styrelse och en föreståndare eller enbart av en föreståndare enligt föreskrifter som meddelas av högskolestyrelsen.

Högskolestyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, föreskriva att företrädare för forsknings- och utvecklingsarbete utanför högskolan skall ingå i styrelsen för annan arbetsenhet.

Högskolestyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, utse en ledamot i styrelsen för annan arbetsenhet.

Föreskrifterna i 7--11, 13--15 och 17--23 §§ skall tillämpas på annan arbetsenhet.

25 §

Högskolestyrelsen får besluta att uppgifter som ankommer på styrelsen för annan arbetsenhet än institution skall handläggas av en linjenämnd, en fakultetsnämnd, en sektionsnämnd eller en utbildnings- och forskningsnämnd. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

1 §

Tillgång till bibliotek skall finnas vid alla högskoleenheter. En högskoleenhet skall inrätta ett bibliotek eller på annat sätt sörja för biblioteksservice.

Högskolebiblioteket skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskoleenheten svara för biblioteksservice inom högskoleenheten och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

2 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

3 §

Vid högskoleenhet kan finnas en eller flera andra inrättningar som har till uppgift att tillhandahålla service åt utbildningen och forskningen vid enheten samt att bedriva utvecklingsarbete inom sitt verksamhetsområde. Beslut om sådan inrättning skall meddelas av högskolestyrelsen.

4 §

En inrättning kan vara gemensam för två eller flera högskoleenheter, om berörda högskolestyrelser så beslutar. Inrättningen skall förvaltas under tillsyn av styrelsen för en av enheterna eller av ett särskilt organ som är gemensamt för enheterna. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

5 §

En inrättning, som avses i 1 eller 3 §, skall ledas av en nämnd och en föreståndare eller enbart av en föreståndare enligt föreskrifter som meddelas av högskolestyrelsen. I förekommande fall är överbibliotekarien föreståndare för högskolebiblioteket. Han är även ordförande i nämnden.

Nämnden skall bestå av föreståndaren samt företrädare för verksamheten inom eller med anknytning till nämndens verksamhetsområde. Företrädare för de anställda och de studerande inom eller med anknytning till nämndens verksamhetsområde har rätt att ingå i nämnden. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

6 §

Företrädarna för verksamheten i en nämnd som avses i 5 § skall utses av högskolestyrelsen.

7 §

Företrädare för de anställda skall utses att ingå i nämnd som avses i 5 §, om en arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland de anställda inom eller med anknytning till nämndens verksamhetsområde begär det. Företrädarna skall utses av högskolestyrelsen.

8 §

Företrädare för de studerande skall utses enligt föreskrifterna i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar för fakultet.

Om två eller flera högskoleenheter berörs får företrädare för de studerande utses på det sätt studerandekårerna vid enheterna kommer överens om. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

9 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

10 §

har upphävts genom förordning (1988:1060).

11 §

Närmare föreskrifter om nämnder skall meddelas av berörda högskolestyrelser. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

12 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

12 a §

För att göra forskningsanläggningar vid en högskoleenhet tillgängliga för forskare från hela landet kan regeringen inrätta särskilda nationella forskningsanläggningar.

För en nationell forskningsanläggning skall finnas en särskild styrelse, i vilken skall ingå företrädare för nationella forskningsorgan och nyttjare. Styrelsens ordförande utses av regeringen.

Anslagsframställning för nationell forskningsanläggning inges av styrelsen för anläggningen.

Lydelse enligt SFS 1991:1284 (ändringsregistret)

13 §

För särskilda uppgifter kan vid en högskoleenhet finnas andra inrättningar enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

14 §

har upphävts genom förordning (1984:100).

1 §

För uppgifter som enligt 10 kap. 1 och 2 §§ ankommer på högskolestyrelsen får finnas en eller flera förvaltningsnämnder.

2 §

Förvaltningsnämnd inrättas av högskolestyrelsen.

3 §

Högskolestyrelsen skall då förvaltningsnämnd inrättas ange vilka uppgifter som nämnden skall fullgöra. Till nämnden får inte överlämnas ärenden av följande slag, nämligen frågor

• 1. om övergripande planering för utbildningen och forskningen inom högskoleenheten,
• 2. om planeringen för och fördelningen av enhetens samlade resurser,
• 3. om anslagsframställningar eller andra viktigare framställningar,
• 4. om övergripande ansvar för personalpolitik och personaladministration. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

4 §

I förvaltningsnämnden skall ingå företrädare för

• 1. allmänna intressen och
• 2. verksamheten inom nämndens verksamhetsområde.

Företrädare för de anställda och de studerande har rätt att ingå i nämnden.

Antalet företrädare för allmänna intressen skall vara lika stort som antalet förträdare för verksamheten. Skall företrädare för de anställda och de studerande ingå i nämnden skall antalet sådana ledamöter tillsammans vara lika stort som antalet ledamöter som avses i 4 § 1.

5 §

Företrädarna för allmänna intressen samt företrädarna för verksamheten, vilka skall vara lärare, skall utses av högskolestyrelsen.

Företrädare för de anställda skall utses att ingå i förvaltningsnämnden om en arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland de anställda inom eller med anknytning till nämndens verksamhetsområde begär det. Företrädarna skall utses av högskolestyrelsen. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

6 §

Företrädare för de studerande i förvaltningsnämnden skall utses enligt föreskrifterna i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar för fakultet.

7 §

Högskolestyrelsen skall meddela de ytterligare föreskrifter om förvaltningsnämnden som behövs.

1 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

Utseende av rektor m. m.

2 §

Rektor vid högskoleenhet förordnas av regeringen för högst sex år efter förslag av högskolestyrelsen.

3 §

Innan högskolestyrelsen avger förslag enligt 2 § skall förslag inhämtas från en valförsamling. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

4 §

Av ledamöterna i valförsamlingen skall två tredjedelar vara arbetstagare vid högskoleenheten och en tredjedel vara studerande vid enheten.

5 §

Av de ledamöter i valförsamlingen som skall vara arbetstagare skall minst hälften inneha tjänster, som avses i 19 kap. 1 § och utses av dessa.

De övriga ledamöter som skall vara arbetstagare skall utses gemensamt av de arbetstagarorganisationer som har en eller flera medlemmar bland arbetstagarna vid högskoleenheten och som vill deltaga vid utseende av ledamöter.

Företrädarna för de studerande i valförsamlingen skall utses enligt föreskrifterna i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar för fakultet. */k/ Förordning (1 988:1060). */-k/

6 §

Högskolestyrelsen får besluta att förslag till innehavare av uppdrag som prorektor enligt 11 kap. 14 § skall avges av valförsamling som avses i 3--5 §§.

7 §

Närmare föreskrifter om valförsamlingen meddelas av högskolestyrelsen.

8 §

Tjänst som rektor ledigkungöres om högskolestyrelsen beslutar det. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

9 §

Behörig att vara rektor är den som är behörig att ha lärartjänst vid en högskoleenhet och som har sådana vetenskapliga, pedagogiska och andra kvalifikationer som behövs. Motsvarande skall gälla i fråga om prorektor. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

9 a §

har upphävts genom förordning (1988:1060).

9 b §

När innehavare av tjänst som professor, tillsatt med fullmakt, innehaft en tjänst som rektor en hel tjänstgöringsperiod förordnas för en andra period får hans tjänst som professor efter beslut av regeringen föras över stat. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

Tjänstetillsättning m. m.

10 §

I ärende om förslag till tjänst som överbiblitekarie får högskolestyrelsen inhämta yttrande av högst tre sakkunniga.

Vid tillsättning av tjänst som överbibliotekarie, förste bibliotekarie eller bibliotekarie skall som befordringsgrunder gälla utbildning erhållen på bibliotekarielinjen eller inom bibliotekstjänst visad duglighet i biblioteksarbete samt de förutsättningar för sådan tjänst, som i övrigt har visats i vetenskapligt, bibliografiskt, administrativt eller annat avseende. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

11 §

Tjänster som universitetsdirektör, högskoledirektör samt annan tjänst som omfattas av chefslöneavtalet tillsätts av regeringen efter anmälan av högskolestyrelsens ordförande.

Övriga tjänster och vikariat tillsätts av rektorsämbetet. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

12 §

Prorektor utses för högst sex år.

Ledamöterna utom rektor i högskolestyrelser, dekanus, prodekanus samt ledamöterna i linjenämnder, antagningsnämnder, lokalnämnder, fakultetsnämnder, sektionsnämnder, utbildnings- och forskningsnämnder, styrelser för institutioner eller andra arbetsenheter samt förvaltningsnämnder skall utses för tre år, om inte annat följer av tredje eller femte styckena.

Ledamöter som företräder de studerande skall utses för ett år.

Om en ledamot eller en suppleant avgår under förordnandetiden skall en ny ledamot eller suppleant utses för återstoden av tiden.

