Kungl. Maj:ts räntelånekungörelse (1967:553) upphävd

1 §

För bostadshus utgår räntelån av statsmedel enligt bestämmelserna i denna kungörelse.

Lydelse enligt SFS 1974:948 (ändringsregistret)

2 §

Låneverksamheten utövas av bostadsstyrelsen, länsbostadsnämnderna och kommunerna.

Fråga om lån prövas av länsbostadsnämnden.

Organ för kommuns låneförmedling och verksamhet som sammanhänger därmed (förmedlingsorgan) är kommunens styrelse, om ej kommunen beslutat att verksamheten skall utövas av annat kommunalt organ.

Lydelse enligt SFS 1974:948 (ändringsregistret)

3 §

Räntelån utgår till ägare av bostadshus som

• a) uppförts eller byggts om med stöd av bostadslån enligt bostadslånekungörelsen den 5 oktober 1962 (nr 537), dock ej om bostadslånet avser ombyggnad i fall som anges i 5 § tredje stycket a) eller b) samma kungörelse,
• b) uppförts eller byggts om med stöd av statligt egnahemslån eller tertiärlån, om byggnadsföretaget har färdigställts efter år 1957,
• c) uppförts utan stöd av statligt lån om räntebidrag för huset beviljats enligt 9 § räntebidragskungörelsen den 5 oktober 1962 (nr 511).

Räntelån lämnas inte för tiden efter år 1983 i fråga om sådana småhus som bebos av ägaren.

Lydelse enligt SFS 1982:431 (ändringsregistret)

4 §

Räntelån utgår för viss del av låntagarens räntekostnad för statligt bostadslån, egnahemslån eller tertiärlån och för underliggande kredit. Med underliggande kredit avses dels lån som upptagits mot säkerhet av panträtt med bättre förmånsrätt än den panträtt som i första hand upplåtits till säkerhet för statens fordran, dels annat därmed jämförligt lån.

Om huset har uppförts utan stöd av statligt lån, utgår räntelån för viss del av räntekostnaden för lån som upptagits för fastigheten.

Lydelse enligt SFS 1971:1183 (ändringsregistret)

5 §

Räntelån löper med ränta från utbetalningsdagen. Räntesatsen fastställes av regeringen för ett kalenderår i sänder.

Lydelse enligt SFS 1974:948 (ändringsregistret)

6 §

Till grund för beräkning av räntelån och återbetalning därav lägges ett räntelåneunderlag som fastställes enligt 7--12 §§.

7 §

Har huset uppförts eller byggts om med stöd av statligt lån som anges i 3 § a) eller b), motsvarar räntelåneunderlaget summan av de ursprungliga beloppen för detta lån och underliggande kredit med de begränsningar som anges i 8--11 §§.

8 §

Är det statliga lånet bostadslån, inräknas i räntelåneunderlaget endast de delar av bostadslånet och den underliggande krediten som belöper på det i bostadslåneärendet fastställda låneunderlaget i vad detta avser utrymmen för bostadsändamål. Om en del av bostadslånet belöper på lokaler och den delen ej översteg 5 000 kronor när lånet beviljades, inräknas i räntelåneunderlaget även denna lånedel och underliggande kredit som hänför sig till lokalerna.

9 §

Är det statliga lånet egnahemslån, inräknas i räntelåneunderlaget ej sådan del av den underliggande krediten som vid utbetalningen översteg följande belopp, nämligen 20 000 kronor för nybyggt och 12 000 kronor för ombyggt enfamiljshus samt 30 000 kronor för nybyggt och 18 000 kronor för ombyggt tvåfamiljshus.

10 §

Är det statliga lånet tertiärlån som beviljats genom preliminärt beslut efter den 30 juni 1956, inräknas i räntelåneunderlaget endast de delar av tertiärlånet och den underliggande krediten som belöper på bostäder med därtill hörande biutrymmen, gemensam anläggning för värme- och varmvattenförsörjning eller gemensam tvättstuga med tillhörande utrymmen. I fråga om tertiärlån för ombyggnad inräknas i underlaget ej annan underliggande kredit än som upptagits eller omplacerats i samband med ombyggnaden.

