Lagtext · SFS 1946:807

Lag (1946:807) om handläggning av domstolsärenden upphävd

Upphävd genom SFS 1996:242 den 1 juli 1996. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

14 paragrafer i konsoliderad lydelse, 7 med rättspraxis. Klicka på paragrafnumret för dess egen sida.

Departement: Justitiedepartementet L4 · Utfärdad: 20 december 1946 · Ändrad t.o.m. SFS 1994:1440 · Hämtad 2026-02-27

Detta är den konsoliderade lydelsen — grundförfattningen med senare ändringar inarbetade, som riksdagen publicerar den. Den är inte originaltrycket och inte den autentiska texten. riksdagens post · ändringsregistret · Svensk författningssamling


1 §1 avgörande

Denna lag avser ärenden angående rättsvård, som allmän underrätt har att upptaga självmant eller efter ansökan och som ej enligt lag eller författning skola handläggas i den för tvistemål eller brottmål stadgade ordningen, dock ej ärenden som angå straff eller annan med brott förenad påföljd.

2 §1 avgörande

Ansökan må göras muntligen eller skriftligen hos rätten.

I ansökan skall sökanden uppgiva de omständigheter å vilka den grundas och den åtgärd som påkallas samt de omständigheter som betinga rättens behörighet, om ej denna framgår av vad eljest anföres. De skriftliga handlingar som åberopas skola samtidigt inlämnas.

En skriftlig ansökan skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller hans ombud. Ansökningen skall innehålla uppgifter om sökanden och om motpart, om sådan finns, i den utsträckning som anges i 33 kap. 1 § rättegångsbalken. Görs ansökningen muntligen, skall den upptecknas, om det behövs. Fullmakt för ombud behöver inte företes, såvida inte rätten anser att det bör ske.

Begär en part att ett vittne eller annan skall höras, är parten i den utsträckning som anges i 33 kap. 1 § fjärde stycket rättegångsbalken skyldig att lämna uppgifter beträffande denne.

Uppgifter som avses i tredje och fjärde styckena skall gälla förhållandena när uppgifterna lämnas till rätten. Ändras något av dessa förhållanden eller är en uppgift ofullständig eller felaktig, skall det utan dröjsmål anmälas till rätten.

Lydelse enligt SFS 1985:268 (ändringsregistret)

3 §1 avgörande

Om ansökningen inte uppfyller föreskrifterna i 2 § eller i övrigt är ofullständig, skall rätten förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Följer sökanden inte ett sådant föreläggande får ansökningen avvisas.

Har föreskriven ansökningsavgift inte betalats, skall rätten förelägga sökanden att betala avgiften. Följer sökanden inte ett sådant föreläggande skall ansökningen avvisas.

Är det uppenbart att ansökningen inte kan tas upp av rätten, skall den omedelbart avvisas.

Lydelse enligt SFS 1987:447 (ändringsregistret)

4 §4 avgöranden

Skall yttrande inhämtas eller finnes annan förberedande åtgärd böra vidtagas, meddele rätten beslut därom utan dröjsmål.

Finnes för ärendets prövning sökanden eller annan som ärendet angår böra höras muntligen, utsätte rätten, så snart lämpligen kan ske, tid och ställe för förhandling inför rätten och utfärde härför erforderliga kallelser. Rätten må vid vite förelägga sökanden eller annan att komma tillstädes eller infinna sig personligen. I ärende, som må av rätten upptagas endast efter ansökan, äge rätten förelägga sökanden att komma tillstädes vid påföljd, att ansökan eljest förfaller.

Finnes av synnerlig vikt att i avbidan på ärendes avgörande egendom ställes under förvaltning av god man eller annan åtgärd vidtages för säkerställande av den rättsvård om vilken i ärendet är fråga, äge rätten förordna därom. Tillfälle skall lämnas den som åtgärden angår att yttra sig däröver. Är fara i dröjsmål, må dock förordnande omedelbart meddelas. Förekomma ej längre skäl för åtgärden, skall den av rätten omedelbart hävas.

5 §

Ärende skall avgöras så snart ske kan.

Om förhandling inför rätten gälle i tillämpliga delar vad i rättegångsbalken är stadgat om huvudförhandling i tvistemål. Uteblir sökanden, då föreläggande meddelats honom att komma tillstädes vid påföljd att ansökan eljest förfaller, skall ärendet avskrivas. Utevaro av sökanden i annat fall eller utevaro av annan som kallats utgöre ej hinder för ärendets prövning och avgörande.

6 §4 avgöranden

Underrätt är vid handläggning av ärende domför med en lagfaren domare, om ej annat följer av vad som föreskrivs nedan i denna paragraf.

