Sök i Ratio Lex

Lagrum · SFS 1928:370

22 § upphävd 2000-01-01

3 kap. Om kommunal inkomstskatt · Inkomst av näringsverksamhet

Författningen är upphävd genom SFS 1999:1230. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vad som av näringsverksamheten kommit näringsidkaren till godo på sätt framgår av anvisningarna. Lag (1990:650) .

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar till 22 § 1. Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter befintliga varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista affärshändelsen i verksamheten.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av värdeminskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 § andra och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om den skattskyldige begär det.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkesmässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida innehavet av andelen betingas av sådan verksamhet. Detsamma gäller vinst vid icke yrkesmässig avyttring av en medlems fordran på en sådan ekonomisk förening, om medlemskapet betingas av medlemmens näringsverksamhet. I fråga om handelsbolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också realisationsvinst vid avyttring av andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom., av tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § samt av förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. nämnda lag. Avyttrar ett handelsbolag en aktie eller annan andel i ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, ett svenskt handelsbolag eller en utländsk juridisk person med realisationsvinst till ett företag som ingår i samma koncern som det säljande handelsbolaget, tillämpas bestämmelserna i lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner. Lag (1999:200) .

1 a. Uttag av en tillgång skall behandlas som om tillgången avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (uttagsbeskattning).

Med uttag avses att den skattskyldige tillgodogör sig en tillgång från en förvärvskälla för privat bruk eller genom att föra över den till en annan förvärvskälla.

Uttag föreligger vidare om den skattskyldige överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat. Motsvarande gäller om ett handels-bolag som den skattskyldige är delägare i överlåter en tillgång till den skattskyldige eller någon annan.

Med marknadsvärde avses det pris som överlåtaren kan antas erhålla om tillgången bjuds ut på marknaden under villkor som med hänsyn till överlåtarens affärsmässiga situation framstår som naturliga.

Uttagsbeskattning skall inte ske

  • 1. vid uttag av bränsle från fastighet som är taxerad som lantbruksenhet för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på denna eller
  • 2. vid uttag av andra aktier eller andelar än sådana som utgör omsättningstillgångar enligt punkt 4 av anvisningarna till 21 § om aktierna eller andelarna delats eller skiftats ut enligt 3 § 7 a mom. eller 3 § 8 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och marknadsvärdet över-stiger omkostnadsbeloppet.

I lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till underpris finns bestämmelser om att uttagsbeskattning inte skall ske vid överlåtelse i vissa fall.

Vad som sägs i första - fjärde styckena har motsvarande tillämpning vid uttag av tjänst, om värdet av tjänsten är mer än ringa. Har uttag av tjänst samband med uttag av tillgång, skall uttagsbeskattning av tjänsten underlåtas om uttagsbeskattning av tillgången inte skall ske på grund av bestämmelserna i lagen om beskattningen vid överlåtelser till underpris.

Uttag i form av användande av bil skall värderas enligt bestämmelserna i punkterna 2 och 4 av anvisningarna till 42 §. Lag (1998:1604) .

1 b. Uttagsbeskattning skall även ske

  • 1. om verksamheten i en förvärvskälla har upphört,
  • 2. till den del skattskyldighet för inkomst av en förvärvskälla har upphört,
  • 3. i fråga om en tillgång som har förts över från en del av en förvärvskälla till en annan del, om skattskyldighet föreligger för inkomst från den förra delen men inte för inkomst från den senare delen,
  • 4. till den del inkomst av en förvärvskälla skall undantas från beskattning på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning eller,
  • 5. i fråga om en tillgång som har förts över från en del av en förvärvskälla till en annan del, om inkomst av den senare delen men inte av den förra är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning. Lag (1998:1604) .
  • 2. Ränta på banktillgodohavanden som hör till näringsverksamhet och på kundfordringar utgör intäkt av näringsverksamhet. Till intäkt av näringsverksamhet räknas också ränta och utdelning på omsättningstillgångar samt utdelning som uppburits från aktiebolag eller ekonomiska föreningar i förhållande till gjorda inköp (rabatt) eller försäljningar (pristillägg). Ränta och utdelning på andel i sådan ekonomisk förening som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt utgör intäkt av näringsverksamhet, om innehavet av andelen betingas av verksamheten. Detsamma gäller ränta på en medlems fordran på en sådan ekonomisk förening, om medlemskapet betingas av medlemmens näringsverksamhet.

