39 §

1 mom. Vid utbetalning av kontant ersättning för arbete skall den som betalar ut ersättningen göra avdrag för betalning av mottagarens preliminära A-skatt (skatteavdrag). Som ersättning för arbete anses också förskott på sådan ersättning.

Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte om

• 1. det kan antas att vad en arbetsgivare kommer att betala ut till arbetstagaren under inkomståret inte uppgår till minst 1 000 kronor,
• 2. ersättningen betalas ut av ett handelsbolag och mottagaren är delägare i bolaget.

Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte heller, om den som tar emot ersättningen har en F-skattesedel antingen när ersättningen för arbetet bestäms eller när den betalas ut. En uppgift om innehav av en F-skattesedel får tas för god om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens personnummer eller organisationsnummer. Det som sagts i andra meningen gäller dock inte om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften om innehav av en F-skattesedel är oriktig.

Om betalningsmottagaren har både en F-skattesedel och en A-skattesedel får skatt eavdrag underlåtas bara om F-skattesedeln skriftligen åberopas. Görs detta, anses mottagaren ha endast en F-skattesedel. I annat fall anses han ha endast en A-skattesedel. I fråga om ersättning som avses i 3 § 2 mom. andra stycket skall han alltid anses ha endast en A-skattesedel. En sådan uppgift om innehav av en F-skattesedel som enligt tredje stycket får tas för god gäller även som skriftligt åberopande av F-skattesedeln. Lag (1994:1978) .

39 § 1 a mom. Har en fysisk person, vilken har att vidkännas skatteavdrag för preliminär A-skatt att betala kvarstående skatt, som har debiterats året före det år skatteavdraget skall göras, är arbetsgivaren, om inte annat framgår av andra stycket, skyldig att vid utbetalning av ersättning för arbete göra skatteavdrag även för sådan skatt om arbetstagaren har sin huvudsakliga inkomst av arbete från honom. Detsamma gäller även den som betalar ut annan ersättning för arbete om skattemyndigheten har beslutat att avdrag för kvarstående skatt skall göras eller mottagaren begär det. En arbetsgivare är dock inte skyldig att göra avdrag för kvarstående skatt, om arbetet är avsett att pågå kortare tid än en vecka.

Avdrag för kvarstående skatt skall inte göras från sådan ersättning som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) eller livränta, om inte skattemyndigheten har beslutat att avdrag för kvarstående skatt skall göras eller mottagaren begär det, och inte heller från ränta eller utdelning. Utgörs ersättningen av vårdbidrag, korttidsstudiestöd eller särskilt vuxenstudiestöd skall dock avdrag för kvarstående skatt göras om inte mottagaren visar upp intyg från en annan arbetsgivare att denne gör ett sådant avdrag.

För betalning av den kvarstående skatten skall arbetsgivaren, om inte annat följer av 40 § 2 mom. andra stycket, vid varje utbetalningstillfälle dra av ett belopp motsvarande så stor del av skatten som belöper på utbetalningstillfället med hänsyn till antalet utbetalningstillfällen före ingången av uppbördsmånaden april. Belopp, som dras av vid annat utbetalningstillfälle än det första, skall dock avrundas till närmast lägre hela antal kronor och återstoden dras av vid det första utbetalningstillfället.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag bortfaller. Lag (1994:484) .

2 mom. Under januari månad och, om det finns särskilda skäl, också under februari månad får skatteavdrag för betalning av preliminär A-skatt, beräknad enligt skattetabell, ske enligt den tabell som senast tillämpats under det föregående inkomståret.

3 mom. Vid utbetalning eller gottskrivning av sådan ränta eller utdelning som avses i 3 § 2 mom. tredje stycket skall den som har att avge kontrolluppgift beträffande räntan eller utdelningen göra skatteavdrag för betalning av preliminär A-skatt som mottagaren har att betala. I fråga om sådant avdrag skall bestämmelsen i 39 § 1 a mom. fjärde stycket gälla i tillämpliga delar. Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte om räntan på ett konto uppgår till mindre än 100 kronor. Lag (1992:1177) .

4 mom. Vad i denna lag sägs om arbetsgivare skall vid tvångsförvaltning av fastighet enligt bostadsförvaltningslagen (1977:792) avse förvaltaren beträffande av honom förvaltad egendom. Är förvaltaren på grund härav ansvarig för skatt som avses i 77 § får betalningsskyldigheten av skattemyndighet jämkas eller efterges när särskilda skäl föreligger. Lag (1990:329) . (Se vidare anvisningarna.) 40 § 1 mom. Den som skall ta emot ersättning för arbete är skyldig att upplysa d en som betalar ut ersättningen om vilken skattsedel på preliminär skatt han har. Om han skall vidkännas avdrag för preliminär A-skatt p å ersättningen, skall han snarast visa upp en skattsedel på sådan skatt för utbetalaren. I annat fall skall han visa upp ett i ntyg av skattemyndighet att han inte har att betala preliminär A-skatt eller 39 § 1 mom. tredje stycket lämnar en sådan uppgift om innehav av en F-skattesedel som får tas för god.

Fullgör inte den som tar emot ersättning för arbete sin skyldighet enligt första stycket, skall avdrag för preliminär skatt göras, i fråga om en juridisk person, med 30 procent av ersättningen och, i fråga om en fysisk person, enligt skattetabellen för den ort, där den som skall göra skatteavdraget har sitt kontor eller ersättningen i annat fall utbetalas, jämte tio procent av nämnda avdrag. Skatteavdraget skall dock vara 30 procent av sådan ersättning för arbete som inte utgör en fysisk persons huvudsakliga inkomst av arbete.

Åtnjuter den som skall vidkännas avdrag för preliminär A-skatt, förutom kontant ersättning, annan förmån som avses i 8 § första stycket, skall skatteavdraget enligt andra stycket beräknas även på förmånens värde för den tid ersättningen avser.

Förhöjningen av avdrag som avses i andra stycket skall utgöra minst en krona för daglön, fem kronor för veckolön, tio kronor för halvmånadslön och tvåveckorslön samt tjugo kronor för månadslön.