Vid annan handläggning än som sägs i 3 eller 4 § skall rätten ha den sammansättning som anges i tredje stycket, om ärendet är tvistigt, om eljest särskild anledning föreligger därtill, eller om ärendet angår

  • 1. anordnande, upphörande eller ändring av förvaltarskap enligt 11 kap. 7, 19 eller 23 § föräldrabalken,
  • 2. talan mot överförmyndares beslut,
  • 3. nedsättning av bolags aktiekapital eller grundfond eller tillstånd till vinstutdelning i bolag eller till fusion,
  • 4. förvaltning av stiftelse, eller
  • 5. tillstånd till viss förvaltningsåtgärd i annat fall än som avses ovan i detta stycke.

I fall som avses i andra stycket skall rätten bestå av en lagfaren domare och nämndemän, när ärendet skall prövas enligt äktenskapsbalken, lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem eller föräldrabalken, och annars av tre lagfarna domare. När nämndemän ingår i rätten, skall 14 kap. 17 § äktenskapsbalken tillämpas.

Regeringen får för andra fall än som avses i andra stycket föreskriva att tjänstemän som inte är lagfarna får handlägga ärenden som är av enkel beskaffenhet och som avser

  • 1. avträdande av egendom till förvaltning av boutredningsman och förordnande eller entledigande av boutredningsman,
  • 2. förordnande av bodelningsförrättare,
  • 3. förordnande av skiftesman vid arvskifte, eller
  • 4. dödande av handlingar och inteckningar enligt lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling, dock ej i fall som avses i 12 a § nämnda lag.

Lydelse enligt SFS 1994:1440 (ändringsregistret)

7 §

har upphävts genom lag (1971:1214) .

8 §

har upphävts genom lag (1969:258) .

9 §2 avgöranden

Rättens avgörande av ärende sker genom beslut.

Tingsrättens slutliga beslut skall, i den mån det behövs, ange de skäl som beslutet grundas på. Om rätten finner det lämpligt, får beslutet skrivas på den handling som ligger till grund för ansökningen. Om beslutet inte avkunnas vid en förhandling, skall det meddelas genom att hållas tillgängligt på rättens kansli.

Mot tingsrättens beslut i frågor som avses i 4 § tredje stycket skall talan föras särskilt. Beslutet skall gälla även om det inte har vunnit laga kraft. Mot hovrättens beslut i frågor som nu nämnts får talan inte föras.

Lydelse enligt SFS 1987:1098 (ändringsregistret)

9 a §

Finner en tingsrätt att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall rätten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part (omprövning).

Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas. Skyldigheten gäller dock inte, om tingsrätten har överlämnat handlingarna i ärendet till en högre instans eller om det i annat fall finns särskilda skäl mot att rätten ändrar sitt beslut.

En part har inte rätt att få beslutet omprövat, om han begär omprövning sedan tiden för överklagande av beslutet har gått ut.

Lydelse enligt SFS 1990:448 (ändringsregistret)

9 b §

Ett överklagande av en tingsrätts beslut förfaller, om rätten själv ändrar beslutet så som klaganden begär. I så fall tillämpas inte 52 kap. 2 och 4 §§ rättegångsbalken.

Ändrar rätten beslutet på annat sätt än klaganden begär, skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet, om inte avvisning skall ske enligt 52 kap. 2 § rättegångsbalken.

Lydelse enligt SFS 1990:448 (ändringsregistret)

10 §

Om dagbok, protokoll och aktbildning i ärenden som avses i denna lag förordnar Konungen.

11 §6 avgöranden

I allt, varom ej i denna lag är särskilt föreskrivet, skall angående behandlingen av ärende lända till efterrättelse vad om tvistemål är stadgat, i den mån det är tillämpligt.

12 §

Är i lag eller författning särskild föreskrift meddelad i fråga om ärende som avses i denna lag, vare föreskriften gällande, även om den strider mot vad denna lag stadgar.

Övergångsbestämmelser

SFS 1969:258

Denna lag (1969:258) träder i kraft den 1 januari 1971. Konungen kan dock förordna att de nya bestämmelserna helt eller delvis skall gälla från tidigare tidpunkt, varvid förordnandet får begränsas till viss eller vissa underrätter.

Vid handläggning, som påbörjats före lagens ikraftträdande och för vilken enligt äldre bestämmelser kräves flera domare än en, samt vid överläggning och omröstning i anslutning till sådan handläggning skall äldre bestämmelser om rättens sammansättning och om omröstning alltjämt gälla.

Har underrätt mindre än tre ordinarie lagfarna domare, får rätten beträffande visst ärende förordna att handläggning, som enligt 6 § i dess nya lydelse skall ske med tre lagfarna domare, i stället skall ombesörjas av en lagfaren domare och nämndemän. I sådana fall skall 14 kap. 17 § äktenskapsbalken tillämpas. Lag (1989:659) .

SFS 1987:447

  • 1. Denna lag (1987:799) träder i kraft den 1 januari 1988.
  • 2. Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas vid handläggningen av ärenden i vilka ansökan har gjorts före ikraftträdandet.

SFS 1989:659

Denna lag träder i kraft den 1 september 1989. Äldre föreskrifter gäller alltjämt i ärenden där den slutliga handläggningen påbörjats före ikraftträdandet.