Som intäkt av näringsverksamhet räknas i fråga om handelsbolag all ränta och utdelning samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 §. Lag (1997:851) .

2 a. har upphävts genom lag (1994:1855) .

  • 3. I bank- och annan penningrörelse och i försäkringsrörelse är utdelning på aktier och andelar i värdepappersfonder och ekonomiska föreningar att räkna som intäkt av näringsverksamhet. Lag (1990:1421) .
  • 4. Har en omsättningstillgång tagits upp till ett lägre värde vid inkomsttaxeringen än i räkenskaperna skall skillnadsbeloppet återföras till beskattning nästföljande beskattningsår. Detta gäller dock inte i den mån skillnadsbeloppet motsvarar sådana värdeminskningsavdrag som avses i andra stycket.

Har en fastighet som utgör omsättningstillgång avyttrats skall medgivna värdeminskningsavdrag som inte har gjorts i räkenskaperna återföras till beskattning i näringsverksamheten. Lag (1995:1613) . 5. Vid avyttring av en näringsfastighet som inte utgör omsättningstillgång tas som intäkt upp medgivna avdrag för värdeminskning av byggnad eller av markanläggning samt skogsavdrag och avdrag för substansminskning. Som intäkt tas även upp belopp varmed byggnad eller markanläggning på fastigheten har skrivits av i samband med ianspråktagande av ersättningsfond e. d. Vidare tas som intäkt upp ett belopp motsvarande avdragsgilla utgifter för värdehöjande reparation och underhåll av byggnad eller markanläggning på fastigheten under det aktuella beskattningsåret och medgivna avdrag avseende sådana utgifter under de fem närmast föregående beskattningsåren. Vad nu sagts gäller inte värdeminskningsavdrag m. m. som hänför sig till tiden före år 1952.

Vid avyttring av en sådan bostadsrätt eller aktie eller andel som avses i 26 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas -- om bostadsrättslägenheten eller den till aktien eller andelen knutna lägenheten inte utgör privatbostad eller omsättningstillgång -- som intäkt upp ett belopp motsvarande avdragsgilla utgifter för värdehöjande reparation och underhåll av lägenheten under det aktuella beskattningsåret och medgivna avdrag avseende sådana utgifter under de fem närmast föregående beskattningsåren.

Vid avyttring av del av fastighet skall beräkning av belopp som skall tas upp som intäkt grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen.

Med avyttring jämställs sådan överföring av mark m. m. som avses i 25 § 2 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt och sådan allframtidsupplåtelse mot engångsersättning som avses i andra stycket det nämnda momentet om den innebär upplåtelse av mark, byggnad eller markanläggning.

Belopp som avses i första stycket första och andra meningarna tas inte upp som intäkt i den mån vederlaget för egendomen -- efter avräkning för den del därav som belöper på tillgångar som behandlats som inventarier vid beräkning av värdeminskningsavdrag -- understiger det vid beräkning av realisationsvinst enligt lagen om statlig inkomstskatt tillämpliga omkostnadsbeloppet. Detta belopp beräknas vid tillämpning av bestämmelsen i första meningen med bortseende från bestämmelserna i 25 § 5 mom. och 8 mom. nämnda lag.

Reparation och underhåll anses som värdehöjande i den mån den avyttrade egendomen på grund av åtgärderna befann sig i bättre skick vid avyttringen än vid ingången av det femte året före beskattningsåret eller vid förvärvet om detta skedde senare.

Har i fall som avses i punkt 1 andra stycket andra meningen avdrag erhållits för avsättning till ersättningsfond för byggnader och markanläggningar gäller följande vid avyttring av fastighet med byggnad eller markanläggning som har skrivits av vid ianspråktagande av ersättningsfonden. Av det belopp som ianspråktagandet avser tas endast den del upp som intäkt som motsvarar det belopp som tagits upp som intäkt med stöd av bestämmelserna i första och tredje--sjätte styckena vid avyttringen av ursprungsfastigheten.

