Lagrum · SFS 1962:700

11 kap. 1 §

11 kap. Om brott mot borgenärer m.m.

Den som, när han eller hon är på obestånd eller när det finns en påtaglig fara för att han eller hon ska komma på obestånd, förstör eller genom gåva eller någon annan liknande åtgärd avhänder sig egendom av betydande värde, döms för oredlighet mot borgenärer till fängelse i högst två år. Det- samma gäller om någon genom sådant förfarande försätter sig på obestånd eller framkallar påtaglig fara för att han eller hon ska komma på obestånd.

För oredlighet mot borgenärer döms också en gäldenär som, då konkurs är förestående, ur riket bortför tillgång av betydande värde med uppsåt att hålla den undan konkursen, eller gäldenär som i konkurs undandrar eller undanhåller konkursförvaltningen tillgång. Detsamma gäller, om en gäldenär i otillbörligt syfte underlåter att, så långt möjligt, medverka till att tillgång i utlandet som ingår i konkursen ställs till konkursförvaltningens förfogande, trots att konkursförvaltaren uppmanat gäldenären att medverka.

Om brottet är grovt, döms för grov oredlighet mot borgenärer till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen beedigat oriktig uppgift eller använt falsk handling eller vilseledande bokföring eller om brottet varit av betydande om- fattning eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

Tillämpas i

6 avgöranden som anger lagrummet, äldst först.

  1. NJA 1989 s. 570 1989
  2. NJA 1991 s. 491 1991
  3. NJA 1994 s. 336 1994
  4. NJA 1998 s. 767 1998
  5. NJA 2008 s. 848 2008
  6. NJA 2013 s. 822 2013

Paragrafen i sitt sammanhang

← 10 kap. 10 §Hela författningen11 kap. 2 § →