SFS 1990:448

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

Äldre bestämmelser gäller i fråga om ändring av beslut som meddelats före ikraftträdandet.


Rättspraxis som anger lagrummet

15 avgöranden, grupperade som Domstolsverket har angett lagrummet.

1 § (1)

  1. RH 1991:109 (1990)
    Tingsnotarie har inte ansetts behörig att handlägga ärende om bevisupptagning åt utländsk domstol.

2 § (1)

  1. NJA 1989 s. 449 (1989)
    Återställande av försutten tid. I ärende om förklaring enligt 6 § namnlagen (1982:670) har den förälder vars namn barnet bar inte hörts och inte heller underrättats om TR:ns beslut. Fråga om föräldern haft laga förfall för underlåtenhet att i rätt tid fullfölj…

4 § (4)

  1. RH 1996:59 (1996)
    I ett ärende om skuldsanering hade det varken hos kronofogdemyndigheten eller tingsrätten hållits muntlig förhandling. Av gäldenärens inlagor till tingsrätten och hovrätten framgick att han hade begärt att vid tingsrätten få framföra synpunkter i ärendet vid e…
  2. NJA 1993 s. 109 (1993)
    Fråga om muntlig förhandling i domstolsärende angående förordnande av god man.
  3. NJA 1987 s. 833 (1987)
    Sedan det dömts till äktenskapsskillnad mellan två makar och den ena maken därefter ansökt att egendom enligt 11 kap 9 § GB skulle sättas under särskild vård och förvaltning, förordnade TR i ärendet med stöd av 15 kap 28 § GB interimistiskt om sådant avskiljan…
  4. NJA 1986 s. 646 (1986)
    Sedan faderskap fastställts genom erkännande, ansökte mannen om förordnande om blodundersökning under åberopande av att modern efter erkännandet sagt sig ha haft samlag med andra män under konceptionstiden. Modern förnekade att hon gjort sådant uttalande. Då m…

6 § (3)

  1. RH 1995:52 (1995)
    Tingsrätt har vid avgörande av ärende bestått av en lagfaren domare i stället för en lagfaren domare och tre nämndemän. Felet har lett till undanröjande av tingsrättens beslut.
  2. RH 1990:35 (1990)
    I tvistemål mellan sambor om vårdnad m m har part yrkat rätt enligt 218 lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem att sitta kvar i bostaden tills bodelning förrättats. Frågan, som varit tvistig, har handlagts i den för tvistemål stadgade ordningen med en doma…
  3. NJA 1981 s. 1079 (1981)
    Vid TR:s prövning av ansökan om förordnande av god man enligt 18 kap 3 § FB skall nämnd delta, om person, som har talerätt i saken, hos TR:n har motsatt sig bifall till ansökningen. 6 § lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden.

9 § (2)

  1. NJA 1989 s. 449 (1989)
    Återställande av försutten tid. I ärende om förklaring enligt 6 § namnlagen (1982:670) har den förälder vars namn barnet bar inte hörts och inte heller underrättats om TR:ns beslut. Fråga om föräldern haft laga förfall för underlåtenhet att i rätt tid fullfölj…
  2. NJA 1987 s. 833 (1987)
    Sedan det dömts till äktenskapsskillnad mellan två makar och den ena maken därefter ansökt att egendom enligt 11 kap 9 § GB skulle sättas under särskild vård och förvaltning, förordnade TR i ärendet med stöd av 15 kap 28 § GB interimistiskt om sådant avskiljan…

11 § (5)

  1. RH 1994:44 (1994)
    I ett ärende om felparkeringsavgift har tingsrätten prövat ett överklagande av polismyndighetens beslut utan att dessförinnan låta åklagaren yttra sig. Förfarandet har ansetts utgöra rättegångsfel och föranleda återförvisning.
  2. RH 1993:156 (1993)
    Fråga om ärende om utseende av skiljeman enligt lagen (1929:145) om skiljemän var av sådan beskaffenhet att ersättning för rättegångskostnad vid tingsrätten borde utgå.
  3. RH 1991:73 (1991)
    Tingsrätt har vid avgörande av ärende haft felaktig sammansättning. Felet har inte föranlett undanröjande av tingsrättens beslut.
  4. RH 1991:55 (1991)
    En sambos ansökan om förordnande av bodelningsförrättare har bifallits oavsett att tvist förelegat mellan parterna i frågan om egendomen förvärvats för gemensamt begagnande. — I ärendet har vinnande part tillerkänts ersättning för rättegångskostnader.
  5. NJA 1989 s. 643 (1989)
    Bestämmelserna i 14 kap 7 a § RB har ansetts tillämpliga i fråga om dels förening av tvistemål om mindre värden med ordinärt tvistemål (I), dels förening av domstolsärenden (II).

Utan paragrafangivelse (1)

  1. RH 145:81 (1981)
    Fråga huruvida tingsnotarie varit behörig att som ensamdomare handlägga ärende om fastställande av arvsskatt, där fråga bl a varit om att tillämpa 23 § F. 2 st arvsskattelagen.