Bestämmelserna i denna punkt tillämpas också när egendom som här avses övergår till ny ägare genom arv, testamente, bodelning eller gåva om egendomen i och med äganderättsövergången blir eller kan antas komma att bli privatbostadsfastighet eller privatbostad. Härvid skall anses att egendomen avyttras för en köpeskilling motsvarande dess värde. Vad nu sagts gäller också om egendomen är omsättningstillgång och äganderättsövergången sker genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död. Lag (1993:1470) . 6. Har en näringsfastighet eller del därav under den skattskyldiges innehav övergått till privatbostadsfastighet tillämpas bestämmelserna i punkt 5. Härvid anses egendomen ha avyttrats vid utgången av beskatt- ningsåret för en köpeskilling motsvarande dess värde. Vid tillämpning av punkt 5 tredje stycket i fall som avses i 25 § 6 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt beräknas omkostnadsbeloppet enligt första och andra meningarna i det sistnämnda stycket om inte den skattskyldige begär att beräkningen skall ske enligt tredje meningen.

Har en bostadsrättslägenhet som inte utgjort privatbostad ändrat karaktär till privatbostad äger bestämmelserna i första stycket motsvarande tillämpning. Detsamma gäller i fråga om lägenhet som är knuten till sådan aktie elelr andel som avses i 26 § 1 mom. andra stycket lagen om statlig inkomstskatt. Lag (1993:1470) .

  • 7. Har förmån av fastighet tillkommit näringsidkare i dennes egenskap av medlem av sådan bostadsförening eller delägare i sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall värdet av förmånen inte räknas som skattepliktig intäkt för näringsidkaren. Utan hinder härav får avdrag ske för sådana inbetalningar till föreningen eller bolaget som utgör kostnader i näringsverksamheten. Lag (1990:650) .
  • 8. Värdet av sådan ny-, till- eller ombyggnad eller annan därmed jämförlig förbättring som avses i punkt 15 första stycket av anvisningarna till 23 § och som bekostats av arrendator eller annan nyttjanderättshavare utgör intäkt för fastighetsägaren för beskattningsår då nyttjanderättshavarens rätt till fastigheten upphört, om förbättringen utförts under tid varunder fastighetsägaren innehaft fastigheten. Intäkten beräknas på grundval av tillgångens värde vid tidpunkten för nyttjanderättens upphörande till den del tillgången bekostats av nyttjanderättshavaren. Har nyttjanderättshavaren erhållit ersättning av fastighetsägaren för förbättringen, utgör ersättningen intäkt för nyttjanderättshavaren. Lag (1990:650) .
  • 9. Med näringsbidrag avses statligt stöd utan återbetalningsskyldighet som tillfaller en näringsidkare för näringsverksamheten. Med näringsbidrag avses också statligt stöd som är förenat med återbetalningsskyldighet om sådan skyldighet uppkommer endast om
  • a) näringsidkaren inte uppfyller de villkor som har uppställts för stödet,
  • b) näringsidkaren inte följer de föreskrifter som har meddelats vid beviljandet av stödet eller
  • c) eljest något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar förutsättningarna för stödet.

Som näringsbidrag anses även stöd enligt första stycket som lämnas av Europeiska gemenskaperna, kommuner, skattskyldiga som avses i 7 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och allmänningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

Ett näringsbidrag är inte skattepliktig inkomst om det har använts för en utgift som inte är avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag.

Har bidraget använts för sådan utgift i verksamheten som är på en gång avdragsgill vid taxeringen, utgör bidraget skattepliktig intäkt. Är utgiften för vilken bidraget utgår avdragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsår än det då bidraget skall tas upp som intäkt, får den skattskyldige i stället göra avdrag för utgiften vid taxeringen för det år då bidraget tas upp som intäkt. Yrkande om detta skall göras i deklarationen för det beskattningsår då yrkande om avdraget annars enligt denna lag först skulle ha framställts. Återbetalas ett bidrag, som har tagits upp som intäkt, får den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet.

Har bidraget använts för att anskaffa en tillgång, för vilken anskaffningsvärdet får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningsvärde anses endast så stor del av utgiften som inte har täckts av bidraget. Är bidraget större än det skattemässiga restvärdet för tillgången utgör skillnaden skattepliktig intäkt. Återbetalas ett näringsbidrag, som har påverkat beräkningen av anskaffningsvärdet i nu avsett hänseende, får tillgångens avskrivningsunderlag ökas med vad som har återbetalats, dock med högst det belopp varmed beräkningen har påverkats. I den mån ett näringsbidrag enligt vad nyss har föreskrivits utgjort skattepliktig intäkt, får den skattskyldige vid återbetalningen göra avdrag för den del som sålunda har utgjort skattepliktig intäkt.

