Lagrum · SFS 1973:371

4 §

Allmänna villkor för rätt till kontant arbetsmarknadsstöd

Författningen är upphävd genom SFS 1997:240. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

Kontant arbetsmarknadsstöd tillkommer den som

  • 1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan,
  • 2. är beredd att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken hon eller han inte anmält hinder som kan godtas,
  • 3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, och
  • 4. inte kan få lämpligt arbete.

Ersättning lämnas tidigast den 1 juli det år den arbetslöse fyller 20 år.

Ersättning enligt denna lag lämnas inte till den som deltar i utbildning. Om det finns särskilda skäl får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att ersättning får lämnas till en person som deltar i utbildning samt de villkor för rätt till ersättning som i sådant fall skall gälla.

Ersättning enligt denna lag lämnas inte till den som enligt 48 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring har uteslutits från medlemskap under en tid av ett år från uteslutningen. Ersättning lämnas inte heller till personer som är permitterade utan lön. Om det finns särskilda skäl får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att ersättning får lämnas till personer som är permitterade utan lön samt de villkor för rätt till ersättning som i sådant fall skall gälla.

Som företagare enligt denna lag anses den som äger eller är delägare - direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är personligt verksam i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över.

En företagare skall anses vara arbetslös

  • - när företagarens personliga verksamhet i rörelsen vid en samlad bedömning kan anses ha upphört annat än tillfälligt, eller
  • - när företagaren tillfälligt upphör att bedriva verksamhet i rörelsen under förutsättning att uppehållet i rörelsen inte till någon del är av säsongkaraktär och att någon verksamhet inte bedrivs i rörelsen.

En företagare som återupptagit verksamheten efter ett tillfälligt upphörande med ersättning enligt sjätte stycket andra strecksatsen har rätt till ersättning endast om förutsättningarna enligt första strecksatsen samma stycke är uppfyllda. Ersättning enligt sjätte stycket andra strecksatsen får bara utnyttjas en gång per rörelse.

Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra fall än som sägs i sjätte stycket.

Lydelse enligt SFS 1997:242 (ändringsregistret)

Paragrafen i sitt sammanhang

← 3 b §Hela författningen5 § →