Lagtext · SFS 1951:649

Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

12 paragrafer i konsoliderad lydelse, 7 med rättspraxis. Klicka på paragrafnumret för dess egen sida.

Departement: Justitiedepartementet L5 · Utfärdad: 28 september 1951 · Ändrad t.o.m. SFS 2024:715 · Hämtad 2026-02-27

Detta är den konsoliderade lydelsen — grundförfattningen med senare ändringar inarbetade, som riksdagen publicerar den. Den är inte originaltrycket och inte den autentiska texten. riksdagens post · ändringsregistret · Svensk författningssamling


1 §45 avgöranden

Brister vägtrafikant, den som för spårvagn eller den som någon annanstans än på väg för motordrivet fordon i väsentlig mån i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna, döms för vårdslöshet i trafik till dagsböter.

Om någon vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn gör sig skyldig till grov oaktsamhet eller visar uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom, döms för grov vårdslöshet i trafik till fängelse i högst två år.

Lydelse enligt SFS 1994:1416 (ändringsregistret)

2 §

Hindrar eller stör vägtrafikant eller den som för spårvagn onödigtvis i väsentlig mån trafiken på väg, dömes, där ej gärningen är belagd med straff enligt 1 §, till böter.

Lydelse enligt SFS 1975:611 (ändringsregistret)

3 §33 avgöranden

För någon uppsåtligen körkortspliktigt fordon utan att vara berättigad att föra sådant fordon, dömes för olovlig körning till böter. Har han tidigare innehaft körkort som blivit återkallat eller har brottet skett vanemässigt eller är det eljest att anse som grovt, må dömas till fängelse i högst sex månader.

För någon körkortspliktigt fordon med uppsåtligt eller oaktsamt åsidosättande av föreskrift, som meddelats i fråga om rätten att föra sådant fordon, dömes till böter.

Om någon uppsåtligen eller av oaktsamhet såsom förare av körkortspliktigt fordon anställer och brukar den som inte äger rätt att föra fordonet, eller i annat fall tillåter någon annan att föra sådant fordon utan att denne är berättigad därtill, dömes likaledes till böter.

Första-tredje styckena äger motsvarande tillämpning på förare av traktor, moped klass II, snöskoter, terränghjuling, motorredskap eller spårvagn och på den som anställer eller brukar sådan förare eller eljest tillåter någon att föra sådant fordon.

Lydelse enligt SFS 2009:122 (ändringsregistret)

4 §53 avgöranden

Den som för ett motordrivet fordon eller en spårvagn efter att ha intagit alkohol i så stor mängd att alkoholkoncentrationen under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram per liter i utandningsluften döms för rattfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader.

För rattfylleri enligt första stycket döms också den som för ett motordrivet fordon eller en spårvagn efter att ha intagit narkotika som avses i 8 § narkotikastrafflagen (1968:64) i så stor mängd att det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne kvar i blodet. Detta gäller dock inte om narkotikan intagits i enlighet med läkares eller annan behörig receptutfärdares ordination.

För rattfylleri enligt första stycket döms också den som för ett motordrivet fordon eller en spårvagn och då är så påverkad av alkohol att det kan antas att han eller hon inte kan framföra fordonet på ett betryggande sätt. Detsamma gäller om föraren är lika påverkad av något annat medel.

Första och andra styckena gäller inte förare av ett motordrivet fordon, som är avsett att föras av gående.

Första, andra och tredje styckena gäller inte om förandet av fordonet ingår som ett led i en vetenskaplig eller därmed jämförlig undersökning till vilken tillstånd har lämnats av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Lydelse enligt SFS 2019:346 (svenskforfattningssamling.se)

4 a §54 avgöranden

Är ett brott som avses i 4 § första, andra eller tredje stycket att anse som grovt, skall föraren dömas för grovt rattfylleri till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om

  • 1. föraren har haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften,
  • 2. föraren annars har varit avsevärt påverkad av alkohol eller något annat medel, eller
  • 3. framförandet av fordonet har inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten.

Lydelse enligt SFS 1999:217 (ändringsregistret)

5 §11 avgöranden

Om en vägtrafikant, som med eller utan skuld haft del i uppkomsten av en trafikolycka, genom att avlägsna sig från olycksplatsen undandrar sig att i mån av förmåga medverka till de åtgärder, vartill olyckan skäligen bör föranleda, eller om han undandrar sig att uppge namn och hemvist eller att lämna upplysningar om händelsen, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet med hänsyn till omständigheterna att anse som grovt, döms till fängelse i högst ett år.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även den som för spårvagn och den som annorstädes än på väg för motordrivet fordon.

Lydelse enligt SFS 1986:1248 (ändringsregistret)

6 §1 avgörande

Har upphävts genom lag (1988:944) .

7 §8 avgöranden

Ett fordon som har använts vid brott enligt denna lag får förklaras förverkat, om det behövs för att förebygga fortsatt sådan brottslighet och förverkande inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller annan egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag.

Om någon har gjort sig skyldig till olovlig körning, rattfylleri eller grovt rattfylleri ska det vid bedömningen av om förverkande behövs för att förebygga fortsatt brottslighet särskilt beaktas om gärningsmannen tidigare har gjort sig skyldig till sådan brottslighet.

Första stycket gäller även i fråga om egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt denna lag, om brottet har fullbordats.

Bestämmelser om tillfälligt omhändertagande av egendom i syfte att förhindra rattfylleribrott finns i 24 a-24 d §§ polislagen (1984:387), 3 kap. 16 a och 16 b §§ kustbevakningslagen (2019:32) och 10 kap. 1-3 §§ tullbefogenhetslagen (2024:710).

Lydelse enligt SFS 2024:715 (svenskforfattningssamling.se)

8 §

Undersökningsledaren eller åklagaren får omedelbart besluta att ett fordon som har tagits i beslag för att det skäligen kan antas bli förverkat enligt 7 § får säljas eller förstöras, om fordonets värde understiger en femtedel av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde vid beslaget. Ett sådant beslut får dock verkställas tidigast tre veckor efter det att en underrättelse om beslutet har sänts till den som beslaget har gjorts hos.

Ett beslut enligt första stycket får inte överklagas. Om rättens prövning av beslaget har begärts enligt 27 kap. 6 § rättegångsbalken, får dock fordonet inte säljas eller förstöras innan beslaget har prövats av tingsrätten.

Intäkter vid försäljning tillfaller staten.

Lydelse enligt SFS 2015:59 (ändringsregistret)

9 §

Om ett fordon som sålts eller förstörts enligt 8 § inte förverkas, har ägaren rätt till ersättning. För egendom som har sålts lämnas ersättning med det belopp som influtit vid försäljningen. Om fordonet har förstörts, lämnas ersättning med skäligt belopp.

Beslut om ersättning fattas av Polismyndigheten efter ansökan av fordonets ägare.

Lydelse enligt SFS 2015:59 (ändringsregistret)

10 §

Den som är missnöjd med ett beslut om ersättning enligt 9 § andra stycket får inom en månad från det att han eller hon fick del av beslutet begära rättens prövning av det. Ansökan görs till den tingsrätt som kunnat pröva beslaget. Vid domstolens handläggning tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden.