Om det finns särskilda skäl får ledamöter utses för kortare tid än som anges i första--tredje styckena.

Lydelse enligt SFS 1991:1082 (ändringsregistret)

12 a §

När ledamot i högskoleorgan eller suppleant för sådan ledamot är tjänstledig får högskolestyrelsen besluta att han ej skall ha rätt att delta i organets överläggningar och beslut enligt de närmare föreskrifter som styrelsen meddelar. Detta gäller dock endast sådan ledamot eller suppleant,

• 1. som i högskolestyrelsen i egenskap av lärare företräder verksamheten vid högskoleenheten,
• 2. som i linjenämnden företräder lärarna inom nämndens verksamhetsområde,
• 3. som i egenskap av lärare ingår i antagningsnämnden,
• 4. som i lokalnämnden företräder verksamheten vid högskoleenheten,
• 5. som ingår i fakultets- eller sektionskollegiet,
• 6. som i egenskap av ledamot i fakultets- eller sektionskollegiet ingår i en fakultets- eller sektionsnämnd,
• 7. som i utbildnings- och forskningsnämnden företräder lärarna inom nämndens verksamhetsområde,
• 8. som genom val har utsetts att ingå i institutionsstyrelsen eller styrelsen för en annan arbetsenhet,
• 9. som i nämnden för en inrättning som avses i 16 kap. 1 eller 3 § företräder verksamheten inom eller med anknytning till nämndens verksamhetsområde,
• 10. som i förvaltningsnämnden företräder verksamheten inom nämndens område,
• 11. som enligt 19 kap. 57 § 1 och 2 ingår i en tjänsteförslagsnämnd.

Har en ledamot i ett högskoleorgan eller en suppleant för sådan ledamot ej rätt att under viss tid delta i organets överläggningar och beslut får högskolestyrelsen besluta att det för sådan tid utses en personlig ersättare för ledamoten eller suppleanten. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

12 b §

Om en ledamot eller suppleant som avses i 12 a § 1--7 och 9--10 eller en ledamot eller suppleant som företräder de anställda i en institutionsstyrelse lämnar sin tjänst vid högskoleenheten får högskolestyrelsen besluta att uppdraget skall upphöra. */k/ Förordning (1984:930). */-k/

13 §

Högskolestyrelsen beslutar vem som skall vara prefekt vid en institution eller föreståndare för en annan arbetsenhet än institution eller ett organ som avses i 16 kap.Sådant beslut skall gälla tills vidareför högst tre år. Högskolestyrelsen skall samråda med styrelsen för institutionen eller, arbetsenheten eller nämnden för en inrättning eller, där sådana organ inte finns, med företrädare för de anställda och de studerande vid institutionen, arbetsenheten eller inrättningen.

I ärenden om utseende av prefekt vid institutioner som har verksamhet också inom kliniskt område skall högskolestyrelsen samråda med sjukvårdshuvudmannen. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

14 §

Till prefekt kan utses sådan arbetstagare vid institutionen som är behörig att inneha tjänst som lärare vid en högskoleenhet och som har sådana vetenskapliga, pedagogiska och andra kvalifikationer som behövs för uppdraget. Företrädesvis skall till uppdrag som prefekt utses innehavare av tjänst som professor.

Vid en institution som har verksamhet också inom kliniskt område kan även en klinikchef, som inte är anställd vid högskoleenheten, utses till prefekt.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

15 §

har upphävts genom förordning (1988:1060).

16 §

har upphävts genom förordning (1988:1060).

17 §

har upphävts genom förordning (1985:702).

18 §

har upphävts genom förordning (1985:702).

19 §

har upphävts genom förordning (1991:1082).

1 §

Vid högskoleenheterna finns följande tjänster som lärare nämligen tjänster som adjungerad professor, assistenttandläkare, forskarassistent, högskoleadjunkt, högskolelektor, lärare i odontologiskt ämne med klinisk anknytning, nordisk lektor, professor samt utländsk lektor.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

2 §

Vid högskoleenheterna får finnas timlärare och gästlärare.

Vid högskoleenheterna får även finnas oavlönade docenter. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

3 §

Tjänster som lärare är avsedda för utbildning, forskning och administrativt arbete.

Tjänster som timlärare är avsedda för utbildning.

Tjänster som gästlärare är avsedda att tillfälligt tillföra högskolan kunskaper och erfarenheter utifrån. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

4 §

I utbildning ingår främst

• 1. undervisning samt förberedelse- och efterarbete i samband med undervisning,
• 2. pedagogiskt utvecklingsarbete,
• 3. planering och samordning av utbildningsmoment,
• 4. handledning av såväl forskarstuderande som andra studerande,
• 5. utveckling av läromedel,
• 6. bedömning av studerandes prestationer,
• 7. bedömning av sökande i samband med antagning till högskoleutbildning. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

5 §

I forskning ingår främst

• 1. forskning och utvecklingsarbete,
• 2. information om forskning och utvecklingsarbete.

Med forskning och utvecklingsarbete jämställs konstnärligt utvecklingsarbete. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

6 §

I administrativt arbete ingår främst

• 1. verksamhets- och personalplanering,
• 2. förberedelser för och deltagande i sammanträden med beslutande, beredande och rådgivande organ inom högskoleorganisationen samt verkställighetsuppgifter i anslutning till sådana organs arbete,
• 3. uppgifter som prefekt eller studierektor, annan arbetsledning och därmed sammanhängande uppgifter,
• 4. studievägledning samt
• 5. kontakter med arbetslivet utanför högskolan. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

7 §

Lärare skall ägna sig åt utbildning och administrativt arbete samt åt egen fortbildning. Med egen fortbildning avses bland annat att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet.

Lärare skall ägna sig åt forskning i den omfattning som följer av 8, 10 och 11 §§.

Lärares verksamhet skall anordnas på det sätt som är mest ändamålsenligt med hänsyn till ämnets beskaffenhet samt forskningens och utbildningens krav. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

8 §

Professorer, högskolelektorer och forskarassistenter skall, utöver vad som föreskrivs i 7 §, bedriva forskning.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

9 §

Professorer och innehavare av tjänst som lärare, för vilken krävs doktorsexamen eller motsvarande kompetens, är skyldiga att vara fakultetsopponent vid högskoleenheten. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

10 §

Högskolestyrelsen beslutar i vilken omfattning högskolelektorer och högskoleadjunkter skall bedriva eller medverka i forskning inom ramen för tjänsten. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

11 §

Innehavare av tjänst som nordisk lektor skall dels ägna sig åt utbildning och administrativt arbete, dels bedriva forskning inom sitt ämnesområde och informera om kulturella förhållanden i sitt hemland. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

12 §

har upphävts genom förordning (1986:760).

13 §

Professorer bör beredas utrymme för återkommande, längre sammanhängande perioder för forskning på heltid. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

14 §

Innehavare av arvodestjänst som adjungerad professor är skyldig att tjänstgöra minst en femtedel av full arbetstid.

Innehavare av arvodestjänst som adjungerad professor skall inom forskarutbildning eller grundläggande högskoleutbildning undervisa, handleda och bedöma de studerandes prestationer i den omfattning som högskolestyrelsen bestämmer. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

15 §

Innehavare av tjänst som forskarassistent kan efter beslut av högskolestyrelsen åläggas arbetsuppgifter avseende utbildning och administrativt arbete om högst 200 timmar per läsår.

Denna del av tjänstgöringsskyldigheten skall i så stor omfattning som möjligt avse medverkan i forskarutbildning. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

16 §

En nordisk lektor skall ägna omkring 55 procent av sin arbetstid åt utbildning och administrativt arbete och återstoden åt forskning inom sitt ämnesområde samt information om kulturella förhållanden i sitt hemland. */k/ Förordning (1986:760). */-k/

17 §

Lärare är skyldiga att befinna sig på arbetsplatsen i den omfattning högskolestyrelsen beslutar med hänsyn till verksamhetens krav. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

18 §

En lärare är skyldig att i mån av behov tjänstgöra vid annan högskoleenhet än den vid vilken han är anställd. Beslut härom fattas av högskolestyrelsen efter samråd med styrelsen för den högskoleenhet dit tjänstgöringen skall förläggas och med den berörde läraren. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

19 §

Lärare som tjänstgör inom sektorn för undervisningsyrken och som har praktisk-pedagogiska arbetsuppgifter är skyldiga att tjänstgöra vid statlig eller statsunderstödd grund- eller gymnasieskola i den omfattning som högskolestyrelsen beslutar.

Högskolelektor eller högskoleadjunkt får i tjänsten inräkna fyllnadstjänstgöring i gymnasieskolan. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

20 §

Rektorsämbetet beslutar i förekommande fall efter förslag av institutionsstyrelsen, vem som skall vara studierektor.

Lydelse enligt SFS 1989:646 (ändringsregistret)

20 a §

I stället för vad som följer av 2 § inrättandeförordningen (1991:1749) g äller i fråga om inrättande av tjänster som lärare vid högskoleenheter vad som följer av andra och tredje styckena.