Har bidraget använts för att anskaffa tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) skall vid tillämpning av 24 § och anvisningarna till nämnda paragraf den del av lagret för vilken anskaffningsvärdet har täckts av bidraget inte medräknas vid värdesättningen av tillgångarna. Återbetalas ett näringsbidrag, som har använts för anskaffande av lagertillgångar, skall tillgångarnas anskaffningsvärde anses ha ökat med det återbetalade beloppet.

Skall ett näringsbidrag, som har uppburits ett visst beskattningsår, användas för avsett ändamål först ett senare beskattningsår skall på yrkande av den skattskyldige tillämpningen av bestämmelserna i fjärde-sjätte styckena uppskjutas till taxeringen för det senare beskattningsåret.

Har stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet som inte utgör näringsbidrag lämnats till en näringsidkare för näringsverksamheten från en givare som nämns i första eller andra stycket gäller, såvida återbetalningsskyldigheten helt eller delvis efterges, följande. Det eftergivna beloppet skall inte utgöra skattepliktig inkomst om stödet har använts för en utgift som inte varit avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Har stödet däremot använts för en utgift som varit avdragsgill skall det eftergivna beloppet utgöra skattepliktig intäkt. Har stödet använts för att anskaffa en tillgång, för vilken anskaffningsvärdet dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, får den skattskyldige vid taxeringen för det år då det eftergivna beloppet skall tas upp som intäkt, utöver ordinarie avskrivning, göra ett extra värdeminskningsavdrag motsvarande det eftergivna beloppet. Detta avdrag får dock inte överstiga tillgångens skattemässiga restvärde. Kan den skattskyldige inte visa vad ett visst skuldbelopp har använts till, skall det anses ha använts till direkt avdragsgilla kostnader. Lag (1996:1399) .

  • 10. Statligt avgångsvederlag till jordbrukare som upphört med sitt jordbruk räknas som intäkt utom när det utgått till jordbrukare som fått särskilt övergångsbidrag av statsmedel till jordbruket eller varit berättigad att få sådant bidrag, om han inte upphört med jordbruket. Lag (1990:650) .
  • 11. Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt om förmånen grundas på inkomst, som hänför sig till näringsverksamhet. Till intäkt hänförs under nämnda förutsättning också ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare. Lag (1991:1044) .
  • 12. Förmån av sådan fri grupplivförsäkring, avtalsgruppsjukförsäkring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada som fastställts enligt grunderna i ett år 1978 träffat avtal mellan Lantbrukarnas riksförbund och vederbörande försäkringsanstalt och i ett år 1983 träffat avtal mellan Sveriges fiskares riksförbund och vederbörande försäkringsanstalt utgör inte skattepliktig intäkt. Detsamma gäller för motsvarande förmåner som fastställts enligt grunderna i ett år 1986 träffat avtal mellan Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund på ena sidan och vederbörande försäkringsanstalt på den andra sidan och i ett år 1986 träffat avtal mellan Svenska samernas riksförbund och vederbörande försäkringsanstalt. Ersättning som utgår på grund av sådan avtalsgruppsjukförsäkring och trygghetsförsäkring utgör intäkt av näringsverksamhet. Lag (1990:650) .
  • 13. Till intäkt räknas avdrag för egenavgifter som har återförts enligt punkt 19 av anvisningarna till 23 § samt -- i den mån avdrag har medgetts för avgifterna vid beräkning av inkomsten av förvärvskällan -- egenavgifter som har fallit bort. Lag (1994:487) .
  • 14. Har sådan speciell skatt, avgift eller ränta, för vilken avdrag åtnjutits i förvärvskälla vid tidigare års taxering, restituerats, avkortats eller avskrivits, utgör det restituerade, avkortade eller avskrivna beloppet intäkt i den förvärvskälla där avdraget åtnjutits. Lag (1990:650) .
  • 15. Ersättning för kostnader som en arbetsgivare får från en pensions- eller personalstiftelse skall tas upp som intäkt om avdrag för avsättning till stiftelsen medgetts.

Om den i balansräkningen gjorda avsättningen avseende sådana pensionsutfästelser, för vilkas tryggande avdragsrätt följer av punkterna 20 b-e av anvisningarna till 23 §, uppgår till ett lägre belopp vid beskattningsårets utgång än den motsvarande avsättningen vid det föregående beskattningsårets utgång, skall skillnaden tas upp som intäkt.