Ersättningen betalas ut av Polismyndigheten sedan beslutet vunnit laga kraft.

Lydelse enligt SFS 2015:59 (ändringsregistret)

11 §

Utan hinder av det som föreskrivs i 1 kap. 4 och 5 §§ kustbevakningslagen (2019:32) har en kustbevakningstjänsteman i samma utsträckning som en polisman rätt att ingripa mot brott enligt 4 och 4 a §§.

Lydelse enligt SFS 2024:715 (svenskforfattningssamling.se)

Övergångsbestämmelser

SFS 1951:649

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1952, vilken dag lagen den 7 juni 1934 (nr 247) om straff för vissa brott vid förande av motorfordon skall upphöra att gälla. Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum, som ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, skall den bestämmelsen i stället tillämpas.

SFS 1999:880

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. De äldre bestämmelserna om moped klass I skall dock tillämpas till och med den 31 mars 2000.

SFS 2015:59

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2015.
  • 2. Om det senaste brottet har begåtts före ikraftträdandet gäller 7 § i den äldre lydelsen.

Rättspraxis som anger lagrummet

169 avgöranden, grupperade som Domstolsverket har angett lagrummet.

1 § (45)

  1. RH 2019:33 (2019)
    Åtal för bl.a. vårdslöshet i trafik har ogillats på den grunden att det inte var bevisat att den tilltalade vid gärningstillfället kunde kontrollera sitt handlande på ett sådant sätt som krävs för straffrättsligt ansvar.
  2. NJA 2017 s. 138 ”Sjuttioåringen” (2017)
    Straffmätning vid grov vårdslöshet i trafik i förening med grovt rattfylleri. Fråga också om straffet ska lindras med hänsyn till den tilltalades ålder (70 år).
  3. RH 2016:35 (2016)
    K.P. har under utryckning med ambulans framfört ambulansen mot rött ljus i en trafikkorsning, varvid en kollision med ett annat fordon skett. Har K.P. iakttagit den särskilda försiktighet som krävts när han under utryckning körde mot rött ljus?
  4. NJA 2012 s. 358 (2012)
    En alkoholpåverkad person framförde en bil så att den voltade, varvid en passagerare skadades allvarligt. Föraren dömdes för bl.a. vållande till kroppsskada, grovt brott. Omständigheterna har inte ansetts vara så försvårande att brottet grundar rätt till ersät…
  5. NJA 2012 s. 79 ”Rydaholmsfallet” (2012)
    Grovt vållande till annans död, m.m. Straffvärdebedömning och fråga om straffet borde skärpas på grund av tidigare brottslighet.
  6. NJA 2011 s. 349 (2011)
    En lastbil, som påbörjade en vänstersväng över den motsatta körbanan, blev påkörd av en mötande personbil i uppseendeväckande hög hastighet, varvid personbilens förare avled. Åtal mot lastbilens förare för vårdslöshet i trafik och vållande till annans död har …
  7. NJA 2009 s. 819 (2009)
    En bussförare har under körning på motorväg sysslat med administrativa göromål. Det har ansetts att han inte har gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik.
  8. RH 2009:34 (2009)
    Fråga om busschaufför som somnat vid ratten gjort sig skyldig till grov vårdslöshet i trafik.
  9. NJA 2007 s. 3 (2007)
    Fråga om en bilförare som kört på en fotgängare sedan hon bländats av solen gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik.
  10. RH 2004:86 (2004)
    Påföljd för grov vårdslöshet i trafik.
  11. RH 2003:53 (2003)
    Bilist har framfört bil i fil avsedd för bussar, varvid han kört på och skadat en fotgängare som gått ut i vägbanan. Bilisten har fällts till ansvar för vållande till kroppsskada medan åtal för vårdslöshet i trafik har ogillats.
  12. RH 2002:13 (2002)
    En trött bilförare har somnat vid ratten och kört på två personer, varvid den ena avlidit och den andra fått mycket allvarliga skador. Brotten vållande till annans död, vållande till kroppsskada och vårdslöshet i trafik har inte bedömts som grova brott.
  13. RH 2001:48 (2001)
    Fråga om ansvar för vårdslöshet i trafik för bilförare som har kört på en cyklist på en obevakad cykelöverfart. Även fråga om strafflags tillämplighet i tiden.
  14. NJA 2001 s. 286 (2001)
    Vårdslöshet i trafik eller hastighetsöverträdelse?
  15. RH 2001:19 (2000)
    Rökande bilförare, som svarat i mobiltelefon och tappat kontrollen över fordonet, har dömts för vårdslöshet i trafik.
  16. RH 1999:96 (1999)
    Förare, som saknar körkort, har olovligen framfört personbil i alkoholpåverkat tillstånd. Fråga om åtal för rattfylleri och olovlig körning skulle ogillas p.g.a. nöd.
  17. RH 1999:83 (1999)
    En bilförare har gjort en omkörning i kurva med skymd sikt med följd att bilen i utgången av kurvan kommit över i den mötande trafikens körfält. Detta orsakade en sammanstötning med en mötande bil vars förare genom sammanstötningen vållades svår kroppsskada. D…
  18. RH 1999:106 (1999)
    Sedan tingsrätten ogillat ett åtal för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik och vållande till annans död mot en av de två personer som färdades i en bil, överklagade åklagaren målet till hovrätten, varvid han justerade åtalet till att alternativt avse …
  19. RH 1999:120 (1998)
    En bilförare har i alkoholpåverkat tillstånd kört på en annan bil i vilken två personer färdades. Bilföraren har dömts för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik, olovlig körning och s.k. smitning. Skadestånd för kränkning har utgått till personerna i de…
  20. RH 1998:70 (1998)