11 §

I räntelåneunderlaget ingår ej

• a) egnahemslån eller tertiärlån med ränta enligt kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 546) om egnahemslån och förbättringslån eller kungörelsen samma dag (nr 587) om tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus,
• b) sådan del av bostadslån eller egnahemslån som var räntefri när lånet beviljades.

12 §

Har huset uppförts utan stöd av statligt lån, motsvarar räntelåneunderlaget det belopp, som enligt räntebidragskungörelsen har fastställts som bidragsunderlag, ökat med avdrag som därvid gjorts för amorteringar.

13 §

Beräkning av räntelån och återbetalning därav sker halvårsvis enligt 14-16 a §§.

Lydelse enligt SFS 1982:431 (ändringsregistret)

14 §

Räntelåneunderlaget multipliceras med ett procenttal (basränta). Produkten kallas basräntebeloppet.

Basräntan för år 1975 i fråga om småhus som bebos av låntagaren bestämmes av bostadsstyrelsen så att den motsvarar produkten av basränta och paritetstal för år 1974 samt paritetstalet 1,28.

I fråga om annat hus än som sägs i andra stycket och som har färdigställts efter år 1964 skall, om den vid utgången av år 1974 gällande basräntan är 3,9 procent, som basränta för år 1975 gälla de procenttal som framgår av följande tabell. ------------------------------------------------------- År för husets färdigställande Basränta ------------------------------------------------------- 1970 eller senare 3,7 1969 3,9 1968 3,9 1967 4,0 1966 3,8 1965 4,0 -------------------------------------------------------

Är den vid utgången av år 1974 gällande basräntan annan än 3,9 procent, skall basräntan för år 1975 bestämmas av bostadsstyrelsen så att produkten av gällande basränta och paritetstal minskas i motsvarande mån som för fall enligt tredje stycket.

I fråga om annat hus än som avses i andra stycket och som har färdigställts före år 1965 bestämmes basräntan för år 1975 av bostadsstyrelsen så att den nära motsvarar produkten av den vid utgången av år 1974 gällande basräntan och paritetstalet.

Basräntan skall höjas på följande sätt: 1. För sådana småhus som bebos av låntagaren skall basräntan höjas med

0,20 procentenheter för vart och ett av åren 1976-1979, 0,35 procentenheter för år 1980, 1,60 procentenheter för vart och ett av åren 1981-1983.

• 2. För sådana hus som ägs av en bostadsrättsförening skall basräntan höjas med 0,15 procentenheter för vart och ett av åren 1976-1979 och med 0,25 procentenheter för varje år därefter. För vart och ett av åren 1981 och 1983-1985 skall basräntan därutöver höjas med det antal procentenheter som anges i följande tabell. ------------------------------------------------------- År för husets Extra årlig höjning av basräntan färdigställande (procentenheter) ---------------------------------- 1981 1983 1984 1985 ------------------------------------------------------- 1963 eller tidigare 1,2 2,7 1,1 1,1 1964 eller senare 1,0 1,7 0,7 0,7 -------------------------------------------------------
• 3. För andra hus än sådana som avses i 1 eller 2 skall basräntan höjas med 0,15 procentenheter för vart och ett av åren 1976-1979 och med 0,25 procentenheter för varje år därefter. För vart och ett av åren 1982-1985 skall basräntan därutöver höjas med det antal procentenheter som anges i följande tabell. ------------------------------------------------------- År för husets Extra årlig höjning av basräntan färdigställande (procentenheter) ---------------------------------- 1982 1983 1984 1985 ------------------------------------------------------- 1963 eller tidigare 1,0 2,4 0,9 0,9 1964 eller senare 0,7 1,4 0,5 0,5 -------------------------------------------------------
• 4. För andra hus än sådana som avses i 1 skall basräntan även höjas den 1 juli 1986 med det antal procentenheter som anges i följande tabell. ---------------------------------------------------------------- År för husets Extra höjning av basräntan den 1 juli 1986 färdigställande (procentenheter) ---------------------------------------------------------------- 1958--1960 2,4 1961--1970 1,2 1971 eller senare 0,8 -----------------------------------------------------------------