Lydelser

  1. Ursprunglig lydelse · text saknas
  2. SFS 1948:223 · text saknas
  3. SFS 1951:438 · text saknas
  4. SFS 1951:790 · text saknas
  5. SFS 1958:576 · text saknas
  6. SFS 1959:127 · text saknas
  7. SFS 1962:163 · text saknas
  8. SFS 1972:741 · text saknas
  9. SFS 1984:1060 · text saknas · från 1985-01-01
  10. SFS 1990:650 · text saknas · från 1990-07-01
  11. SFS 1991:1832 · text saknas · från 1992-01-01
Jämför två lydelser ord för ord

Ändringar (9 dokument)

  1. SFS 1990:650 i kraft 1990-07-01 · upph. 28-30 §§, 32 § 3 f mom, 35-40, 41 d, 41 e §§, 46 § 1 mom, 46 a, 49, 64, 76 §§, anvisn. till 3, 18 §§, 2 p anvisn. till 19 §, anvisn. till 25, 27-29 §§, 5, 7, 11 p anvisn till 32 §, anvisn. till 35, 36, 38, 39 §§, 1-3 a, 4 a-6 p anvisn till 41 §, 1 p anvisn. till 41 a §, 1, 2 p anvisn.till 49 §, 1-3 p anvisn till 50 §, 2 p anvisn. till 54 §, rubr. närmast före 24, 27, 35, 38, 46 a, 75 §§; nuvarande anvisn. till 48 § betecknas 2 p anvisn. till 48 §; ändr. 3, 4, 17-27, 31 §§, 32 § 1, 3, 3 a, 3 e, 4 mom, 33, 34, 41, 42 §§, 46 § 2 mom, 47 §, 48 § 2, 3 mom, 50 §, 52 § 1 mom, 53 § 1-3 mom, 54 §, 1 p anvisn. till 19 §, 1 p anvisn. till 20 §, anvisn. till 21, 22, 24 §§, 1 p anvisn. till 31 §, 3, 4, 8, 12, 12 a, 13 p anvisn. till 32 §, 3 p anvisn. till 33 §, 4 p anvisn. till 41 §, 2, 4 p anvisn. till 41 a §, 1-3 p anvisn. till 42 §, 6 p anvisn. till 46 §, anvisn. till 52 §, 3 p anvisn. till 53 §, 3 p anvisn. till 54 §, 1 p anvisn. till 65 §, rubr. närmast före 21 §, ikraftträdande- och övergångsbest. till 1985:362; nya 5 §, 33 § 3 mom, 48 § 4 mom, 3 p anvisn. till 19 §, 1-33 p anvisn. till 23 §, 1, 2 p anvisn. till 26 §, 10, 14, 15 p anvisn. till 32 §, 3 a-3 c p anvisn. till 33 §, 1, 3, 4 p anvisn. till 48 § Förarbeten: Prop. 1989/90:110, Rskr 1989/90:356. ur registret · äldre lydelse
  2. SFS 1984:1060 i kraft 1985-01-01 · upph. 24 § 3 mom, 28 § 3, 4 mom, 29 § 2, 3 mom, 30 § 2-6 mom, 41 c §, 43 § 2, 3 mom, 46 § 5 mom, 48 § 1 mom, 53 § 5 mom, 64 § 2 mom, 67 §, 4 p anvisn. till 18 §, 6 p anvisn. till 20 §, 3 p anvisn. till 24 §, 7, 8 p anvisn. till 28 §, 12-14 p anvisn. till 29 §, anvisn. till 30 §, 5 p anvisn. till 35 §, 7 p anvisn. till 38 §, 4 p anvisn. till 39 §, anvisn. till 41 c §, 2, 3 p anvisn. till 43 §, 5, 7-9 p anvisn. till 53 §, 1, 4, 5 p anvisn. till 54 §, anvisn. till 58 §; nuvarande 28 § 1 mom betecknas 28 §; ändr. 1, 22 §§, 24 § 1 mom, 25 § 3 mom, nya 28 §, 29 § 1 mom, 35 § 1, 3, 3 a mom, 38 § 1 mom, 41 a §, 45 §, 46 § 1 mom, 47 §, 47 a §, 50 § 2, 3 mom, 53 § 1-3 mom, 54 §, 57 § 1, 3 mom, 58 §, 59 § 1, 3 mom, 66 §, 2 p anvisn. till 19 §, 3, 4, 9 p anvisn. till 22 §, 1, 10 p anvisn. till 24 §, 2 a, 9 p anvisn. till 25 §, 1 p anvisn. till 28 §, 4, 5, 7, 16 p anvisn. till 29 §, 2 p anvisn. till 31 §, 2 a, 3 p anvisn. till 36 §, 2, 5, 8 p anvisn. till 38 §, 1, 4 a p anvisn. till 41 §, 1, 2, 4 p anvisn. till 41 a §, 2, 3 p anvisn. till 54 §, anvisn. till 60 §, 2 p anvisn. till 66 §; ny 10 p anvisn. till 29 § Förarbeten: Prop. 1984/85:70, Rskr 1984/85:110. ur registret · äldre lydelse
  3. SFS 1958:576 datum saknas · ändr. 22 § 1 mom, 25 § 1 mom, 29 § 1 mom ur registret · äldre lydelse
  4. SFS 1951:438 datum saknas · ändr. 9, 10 §§, 22 § 1 mom, 4 p anvisn. till 9 §, 4, 5 p anvisn. till 22 § ur registret · äldre lydelse
  5. SFS 1959:127 datum saknas · ändr. 22 § 1 mom, 35 § 2, 4 mom, 4, 5 p anvisn. till 22 §; nya 9 p anvisn. till 21 §, 6 p anvisn. till 35 § ur registret · äldre lydelse
  6. SFS 1948:223 datum saknas · ändr. 22 § 1 mom ur registret · äldre lydelse
  7. SFS 1972:741 datum saknas · 4-7, 9, 10 p anvisn. till 21 § betecknas 7, 8, 9, 10, 11 resp. 12 p; ändr. 21, 22 §§, 23 § 1 mom, 41 §, 1-3 p anvisn. till 21 §, anvisn. till 22 §, 5 p anvisn. till 24 §, 1 p anvisn. till 27 §, 5 p anvisn. till 28 §, 1, 8, 11 p anvisn. till 29 §, 1, 2, 4 p anvisn. till 35 §, 1 p anvisn. till 36 §, 1, 2 p anvisn. till 41 §; nya 4-6, 13 p till 21 § Förarbeten: Prop. 1972:120. ur registret · äldre lydelse
  8. SFS 1951:790 datum saknas · ändr. 18, 21 §§, 23 § 1 mom, 41, 56 §§, 1, 2 p anvisn. till 18 §, 1, 3 p anvisn. till 21 §, 1, 2 p anvisn. till 22 §, 2 p anvisn. till 25 §, anvisn. till 41 §; nya 22 § 3 mom, 8 p anvisn. till 22 § ur registret · äldre lydelse
  9. SFS 1962:163 datum saknas · ändr. 22 § 1 mom, 2, 7 p anvisn. till 22 § ur registret · äldre lydelse