    Bilförare, som i relativt hög fart passerat obevakat övergångsställe där annat fordon stannat för att ge företräde åt gående på övergångsstället, har ansetts ha ådagalagt sådan oaktsamhet att han skulle dömas för vårdslöshet i trafik.
  21. NJA 1996 s. 764 (1996)
    Bilförare, som kört in i vägkorsning utan att kontrollera att trafiksignalerna i korsningen inte slagit om till rött ljus, har ansetts i väsentlig mån ha brustit i den omsorg och varsamhet som betingats av omständigheterna. 1 § 1 st lagen (1951:649) om straff …
  22. NJA 1996 s. 590 (1996)
    Bilist har kört på och skadat fotgängare på obevakat övergångsställe. Fråga om ansvar för vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada. 1 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott och 3 kap 8 § BrB.
  23. RH 1996:92 (1996)
    Bilförare som under färd på europaväg i hög hastighet tillfälligt ägnat uppmärksamhet åt föremål i bilen med följd att bilen kommit över i den mötande trafikens körfält - vilket orsakat en sammanstötning med en mötande bil - har dömts för vårdslöshet i trafik.
  24. RH 1996:152 (1996)
    Bilförare, som i samband med vänstersväng under goda sikt- och trafikförhållanden påkört och skadat en cyklist så svårt att hon senare avled, har dömts för vårdslöshet i trafik och vållande till annans död.
  25. RH 1996:55 (1996)
    Bilförare, som underlåtit att iaktta väjningsplikt vid utfart in på huvudled, har dömts för vårdslöshet i trafik.
  26. RH 1996:64 (1996)
    Omkörning, vid vilken bilföraren kommit över i den mötande trafikens körfält med sammanstötning med mötande personbil som följd, har bedömts som vårdslöshet i trafik även enligt den lydelse 1 § 1 st trafikbrottslagen har från den 1 januari 1995.
  27. RH 1996:35 (1996)
    Påföljden för vårdslöshet i trafik - bestående i att en personbil fördes på trottoaren förbi en parkerad taxibil, som varit i färd med att släppa av skolbarn - har bestämts till 60 dagsböter.
  28. RH 1996:14 (1995)
    Bilförare som iakttagit stopplikt men brustit i uppmärksamhet innan hon körde ut på europaväg - vilket orsakade en kollision - har dömts för vårdslöshet i trafik.
  29. RH 1995:74 (1995)
    Fråga om vållande till kroppsskada i samband med grov vårdslöshet i trafik är att bedöma som grovt brott på den grunden att framförandet av fordonet har inneburit påtaglig fara för trafiksäkerheten.
  30. RH 1995:46 (1994)
    Fråga om påföljd för vållande till annans död och grov vårdslöshet i trafik. Gärningarna innefattade "kappkörning" mellan bilar på motorväg.
  31. RH 1993:98 (1993)
    Straffmätning i mål angående grov vårdslöshet i trafik.
  32. NJA 1993 s. 134 (1993)
    Fråga om gärningsbeskrivningens utformning vid åtal för vårdslöshet i trafik.
  33. NJA 1992 s. 653 ”Rattfylleriet vid Nyköpingsbro” (1992)
    Val av påföljd för grovt rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik.
  34. RH 1991:115 (1991)
    Tingsrätten dömde för grov vårdslöshet i trafik till fäångelse. Fråga i hovrätten om graden av oaktsamhet samt, efter yrkande om straffskärpning, om påföljdens bestämmande. Vidare fråga om inverkan av förlust av utkomst vid bestämmandet av påföljd.
  35. NJA 1991 s. 558 ”4,10 promille” (1991)
    Val av påföljd för grovt rattfylleri.
  36. NJA 1989 s. 552 (1989)
    Sedan en av A förd bil "prejats" av en annan, hoppade en man från den andra bilen upp på motorhuven till den av A förda bilen, A:s passagerare i framsätet ingrep då genom åtgärder med omväxlande gas- och bromspedal så att mannen föll i gatan, släpades under bi…
  37. NJA 1987 s. 187 (1987)
    Till undvikande av sammanstötning med en mötande bil som fördes på fel sida av vägen svängde bilföraren A - utan att dessförinnan ha genom signalering eller inbromsning sökt undvika sammanstötning - till vänster in på den andra vägbanan. Samtidigt förde den mö…
  38. NJA 1984 s. 447 (1984)
    Val av påföljd för rattfylleri.
  39. NJA 1982 s. 714 (1982)
    En bilförare företog i början av januari på en större väg med en hastighet av ungefär 70 km/tim en omkörning av en långtradare. Därvid kom bilen i sladdning och törnade mot långtradaren. Bilföraren har ej befunnits skyldig till vårdslöshet i trafik. 1 § 1 st l…
  40. NJA 1982 s. 190 (1982)
    Val av påföljd för rattfylleri m m.
  41. NJA 1982 s. 114 (1982)
    Fråga om beviskrav i mål om rattfylleri.
  42. NJA 1981 s. 998 (1981)
    En bilförare, som färdas på riksväg i slutet av januari med en hastighet ej överstigande 80 km/tim, råkar i sladdning och kör av vägen, enligt egen uppgift på grund av "hastigt påkommen blixthalka". Bilföraren har ej ansetts skyldig till vårdslöshet i trafik. …
  43. RH 46:80 (1980)
    Den vårdslöshet, som en bilförare visat genom att hålla för hög fart i halt väglag i en vägkorsning, har bedömts som ringa enär han färdats på huvudled och därför haft företräde i korsningen.
  44. RH 5:80 (1980)
    Alkoholpåverkad bilförare har kört mot rött ljus vid övergångsställe. På grund av att fotgängare befunnit sig på övergångsstället i omedelbar närhet av bilen har gärningen bedömts som grov vårdslöshet i trafik. Den tilltalade har även, helt oprovocerad, tillde…
  45. RH 25:80 (1980)
    En 19-årig yngling körde bil i berusat tillstånd i en stad nattetid. I en kurva körde han av vägen. Det konstaterades efter blodprovstagning att alkoholhalten i ynglingens blod uppgått till minst 1,43 promille. Hovrätten dömde ynglingen för rattonykterhet och …

