Lagrum · SFS 1973:370

14 §

Karenstid och ersättningstidens längd

Författningen är upphävd genom SFS 1997:240. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

Ersättning utgår under längst 300 dagar (ersättningsperiod). Har försäkrad uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått till ända, är perioden i stället 450 dagar.

I ersättningsperioden inräknas inte dagar, under vilka den försäkrade har anvisats verksamhet för arbetslivsutveckling, ett offentligt tillfälligt arbete för äldre arbetslösa eller verksamhet där ersättning enligt 3 a § utgår i enlighet med föreskrifter som har meddelats av regeringen.

I ersättningsperioden enligt första stycket inräknas i fall som avses i 10 § ersättningstid i den andra arbetslöshetskassan.

Ersättningsrätten upphör vid utgången av månaden före den under vilken den försäkrade fyller 65 år.

Lydelse enligt SFS 1997:577 (ändringsregistret)

Paragrafen i sitt sammanhang

← 13 §Hela författningen14 a § →