Förarbeten (119 dokument, 228 ställen)

Propositioner (67 dokument, 155 ställen)

  1. Prop. 1989/90:110 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning s. 196 · s. 229 ur registret · äldre lydelse · i texten
  2. Prop. 1984/85:70 om slopad kommunal taxering av juridiska personer s. 230 ur registret · äldre lydelse · i texten
  3. Prop. 1972:120 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), m.m. s. 45 · s. 46 · s. 47 ur registret · äldre lydelse · i texten
  4. Prop. 2004/05:91 Överlåtelse av näringsbetingade andelar till underpris s. 6 i texten
  5. Prop. 1999/2000:88 Registrering av medlemsfrämjande föreningar s. 13 · s. 23 i texten

Visa alla 67 – propositioner

Statens offentliga utredningar (3 dokument, 11 ställen)

  1. SOU 1998:37 Den framtida arbetsskadeförsäkringen s. 53 i texten
  2. SOU 1998:1 Omstruktureringar och beskattning s. 12 · s. 23 · s. 25 · s. 32 · och 4 till i texten
  3. SOU 1997:77 Uppföljning av inkomstskattelagen - del 1 s. 161 · s. 244 i texten

Departementsserien (1 dokument)

  1. Ds 1997:80 Gruppregistrering i mervärdesskattesystemet : promemoria s. 15 i texten

Utskottsbetänkanden (42 dokument, 55 ställen)