3 § (33)

  1. Högsta domstolen, mål B 1103-23 Dom (2024)
    Med hänsyn till legalitetsprincipen har ansvar för brukande av osann urkund respektive olovlig körning inte ansetts kunna ådömas när ett formellt giltigt körkort visat sig ha utfärdats på grundval av vilseledande uppgifter.
  2. NJA 2024 s. 208 ”Det utbytta körkortet” (2024)
    Med hänsyn till legalitetsprincipen har ansvar för brukande av osann urkund respektive olovlig körning inte ansetts kunna ådömas när ett formellt giltigt körkort visat sig ha utfärdats på grundval av vilseledande uppgifter.
  3. Högsta domstolen, mål B 8084-22 Dom (2023)
    En A-traktor som ändras så att den inte längre uppfyller de grundläggande villkor som gäller för en A-traktor anses återigen vara en bil. En förare som inte har den körkortsbehörighet som krävs för bil kan därmed göra sig skyldig till olovlig körning.
  4. NJA 2023 s. 509 ”A-traktorn som ändrats” (2023)
    En A-traktor som ändras så att den inte längre uppfyller de grundläggande villkor som gäller för en A-traktor anses återigen vara en bil. En förare som inte har den körkortsbehörighet som krävs för bil kan därmed göra sig skyldig till olovlig körning.
  5. RH 2022:38 (2022)
    Fråga om företagsbotens storlek när denna grundas på överträdelse av yrkestrafiklagen och lagen om straff för vissa trafikbrott.
  6. NJA 2019 s. 721 ”Det afghanska körkortet” (2019)
    Uppsåtsbedömningen vid olovlig körning.
  7. RH 2018:30 (2018)
    En person som bott i Sverige i fyra år har inte vidtagit några åtgärder för att förvissa sig om han haft rätt att köra bil i Sverige med sitt körkort från Makedonien. Personen, som måste insett risken för att han inte hade rätt att köra bil i Sverige utan någo…
  8. RH 2017:35 (2017)
    Straffmätning och påföljdsval för grov olovlig körning.
  9. NJA 2012 s. 79 ”Rydaholmsfallet” (2012)
    Grovt vållande till annans död, m.m. Straffvärdebedömning och fråga om straffet borde skärpas på grund av tidigare brottslighet.
  10. RH 2008:21 (2008)
    Övningskörning med två motorcyklar samtidigt ansågs inte innebära tillåtande av olovlig körning.
  11. RH 2005:60 (2005)
    Vitryskt körkort har ansetts giltigt i Sverige varför åtal för olovlig körning har ogillats.
  12. NJA 2005 s. 548 (2005)
    Enbart det förhållandet att ett som moped registrerat tvåhjuligt motorfordon kunnat framföras fortare än 45 kilometer i timmen har inte ansetts innebära att fordonet rätteligen skulle ha varit registrerat som motorcykel.
  13. RH 2003:20 (2003)
    Danskt körkort, vars innehavare också hade ett svenskt körkort som var återkallat, ansågs gälla i Sverige sedan spärrtiden för utfärdande av nytt svenskt körkort för innehavaren löpt ut.
  14. NJA 2003 s. 105 (2003)
    Prövningstillstånd i hovrätt. Tillämpningen i mål om olovlig körning av uppsåtskravet i fråga om behörigheten att föra fordonet.
  15. NJA 2002 s. 310 (2002)
    Bil som använts av annan än ägaren vid brott mot lagen om straff för vissa trafikbrott har inte ansetts kunna förverkas när talan om förverkande förts enbart mot den tilltalade för brottet
  16. RH 2001:25 (2001)
    Åtal för rattfylleri och olovlig körning, grovt brott, mot en person som fört personbil såsom övningsledare under övningskörning har ogillats, då personen varken varit godkänd handledare eller innehaft körkort.
  17. RH 2001:34 (2001)
    En person, som tidigare hade innehaft körkort som återkallats, gjorde sig skyldig till olovlig körning. Med hänsyn till att denne vid körningen skulle ha innehaft ett nytt körkort, om han i tid hade ansökt om det, bedömdes brottet inte som grovt.
  18. RH 2000:85 (2000)
    Förare har framfört viss fordonskombination trots att han saknade behörighet till det. Föraren har frikänts på grund av att han inte hade uppsåt i fråga om sin bristande behörighet.
  19. RH 1999:96 (1999)
    Förare, som saknar körkort, har olovligen framfört personbil i alkoholpåverkat tillstånd. Fråga om åtal för rattfylleri och olovlig körning skulle ogillas p.g.a. nöd.
  20. NJA 1999 s. 380 ”Det omhändertagna körkortet” (1999)
    Fråga om olovlig körning som skett efter det att gärningsmannen fått körkortet omhändertaget skall bedömas som grovt brott.
  21. RH 1999:31 (1998)
    Olovlig körning som ägt rum sedan förarens körkort blivit återkallat enligt 23 kap. första stycket 2 körkortslagen (1977:477) - som motsvaras av 5 kap. 7 § första stycket 2 körkortslagen (1998:488) - har inte ansetts utgöra grovt brott.
  22. RH 1999:120 (1998)
    En bilförare har i alkoholpåverkat tillstånd kört på en annan bil i vilken två personer färdades. Bilföraren har dömts för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik, olovlig körning och s.k. smitning. Skadestånd för kränkning har utgått till personerna i de…
  23. RH 1996:22 (1996)
    En person som åtalats för olovlig körning har bestritt ansvar på grund av bristande uppsåt, under påstående att han inte fått del av den länsrättsdom varigenom hans körkort återkallats. Att en länsrätts dom delges den tilltalade enligt reglerna om förenklad de…
  24. RH 1995:48 (1994)
    Fråga om förares uppsåt vid olovlig körning på grund av bristande behörighet.
  25. RH 1993:80 (1993)
    Åtal mot diabetiker för olovlig körning har ogillats på grund av att han ej visats ha varit medveten om sina handlingar på sådant sätt som krävs för ett uppsåt enligt 1 kap. 2 § brottsbalken skall anses föreligga.
  26. NJA 1993 s. 157 (1993)
    Förare, vilkens körkort återkallats, har kört bil sedan spärrtiden löpt ut, då han av oaktsamhet trodde att han var berättigad härtill, trots att han inte ansökt om körkortstillstånd. Eftersom straffansvar rör olovlig körning förutsätter att föraren haft uppså…
  27. RH 1993:33 (1993)
    Förare, vilkens körkort återkallats för viss tid, har under spärrtiden kört bil. Han har dagen för körningen genom stämningsman delgivits länsrättens beslut om återkallelse men underlåtit att före körningen ta del av beslutet. Då föraren inte haft sitt körkort…
  28. NJA 1986 s. 392 (1986)
    Förare, vilkens körkort återkallats, har, trots att spärrtiden löpt ut, inte ansetts berättigad att köra bil innan körkort lämnats ut, Föraren har frikänts på grund av att han inte haft uppsåt att köra utan att vara berättigad därtill. 3 § 1 st lagen (1951:649…
  29. NJA 1982 s. 193 ”Den registrerade tjänstevikten” (1982)
    I mål om ansvar för olovlig körning uppkommer fråga hur man vid prövningen av vilken körkortsbehörighet som krävs för att föra en personbil med därtill kopplat släpfordon skall bestämma bilens tjänstevikt. Det har ansetts att den i bilregistret antecknade uppg…
  30. RH 89:81 (1981)
    En 17-årig yngling körde bil i berusat tillstånd i en stad. Det konstaterades att alkoholhalten i ynglingens blod uppgått till minst 1,49 promille. Hovrätten dömde ynglingen - på grund av vittnesmål för rattfylleri och olovlig körning till fängelse en månad.
  31. RH 53:81 (1981)
    En invändning - mot åtal för tillåtande av olovlig körning - om att fråga varit om övningskörning har godtagits oaktat den åtalade ”instruktören” varit berusad. - Åtal mot ”instruktören” jämväl för rattfylleri, begånget omedelbart före övningskörningen, biföll…
  32. RH 81:81 (1981)
    Finländsk medborgare som åtalats för olovlig körning frikändes sedan han invänt att han - efter kontakt med körkortsmyndigheten trott sig vara behörig att köra bil då han erhållit körkortstillstånd.
  33. NJA 1981 s. 308 (1981)
    Straffmätning i mål om ansvar för rattonykterhet.

4 § (53)