Tjänst som professor som tillsätts med fullmakt eller med förordnande av regerin gen inrättas av regeringen.

Annan tjänst som lärare inrättas av högskolestyrelsen. Sådan tjänst får inrättas som arvodestjänst om tjänsten anges som arvodestjänst i 43 § och skall i annat fall inrättas som lönetjänst.

Tjänst som professor som tillsätts med förordnande av rektorsämbetet får inrättas endast vid högskoleenhet som har fasta resurser för forskning eller där konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

20 b §

Högskolestyrelse får, efter medgivande av vederbörande sjukvårdshuvudman, vid inrättandet av en tjänst som professor eller högskolelektor föreskriva att denna skall vara förenad med en tjänst för specialistutbildad läkare vid sjukvårdsenhet som är upplåten för medicinsk utbildning och forskning. Efter medgivande av regeringen kan lärartjänst få förenas även med annan tjänst vid sådan sjukvårdsenhet.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

21 §

Behörig till lärartjänst är den som har den vetenskapliga och pedagogiska skicklighet och den förmåga i övrigt som behövs för att fullgöra tjänsten väl.

För vissa tjänster som lärare finns dessutom särskilda behörighetsvillkor i 22--27 §§.

För vissa tjänster för konstnärlig utbildning jämställs konstnärlig skicklighet med vetenskaplig skicklighet. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

22 §

Behörig till arvodestjänst som adjungerad professor är endast den som har sin huvudsakliga verksamhet förlagd utanför högskolan. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

23 §

Behörig till andra lärartjänster än tjänst som professor eller adjungerad professor är den som har genomgått allmän utbildningslinje eller motsvarande grundläggande högskoleutbildning, som är av betydelse för tjänsten, eller på annat sätt har förvärvat motsvarande kunskaper och erfarenheter. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

24 §

För behörighet till tjänst som högskolelektor krävs, utöver vad som anges i 23 §, att ha avlagt doktorsexamen eller ha motsvarande vetenskapliga kompetens eller ha kompetens av annat slag. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

25 §

För behörighet till tjänst som forskarassistent krävs, utöver vad som anges i 23 §, att ha avlagt doktorsexamen tidigast fem år före ansökningstidens utgång.

Rektorsämbetet får dock medge att sökande som har avlagt doktorsexamen mer än fem år före ansökningstidens utgång skall anses behörig, om sökanden under tiden efter examen antingen har varit ledig och därvid enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har varit berättigad till föräldrapenning eller på grund av långvarig sjukdom har varit oförmögen att söka tjänst eller om andra särskilda skäl föreligger.

Den som innehaft en tjänst som forskarassistent är inte behörig till en ny sådan tjänst inom samma eller närliggande ämnesområde.

Lydelse enligt SFS 1989:646 (ändringsregistret)

26 §

Behörig till tjänst som nordisk lektor eller utländsk lektor är den som har det språk i vilket undervisning skall meddelas som sitt modersmål och under åren närmast före förordnandet huvudsakligen har vistats i land där språket talas.

För behörighet till tjänst som nordisk lektor krävs, utöver vad som föreskrivs i första stycket, erfarenhet av egen undervisning samt viss forskarutbildning. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

27 §

För behörighet till tjänst som lärare i odontologiskt ämne med klinisk anknytning krävs behörighet enligt 24 § till tjänst som högskolelektor samt klinisk skicklighet.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

28 §

Tillsättningsmyndigheten får medge en sökande befrielse från behörighetsvillkor som avses i 24--27 §§ om särskilda skäl föreligger och om bristen i sökandens behörighet är av mindre vikt med hänsyn till meriterna i övrigt. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

29 §

Behörig att antas som oavlönad docent är den som har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskapliga kompetens samt har erforderlig vetenskaplig och pedagogisk skicklighet.

Oavlönad docent får antas endast om det är till nytta för forskningen och utbildningen. Oavlönad docent får anlitas som fakultetsopponent. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

30 §

Som befordringsgrund vid tillsättning av tjänst som lärare gäller graden av sådan vetenskaplig, pedagogisk och annan skicklighet som är av betydelse med hänsyn till tjänstens ämnesinnehåll och beskaffenhet i övrigt. Vikt skall även fästas vid förmåga att informera om forskning och utvecklingsarbete. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

31 §

Vid tillsättning av tjänst som professor skall särskild vikt fästas vid vetenskaplig skicklighet, som har visats genom egen forskning samt genom planering och ledning av forskning.

Vid tillsättningen skall särskild vikt även fästas vid pedagogisk skicklighet, som har visats genom handledning av forskarstuderande, ledning, utveckling och planering av forskarutbildning samt undervisning i sådan utbildning, genom ledning, utveckling och planering av grundläggande högskoleutbildning och undervisning i sådan utbildning samt genom utarbetande av läromedel för högskoleutbildning. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

32 §

Vid tillsättning av tjänst som högskolelektor skall särskild vikt fästas vid vetenskaplig skicklighet eller vetenskaplig och pedagogisk skicklighet i lika mån eller sådan skicklighet av betydelse för tjänsten som har erhållits genom verksamhet utanför högskolan.

Med vetenskaplig skicklighet avses skicklighet, som har visats genom egen forskning, och med pedagogisk skicklighet avses skicklighet, som har visats genom undervisning, handledning, planering och ledning av undervisning samt genom utarbetande av läromedel.

Högskolestyrelsen skall senast vid ledigförklaring av en tjänst som högskolelektor besluta om vilken av de befordringsgrunder som nämns i första stycket som det skall fästas särskild vikt vid.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

33 §

Vid tillsättning av tjänst som forskarassistent skall särskild vikt fästas vid vetenskaplig skicklighet som har visats genom egen forskning. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

34 §

I den mån beskaffenheten av en tjänst som avses i 31--33 §§ påkallar det, skall särskild vikt fästas även vid annan egenskap än som där anges, såsom klinisk, teknisk eller konstnärlig skicklighet. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

35 §

Tjänst som professor som tillsätts av regeringen tillsätts efter förslag av den tjänsteförslagsnämnd till vars verksamhetsområde tjänsten hör. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

36 §

har upphävts genom förordning (1992:716).

37 §

Annan tjänst som lärare än som avses i 35 § tillsätts av rektorsämbetet. Härvid gäller föreskrifterna i andra--femte styckena.

Innan tjänst som professor eller tjänst som högskolelektor tillsätts, skall förs lag avges av den tjänsteförslagsnämnd till vars verksamhetsområde tjänsten hör.

Tjänst som adjungerad professor eller tjänst som forskarassistent tillsätts efte r förslag från den fakultets- eller sektionsnämnd och den institution till vars verksamhetsområde tjänsten hör.

Annan tjänst än sådana som avses i andra och tredje styckena tillsätts efter för slag från den institution eller arbetsenhet till vilken tjänsten hör.

Rektorsämbetet får besluta att tjänst skall tillsättas efter förslag av tjänstef örslagsnämnd i stället för på det sätt som sägs i tredje och fjärde styckena.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

38 §

En tjänst som lärare som avses i 1 § och som är en lönetjänst skall kungöras ledig till ansökan.

Föreskriften i första stycket gäller inte

• 1. lönetjänst som lärare enligt 43 § 10, om förordnandet skall avse kortare tid än sex månader,
• 2. annan tjänst än tjänst som professor eller som forskarassistent som tillsätts med den som har företrädesrätt till återanställning eller med den som omplaceras på grund av 7 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd,
• 3. tjänst som tillsätts med den som är uppsagd från en statligt reglerad anställning,
• 4. tjänst som tillsätts med en arbetshandikappad som har anvisats av den offentliga arbetsförmedlingen,
• 5. tjänst som enligt vad regeringen har föreskrivit är inrättad som personlig tjänst.

Föreskrifterna i 10 och 12 §§ anställningsförordningen (1965:601) gäller inte vid tillsättning av tjänst som professor eller tjänst som högskolelektor.

Lydelse enligt SFS 1990:85 (ändringsregistret)

38 a §

har upphävts genom förordning (1990:85).

39 §

Tjänst som lärare skall kungöras ledig under termin. Om särskilda skäl föreligger får för annan tjänst än sådan tjänst som enligt 35 och 37 §§ skall tillsättas under medverkan av tjänsteförslagsnämnd eller av fakultets- eller sektionsnämnd ledigkungörande ske vid annan tidpunkt. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

40 §

Förfarande för tillsättning av tjänst som lärare får inte inledas förrän fråga som avses i 47--51 §§ har blivit slutligt avgjord. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

41 §

Avser förordnande på tjänst som lärare beräknad tjänstgöring om minst 40 procent av heltidstjänst från och med den första till och med den sista undervisningsdagen under ett kalenderhalvår skall förordnandet meddelas att gälla från och med kalenderhalvårets början. Innehar läraren vid ingången av kalenderhalvåret en sådan tjänst, som inte kan förenas med lärartjänsten, gäller förordnandet på lärartjänsten från den senare tidpunkten då förordnandet på vederbörandes tidigare tjänst upphör enligt 7 kap. 13 § lagen (1976:600) om offentlig anställning.

