Lagtext · SFS 1973:189
Upphävd genom SFS 1989:1052 den 1 januari 1990. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.
6 paragrafer i konsoliderad lydelse. Klicka på paragrafnumret för dess egen sida.
Departement: Bostadsdepartementet · Utfärdad: 27 april 1973 · Riksdagens post ändrad 2025-10-17
Detta är den konsoliderade lydelsen — grundförfattningen med senare ändringar inarbetade, som riksdagen publicerar den. Den är inte originaltrycket och inte den autentiska texten. riksdagens post · ändringsregistret · Svensk författningssamling
Denna lag gäller i ort som regeringen bestämmer. Regeringen kan även bestämma att lagen i ort där den gäller skall äga tillämpning endast i fråga om visst eller vissa slag av lägenheter.
Förordnande enligt första stycket får också avse viss bestämmelse i lagen.
Med bostadslägenhet avses i denna lag lägenhet som är avsedd att helt eller till icke oväsentlig del nyttjas till bostad.
Lydelse enligt SFS 1974:823 (ändringsregistret)
har upphävts genom lag (1978:308) .
Bostadslägenhet eller lägenhet, som är avsedd att helt eller till ej oväsentlig del nyttjas för hotell- eller pensionatrörelse, får ej utan hyresnämndens tillstånd uthyras eller tagas i bruk av ägaren för väsentligen annat ändamål än det avsedda.
Första stycket gäller ej lägenhet som tas i anspråk
Lydelse enligt SFS 1987:155 (ändringsregistret)
Ärende om tillstånd enligt 3 § prövas av hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken.
I fråga om förfarandet inför hyresnämnd äger 4 § andra stycket, 14, 17-21 och 24-30 §§ lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder motsvarande tillämpning.
Lydelse enligt SFS 1978:308 (ändringsregistret)
Hyresnämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos bostadsdomstolen genom besvär inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. Besvärshandlingen ges in till hyresnämnden. I övrigt tillämpas 23 § tredje och femte styckena och 23 b § första stycket lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder.
Vardera parten skall svara för sin rättegångskostnad i bostadsdomstolen, i den mån annat ej följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken.
Lydelse enligt SFS 1986:1166 (ändringsregistret)
Den som uppsåtligen bryter mot 3 § dömes till böter eller fängelse i högst ett år.
Lydelse enligt SFS 1978:308 (ändringsregistret)
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.