  1. RH 2026:14 (2026)
    Rattfylleri med terrängskoter har bedömts vara av normalgraden även om föraren haft en alkoholkoncentration som överstigit 0,50 mg/l i utandningsluften.
  2. Högsta domstolen, mål B 4573-24 Dom (2025)
    Grovt brott vid drograttfylleri? Även fråga om påföljdsval för en ung lagöverträdare vid förbättring av de personliga och sociala förhållandena.
  3. NJA 2025 s. 211 ”Drograttfylleriet i Fyledalen” (2025)
    Grovt brott vid drograttfylleri? Även fråga om påföljdsval för en ung lagöverträdare vid förbättring av de personliga och sociala förhållandena.
  4. Högsta domstolen, mål B 1504-22 Dom (2024)
    Rattfylleri. Invändning om körning i sömnen.
  5. NJA 2024 s. 174 ”Sömninvändningen” (2024)
    Rattfylleri. Invändning om körning i sömnen.
  6. RH 2024:16 (2024)
    Grovt rattfylleri med personbil har vid en alkoholkoncentration om 2,46 promille, utan att det förelegat några särskilt försvårande eller förmildrande omständigheter, ett straffvärde som motsvarar två månaders fängelse.
  7. NJA 2019 s. 684 ”Mopedbilen” (2019)
    Ett rattfylleribrott med s.k. mopedbil bör, även när föraren har haft en alkoholkoncentration som överstiger 1,0 promille i blodet eller 0,50 mg/l i utandningsluften, som utgångspunkt anses vara av normalgraden om det inte utöver alkoholkoncentrationen förelig…
  8. RH 2013:59 (2013)
    Uppsåtet vid rattfylleribrott.
  9. NJA 2012 s. 191 ”Klass I-mopeden” (2012)
    Ett rattfylleribrott med moped klass I bör, även om föraren har haft en alkoholkoncentration som överstiger 1,0 promille i blodet eller 0,50 mg/l i utandningsluften, som utgångspunkt anses vara av normalgraden om det inte utöver alkoholkoncentrationen föreligg…
  10. NJA 2011 s. 77 (2011)
    Rattfylleri. Fråga om den som har fört en moped, vars motor inte har varit i gång, ska anses ha fört ett motordrivet fordon i trafikbrottslagens mening.
  11. RH 2008:71 (2008)
    Kort förflyttning av personbil där föraren haft en alkoholkoncentration i utandningsluften om 0,95 milligram per liter har bedömts som grovt rattfylleri. Påföljden för brottet har bestämts till fängelse en månad.
  12. RÅ 2008 ref. 12 (2008)
    En spärrtid om tolv månader vid körkortsåterkallelse på grund av s.k. drograttfylleri har inte bedömts vara för lång.
  13. RH 2008:27 (2008)
    Kort förflyttning av personbil har bedömts som rattfylleri av normalgraden trots att föraren haft en alkoholkoncentration i utandningsluften om 0,95 milligram per liter.
  14. RH 2006:56 (2006)
    Åklagaren har ansökt om resning till förmån för den tilltalade och yrkat ogillande av ett åtal för s.k. drograttfylleri. Med hänvisning till huvudregeln om fri bevisprövning har hovrätten - trots att endast ett urinprov åberopats som bevisning vid tingsrätten …
  15. RH 2002:45 (2002)
    Framförande av moped med frånkopplad motor genom att den rullats framåt har ansetts innebära ett förande av motordrivet fordon i den mening som avses i 4 § trafikbrottslagen. Även fråga om brottsrubricering.
  16. RH 2001:25 (2001)
    Åtal för rattfylleri och olovlig körning, grovt brott, mot en person som fört personbil såsom övningsledare under övningskörning har ogillats, då personen varken varit godkänd handledare eller innehaft körkort.
  17. RH 1999:118 (1999)
    Trots att föraren av personbil haft en alkoholkoncentration i sin utandningsluft som varit högre än det gränsvärde som anges i bestämmelsen om grovt rattfylleri i 4 a § 1 trafikbrottslagen har vid omparkering med mycket kort färdsträcka brottet rubricerats som…
  18. RH 1999:96 (1999)
    Förare, som saknar körkort, har olovligen framfört personbil i alkoholpåverkat tillstånd. Fråga om åtal för rattfylleri och olovlig körning skulle ogillas p.g.a. nöd.
  19. RH 1999:106 (1999)
    Sedan tingsrätten ogillat ett åtal för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik och vållande till annans död mot en av de två personer som färdades i en bil, överklagade åklagaren målet till hovrätten, varvid han justerade åtalet till att alternativt avse …
  20. RH 1996:118 (1996)
    De personliga förhållandena i form av psykisk ohälsa har ansetts konstituera sådant klart undantagsfall att påföljdsformen villkorlig dom kunnat väljas.
  21. RÅ 1996 ref. 11 (1996)
    Fråga om val av körkortsingripande vid medhjälp till rattfylleri.
  22. RH 1995:90 (1995)
    Vid övningskörning har såväl övningsledaren som eleven fällts till ansvar för trafiknykterhetsbrott. Eleven har därjämte dömts för medhjälp till övningsledarens brott.
  23. RH 1994:117 (1994)
    Påföljden för två fall av återfall i "enkelt" rattfylleri bestämd till fängelse.
  24. NJA 1993 s. 718 (1993)
    Fråga om ett rattfylleribrott är att bedöma som grovt rattfylleri på den grunden att framförandet av fordonet inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten. 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.
  25. RÅ 1992 ref. 34 (1992)
    Beviskravet i mål om återkallelse tillsvidare av körkort på grund av sk drograttfylleri.
  26. NJA 1991 s. 558 ”4,10 promille” (1991)
    Val av påföljd för grovt rattfylleri.
  27. RH 1992:3 (1991)
    Regeln i 24 kap 6 § brottsbalken om ansvarsfrihet har inte ansetts tilllämplig, när en alkoholpåverkad person efterkommit polismans anvisning att flytta en personbil från ett övergångsställe. Ansvar har ådömts föraren för rattfylleri och påföljden har bestämts…
  28. NJA 1991 s. 471 (1991)
    Val av påföljd för rattfylleri.
  29. NJA 1991 s. 379 (1991)
    Val av påföljd för rattfylleri.
  30. NJA 1991 s. 359 (1991)
    Val av påföljd för återfall i grovt trafiknykterhetsbrott.
  31. RH 1991:41 (1991)
    För rattfylleri tilltalad hade dagen efter alkoholförtäring redogjort för en polisman för sin förtäring och av denne erhållit besked att någon straffbar alkoholkoncentration ej längre fanns kvar i hennes blod. Fråga, när det vid blodprovstagning efter färd vis…
  32. NJA 1991 s. 77 (1991)
    Påföljd för rattfylleri (I och II)
  33. NJA 1990 s. 796 (1990)
    Val av påföljd för rattfylleri.
  34. NJA 1990 s. 772 (1990)
    Vid bestämmande av påföljd för rattfylleri begånget i februari 1989 har beaktats uttalanden i förarbetena till 1990 års rattfyllerilagstiftning.
  35. NJA 1990 s. 555 (1990)
    Fråga huruvida det har blivit styrkt att en person som har åtalats för rattfylleri har fört bilen.
  36. RH 1990:66 (1990)
    Rattfylleri begånget före den 1 juli 1990 skulle ha bedömts som grovt rattfylleri enligt lagändring. Det nya straffstadgandet innehåller dock samma straffskala som det gamla varför trafikbrottslagen i dess äldre lydelse jämlikt BrP 5 § andra stycket har tilläm…
  37. RH 1989:108 (1989)
    Den som framfört moped med frånkopplad motor genom att sittande på mopeden sparka sig fram har inte ansetts ha fört motordrivet fordon i den mening som avses i 4 8 trafikbrottslagen.
  38. NJA 1989 s. 688 (1989)
    Val av påföljd för rattfylleri.
  39. RH 1989:22 (1989)
    Rattfylleri begånget i Finland av finländsk medborgare, född och uppvuxen i Finland, har med hänsyn till gärningens straffvärde på gärningsorten inte ansetts kunna föranleda strängare påföljd än villkorlig dom förenad med dagsböter.
  40. RH 1989:6 (1988)
    Skyddstillsyn förenad med föreskrift om särskild behandlingsplan, s k kontraktsvård, har ej ansetts kunna komma i fråga som påföljd för alkoholmissbrukare, som gjort sig skyldig till rattfylleri men som i övrigt levt under ordnade förhållanden.
  41. NJA 1987 s. 175 (1987)
    För rattfylleri åtalad person har, med hänsyn till psykiatrisk särprägel och väl dokumenterad risk för självmord i händelse av frihetsstraff, dömts till icke frihetsberövande påföljd, oaktat brottet inneburit återfall i likartad brottslighet.
  42. NJA 1985 s. 570 (1985)
    Fråga om val av påföljd för rattfylleri.
  43. NJA 1985 s. 384 (1985)
    Förare av en personbil har tankat bensin på en bemannad bensinstation och avvikit utan att betala. Gärningen har bedömts som snatteri.
  44. NJA 1984 s. 637 (1984)
    Fråga om ansvar för rattonykterhet när blodprov inte tagits.
  45. NJA 1982 s. 190 (1982)
    Val av påföljd för rattfylleri m m.
  46. NJA 1982 s. 114 (1982)
    Fråga om beviskrav i mål om rattfylleri.
  47. RH 176:81 (1981)
    A åtalades i första hand för rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik, i andra hand för rattonykterhet. Alkoholhalten i hans blod uppmättes till 0,64 primille. Det var utrett att han frivilligt intagit sådan mängd alkohol att alkoholhalten i hans blod under o…
  48. RH 89:81 (1981)
    En 17-årig yngling körde bil i berusat tillstånd i en stad. Det konstaterades att alkoholhalten i ynglingens blod uppgått till minst 1,49 promille. Hovrätten dömde ynglingen - på grund av vittnesmål för rattfylleri och olovlig körning till fängelse en månad.
  49. RH 46:81 (1981)
    Sedan en tilltalads kamrat vådaskjutit sig till döds har den tilltalade i alkoholpåverkat tillstånd kört bil från olycksplatsen för att tillkalla hjälp. Den tilltalade har, sedan han mött en annan bil och av dennas förare erbjudits hjälp, fört sin bil tillbaka…
  50. NJA 1981 s. 308 (1981)
    Straffmätning i mål om ansvar för rattonykterhet.
  51. RH 19:80 (1980)
    G har nattetid fört personbil på genomfartsled i Malmö. Alkoholkoncentrationen i hans blod har efter färden uppgått till 1,49 promille. Brottet har bedömts som rattonykterhet. Enbart den höga alkoholkoncentrationen har inte ansetts böra medföra strängare påföl…
  52. RH 3:80 (1980)
    Bilförare, som haft en alkoholkoncentration i blodet av 1,49 promille, har för rattonykterhet dömts till böter.
  53. RH 25:80 (1980)
    En 19-årig yngling körde bil i berusat tillstånd i en stad nattetid. I en kurva körde han av vägen. Det konstaterades efter blodprovstagning att alkoholhalten i ynglingens blod uppgått till minst 1,43 promille. Hovrätten dömde ynglingen för rattonykterhet och …