Avser vikariat på tjänst som lärare beräknad tjänstgöring om minst 40 procent av heltidstjänst från och med den första till och med den sista undervisningsdagen under en termin skall förordnandet meddelas att gälla under sex månader i följd under den tid som högskolestyrelsen bestämmer. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

42 §

För tillsättning av vissa lärartjänster som är förenade med tandläkarbefattning meddelar regeringen särskilda föreskrifter.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

42 a §

Vid tillsättning av tjänst som avses i 20 b § får rektorsämbetet, om behörig sökande inte finns vad gäller den kliniska tjänsten, besluta att endast tillsätta lärartjänsten.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

43 §

Förordnande på tjänst som anges under någon av punkterna 1--12 nedan i denna paragraf meddelas i enlighet med vad som anges där.

Tjänst Förordnandetid 1. Tjänst som professor för Förordnande skall meddelas tills vi- högre konstnärlig utbildning, dare för högst fem år. Förordnandet med vilken är förenat konstnär- får förnyas utan att tjänsten kun- ligt utvecklingsarbete. görs ledig. Tjänsten får innehas under högst tio år. 2. Arvodestjänst som Förordnandet skall meddelas tills vi- adjungerad professor. dare för högst tre år. Förordnandet får förnyas. 3. Tjänst som högskolelektor Förordnande får meddelas tills vi- som är avsedd för långsiktig dare för sammanlagt högst sex år. kunskapsuppbyggnad och är Rektorsämbetet bör före förord- finansierad med andra externa nandetidens utgång pröva frågan medel än medel från forsknings- om anställning med tills vidare- råd. förordnande för tjänstens inne- havare inom högskoleenheten. 4. Tjänst som högskoleadjunkt Förordnande skall meddelas tills vi- för scenisk utbildning (scenisk dare för högst tre år. Förordnandet framställning, scenisk teknik får förnyas utan att tjänsten kun- och rollgestaltning). görs ledig. Tjänsten får innehas under högst sex år. 5. Tjänst som forskarassistent. Förordnandet skall meddelas tills vidare för högst två år. Förordnandet får förnyas utan att tjänsten kungörs ledig. Tjänsten får innehas under högst fyra år. Den får dock innehas under ytterligare den tid som bedöms skälig. 1. om innehavaren under den tid som han har haft tjänsten har varit ledig och därvid enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har varit berättigad till föräldrapenning. 2. om innehavaren under den tid som han har haft tjänsten på grund av sjukdom under en längre tid har varit oförmögen att uppehålla den, 3. om innehavaren under den tid som han har haft tjänsten har fullgjort militärtjänstgöring, 4. om innehavaren under den tid som han har haft tjänsten har varit facklig förtroendeman och därvid helt eller delvis har varit befriad från de arbetsuppgifter som åligger en forskarassistent, eller 5. om det finns andra särskilda skäl. 6. Arvodestjänst som utländsk Förordnande skall meddelas tills vidare lektor. för högst tre år. Förordnandet får förnyas utan att tjänsten kungörs ledig. Tjänsten får innehas under högst sex år. 7. Arvodestjänst som nordisk Förordnande skall meddelas tills vidare lektor. för högst tre år. Förordnandet får förnyas utan att tjänsten kungörs ledig. Tjänsten får innehas under högst sex år. 8. Tjänst som högskolelektor Förordnande skall meddelas tills vi- eller högskoleadjunkt i hem- dare om verksamheten avser fortlö- språk för hemspråkslärarutbild- pande utbildning av hemspråkslärare. ning. I övrigt skall förordnande meddelas tills vidare för högst två år. 9. Tjänst som högskolelektor Förordnande skall meddelas till vi- och högskoleadjunkt om inneha- dare för högst ett år. Förordnande varen saknar föreskriven be- får dock meddelas tills vidare, hörighet. under förutsättning att sökanden under minst tre år har innehaft och utövat extra tjänst som högskolelektor vid högskoleenhet och att det finns särskilda skäl för en tillsvidareanställning. 10. Tjänst som lärare som har Förordnande skall meddelas tills vi- inrättats för fullgörande av dare om ett fortlöpande behov kan arbetsuppgifter som normalt konstateras. I övrigt får förord- ankommer på annan eller andra nande meddelas tills vidare, dock arbetstagare. längst tills dess de andra arbetstagarna åter skall fullgöra arbetsuppgifterna. 11. Arvodestjänst som tim- Förordnande skall meddelas tills vidare. lärare. Tidsbegränsat förordnande kan dock meddelas. 1. om arbetstagaren inte har föreskriven behörighet för motsvarande tjänst, 2. om arbetstagare innehar heltidsanställning inom högskolan eller anställning som avser mer än 40 procent av heltidstjänst utanför högskoleområdet, 3. om anställningen kan beräknas vara mindre än ett helt läsår, 4. om anställningen skall avse mindre än 20 procent av motsvarande heltidstjänst, eller 5. om arbetstagaren uppbär utbildningsbidrag för doktorander. 12. Arvodestjänst som gäst- Förordnandet skall meddelas gälla tills lärare. vidare, längst till viss tidpunkt. */k/ Förordning (1988:1060) */-k/

44 §

Avser ett förordnande anställning under högst en termin, utfärdas anställningsbevis enligt 17 § anställningsförordningen (1965:601) endast om arbetstagaren begär det. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

45 §

Besked enligt 15 § första stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd behöver inte lämnas, om förordnande avser anställning under högst en termin och kan beräknas omfatta mindre än tio procent av motsvarande heltidstjänst. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

46 §

Bestämmelserna i 43 § innebär ej inskränkning i den rätt att tidsbegränsa förordnande som följer av 5 och 6 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd eller av föreskrifter som regeringen meddelar. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

46 a §

har upphävts genom förordning (1988:1060). */-k/

47 §

I samband med att en tjänst som lärare blir ledig skall prövas om t jänsten bör

• 1. återbesättas med oförändrat ämnesinnehåll,
• 2. ges ändrat ämnesinnehåll,
• 3. ersättas med någon annan lärartjänst,
• 4. hållas vakant för viss angiven tid, eller
• 5. dras in.

I fråga om sådan tjänst som professor som tillsätts av regeringen eller arvodest jänst som nordisk lektor skall prövningen avse även frågan om tjänsten bör omfatta tjänstgöringsskyldighet vid flera högskoleenheter.

I fråga om tjänst som lärare som är förenad med tjänst vid sjukvårdsenhet skall prövningen avse även frågan om fortsatt förening med sådan tjänst.

I fråga om tjänster som inte tillsätts av regeringen skall prövningen göras av h ögskolestyrelsen.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

48 §

Vad gäller sådan tjänst som professor som tillsätts av regeringen åligger det den institution eller arbetsenhet som tjänsten tillhör att avge förslag till sådant beslut som avses i 47 § 1--5.

Sådant förslag som avses i första stycket skall avges senast tre år innan innehavaren av tjänsten uppnår den för tjänsten gällande pensionsperiodens nedre gräns eller, om tjänsten blir ledig på annan grund än uppnådd pensionsålder, snarast möjligt. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

49 §

Sådant förslag som avses i 48 § avges till fakultets- eller sektionsnämnden. Denna skall avge eget förslag som tillsammans med förslaget från institutionen eller arbetsenheten överlämnas till högskolestyrelsen. Högskolestyrelsen får inhämta yttrande från annan fakultets- eller sektionsnämnd eller linjenämnd som berörs. Högskolestyrelsen skall med eget yttrande överlämna förslagen till regeringen.

Lydelse enligt SFS 1991:1284 (ändringsregistret)

50 §

har upphävts genom förordning (1991:1284).

51 §

Det ämnesinnehåll som regeringen har fastställt för tjänst som prof essor skall närmare anges, om det behövs såsom vägledning vid tillsättning av tjänsten eller av annat skäl. Är tjänsten förenad med särskilda skyldigheter i fråga om fullgörande av utbildning, forskning eller andra uppgifter, skall även detta anges.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

52 §

För varje fakultet skall vid de högskoleenheter, som anges i bilaga 10, finnas en tjänsteförslagsnämnd.*/k/ Förordning (1988:1060). */-k/

53 §

I fråga om fakultet, som är delad i sektioner, kan berörd högskolestyrelse föreskriva att det skall finnas en tjänsteförslagsnämnd för varje sektion.