Ytterligare bestämmelser om basränta finns i förordningen (1987:252) om ändring av vissa räntesatser för beräkning av räntebidrag och räntelån för hyreshus.

Lydelse enligt SFS 1987:254 (ändringsregistret)

15 §

Låntagarens räntekostnader för de lån som ingår i räntelåneunderlaget beräknas på grundval av detta underlag efter avdrag för amorteringar på lånen. Avdraget för vart och ett av flera på varandra följande år får bestämmas som ett medeltal för dessa år.

Som räntekostnad anses även fond- och förvaltningsbidrag. Betalar låntagaren högre ränta än ränta som tillämpas på allmänna lånemarknaden, lägges sistnämnda ränta till grund för beräkningen.

16 §

Är den räntekostnad som beräknats enligt 15 § större än basräntebeloppet, utgår räntelån med belopp som motsvarar skillnaden. Är basräntebeloppet större än räntekostnaden, skall låntagaren betala ränta och amortering på utestående räntelån med belopp som motsvarar skillnaden. Räntan betalas i första hand.

I den mån ränta på räntelån ej betalas enligt första stycket lägges den till räntelåneskulden.

Räntelån enligt första stycket och skuldökning enligt andra stycket som avser tid efter den 31 december 1974 efterges och skall genast avskrivas. Från eftergift och avskrivning skall dock undantas belopp som motsvarar beräknad amortering på bostadslån eller däremot svarande lån som ingår i räntelåneunderlaget, om ej beloppet är ringa.

För år 1985 lämnas i vissa fall räntelån enligt denna paragraf med ett större belopp än det som följer av första stycket. Det ytterligare beloppet lämnas i form av ett /k/ särskilt räntelån. /-k/ Närmare bestämmelser om detta finns i förordningen (1985:190) med vissa bestämmelser om särskilt räntebidrag m.m. för år 1985.

Lydelse enligt SFS 1985:189 (ändringsregistret)

16 a §

Bestämmelserna i 14-16 §§ gäller inte efter utgången av år 1983 i fråga om småhus som bebos av låntagaren. Från och med 1 januari 1984 skall i stället följande bestämmelser gälla i fråga om betalning av ränta och amortering på lån som avser sådana hus.

• 1. För lånet skall betalas ränta enligt 5 §.
• 2. Lånet skall amorteras med en tiondedel per år räknat från den 1 januari 1984.

Lydelse enligt SFS 1982:431 (ändringsregistret)

17 §

Har samtliga de lån som ingår i räntelåneunderlaget betalats ut före den 1 juli 1967, utgår räntelån för tid från och med den 1 juli 1968. I annat fall utgår räntelån för tid från och med den 1 januari 1968 eller den senare tidpunkt då sådan utbetalning skett. Enligt bestämmelser som bostadsstyrelsen meddelar får räntelån utgå även för tid från byggnadsföretagets färdigställande till utbetalningen.

Om fastigheten eller tomträtten övergår till en ny ägare eller tomträttshavare och vill han överta räntelånet, skall bestämmelserna i 37 och 37 a §§ bostadslånekungörelsen (1967:552) tillämpas. Därvid skall vad som föreskrivs i 37 a § nämnda kungörelse om bostadslån, räntebidrag och basannuitet i stället avse räntelån och basränta.