4 a § (54)

  1. RH 2026:14 (2026)
    Rattfylleri med terrängskoter har bedömts vara av normalgraden även om föraren haft en alkoholkoncentration som överstigit 0,50 mg/l i utandningsluften.
  2. Högsta domstolen, mål B 4573-24 Dom (2025)
    Grovt brott vid drograttfylleri? Även fråga om påföljdsval för en ung lagöverträdare vid förbättring av de personliga och sociala förhållandena.
  3. NJA 2025 s. 211 ”Drograttfylleriet i Fyledalen” (2025)
    Grovt brott vid drograttfylleri? Även fråga om påföljdsval för en ung lagöverträdare vid förbättring av de personliga och sociala förhållandena.
  4. Högsta domstolen, mål B 1504-22 Dom (2024)
    Rattfylleri. Invändning om körning i sömnen.
  5. NJA 2024 s. 174 ”Sömninvändningen” (2024)
    Rattfylleri. Invändning om körning i sömnen.
  6. RH 2024:16 (2024)
    Grovt rattfylleri med personbil har vid en alkoholkoncentration om 2,46 promille, utan att det förelegat några särskilt försvårande eller förmildrande omständigheter, ett straffvärde som motsvarar två månaders fängelse.
  7. NJA 2022 s. 1080 ”A-traktorn” (2022)
    Ett rattfylleribrott med A-traktor är regelmässigt att bedöma som grovt när förarens alkoholkoncentration överstiger gränsvärdena i 4 a § trafikbrottslagen, såvida det inte rör sig om ett undantagsfall med förmildrande omständigheter.
  8. RH 2021:31 (2021)
    Fråga om påföljdsbestämning i mål angående medhjälp till grovt rattfylleri.
  9. NJA 2019 s. 684 ”Mopedbilen” (2019)
    Ett rattfylleribrott med s.k. mopedbil bör, även när föraren har haft en alkoholkoncentration som överstiger 1,0 promille i blodet eller 0,50 mg/l i utandningsluften, som utgångspunkt anses vara av normalgraden om det inte utöver alkoholkoncentrationen förelig…
  10. NJA 2017 s. 138 ”Sjuttioåringen” (2017)
    Straffmätning vid grov vårdslöshet i trafik i förening med grovt rattfylleri. Fråga också om straffet ska lindras med hänsyn till den tilltalades ålder (70 år).
  11. RH 2017:15 (2017)
    En person har förflyttat en motorcykel en kortare sträcka inom tätbebyggt område efter att ha druckit alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgått till 1,09 promille. Brottet har med hänsyn till a…
  12. NJA 2015 s. 895 (2015)
    Grovt rattfylleri. En mycket hög alkoholkoncentration medför att gärningen har ett straffvärde som överstiger fängelse i en månad, även om inga andra försvårande omständigheter föreligger.
  13. RH 2015:35 (2015)
    En person har dömts för att ha fört personbil med en alkoholkoncentration i sin utandningsluft som uppgått till 0,49 milligram per liter. Fråga om brottet ska bedömas som grovt rattfylleri med hänsyn till att körningen inneburit en påtaglig fara för trafiksäke…
  14. RH 2013:59 (2013)
    Uppsåtet vid rattfylleribrott.
  15. NJA 2012 s. 358 (2012)
    En alkoholpåverkad person framförde en bil så att den voltade, varvid en passagerare skadades allvarligt. Föraren dömdes för bl.a. vållande till kroppsskada, grovt brott. Omständigheterna har inte ansetts vara så försvårande att brottet grundar rätt till ersät…
  16. NJA 2012 s. 191 ”Klass I-mopeden” (2012)
    Ett rattfylleribrott med moped klass I bör, även om föraren har haft en alkoholkoncentration som överstiger 1,0 promille i blodet eller 0,50 mg/l i utandningsluften, som utgångspunkt anses vara av normalgraden om det inte utöver alkoholkoncentrationen föreligg…
  17. NJA 2012 s. 79 ”Rydaholmsfallet” (2012)
    Grovt vållande till annans död, m.m. Straffvärdebedömning och fråga om straffet borde skärpas på grund av tidigare brottslighet.
  18. RH 2010:81 (2010)
    En gärning har bedömts som grovt rattfylleri och påföljden bestämts till fängelse med hänsyn till att gärningsmannen varit avsevärt påverkad av alkohol (dock lägre än 1,0 promille i blodet) och narkotika samt till att körningen inneburit en påtaglig fara för t…
  19. RH 2010:74 (2010)
    En person har fört bil med en alkoholkoncentration i blodet som efter körningen har uppmätts till 1,53 promille. Han har invänt att han tvättats med spritservett före provtagningen. Invändningen har godtagits, men hovrätten har funnit att analysresultatet ändå…
  20. RH 2010:26 (2009)
    Åtal för grovt rattfylleri har efter invändning om s.k. eftersupning ogillats med hänvisning till bl.a. att ett underlag innefattande enbart två blodprov tagna med en timmes mellanrum inte utgjorde tillräcklig bevisning för fällande dom. Att den misstänkte 15-…
  21. RH 2009:26 (2009)
    Att alkoholkoncentrationen i utandningsluften uppgått till i det närmaste 1 mg/liter har inte ensamt ansetts tillräckligt för att straffet för grovt rattfylleri ska sättas högre än en månads fängelse.
  22. RH 2008:71 (2008)
    Kort förflyttning av personbil där föraren haft en alkoholkoncentration i utandningsluften om 0,95 milligram per liter har bedömts som grovt rattfylleri. Påföljden för brottet har bestämts till fängelse en månad.
  23. RH 2008:27 (2008)
    Kort förflyttning av personbil har bedömts som rattfylleri av normalgraden trots att föraren haft en alkoholkoncentration i utandningsluften om 0,95 milligram per liter.
  24. RH 2007:19 (2007)