Även för annan fakultet än sådan som avses i första stycket får högskolestyrelsen föreskriva att det skall finnas mer än en tjänsteförslagsnämnd, om stadigvarande behov finns. Varje sådan nämnds verksamhet skall avse en särskild del av fakultetsområdet. Om stadigvarande behov finns, får högskolestyrelsen också föreskriva att det för en sektion skall finnas mer än en tjänsteförslagsnämnd.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

54 §

Särskilda föreskrifter om tjänsteförslagsnämnd kan finnas för fakultet eller sektion som ej avser ett särskilt vetenskapsområde samt för högskoleenhet, till vilken fakultets- eller sektionskollegium inte är knutet men vid vilken sådan tjänst som professor som tillsätts av regeringen finns inrättad. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

55 §

Tjänsteförslagsnämnden kan vara gemensam för

• 1. två eller flera sektioner inom en fakultet eller skilda fakulteter, eller
• 2. två eller flera fakulteter.

Föreskrifter om en sådan nämnd får meddelas av styrelsen för den högskoleenhet s om berörs. Föreskrifter som berör mer än en högskoleenhet skall meddelas av regeringen.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

56 §

I tjänsteförslagsnämnd skall ingå fakultets- eller sektionskollegiets dekanus, tillika ordförande, och en ledamot, tillika vice ordförande, som utses för tre år av fakultets- eller sektionsnämnden. Finns i enlighet med 53 § andra stycket mer än en tjänsteförslagsnämnd inrättad för en fakultet eller en sektion, skall fakultets- eller sektionskollegiets dekanus vara ordförande i en av nämnderna. Ordförande i annan sådan nämnd utses för tre år av fakultets- eller sektionskollegiet.

En företrädare för de anställda inom tjänsteförslagsnämndens verksamhetsområde och en företrädare för de studerande inom samma område har rätt att ingå i nämnden.

Företrädaren för de anställda skall utses att ingå i tjänsteförslagsnämnden om en arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland de anställda inom tjänsteförslagsnämndens verksamhetsområde begär det. Företrädaren skall utses av högskolestyrelsen för tre år.

Företrädaren för de studerande skall utses enligt föreskrifterna i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar för fakultet. Företrädaren skall utses för ett år.

Den avgående innehavaren av en tjänst, som skall tillsättas med oförändrat eller i huvudsak oförändrat ämnesinnehåll, får inte ingå i tjänsteförslagsnämnden vid handläggning av ärende avseende den tjänsten, om det inte föreligger synnerliga skäl.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

57 §

Vid handläggning av ärenden om förslag till tjänst som professor skall i sådan tjänsteförslagsnämnd som avses i 56 § ingå följande ledamöter utöver dem som anges i 56 §, nämligen

• 1. en ledamot som utses för tre år av fakultets- eller sektionsnämnden,
• 2. en ledamot som utses för tre år på sätt högskolestyrelsen bestämmer,
• 3. tre ledamöter som är särskilt förtrogna med tjänstens ämne och som skall utses för varje ärende av fakultets- eller sektionskollegiet.

Högst en av de ledamöter som avses i första stycket 3 bör utses bland ledamöterna i det fakultets- eller sektionskollegium som tjänstens innehavare skall tillhöra. Den som är verksam inom den institution eller arbetsenhet som tjänstens innehavare skall tillhöra och som i huvudsak har arbetsuppgifter inom området för tjänsten bör inte utses till sådan ledamot, om det inte föreligger särskilda skäl.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

58 §

Vid handläggning av ärenden om förslag till tjänst som högskolelektor skall i sådan tjänsteförslagsnämnd som avses i 56 § ingå tre ledamöter utöver de ledamöter som anges i 56 §. Dessa tre ytterligare ledamöter skall utses för varje ärende på sätt högskolestyrelsen bestämmer. Av dessa ledamöter skall en vara särskilt förtrogen med tjänstens ämne. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

59 §

I tjänsteförslagsnämnd för en sådan högskoleenhet, till vilken fakultets- eller sektionskollegium inte är knutet och som inte avses i 59 a §, skall ingå följande ledamöter, nämligen

• 1. som ordförande respektive vice ordförande de ledamöter som avses i 56 § första stycket i motsvarande tjänsteförslagsnämnd vid den högskoleenhet till vars fakultets- eller sektionskollegium lärare vid högskoleenheten i fråga är knuten enligt 14 kap. 8 §,
• 2. tre ledamöter som skall utses för varje ärende på sätt högskolestyrelsen bestämmer, av vilka en skall vara särskilt förtrogen med tjänstens ämne.

I fråga om företrädare för de anställda och för de studerande inom tjänsteförslagsnämndens verksamhetsområde skall vad som stadgas i 56 § andra -- fjärde styckena tillämpas.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

59 a §

För handläggning av ärenden om förslag till tjänst som professor och som högskolelektor inom det konstnärliga området, skall högskolestyrelsen inrätta en särskild tjänsteförslagsnämnd. I tjänsteförslagsnämnden skall ingå följande ledamöter, nämligen 1. en ordförande, vilken skall vara rektor, om tjänsten är placerad vid högskoleenhet för konstnärlig utbildning i Stockholm, och i annat fall prefekt eller motsvarande,

• 2. en vice ordförande, som utses för tre år av de lärare som innehar tjänster vid högskoleenheten och som tjänstgör vid den berörda institutionen eller motsvarande,
• 3. en ledamot som utses för tre år av högskolestyrelsen,
• 4. i vad avser förslag till tjänst som professor, tre ledamöter som är särskilt förtrogna med tjänstens ämne och som skall utses för varje ärende på sätt högskolestyrelsen bestämmer,
• 5. i vad avser förslag till tjänst som högskolelektor, tre ledamöter som skall utses för varje ärende på sätt högskolestyrelsen bestämmer och av vilka en skall vara särskilt förtrogen med tjänstens ämne.

I fråga om företrädare för de anställda och för de studerande inom tjänsteförslagsnämndens verksamhetsområde skall vad som stadgas i 56 § andra -- fjärde styckena tillämpas.

59 b §

Sökandena till tjänst som professor skall beredas tillfälle att yttra sig över förslag till sådana ledamöter i tjänsteförslagsnämnden som är särskilt förtrogna med tjänstens ämne, innan beslut fattas. Sökandena skall underrättas om beslut om utseende av sådana ledamöter av tjänsteförslagsnämnden.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

60 §

I sådan tjänsteförslagsnämnd som avses i 55 § skall ingå ledamöter av samma slag och till samma antal som anges i 56--58 §§. Ordföranden och övriga ledamöter skall utses enligt de föreskrifter som meddelas av den myndighet som har föreskrivit att nämnden skall finnas. Meddelas sådana föreskrifter av annan myndighet än regeringen, skall denna myndighet utforma föreskrifterna med utgångspunkt i vad som föreskrivs i 56--58 §§. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

61 §

För varje ledamot i en tjänsteförslagsnämnd utom sådan ledamot som avses i 57 § första stycket 3, 58 §, 59 § första stycket 2 och 59 a § första stycket 4 och 5 skall finnas en suppleant. Detsamma skall gälla i fråga om samma slag av ledamöter i en tjänsteförslagsnämnd som avses i 60 §.

När fakultets- eller sektionskollegiets dekanus är förhindrad att närvara, skall dess prodekanus inträda som ledamot i hans ställe. Annan suppleant utses på samma sätt som föreskrivs i fråga om ledamoten. */k/ Förordning (1986:461). */-k/

62 §

En tjänsteförslagsnämnd är beslutför när fler än hälften av ledamöterna är närvarande, bland dem ordföranden eller vice ordföranden, samt vid handläggning av ärenden som avses i 57 § och 59 a § 4 två av de ledamöter som är särskilt förtrogna med tjänstens ämne och vid handläggning av ärenden som avses i 58 § och 59 a § 5 den ledamot som är särskilt förtrogen med tjänstens ämne. */k/ Förordning (1986:999). */-k/

62 a §

Ärenden får handläggas vid telefonsammanträden när tjänsteförslagsnämnden finner detta lämpligt. Denna sammanträdesform bör dock användas restriktivt.

Vid telefonsammanträden skall minst så många ledamöter delta som krävs för att nämnden skall vara beslutför enligt 62 §. */k/ Förordning (1986:999). */-k/

63 §

Ärenden får handläggas vid telefonsammanträden, när tjänsteförslagsnämnden finner detta lämpligt. Beträffande beslutförhet vid sådana sammanträden skall vad som stadgas i 62 § tillämpas.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

64 §

I fråga om ärendenas handläggning i en tjänsteförslagsnämnd skall 10 kap. 13 och 15 §§ tillämpas. */k/ Förordning (1986:999). */-k/

65 §

har upphävts genom förordning (1990:745).

66 §

Högskolestyrelsen skall meddela de ytterligare föreskrifter om tjänsteförslagsnämnd som behövs. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

67 §

Tjänst som professor skall ledigkungöras i Post- och Inrikes Tidningar med föreläggande av tre veckors ansökningstid, räknat från dagen för kungörandet. Kungörelsen skall anslås på högskoleenhetens anslagstavla. I kungörelsen skall tas in erinran om 69 §.