  1. Bet. 1999/2000:KrU6 Kulturarv - fideikommiss i texten
  2. Bet. 1999/2000:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, m.m. i texten
  3. Bet. 1998/99:SkU15 Skattefrågor och investerarskydd i texten
  4. Bet. 1998/99:SkU5 Omstruktureringar och beskattning i texten
  5. Bet. 1998/99:SkU2 Koncernbeskattningsfrågor för ideella föreningar och stiftelser, m.m. i texten

Visa alla 42 – utskottsbetänkanden

Kommittédirektiv (2 dokument)

  1. Dir. 1998:55 Vissa företagsskattefrågor i texten
  2. Dir. 1993:54 Tilläggsdirektiv till 1992 års företagsskatteutredning i texten

Riksdagsskrivelser (2 dokument)

  1. Rskr. 1989/90:356 ur registret · äldre lydelse
  2. Rskr. 1984/85:110 ur registret · äldre lydelse

Regeringens skrivelser (2 dokument)

  1. Skr. 1997/98:138 Meddelande om kommande förslag om ändring av reglerna för överföring av periodiseringsfond och skatteutjämningsreserv i texten
  2. Skr. 1993/94:132 Meddelande om kommande förslag till vissa ändringar i kapitalbeskattningen i texten

Rättsfall (34 dokument)

Högsta domstolen (1 dokument)

  1. NJA 1995 s. 742 i texten

Högsta förvaltningsdomstolen (3 dokument)

  1. HFD 2015 ref. 30 i texten
  2. HFD 2014 ref. 54 i texten
  3. HFD 2011 ref. 79 i texten

Regeringsrätten (24 dokument)

  1. RÅ 2008 ref. 84 ur registret
  2. RÅ 2004 ref. 27 ur registret
  3. RÅ 2003 ref. 46 ur registret
  4. RÅ 2001 ref. 79 ur registret
  5. RÅ 2001 ref. 28 ur registret
  6. RÅ 2001 ref. 22 ur registret
  7. RÅ 2001 ref. 11 ur registret
  8. RÅ 1998 ref. 13 ur registret
  9. RÅ 1997 ref. 48 ur registret
  10. RÅ 1997 ref. 30 ur registret
  11. RÅ 1997 ref. 5 ur registret
  12. RÅ 1996 ref. 101 ur registret
  13. RÅ 1993 ref. 104 ur registret
  14. RÅ 1993 ref. 60 ur registret
  15. RÅ 1992 ref. 106 ur registret
  16. RÅ 1992 ref. 56 ur registret

Visa alla 24 – regeringsrätten

Övriga källor (2 dokument)

  1. Kammarrätten i Göteborg, mål 820-00 2002 ur registret
  2. K74 1:19 1973 ur registret

Notiser (4 dokument)

  1. RÅ 1992 not. 238 ur registret
  2. RÅ 1992 not. 239 ur registret
  3. RÅ 1992 not. 237 ur registret
  4. RÅ 1992 not. 242 ur registret

Doktrin (4 dokument, 8 ställen)

Litteratur (4 dokument, 8 ställen)

  1. Alhager, Dispens från inkomstskatt, 1999 s. 25 · s. 167 · s. 231 · s. 267 · och 1 till i texten
  2. Andersson, Om vinstutdelning från aktiebolag, 1995 s. 566 i texten
  3. Melz, Kapitalvinstbeskattningens problem, 1986 s. 334 i texten
  4. Bergström, Skatter och civilrätt, 1978 s. 210 i texten

Hänvisas hit från (27 dokument, 38 ställen)

  1. 5 kap. 1 § Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) i texten
  2. 1 § · 9 § · 11 § · 16 § · 17 § Lag (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till underpris i texten
  3. 23 § Lag (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser i texten
  4. 13 § Lag (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten i texten
  5. 19 § Lag (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG i texten
  6. 1 § Lag (1994:774) om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering i texten
  7. 1 § Lag (1994:776) om beskattning av viss vidareutdelning i texten
  8. 3 § Lag (1994:760) om inkomstskatteregler vid ombildning av landshypoteksinstitutionen i texten
  9. 3 § · 6 § Lag (1993:1538) om periodiseringsfonder i texten
  10. 7 § Lag (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning i texten

Visa alla 27