    Straffmätning vid grovt rattfylleri (framförande av tung lastbil med en alkoholkoncentration i blodet av minst 3,45 promille).
  25. NJA 2005 s. 674 (2005)
    Påföljd för vållande till annans död, grovt brott, och grovt rattfylleri.
  26. RH 2007:39 (2005)
    Tilltalad, som gjort sig skyldig till grovt rattfylleri (2,04 promille), har antagits till försöksverksamhet med s.k. alkolås. Detta har vägts in vid bedömningen av om det finns särskilda skäl att bestämma påföljden till skyddstillsyn.
  27. RH 2004:50 (2004)
    Fråga om påföljden för grovt rattfylleri kan stanna vid villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst när föraren haft en blodalkoholhalt om 1,27 promille och körningen varit trafikfarlig. Frågan har besvarats nekande.
  28. NJA 2003 s. 495 (2003)
    Straffmätning vid upprepade fall av grovt rattfylleri. Även fråga om värdegränsen mellan stöld och snatteri vid butikstillgrepp. (Jfr NJA 1990 s. 743 och NJA 1994 s. 699)
  29. NJA 2003 s. 67 ”Körningen på parkeringsplatsen” (2003)
    Grovt rattfylleri?
  30. RH 2002:51 (2002)
    Straffmätning i mål om grovt rattfylleri.
  31. RH 2000:101 (2000)
    Till grund för bedömningen av vilken blodalkoholhalt som en person åtalad för grovt rattfylleri har haft under och efter färden har lagts alkoholhalten i urinen efter körningen.
  32. NJA 2000 s. 17 ”Misshandeln på Edinsvägen” (2000)
    Fråga om villkorlig dom med samhällstjänst för grovt rattfylleri (I och II) och för misshandel (III).
  33. RH 1999:18 (1999)
    Påföljden villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har inte ansetts som en tillräckligt ingripande påföljd för bilförare som gjort sig skyldig till grovt rattfylleri, rattfylleri och olovlig körning.
  34. RH 1999:106 (1999)
    Sedan tingsrätten ogillat ett åtal för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik och vållande till annans död mot en av de två personer som färdades i en bil, överklagade åklagaren målet till hovrätten, varvid han justerade åtalet till att alternativt avse …
  35. NJA 1999 s. 9 ”Rattfylleriet i Komstad” (1999)
    Val av påföljd för grovt rattfylleri.
  36. RH 1999:120 (1998)
    En bilförare har i alkoholpåverkat tillstånd kört på en annan bil i vilken två personer färdades. Bilföraren har dömts för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik, olovlig körning och s.k. smitning. Skadestånd för kränkning har utgått till personerna i de…
  37. RH 1997:57 (1997)
    Påföljd för grovt rattfylleri har bestämts till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan avseende öppen vård.
  38. NJA 1997 s. 278 (1997)
    Skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst har ådömts som påföljd för grovt rattfylleri.
  39. RH 1997:34 (1997)
    Påföljden för grovt rattfylleri har bestämts till villkorlig dom jämte dagsböter med hänsyn till de svårigheter i sin yrkesutövning som den tilltalade till följd av brottet drabbats av.
  40. RH 1997:14 (1997)
    Straffmätning i mål om grovt rattfylleri.
  41. RH 1996:118 (1996)
    De personliga förhållandena i form av psykisk ohälsa har ansetts konstituera sådant klart undantagsfall att påföljdsformen villkorlig dom kunnat väljas.
  42. RH 1995:90 (1995)
    Vid övningskörning har såväl övningsledaren som eleven fällts till ansvar för trafiknykterhetsbrott. Eleven har därjämte dömts för medhjälp till övningsledarens brott.
  43. RH 1995:78 (1995)
    Påföljden för grovt rattfylleri och vållande till annans död, grovt brott, bestående i att en kraftigt berusad bilförare kört ihjäl en likaledes kraftigt berusad kamrat som frivilligt följt med på färden, har bestämts till fängelse ett år.
  44. NJA 1995 s. 232 ”Mopeden” (1995)
    Fråga om rattfylleribrott vid förande av moped är att anse som grovt rattfylleri.
  45. RH 1995:60 (1994)
    Val av påföljd för grovt rattfylleri.
  46. RH 1994:82 (1994)
    Skyddstillsyn förenad med föreskrift om särskild behandlingsplan, s.k. kontraktsvård, ansågs ej kunna komma i fråga, som påföljd för grovt rattfylleri eftersom den uppgjorda planen ej bedömdes vara tillräckligt ingripande.
  47. NJA 1994 s. 102 ”Körningen i Kisa” (1994)
    Fråga om påföljd för grovt rattfylleri.
  48. NJA 1993 s. 718 (1993)
    Fråga om ett rattfylleribrott är att bedöma som grovt rattfylleri på den grunden att framförandet av fordonet inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten. 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.
  49. RH 1993:51 (1993)
    Fråga om tilltalads personliga förhållanden utgjorde tillräckliga skäl att för grovt rattfylleri döma till annat än fängelse har besvarats nekande.
  50. NJA 1992 s. 653 ”Rattfylleriet vid Nyköpingsbro” (1992)
    Val av påföljd för grovt rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik.
  51. NJA 1991 s. 558 ”4,10 promille” (1991)
    Val av påföljd för grovt rattfylleri.
  52. NJA 1991 s. 359 (1991)
    Val av påföljd för återfall i grovt trafiknykterhetsbrott.
  53. NJA 1990 s. 796 (1990)
    Val av påföljd för rattfylleri.
  54. NJA 1990 s. 772 (1990)
    Vid bestämmande av påföljd för rattfylleri begånget i februari 1989 har beaktats uttalanden i förarbetena till 1990 års rattfyllerilagstiftning.