Uppsägs hela bostadslånet, egnahemslånet eller tertiärlånet eller hela den räntebärande delen av sådant lån av annan anledning än som följer av 37 § andra stycket bostadslånekungörelsen, är räntelån jämte ränta förfallna till omedelbar betalning.

Lydelse enligt SFS 1987:1268 (ändringsregistret)

18 §

Till säkerhet för räntelån som till följd av bestämmelserna i 16 § tredje stycket ej skall efterges och avskrivas skall låntagaren upplåta panträtt i andra hand i fastigheten eller tomträtten på grundval av pantbrev som överlämnats som pant för annan skuld i fastigheten eller tomträtten.

Lydelse enligt SFS 1974:948 (ändringsregistret)

19 §

Bostadsstyrelsen meddelar bestämmelser angående ansökan om räntelån.

Lydelse enligt SFS 1986:137 (ändringsregistret)

19 a §

Utbetalning av räntelån sker halvårsvis i efterskott. Sådan del av räntelån som enligt 16 § tredje stycket avskrivs genast skall i första hand avräknas som betalning av ränta och amortering på bostadslån, egnahemslån eller tertiärlån. Återstoden av denna lånedel betalas ut till låntagaren. Bostadsstyrelsen får dock betala ut räntelån som avser räntekostnader för underliggande kredit till den som har beviljat krediten, under förutsättning att denne har åtagit sig att debitera låntagaren endast den del av räntekostnaden för den underliggande krediten som inte täcks av räntelånet (nettoavisering).

Ränta och amortering på räntelån som inte avskrivs genast betalas halvårsvis i efterskott.

På belopp som ej betalas inom föreskriven tid skall låntagaren betala dröjsmålsränta.

Lydelse enligt SFS 1986:137 (ändringsregistret)

20 §1 avgörande

Inträffar i fråga om lån som ingår i räntelåneunderlaget och ej är statligt ändring av räntesatsen eller annan ändring av betydelse för rätten till räntelån, skall låntagaren utan dröjsmål lämna länsbostadsnämnden uppgift härom.

Lydelse enligt SFS 1977:335 (ändringsregistret)

21 §

Har någon genom oriktiga uppgifter eller underlåtenhet att fullgöra uppgiftsskyldighet eller på annat sätt förorsakat att räntelån utgått obehörigen eller med för högt belopp eller har någon eljest obehörigen eller med för högt belopp uppburit räntelån och har han skäligen bort inse detta, skall han återbetala vad han har erhållit för mycket.

Har länsbostadsnämnden ålagt någon återbetalningsskyldighet enligt första stycket, får räntelån som beviljas senare minskas med skäligt belopp i avräkning på vad som har utgått för mycket. Fullgöres ej återbetalningsskyldigheten på sätt som sagts nu, skall nämnden vidta de åtgärder som behövs för att driva in fordringen.

Bostadsstyrelsen får helt eller delvis efterge återbetalningsskyldighet, om det föreligger särskilda skäl.

Lydelse enligt SFS 1977:335 (ändringsregistret)

22 §

har upphävts genom kungörelse (1973:340).

23 §

har upphävts genom kungörelse (1973:340).

24 §

har upphävts genom kungörelse (1973:340).

25 §

har upphävts genom kungörelse (1973:340).

26 §

har upphävts genom kungörelse (1973:340).

27 §

Länsbostadsnämnden beslutar om utbetalning av lån. Bostadsstyrelsen har hand om utbetalningen av lånebelopp som ej avskrivs.

Lydelse enligt SFS 1974:948 (ändringsregistret)

28 §

Talan mot länsbostadsnämnds beslut i fråga som avses i denna kungörelse föres hos bostadsstyrelsen genom besvär.

Talan mot bostadsstyrelsens beslut föres hos regeringen genom besvär.

Lydelse enligt SFS 1974:948 (ändringsregistret)

29 §

Föreskrifter för tillämpningen av denna kungörelse meddelas av bostadsstyrelsen.