Om ej annat följer av 40 § skall rektorsämbetet utfärda kungörelse enligt följande, nämligen

• 1. i fråga om tjänst vars innehavare skall avgå med ålderspension, minst ett år och sex månader före avgången där så kan ske, eller
• 2. i fråga om tjänst som blir ledig på annan grund, snarast möjligt.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

68 §

Anmäler sig inte någon sökande till ledigkungjord tjänst som professor som tillsätts av regeringen inom den ansökningstid som har angetts i kungörelsen eller i inbjudan enligt 71 §, skall rektorsämbetet utfärda ny kungörelse. Beslutar regeringen att inte tillsätta tjänsten med någon som har sökt den, skall rektorsämbetet utfärda ny kungörelse. Leder inte den nya kungörelsen till att tjänsten blir tillsatt, skall rektorsämbetet inhämta yttrande av den fakultets- eller sektionsnämnd till vars verksamhetsområde tjänsten hör och överlämna ärendet till regeringen.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

69 §

Sökande skall tillsammans med ansökningshandlingarna ge in en kortfattad skriftlig redogörelse för sin vetenskapliga och pedagogiska verksamhet. Av redogörelsen skall framgå vilka undersökningar och resultat samt prestationer i övrigt som enligt sökandens mening främst bör beaktas i tillsättningsärendet.

Om fakultets- eller sektionsnämnden har föreskrivit det i tillsättningsärendet, skall sökanden ange ett begränsat antal skrifter eller andra arbeten som åberopas i första hand.

Sökande skall före ansökningstidens utgång antingen ge in de handlingar han vill åberopa eller anmäla vilka handlingar han vill åberopa. I det senare fallet skall handlingarna ges in inom tre veckor från ansökningstidens utgång. Ingivandet skall ske på det sätt rektorsämbetet bestämmer.

De vetenskapliga arbeten som sökande åberopar skall ges in i fyra exemplar, om rektorsämbetet inte medger annat. Har föreskrift meddelats enligt andra stycket, behöver sökande dock endast ge in de i första hand åberopade arbetena i fyra exemplar. Övriga åberopade arbeten skall i så fall ges in i ett exemplar.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

70 §

Tjänsteförslagsnämnden skall vid sin handläggning beakta även ansökningar och andra handlingar som har kommit in för sent, om det kan ske utan avsevärd olägenhet. Endast sådana skrifter och andra arbeten som kan visas vara fullbordade senast tre veckor efter ansökningstidens utgång skall beaktas.

Även sådana för sent inkomna ansökningar som inte har beaktats av tjänsteförslagsnämnden skall, i fråga om tjänst som tillsätts av regeringen, överlämnas till regeringen.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

71 §

Har ingen sökt en ledigkungjord tjänst vid utgången av den ansökningstid som har angetts i kungörelsen om ledigheten, får tjänsteförslagsnämnden bjuda in viss person att söka tjänsten.

Även om sökande har anmält sig inom föreskriven tid, får nämnden bjuda in en person som inte har sökt tjänsten att göra detta. Sådan inbjudan får inte utfärdas senare än tre månader efter det att de ledamöter som avses i 57 § första stycket 3 har utsetts, och den får avse endast sådan person som kan antas ha haft anledning att inte anmäla sig som sökande och som med fog kan antas vara bättre skickad att sköta tjänsten än var och en som sökt den.

I en inbjudan enligt första eller andra stycket skall föreläggas tre veckors ansökningstid, räknat från den dag då den inbjudne har fått del av beslutet. Bestämmelserna i 69 § skall tillämpas.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

72 §

Var och en av de ledamöter i tjänsteförslagsnämnd som avses i 57 § första stycket 3 skall skriftligen med kortfattad motivering ange skickligheten hos de sökande som ledamoten anser främst bör komma i fråga till tjänsten samt ordningen mellan dem. Om de omständigheter som föreligger i ärendet föranleder det, får tjänsteförslagsnämnden dock besluta, att dessa ledamöters utlåtanden får avges i annan ordning eller avse endast förslag om den sökande som bör komma i fråga i första hand.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

73 §

Tjänsteförslagsnämnden får även inhämta annan utredning än som avses i 72 §.

Lydelse enligt SFS 1985:702 (ändringsregistret)

74 §

Tjänsteförslagsnämnden skall föreslå den sökande som nämnden anser främst bör komma i fråga. Om särskilda skäl föreligger får nämnden i sitt förslag ange ytterligare sökande som bör komma i fråga samt ordningen mellan dem.

Skälen för tjänsteförslagsnämndens förslag skall redovisas. Har endast en sökande anmält sig och föreslår nämnden att han skall få tjänsten, behöver skälen inte anges.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

74 a §

Innan en tjänst som professor som är förenad med tjänst vid en sjukvårdsenhet tillsätts, skall tjänsteförslagsnämnden bereda hälso- och sjukvårdsnämnden tillfälle att yttra sig i ärendet.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

75 §

Tillkännagivande om tjänsteförslagsnämndens förslag skall genast anslås på högskoleenhetens anslagstavla med uppgift om den dag då anslaget skedde. Förslaget skall, i fråga om tjänst som tillsätts av regeringen, avges till regeringen.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

76 §

har upphävts genom förordning (1990:745).

77 §

Vid tillsättning av sådan tjänst som professor som tillsätts av rektorsämbetet skall tjänsteförslagsnämndens förslag avges till rektorsämbetet.

Ämnet för tjänsten skall bestämmas innan tjänsten kungörs ledig. Beslut om ämnet skall meddelas av högskolestyrelsen efter förslag av den fakultets- eller sektionsnämnd till vars verksamhetsområde tjänsten hör.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

78 §

har upphävts genom förordning (1990:745).

Handläggning av ärenden om tillsättning av arvodestjänst som adjungerad professor

79 §

Innan en fakultets- eller sektionsnämnd föreslår att någon skall förordnas som adjungerad professor, skall nämnden inhämta skriftligt samtycke därtill från den person som nämnden avser att föreslå och från dennes arbetsgivare. I ärendet skall nämnden inhämta yttrande från två personer som är särskilt förtrogna med arvodestjänstens ämne. I yttrandet skall anges om den person som nämnden avser att föreslå har den kompetens som krävs. Sådant yttrande om nämnda persons vetenskapliga skicklighet behövs dock inte, om denna tidigare har granskats vid tillsättning av tjänst som professor eller vid tillsättning av annan motsvarande tjänst och förnyad granskning är obehövlig. Förordning (1985:702).

Handläggning av ärenden om tillsättning av tjänst som högskolelektor

80 §

Blir tjänst som högskolelektor ledig, skall rektorsämbetet utfärda kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar med föreläggande av tre veckors ansökningstid räknat från dagen för kungörandet.

Lydelse enligt SFS 1989:646 (ändringsregistret)

81 §

I fråga om tillsättning av tjänst som högskolelektor skall, om inte annat är särskilt föreskrivet, bestämmelserna om tillsättning av professor tillämpas. Tjänsteförslagsnämndens förslag avges dock alltid till rektorsämbetet. Förordning (1990:745).

Handläggning av ärenden om tillsättning av tjänst som forskarassistent

82 §

Vid tillsättning av tjänst som forskarassistent skall tjänstens ämne bestämmas, innan tjänsten kungörs ledig.

Om det finns särskilda skäl får tjänsten kungöras ledig i en grupp av ämnen. I sådant fall skall tjänstens ämne bestämmas i samband med tillsättningen.

Beslut som avses i första stycket om ämne för tjänst skall meddelas av högskolestyrelsen efter förslag av den fakultets- eller sektionsnämnd till vars verksamhetsområde tjänsten hör.

Lydelse enligt SFS 1985:702 (ändringsregistret)

83 §

I fråga om tillsättning av tjänst som avses i 82 § skall 67 § första stycket och 69 § första stycket tillämpas.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får förordnande på sådan tjänst förnyas utan att tjänsten har kungjorts ledig, om förordnandet meddelas den som innehar tjänsten eller som innehade tjänsten vid den tidpunkt då tjänsten senast blev ledig.

Lydelse enligt SFS 1985:702 (ändringsregistret)

84 §

Oavlönad docent antas av vederbörande fakultets- eller sektionsnämnd.

Den som vill bli antagen som oavlönad docent skall göra ansökan därom hos nämnden och vid ansökningen foga de vetenskapliga arbeten och andra handlingar med vilka han vill styrka sin vetenskapliga skicklighet.

Fakultets- eller sektionsnämnden får inhämta yttrande i ärendet från en eller flera sakkunniga.

Det åligger sökanden att genom lärarprov styrka sin skicklighet att meddela undervisning i forskarutbildningen. Kan sökanden anses redan ha styrkt att han har den skicklighet som krävs, får nämnden befria honom från lärarprovet.

Lydelse enligt SFS 1985:702 (ändringsregistret)

1 §

Vid högskoleenheter får inrättas arvodestjänster som assistent, amanuens eller klinisk assistent.