5 § (11)

  1. RH 2022:2 (2021)
    Motorcykelförare, som haft del i uppkomsten av trafikolycka, har inte lämnat namn eller adress till motparterna, vilka var underåriga, men erbjudit sig att lämna sitt telefonnummer. Fråga om föraren därmed gjort tillräckligt för att undgå ansvar för smitning f…
  2. NJA 2018 s. 394 ”Smitningen” (2018)
    En förare av ett motordon hade del i en trafikolycka som orsakade endast sakskada. Omständigheterna gav anledning anta att föraren, som avlägsnade sig från trafikolycksplatsen utan att uppge namn och hemvist, gjort sig skyldig till trafikbrottslighet. Ansvar f…
  3. RH 2016:39 (2016)
    Åtal för s.k. smitning, genom att den tilltalade avvikit från en allvarlig trafikolycka utan att lämna uppgift om namn och adress eller i övrigt göra vad som krävdes med anledning av olyckan, har inte bedömts stå i strid med artikel 6 i Europakonventionen och …
  4. RH 1999:120 (1998)
    En bilförare har i alkoholpåverkat tillstånd kört på en annan bil i vilken två personer färdades. Bilföraren har dömts för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik, olovlig körning och s.k. smitning. Skadestånd för kränkning har utgått till personerna i de…
  5. NJA 1998 s. 423 (1998)
    Bilförare har dömts för smitning när hon avvikit från platsen för en kollision med en annan bil, som inte fick någon skada vid kollisionen. 5 § 1 st. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.
  6. NJA 1991 s. 558 ”4,10 promille” (1991)
    Val av påföljd för grovt rattfylleri.
  7. RH 1990:66 (1990)
    Rattfylleri begånget före den 1 juli 1990 skulle ha bedömts som grovt rattfylleri enligt lagändring. Det nya straffstadgandet innehåller dock samma straffskala som det gamla varför trafikbrottslagen i dess äldre lydelse jämlikt BrP 5 § andra stycket har tilläm…
  8. NJA 1990 s. 319 (1990)
    Bilförare, som avsiktligt kört på annans bil, har dömts för obehörigt avvikande från trafikolycksplats.
  9. NJA 1988 s. 444 (1988)
    Fråga huruvida bilförare, som av annan bilförare påståtts ha haft del i trafikolycka, brutit mot 5 § 1 st lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott genom att undandra sig att på förfrågan uppge sitt namn.
  10. NJA 1988 s. 39 (1988)
    Resningsärende. En person har kört på och skadat en bil. Ägaren av den påkörda bilen har ansetts som målsägande i mål om åtal mot den påkörande bilisten för obehörigt avvikande från trafikolycksplats.
  11. NJA 1981 s. 1169 (1981)
    Fråga om tillämpning av bestämmelsen i 5 § 1 st andra ledet trafikbrottslagen (1951:649). TR dömde tilltalad för två brott avseende skilda gärningar till gemensam påföljd. Den tilltalade fullföljde talan med yrkande endast att bli frikänd från åtalet för det e…

6 § (1)

  1. NJA 1982 s. 350 (1982)
    Fråga - i fyra fall - om bestämmande av påföljden för rattfylleri under hänsynstagande till de svårigheter som återkallelse av körkort medfört för gärningsmannen i hans yrkes- eller näringsverksamhet. 6 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott och 26…

7 § (8)

  1. NJA 2013 s. 333 (2013)
    En tilltalad har dömts för brott. I samband med att högre rätt avskriver målet sedan den tilltalade avlidit, ska rätten självmant pröva beslut om förverkande.
  2. NJA 2006 s. 751 (2006)
    Betydelsen av fordonets värde och ägarens personliga och ekonomiska förhållanden vid bedömningen av om ett förverkande enligt 7 § trafikbrottslagen (1951:649) är oskäligt.
  3. NJA 2002 s. 310 (2002)
    Bil som använts av annan än ägaren vid brott mot lagen om straff för vissa trafikbrott har inte ansetts kunna förverkas när talan om förverkande förts enbart mot den tilltalade för brottet
  4. RH 1997:124 (1997)
    Fråga om förutsättningarna för förverkande av fordon enligt 7 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.
  5. NJA 1996 s. 436 (1996)
    Fråga om förutsättningarna för förverkande av fordon enligt 7 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott i dess lydelse from den 1 februari 1994.
  6. NJA 1994 s. 703 (1994)
    I vilken utsträckning skall extrautrustning till ett fordon omfattas av ett förverkande av fordonet på grund av trafikbrott?
  7. NJA 1990 s. 401 (1990)
    Brottmålsdoms rättskraft har ansetts omfatta även frågan om förverkande på grund av brottet, frånsett alldeles speciella fall av förverkande. 30 kap 9 § och 45 kap 1 § 3 st RB samt 7 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.
  8. NJA 1988 s. 80 (1988)
    Fråga om förutsättningarna för förverkande av fordon enligt 7 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.

18 § (1)

  1. RH 176:81 (1981)
    A åtalades i första hand för rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik, i andra hand för rattonykterhet. Alkoholhalten i hans blod uppmättes till 0,64 primille. Det var utrett att han frivilligt intagit sådan mängd alkohol att alkoholhalten i hans blod under o…

43 § (1)

  1. NJA 1984 s. 447 (1984)
    Val av påföljd för rattfylleri.

60 § (1)

  1. RH 11:80 (1980)
    Lastbilsförare körde vintertid 10 km/tim fortare än högsta tillåtna hastighet. Föraren gjorde iakttagelser, som kunde tyda på att vägbanan blivit halare, men fortsatte med oförminskad hastighet (och sladdade av vägen i kurva). Han befanns därigenom ha ådagalag…

61 § (1)

  1. RH 11:80 (1980)
    Lastbilsförare körde vintertid 10 km/tim fortare än högsta tillåtna hastighet. Föraren gjorde iakttagelser, som kunde tyda på att vägbanan blivit halare, men fortsatte med oförminskad hastighet (och sladdade av vägen i kurva). Han befanns därigenom ha ådagalag…

Utan paragrafangivelse (3)

  1. RH 1989:96 (1989)
    Bilförare som avsett att från riksväg svänga till vänster in på en mindre väg har blivit påkörd bakifrån. Åtal mot bilföraren för vårdslöshet i trafik har ogillats.
  2. NJA 1985 s. 258 (1985)
    Val av påföljd för rattfylleri.
  3. RH 23:80 (1980)
    Påföljden för kvalificerat rattfylleribrott har i hovrätt bestämts till villkorlig dom jämte 100 dagsböter för 71-årig, tidigare oförvitlig man med ischiasbesvär, vilken så starkt påverkats av händelserna i samband med brottet att han gjort sig av med sitt for…