Lydelse enligt SFS 1990:1186 (ändringsregistret)

2 §

Tjänsterna som amanuens och assistent är avsedda för undervisning, medverkan i forskning och allmänt institutionsarbete.

Tjänsterna som klinisk assistent är avsedda för tjänstgöring inom klinisk utbildning och forskning.

Lydelse enligt SFS 1991:1082 (ändringsregistret)

3 §

För behörighet till en tjänst som assistent krävs att sökanden uppbär utbildningsbidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander.

För behörighet till en tjänst som amanuens krävs att sökanden har antagits till grundläggande högskoleutbildning.

För behörighet till en tjänst som klinisk assistent krävs att sökanden har avlagt läkarexamen eller har antagits till forskarutbildning vid medicinsk fakultet.

Lydelse enligt SFS 1991:1082 (ändringsregistret)

4 §

Innehavaren av en tjänst som assistent eller amanuens är skyldig att tjänstgöra under den tid som motsvarar lägst en femtedel och högst hälften av full arbetstid. Tjänstgöringsskyldigheten fastställs av högskolestyrelsen.

5 §

En tjänst som assistent får endast innehas under sådan tid som innehavaren uppbär utbildningsbidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander.

6 §

Ett förordnande på en tjänst som assistent eller amanuens skall meddelas att gälla tills vidare, dock längst till viss tidpunkt. Förordnandet får avse högst ett år.

En tjänst som amanuens får innehas under högst tre år.

Ett förordnande på en tjänst som klinisk assistent skall meddelas tills vidare, dock längst ett år. En tjänst som klinisk assistent får innehas under högst tre år.

Lydelse enligt SFS 1990:1186 (ändringsregistret)

7 §

Tjänster som assistent, amanuens eller klinisk assistent skall tillsättas av rektorsämbetet efter förslag från institutionen.

Lydelse enligt SFS 1990:1186 (ändringsregistret)

8 §

har upphävts genom förordning (1990:1186).

9 §

har upphävts genom förordning (1990:1186).

1 §

Förläggningen av personalens semester bestäms av rektorsämbetet, som också beviljar annan ledighet än semester.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

1 a §

Vid tillsättning av vikariat på tjänst som professor eller tjänst som högskolelektor skall bestämmelserna om tillsättning av långtidsvikariat i anställningsförordningen (1965:601) inte tillämpas, om vikariatet beräknas vara kortare tid än två år.

Vikariat på en arvodestjänst som adjungerad professor får inte förekomma.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

2 §

Arbetsgivarens åligganden enligt 37 § anställningsförordningen (1965:601) fullgöres av

• 1. högskolestyrelsen i fråga om rektor och förvaltningschef,
• 2. rektorsämbetet i fråga om annan arbetstagare.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

2 a §

Rektorsämbetet skall på lämpligt sätt informera lärare om vilka bisysslor eller slag av bisysslor som enligt ämbetets bedömning inte är förenliga med 36 b § högskolelagen (1977:218).

Rektorsämbetet skall ge lärare råd om huruvida viss bisyssla enligt ämbetets bedömning är förenlig med den nämnda bestämmelsen. Om en lärare begär det, skall ämbetet lämna honom skriftligt besked i sådan fråga.

Lydelse enligt SFS 1986:63 (ändringsregistret)

2 b §

Lärare vid en högskoleenhet, i vars tjänst kan ingå forskning, är skyldig att underrätta rektorsämbetet om de bisysslor av nämnvärd omfattning och varaktighet inom tjänstens ämnesområde som han innehar.

Lydelse enligt SFS 1988:1060 (ändringsregistret)

3 §

I fråga om den som innehar eller uppehåller sådan tjänst som regeringen tillsätter prövas fråga som avses i 15 kap. 3 § lagen (1976:600) om offentlig anställning av statens ansvarsnämnd. Förordning (1988:1060). FJÄRDE AVDELNINGEN

1 §

har upphävts genom förordning (1991:1611).

2 §

Det åligger en styrelse för utbildningen inom vårdområdet särskilt a tt i fråga om den kommunala högskoleutbildningen inom sitt verksamhetsområde

• 1. verka för goda villkor för utbildningen,
• 2. verka för goda arbetsförhållanden,
• 3. svara för samordnande planering,
• 4. ta initiativ till åtgärder som kan främja förnyelse och utveckling av utbildn ingen,
• 5. verka för att planerings- och utvecklingsarbetet i fråga om utbildningen sker i kontakt med yrkeslivet och samhället i övrigt och med myndigheter och organisationer som anordnar andra slag av utbildningar,
• 6. svara för den samordnade planeringen som behövs för att främja sambandet mellan utbildningen samt forskning och forskarutbildning,
• 7. till regeringen lämna underlag för beräkning av statsbidrag,
• 8. årligen fastställa en plan för fördelning och användning av utbildningens samlade resurser samt förvalta statsmedel som har ställts till utbildningens förfogande och övriga medel som har anvisats för sådan verksamhet som är avsedd att bedrivas inom utbildningen,
• 9. stödja och främja utbildningen genom information, rådgivning och andra åtgärder,
• 10. meddela de föreskrifter i fråga om utbildningen som behövs utöver vad som har föreskrivits av regeringen och
• 11. ombesörja de övriga angelägenheter avseende utbildningen, som är att hänföra till förvaltning och verkställighet, allt i den mån sådana angelägenheter inte tillkommer annan.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

2 a §

har upphävts genom förordning (1990:745).

3 §

Bestämmelser om linjenämnder för den grundläggande högskoleutbildningen finns i högskolelagen (1977:218).

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

4 §

En linjenämnds verksamhetsområde skall omfatta en eller flera allmänna eller lokala utbildningslinjer eller påbyggnadslinjer. I verksamhetsområdet får det dessutom ingå en eller flera fristående kurser.

Om det föreligger särskilda skäl, får en linjenämnds verksamhetsområde omfatta enbart en eller flera fristående kurser.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

5 §

Styrelsen för utbildningen får besluta att viss linje inte skall ingå i en linjenämnds verksamhetsområde. Linjenämndens uppgifter skall i sådant fall fullgöras av styrelsen eller det organ som styrelsen utser.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

6 §

En linjenämnds verksamhetsområde skall avse en kommunal eller landstingskommunal läroanstalt. Vid tillämpning av 21 § andra stycket högskolelagen (1977:218) skall all utbildning som en kommun eller en landsting anordnar på samma utbildningslinje anses tillhöra samma läroanstalt.

Lydelse enligt SFS 1991:1611 (ändringsregistret)

7 §

En linjenämnd inrättas av styrelsen för utbildningen. Styrelsen skall ange vilken eller vilka linjer eller kurser som skall ingå i nämndens verksamhetsområde.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

8 §

Linjenämnden skall planera utbildningen och handlägga övriga frågor om utbildningens innehåll och organisation.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

9 §

Utöver vad som framgår av 8 § åligger det linjenämnden särskilt att

• 1. främja utvecklingen av utbildningen med beaktande av samhällets och yrkeslivets krav, enskildas önskemål och forskningens utveckling,
• 2. verka för att de kurser och andra utbildningsmoment som ingår i en linje samordnas pedagogiskt och studieorganisatoriskt med hänsyn till syftet med utbildningen,
• 3. biträda styrelsen för utbildningen med att utarbeta planer för hur utbildningen bör organiseras samt planer för vilket antal studerande som bör kunna antagas samt
• 4. svara för att verksamheten följs upp och dess resultat analyseras.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

10 §

Linjenämnden skall samarbeta med de organ som har motsvarande uppgifter för kommunens eller landstingets gymnasieskola samt med de organ som i övrigt berörs.

Lydelse enligt SFS 1991:1611 (ändringsregistret)

11 §

Om ledamöter i linjenämnd finns föreskrifter i 22 § högskolelagen (1977:218).

12 §

Linjenämnden skall bestå av

• 1. företrädare för de lärare som meddelar undervisning inom nämndens verksamhetsområde och
• 2. om inte särskilda skäl föranleder annat, företrädare för yrkeslivet med anknytning till nämndens verksamhetsområde.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

13 §

Företrädare för de anställda som har rätt att ingå i nämnden skall vara företrädare för den tekniska och administrativa personalen som är verksam inom nämndens verksamhetsområde.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

14 §

Företrädare för de studerade inom nämndens verksamhetsområde har rätt att ingå i nämnden.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

15 §

Styrelsen för utbildningen har rätt att utse ytterligare en ledamot i nämnden.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

16 §

Om det är lämpligt skall i linjenämnd ingå även företrädare för sådan högskoleutbildning som har anknytning till nämndens verksamhetsområde men som ej ingår i detta.

17 §

Skall ledamöter som avses i 12 § 2 och 16 § ingå i linjenämnd skall antalet sådana ledamöter vara lika stort som antalet ledamöter som avses i 12 § 1, om ej särskilda skäl föranleder annat.

Utses företrädare för de studerande, skall antalet företrädare för dem vara lika stort som antalet ledamöter som avses i 12 § 1.

Utses företrädare för de anställda som avses i 13 §, skall antalet var en.

18 §

Styrelsen för utbildningen beslutar om linjenämndens sammansättning.

19 §

Ordförande i linjenämnd skall utses bland ledamöterna i nämnden, om ej särskilda skäl föranleder annat.

Ordföranden i linjenämnd skall utses av styrelsen för utbildningen.

Linjenämnd skall utse vice ordförande bland ledamöterna.

20 §

För var och en av ledamöterna i linjenämnd får finnas suppleanter enligt föreskrifter som meddelas av styrelsen för utbildningen.

21 §

I linjenämnd skall företrädarna för lärarna utses av de lärare som meddelar undervisning inom nämndens verksamhetsområde. Högst en sådan företrädare får dock utses av styrelsen för utbildningen efter förslag av den eller de arbetstagarorganisationer som har medlemmar bland lärarna.

Närmare föreskrifter om hur företrädarna för lärarna skall utses meddelas av styrelsen för utbildningen.

22 §

I linjenämnd skall företrädare för yrkeslivet eller för sådan annan högskoleutbildning som avses i 16 § utses av styrelsen för utbildningen. I ärendet skall styrelsen bereda berörda myndigheter och organisationer tillfälle att avge förslag.

23 §

Företrädare för teknisk och administrativ personal skall ingå i linjenämnd, om arbetstagarorganisation, som har en eller flera medlemmar bland denna personal, begär det. Företrädare utses av styrelsen för utbildningen efter förslag av arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland denna personal. Finns mer än en sådan organisation, som vill avge förslag, skall organisationerna om möjligt avge ett gemensamt förslag.

24 §

Företrädare för de studerande skall ingå i linjenämnd, om de studerande eller sammanslutning av studerande begär det. Företrädare utses av de studerande eller av den eller de sammanslutningar av studerande som beröres.

Närmare föreskrifter för tillämpningen av första stycket meddelas av styrelsen för utbildningen.

25 §

Ledamöter i linjenämnd skall utses för tre år eller, i fråga om ledamot som företräder de studerande, för ett år. Tjänstgöringstiden räknas för annan ledamot än företrädare för de studerande från den 1 januari året närmast efter det år då val i hela riket har ägt rum. Avgår ledamot under förordnandetiden, skall ny ledamot utses för återstoden av tiden.

26 §

Om styrelsen för utbildningen medger det, får en linjenämnd överlämna till en eller flera ledamöter eller till en eller flera suppleanter, om sådana finns, eller till rektor för utbildningen eller till en eller flera lärare som meddelar undervisning inom nämndens verksamhetsområde att avgöra ärende eller grupp av ärenden, som ej är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på nämnden.

Lydelse enligt SFS 1985:601 (ändringsregistret)

27 §

Ärende avgöres efter föredragning, som ankommer på ordföranden eller den ordföranden utser.

28 §

En linjenämnd är beslutför när fler än hälften av de ledamöter som har utsetts, bland dem ordföranden eller vice ordföranden, är närvarande.

Lydelse enligt SFS 1986:999 (ändringsregistret)

29 §

har upphävts genom förordning (1986:999).

30 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

1 §

I detta kapitel meddelas särskilda föreskrifter om kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet.

Lydelse enligt SFS 1990:745 (ändringsregistret)

2 §

En kommun eller landsting som anordnar utbildning inom vårdområdet skall tillse att det antal utbildningsplatser som behövs står till förfogande inom primärvården samt inom läns- och regionssjukvården.

Lydelse enligt SFS 1991:1611 (ändringsregistret)

3 §

För utbildningen inom en kommun eller landsting skall det finnas en rektor.

Lydelse enligt SFS 1991:1611 (ändringsregistret)

4 §

För utbildningen skall det finnas två slag av tjänster som lärare, nämligen tjänster som lärare i kommunal högskoleutbildning och som kommunal högskolelektor.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

5 §

Behörig till en tjänst som lärare i kommunal högskoleutbildning är den som

• 1. dels har gått igenom en allmän utbildningslinje eller motsvarande grundläggande högskoleutbildning eller på annat sätt har förvärvat motsvarande kunskaper och erfarenheter,
• 2. dels har gått igenom praktisk-pedagogisk utbildning med den inriktning tjänsten avser, och
• 3. dels har de kunskaper och erfarenheter och den förmåga i övrigt som behövs för att fullgöra tjänsten väl.

6 §

För behörighet till en tjänst som kommunal högskolelektor krävs, utöver vad som föreskrivs i 5 § 1 och 3, doktorsexamen eller motsvarande kompetens samt erforderlig pedagogisk skicklighet.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

7 §

En sökande får medges befrielse från sådant behörighetsvillkor som avses i 5 § 2 och 6 § om särskilda skäl föreligger och om bristen i sökandens behörighet är av mindre vikt med hänsyn till dennes meriter i övrigt.

8 §

Tjänster som lärare tillsätts av styrelsen för utbildningen.

Innan tjänst som kommunal högskolelektor tillsätts får styrelsen för utbildninge n inhämta yttrande av högst tre sakkunniga som är särskilt förtrogna med tjänstens ämne.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

1 §

Tjänsteförslagsnämndens förslag till sådan tjänst som professor som tillsätts av regeringen får överklagas hos regeringen. Skrivelsen med överklagandet ges in till regeringen och skall ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då anslaget med förslaget sattes upp på högskoleenhetens anslagstavla.

Att tjänsteförslagsnämndens förslag till tillsättning av annan tjänst inte får överklagas följer av 40 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601).

Lydelse enligt SFS 1990:85 (ändringsregistret)

2 §

Beslut av en högskoleenhet i ärenden om tjänstledighet och i ärenden som enligt kollektivavtal skall avgöras av arbetsgivaren, får överklagas hos Statens arbetsgivarverk. Verkets beslut får in te överklagas.

Andra beslut av en högskoleenhet som rör arbetstagare och som får överklagas enl igt särskilda föreskrifter överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

3 §

har upphävts genom förordning (1987:498).

4 §

Beslut i ärende om utseende av ledamot i tjänsteförslagsnämnd eller ärende om inbjudan att söka tjänst som lärare får inte överklagas.

Lydelse enligt SFS 1987:498 (ändringsregistret)

5 §

Beslut av högskolestyrelse eller valförsamling om förslag till befattning som rektor eller valförsamlings förslag om uppdrag som prorektor får inte överklagas.

Lydelse enligt SFS 1987:498 (ändringsregistret)

6 §

har upphävts genom förordning (1991:1082).

7 §

Ett beslut som har meddelats enligt denna förordning eller enligt en föreskrift som avses i förordningen av en högskolemyndighet får, om något annat inte följer av andra stycket eller 2 elle r 11--14 §§ eller annan föreskrift, överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan.

Vad som sägs i första stycket gäller inte beslut om tidsbegränsning av anställni ng som avses i 19 kap. 43 §.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

7 a §

har upphävts genom förordning (1991:1082).

8 §

har upphävts genom förordning (1992:716).

8 a §

har upphävts genom förordning (1986:461).

9 §

Beslut, som har meddelats av Verket för högskoleservice eller av Landstingsf örbundets antagningsnämnd för högskoleutbildning, om antagning av studerande till grundläggande högskoleutbildning enligt denna fö rordning eller enligt föreskrifter som avses i förordningen, får överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan. Därvid tillä mpas bestämmelserna i 23--25 §§ förvaltningslagen (1986:223) om hur beslut överklagas.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

9 a §

har upphävts genom förordning (1991:1082).

10 §

Beslut av Överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)

11 §

Beslut om betyg får inte överklagas.

Lydelse enligt SFS 1987:498 (ändringsregistret)

12 §

Beslut om antagning till fristående kurs får inte överklagas. Detsamma gäller beslut om antagning till individuell linje med successivt val av innehåll.

Lydelse enligt SFS 1988:811 (ändringsregistret)

13 §

Beslut om antagning till utbildning, för vilken prov avgör antagningen, får inte överklagas.

Lydelse enligt SFS 1987:498 (ändringsregistret)

14 §

Beslut om besked som avses i 5 kap. 36 § får inte överklagas.

Lydelse enligt SFS 1991:1082 (ändringsregistret)

15 §

har upphävts genom förordning (1992:716).

16 §

har upphävts genom förordning (1992:716).

17 §

Om denna förordnings ikraftträdande gäller de föreskrifter, som regeringen meddelar särskilt.

18 §

Studerande som antagits till och påbörjat undervisning enligt någon äldre u tbildning skall beredas tillfälle att inom viss tid fullfölja denna utbildning. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om hur såda n utbildning och examination skall anordnas och under vilken tid.

Lydelse enligt SFS 1992:716 (ändringsregistret)